Skarstadbäcken Till Dig som bor i bäckens avrinningsområde HS Rapport nr 2/03
Inledning Hushållningssällskapet har startat ett projekt runt vattenmiljöfrågor i ett lokalt avrinningsområde. Skarstadbäcken valdes som område, men frågorna berör alla avrinningsområden i Sverige på ett liknande sätt. FAKTARUTA Skarstadbäcken avrinningsområde innehåller: 215 fastighetsägare Jordbruksmark 2 225 ha Skog Vatten Övrig mark Totalt: 109 ha 2 ha 151 ha 2 489 ha BILD: Skarstadbäckens avrinningsområde Vad är då Skarstadbäckens avrinningsområde? Ett avrinningsområde är det område som har en marklutning och beskaffenhet att regnvatten, dräneringsvatten och dagvatten rinner till bäcken. Så ni som bor i området, ert vatten hamnar i Skarstadbäcken.
BILD: Skarstadbäcken Vattenmiljön Miljömål När det gäller vattenmiljöfrågorna är det övergödning och kemikalier som idag anses vara de största problemen. Regeringen har satt upp 15 miljömål, varav minst sex stycken berör vattenmiljön. Dessa miljömål ska vara uppnådda till 2025: Övergödning är ett resultat av att för mycket näring kommer ut i vattnet. Vår närmiljö påverkas genom att öppna diken, åar och sjöar växer igen och grumlas. Betingelserna i vattnet förändras, vilket leder till att flora och fauna får en annan artsammansättning. En stor del av näringen rinner så småningom ut i haven. Ingen övergödning Den totala mängden kväve som belastar haven kommer till 58 % från mänsklig aktivitet. Jordbruket följt av reningsverken är de största källorna till denna tillförsel. Giftfri miljö För fosfor är det ca 50 % som kommer från människans påverkan. Jordbruket bidrar med hälften och resterande är framförallt enskilda avlopp, reningsverk och industrier. Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Hav i balans Miljömålen ska vara vägledande för att skapa ett uthålligt samhälle. Ansvaret för detta har vi alla, stat, kommun, företag och enskilda. Det finns idag regionala miljömål för Västra Götaland. Se: För att vårt moderna samhälle ska fungera är vi beroende av en mängd olika kemikalier. Vi vet att en del av dessa kommer ut i vattnet och påverkar vattenkvalitet, fiskars reproduktion, algtillväxt samt lagras i ekosystemen. Vi har idag liten kunskap om vilka effekter som kemikalier och deras nedbrytningsprodukter har på det biologiska livet. Detta gör att vi måste ta hänsyn till de forskningsresultat som kommer fram om produkternas miljöpåverkan. BILD: De 15 miljömålens symbol www.o.lst.se/miljomal
Historik I Skarstadbäckens avrinningsområde har marken inte alltid sett ut som idag. Förr fanns det stora områden som var blöta och bara kunde användas för bete under vissa tider. I området fanns det under 1800- talet 423 ha våta marker, fuktängar, sankängar och sanka kärr. Skarstadbäcken meandrade och översilade stora områden på våren. Bäckens totala längd var då 14 kilometer. I avrinningsområdet fanns det då 44 km öppna diken. Idag har Skarstadbäcken en längd på 11 km och 30 km av de öppna dikena har rörlagts. Det finns endast 2 ha våta marker kvar i området. Idag används 90 % av marken i området för jordbruksproduktion. Jordbruksmarkerna i området var före utdikningarna inte speciellt eftertraktade och ansågs ge för dålig avkastning. De våta markernas försvinnande berodde på att vi hade matbrist i Sverige och att man var tvungen att nyodla stora arealer. Det var ofta gamla sankängar som dränerades och användes för nyodling. Detta var något som finansierades av staten och man betalade ut stora summor för att dika ut och därmed klara livsmedelsförsörjningen. Övergödning Övergödningen räknas idag som det största hotet mot våra svenska hav. Övergödningen kommer sig av att samhället släpper ut kväve och fosfor i våra vattendrag. De största källorna till kväveutsläppen är jordbruket och kommunala avlopp. För fosfor är de största källorna jordbruket, kommunala reningsverk och enskilda avlopp. Utlakning När man arbetar med jorden ger man syre till de bakterier som finns där. Bakterierna börjar då omvandla kväveföreningar till lättlösligt kväve (nitrat). Om marken är dåligt bevuxen finns det få växter som kan ta upp denna frigjorda lättlösliga näring. Näringen riskerar att föras bort och ut i våra vattendrag. Fosforn är mest bunden till lerpartiklar och sköljs därför ut med jord i vattnet vid kraftigt regn. Stora nederbördsmängder medför alltid en risk för utlakning. Växtodling innebär att växtnäring utlakas mer eller mindre. Det beräknas att utlakningen per hektar var av samma storleksordning år 1850 som den är idag. Den höga utlakningen då berodde främst på att man hade låga skördar, att man nyodlade mycket marker samt att man hade svartträda i växtföljden. 1880-talet 1990-talet
BILD: Algblomning i ett vattendrag Utlakning innebär att näringsämnen frigörs från marken och leds ut via dränering, bäckar och åar tills de slutligen når haven, ändstationen, där de så småningom leder till övergödning. Trots att lika mycket näringsämnen läckte från jordbruket på 1800-talet som idag, hade man inte samma problem med övergödningen då som man har idag. Detta beror till stor del på att vattnet från åkermarken passerade ett flertal våta marker och vattendrag, på väg fram till haven, som kunde filtrera näringen. Idag då en stor del av åkermarken är dränerad, och bäckar och vattendrag rätats och kulverterats, har vi skapat en snabb väg för näringsämnena och vattnet från åkermark till haven. Algblomning Övergödning av våra hav och sjöar gör att de får mera näringsämnen till sig än vad de kan ta hand om. I havet finns alger och dessa är mycket duktiga på att ta tillvara näringsämnena. Algerna tillväxer därför kraftigt och det uppstår algblomning. Algblomning är inte alltid något negativt; en normal blomning under vår och höst driver hela det marina ekosystemet. Däremot är blomningen av giftiga arter vid fel tid mycket negativt. Således leder algblomning vid fel tidpunkt till att den normala floran och faunan i haven konkurreras ut, vilket har lett till att fiskens barnkammare i viktiga grundområden minskat. När algerna dör faller de till botten där de äts upp av bakterier. Bakterierna är beroende av syre som finns i vattnet. När det finns stor tillgång på dött BILD: Fördelning av kväveutsläpp till haven i Sverige BILD: Fördelning av fosforutsläpp till haven i Sverige
material, tillväxer bakterierna kraftigt och förbrukar allt syre, vilket leder till syrebrist. Processen kan gå så långt att inga organismer kan leva, eftersom det blir helt syrefritt. Man pratar då om bottendöd. Det beräknas att 1/3 av Östersjöns bottnar är syrefria och därmed döda på grund av algblomningen. Näringstillståndet i Skarstad I Lidan finns ett flertal mätpunkter där LidanNossans vattenvårdsförbund tar prover en gång i månaden. Cirka 300 meter nedströms Skarstadbäckens utlopp finns en mätpunkt. Under 2002 uppmättes halter av fosfor på 0,052 mg/l och kväve på 2,508 mg/l som ett medelvärde. Dessa siffror ska jämföras med de gränsvärden för vattenkvalitet som Naturvårdsverket har satt upp. Vid en jämförelse visar det sig att både för kväve och fosfor är halterna mycket höga nedströms utloppet. Mätpunkt 590 - Lidans utlopp i Vänern Naturvårdsverkets gränsvärden för vattenkvalitet Skarstadbäcken rinner ut i Lidan och vidare ut i Vänern. Till Lidan hör ett mycket stort avrinningsområde, c:a 2255 km2, som består av både jordbruk och skogsmark. Det finns några industrier samt några reningsverk i området. Man har tagit prover i Lidans utlopp i Vänern i centrala Lidköping (mätpunkt 590) under en lång följd av år. För fosfor syns en minskande trend sedan 1970-talet, men för kväve ser situationen i princip likadan ut idag som för 30 år sedan. Nedgången i fosforhalter beror till stor del på att reningsverken förbättrat sin rening. Kemikalier Många av de produkter som vi idag använder innehåller någon form av kemikalie. Kemikalier är en byggsten i det moderna samhället. Man säger att vi lever i ett kemikaliesamhälle. Utvecklingen har till
Lagstiftning om övergödning Jordbruk Det beräknas att medelutlakningen ifrån jordbruket är 23 kg kväve per hektar och år i Västra Götaland. För att uppnå miljömålet Ingen övergödning måste vi minska utlakningen med c:a 4 kg. När det gäller lantbruket så finns det i miljöbalken hänvisning till Jordbruksverkets förordning om miljöhänsyn i lantbruket. Här regleras bl a hur många djur man får ha i förhållande till den mark man har, vilka tider man får sprida stallgödsel och hur stor gödselbehållare man måste ha. Enskilda avlopp I miljöbalken finns ett antal regler som styr utsläpp av näringsämnen. Regler som säger att man inte får släppa ut vatten från enskilda avlopp med enbart trekammarbrunn. Man måste ha någon rening efter trekammarbrunnen, en markbädd eller en infiltrationsanläggning. Det är kommunerna som är beslutande myndighet när det gäller enskilda avlopp. stor del skett efter andra världskriget och framför allt från 70-talet och framåt. 1959 använde vi 7 miljoner ton kemikalier i världen. År 2000 var vi uppe i 250 miljoner ton. Många av de kemikalier som används till vardags i våra hem har en skadlig påverkan på vattenmiljön och ska därför inte användas där de riskerar att hamna i vattnet. Enligt lagstiftningen ska kemtekniska produkter varningsmärkas, eftersom de innehåller farliga ämnen. Detta gäller dock inte för hygienartiklar. Det finns enormt många kemiska ämnen. Här tar vi upp några få exempel. Triclosan Ett exempel är triclosan. Detta är ett bakteriedödande ämne som finns i tandkrämer, tvålar, hygienartiklar, kosmetika och kläder. Det beräknas att det släpps ut cirka 2 ton triclosan bara från tandkräm i Sverige. Man har uppmätt halter av triclosan i fisk som är flera tusen gånger högre än i vattnet, vilket visar att ämnet lagras i fisken. Det finns en stor oro för att triclosan ska göra att vi blir sämre på att bota bakterieinfektioner i framtiden, eftersom bakterier blir motståndskraftiga mot triclosan och kanske också mot antibiotika. Ämnet ger dessutom allergier. AFE Ett annat exempel är alkylfenoletoxylater (AFE). Det är ytaktiva ämnen som finns i tvättmedel. I Sverige använder vi ca 180 ton AFE per år. Ämnet är hormonstörande och misstänks kunna påverka reproduktionen hos fiskar. Bekämpningsmedel När det gäller kemikalieanvändningen inom lantbruket är det främst bekämpningsmedel som brukar framhållas. Det beräknas att det används c:a 200 olika preparat på åkrar, parker och trädgårdar i Sverige. Idag säljs ca 8 621 ton bekämpningsmedel (verksam substans) varje år. Den absolut största delen (75%) av bekämpningsmedelsanvändningen står industrin för. Industrin använder till allra största delen bekämpningsmedel som träskydd. Jordbruket står för c:a 20 % av bekämpningsmedelsanvändningen.
Bekämpningsmedelsrester i vatten 1985-2001 KÄLLA: Databas SLU (ur ekohydrologi 65) KÄLLA: Databas SLU (ur ekohydrologi 65) Den huvudsakliga delen används för bekämpning av ogräs (1 432 ton). Idag finns det inget gränsvärde för bekämpningsmedel, d v s inga gränser för hur stora mängder som får finnas i ytvattnet. Myndigheterna håller på att ta fram riktvärden. Från den första december 2003 får kommunerna inte leverera dricksvatten som innehåller mer än 0,1µg bekämpningsmedel per liter. Detta är ytterst små mängder, 1 g aktiv substans i en damm som är 100 meter gånger 100 meter med ett djup på 1 meter ger en koncentration på 0,1 µg/ liter! Man har hittat rester av kemiska bekämpningsmedel i vatten vid många tillfällen. Sveriges Lantbruksuniversitet har gjort en sammanställning av de mätningar som gjorts i landet. Den visar att det finns förekomst av bekämpningsmedel i ytvatten, dricksvatten och grundvatten. Många av de prover som är med är tagna där det finns misstanke om att det kan finnas bekämpningsmedel, vilket gör att man inte kan dra slutsatsen att det ser ut så här i alla vatten. Användningen av bekämpningsmedel i Sverige visar en ökande trend under de senaste åren efter att ha minskat betydligt under 90-talet. Ökningen på senare år beror till stor del på jordbrukspolitiken, där man bl a infört regler runt trädorna som inneburit en ökning av totalbekämpningsmedel, främst Round-Up. När det gäller bekämpningsmedel saknas det Lagstiftning om kemikalier Den övergripande lagstiftningen när det gäller bekämpningsmedel finns i Miljöbalken. Här finns bl a ett antal hänsynsregler som alla måste följa och som lägger ansvaret på lantbrukaren. Vidare finns det särskilda regler om bekämpningsmedel som säger att de måste godkännas innan de får släppas på marknaden. För att få sprida bekämpningsmedel i klass 1 och 2 ska man ha särskild behörighet. Inom kemikalielagstiftningen pågår en harmonisering med övriga EU. Denna nya kemikaliestrategi, som kallas REACH, innebär att den som producerar en kemikalie ska, genom olika undersökningar, bevisa att den är acceptabel ur miljösynpunkt.
mycket kunskaper runt långsiktiga effekter för miljö och hälsa. Det saknas provtagning i många vattendrag och det saknas tillförlitliga och billiga analysmetoder för många ämnen. Bekämpningsteknik Provtagning av bekämpnings medel i Uveredsbäcken Anpassa spridningen till väderleken. Bekämpa då det är låg vindhastighet och kör långsamt. Använd lathunden Hjälpreda för vindanpassat skyddsavstånd. I Uveredsbäcken, som påminner om avrinningsområdet till Skarstadbäcken, har man i prover funnit ett flertal bekämpningsmedel med halter över 0,1 µg/ liter. Under hösten fann man huvudsakligen glyfosat (Round-Up) och dess nedbrytningsprodukt AMPA. Åtgärder i lantbruket Bekämpningsmedel Påfyllning och rengöring av spruta För att fånga upp eventuellt läckage och spill vid påfyllning och rengöring av sprutan, ska detta ske på en biologiskt aktiv yta, antingen i fält eller på en biobädd. Alternativet kan vara en hårdgjord yta där allt spill och spolvatten samlas upp och sprids på bevuxen mark. BILD: Biobädd där spill av bekämpningsmedel bryts ned Håll avstånd från vattendrag och brunnar. Vid spridning vid diken och dräneringsbrunnar minst 1 meter. Vid sjöar och vattendrag, 6 meter och till dricksvattentäkter 12 meter. Bekämpning på gårdsplan och andra hårdgjorda ytor/uteplatser Bekämpningsmedel bryts ner mycket långsamt på grusplaner och hårdgjorda ytor, eftersom den biologiska aktiviteten är liten där. Undvik därför detta helt. Rådgivning Under 1990-talet utfördes ett projekt i ett avrinningsområde, Vemmenhög i Skåne. Syftet med projektet var att kartlägga användningen av bekämpningsmedel genom vattenprovtagning och i samband med detta informera lantbruket. Höga halter av bekämpningsmedel (30 µg/liter) återfanns i vattnet. Genom rådgivning runt spill och olyckor, vilket var den faktor man antog stå för merparten, fick man en reducering av halterna i vattnet med 90 %. Inga förändringar av odlingen i området har gjorts. Inom Greppa näringen, som är ett sam-
arbete mellan LRF och Jordbruksverket, arbetar man med individuell rådgivning som berör bekämpningsmedel och växtnäring på gårdsnivå. Växtnäring I jordbruksmark finns en naturlig utlakning oavsett om man brukar den eller inte. I mark som brukas sker en s k bakgrundsutlakning som man inte kan påverka. Sedan förekommer en basutlakning som kan påverkas genom att vi odlar andra grödor och äter andra saker. Sedan förekommer en onödig utlakning som man med olika åtgärder kan påverka. Tillförsel av växtnäring Den viktigaste åtgärden är att optimera givan så att växterna får det de behöver men inte mera. Detta är svårt att göra och beror på väder m.m. Gödslar man mera, än vad växterna behöver och klarar ta upp, ökar utlakningen snabbt. Vid försök på Lanna, c:a 10 km nordöst om Skarstad, har man tillfört olika gödselgivor till samma gröda. Utlakningen ökade 3 gånger när mängden tillfört gödsel ökade med 50 % jämfört med en normalgiva. Fånggröda Fånggröda är en gröda som fortsätter att växa på åkern efter det att spannmålen är skördad. Fånggrödan kan ta upp eventuellt överskott av kväve och fosfor. Det beräknas att en fånggröda, som ett genomsnitt i Västra Götaland, tar upp drygt 4 kg kväve per ha. BILD: Utlakning ifrån Sveriges åkermark Fånggrödan sås in i spannmålen och kan vara olika vallgräs. Man kan få stöd för att odla fånggröda och enligt reglerna får en fånggröda skördas efter 10 oktober om man inte sökt stöd för vårplöjning. Vårbearbetning Vårbearbetning innebär att man väntar med att plöja åkern tills efter årsskiftet. Höstplöjning kan innebära, vid en varm höst, att mycket av kvävet utlakas till vattnet. Bättre då att vänta och plöja på våren istället, eftersom det då inte frigörs så mycket nitrat som på hösten. Det beräknas att vårplöjning sparar c:a 4,37 kg N per ha i Västra Götaland. Våtmarker Våtmarken fungerar som en näringsfälla. Det innebär att näringsrikt vatten som kommer till våtmarken renas genom att näringsämnena faller till botten och sedimenteras. Detta gäller framför allt fosfor som oftast är bunden till lerpartiklar. I våtmarken finns växter som tar upp kväve och fosfor när de tillväxer. Det finns även bakterier i vattnet och dessa omvandlar nitrat till kvävgas som inte påverkar miljön. Kvävgasen går upp i atmosfären och finns där naturligt liksom syre. För att få så god effekt som möjligt är det viktigt att vattnet står stilla minst 48 timmar. Denna uppehållstid medför att bakterier och växter hinner med. Vid våtmarksbyggande räknar man med att storleken på våtmarken ska vara cirka 1 % av avrinningsområdets storlek. Det finns en stor spridning på hur effektiva våtmarker anses vara. För kväve säger man att de renar mellan 200-2400 kg N/ ha vattenyta och år. För fos-
BILD:Konstgödselspridning invid bäcken for är siffrorna 31-150 kg/ha vattenyta och år. Kantzoner För att undvika erosion utmed vattendrag kan man ha en bevuxen yta som är bevuxen under större delen av året. Detta förhindrar fosfor som är bundet i leran att komma ut. Dessutom minskar risken för att både kväve och bekämpningsmedel ska komma ut i vattnet. Miljönytta av ändrade rutiner för stallgödselspridning Som ett räkneexempel kan man visa att spridning av svinflytgödsel på hösten ger c:a 40 kg kväveutlakning per ha, medan spridning på våren ger c:a 20 kg utlakning. Om en gård övergår från 50 % spridning på hösten och 50 % på våren till 100 % på våren minskar utlakningen från ett genomsnitt för gården på 30 kg/ha till 20 kg/ha. Många gårdar har den senaste 10-årsperioden övergått till större andel vårspridning. Spridning av flytgödsel inför höstsådd bör undvikas. Stallgödselspridning Två saker bör styra stallgödselspridningen: möjligheten att få ett högt växtnäringsutnyttjande och risken för skadlig markpackning. För att få ett högt kväveutnyttjande är rätt tidpunkt det mest avgörande. Teknik som minskar ammoniakförlusterna, exempelvis släpslangsteknik eller snabb nedbrukning, kan också ha stor inverkan på resultatet. När det gäller fosfor, kalium och övriga näringsämnen i stallgödseln, handlar det i första hand om att sprida på rätt ställe för att få ett högt utnyttjande. Här är markkartering ett bra underlag för att se vilka fält som har störst behov. Enskilda avlopp Enskilda avlopp beräknas stå för cirka 3 % av kväveutsläppen och cirka 21 % av fosforutsläppen till haven i Sverige. I Sverige finns det ca 1 miljon människor som saknar kommunalt avlopp. Deras enskilda avlopp anses bidra lika mycket till övergödningen som samtliga som har kommunala reningsverk när det gäller fosfor.
Näringsinnehåll i avloppsvattnet ifrån hushåll Det beräknas att vi släpper ut c:a 200 liter avloppsvatten per person och dygn. I detta vatten finns det ca 13,5 g kväve, 2 g fosfor och 4 g kalium. I Sverige motsvarar detta årligen ungefär 40 600 ton kväve, 4 900 ton fosfor och 11 400 ton kalium. Den största delen av dessa näringsämnen kommer från urinen, c:a 80 % av kvävet och 50 % av fosforn. Från bad, disk och tvättvatten kommer 22 % av fosforn och knappt 10 % av kvävet, resten kommer från fekalier (bajs). Dagens system Idag har de allra flesta trekammarbrunnar en efterföljande rening. Den efterföljande reningen består, där det är möjligt, av en infiltrationsanläggning. Detta innebär, att man leder vattnet ifrån trekammarbrunnen till en bädd där det på botten successivt bildas en hinna av bakterier som tar hand om spillvattnets bakterier. Fosfor fastläggs i bädden, medan det mesta av kvävet följer med vattnet neråt. Det behövs ingen avledning av vattnet, utan det får filtrera ner i marken till grundvattnet. För att kunna göra en infiltrationsanläggning krävs att jordarten har en sammansättning av sandeller momaterial. Bor man i områden där jordarten domineras av lera fungerar inte en infiltrationsanläggning. Man är då tvungen att bygga en markbädd. Det innebär att man bygger upp en bädd av sandmaterial där vattnet kan renas. I en markbädd har man en ledning ut från bädden som leds till ett dike och ut i ett vattendrag. Det uppstår ofta problem, speciellt med markbäddar. De slutar att fungera och sätter igen sig. I många gamla markbäddar har man lagt ner rör som leder vattnet förbi bädden, eftersom flödet i bädden blivit för dåligt. Detta innebär dock att markbäddens funktion helt åsidosätts. Den största orsaken till dessa problem är att placeringen av markbädden är felaktig. Om bädden placeras så att yt- eller grundvatten någon gång under året stiger upp i markbädden, sker ett antal kemiska processer. Då markbädden fylls med vatten försvinner syret där och många ämnen fälls ut som sätter igen bädden. Det viktigaste är alltså, att placera bädden så att den aldrig blir vattenmättad. Funktionskrav Kommunerna i Västra Götaland har för avsikt att gå ifrån teknikkrav och övergå till funktionskrav vad gäller enskilda avlopp. Detta innebär att man satt upp gränsvärden för hur mycket som får släppas ut. Det spelar sedan inte någon roll vilken teknik man väljer för att uppnå kraven. De förslag som kommit ser ut enligt följande och innebär att man kan välja att uppfylla någon av dessa alternativ: Förutom att minska näringsutsläppen till vatten behöver det finnas en reduktion av bakterier som gör att det utgående vattnet uppfyller badvattenkvalitet. Åtgärder för hushållen Kemikalier Spola inte ner kemikalier i avloppet utan lämna dem på miljöstationer. Köp miljömärkta rengöringsmedel. Fundera på vilka hygienartiklar du använder och vad de innehåller. Växtnäring Om du har enskilt avlopp, använd tvätt- och diskmedel med låg fosforhalt eller helst fosfatfria. Dosera rätt vid tvätt!
Kretsloppsanpassade system Såväl kommunala reningsverk som enskilda avlopp, har som syfte att få bort näringsämnen och ser på näringsämnena som ett avfallsproblem. Om man lyckas ta tillvara näringsämnena som en resurs kan vi använda mindre mängder handelsgödsel och kanske skapa ett verkligt kretslopp mellan stad och land. För att nå den bästa kretsloppsanpassningen så måste urinen separeras ifrån fekalier, bad, disk och tvättvatten. Som tidigare visats innehåller urinen det mesta av näringsämnena, samtidigt som den innehåller mycket små mängder bakterier. Dessutom finns det lite av tungmetaller och organiska gifter i urinen. Genom att separera urinen och sprida denna på åkrarna har man kommit på god väg mot ett fungerande kretslopp. Idag finns det ett antal olika system när det gäl- Lagstiftningen Enligt miljöbalken måste man ha en längre gående rening än trekammarbrunn och det är kommunerna som är tillsynsmyndighet. Enligt bedömningar av Naturvårdsverket uppfyller endast hälften av anläggningarna i Sverige kraven. De flesta kommuner i Skaraborg har eller kommer att påbörja inventeringar av enskilda avlopp. Vara kommun har precis påbörjat inventeringsarbetet. När det gäller enskilda avlopp så har kommunen en roll som tillsynsmyndighet och den som ger tillstånd för enskilda avlopp. De kan således upplysa om vad lagen säger, men kan inte bistå med projektering av en anläggning.
ler urinseparering. Det stora problemet är dock att få ut urinen på åkermarken. Det finns inga samhällsstrukturer för att klara för detta, utan det bygger idag på överenskommelser med enskilda lantbrukare. Idag pågår forskning och utvärdering av ett flertal olika avloppssystem, minireningsverk, urinseparerade system och markbäddar. I framtiden kommer dessa att bli mera vanligt förekommande. Avslutning Skarstadbäcken har en historia där man dikat ut, torrlagt och rörlagt. Markerna har blivit högproducerande och man har skapat ett rationellt jordbruk. Denna historia påverkar dock dagens vattenmiljö. En kunskap vi har fått på vägen är att dikningsföretagen i området börjar bli dåligt kända. Ta tillfället i akt och ta reda på om din fastighet tillhör/tillhört något dikningsföretag!
Avrinningsområdet är påverkat av jordbruket och undersökningar i motsvarande område i närheten av Skarstadbäcken visar, att det finns miljöproblem relaterande till jordbruket och enskilda avlopp. Mycket höga halter av näringsämnen har uppmätts i Lidan och man har hittat bekämpningsmedelsrester i Uveredsbäcken en mil bort. Det finns dock en mängd åtgärder som är möjliga att göra på gårdsnivå och för den enskilde fastighetsägaren för att minska på miljöbelastningen, både vad det gäller näringsämnen och kemiska ämnen till vattnet. För att komma ännu längre i arbetet med att få och bibehålla en ren Skarstadsbäck, kan ett gemensamt engagemang och ansvar för bäcken leda till en snabbare utveckling. Tanken med denna skrift är att ge mer insikt om problemen och möjligheterna. Genom att förslagsvis bilda en vattendragsgrupp, skapar man ett forum för att kunna påverka sitt eget vatten, kanske få en gemensam plats för grillning utmed bäcken, d v s skapa en mötesplats för bäcken, dess historia och framtid. Vem tar initiativet? Tack alla Ni som medverkat i projektet på ett eller annat sätt! John Andersson - Christina Marmolin Projektet är finansierat av FORMAS - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Skaraborg Järnvägsgatan 18 Box 124, 532 22 Skara Telefon 0511-248 00 Fax 0511-186 31 www.hush.se/r GRAFISK FORM: Stephan Linder, Länsförsäkringar Skaraborg 0312