Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Relevanta dokument
Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Thomas Åman, Skogscentralen Lars Berggren, Skogsstyrelsen Projekt FLISIK

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

Statsrådets förordning

Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

Markavvattning i skogen

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

Vattenvårdsåtgärder vid skogsdikning

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

Nationell skogsstrategi 2025

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Skogvårdsrekommendationer Presentation 2016

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd

Skogscertifiering i Europa och globalt

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Österbottens regionala programmet för genomförande av naturvården

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Torvmarker och effekter av dikning

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015

Regeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Fortbildning inom skogsbranschen

FFCS :2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde

DIGITALISERINGEN AV SKOGSSEKTORN I FINLAND VIRKESFORUM 2018, STOCKHOLM SIXTEN SUNABACKA

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

Naturvård och mångfald i skogen

Skogscertifiering enligt finska modellen Umeå Kii Korhonen

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08

Skogsbranschens aktörer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Utveckling av landsbygden i Nyland

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

DEN UPPDATERADE NATIONELLA SKOGSSTRATEGIN 2025 VÄLBEFINNANDET VILL ÖKA

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Uppföljning av skogsprogrammen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Dikesrensningens regelverk

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket

Skogsbrukscertifiering

Excellent certifiering. Skogsbrukscertifiering. generationer. 9 viktiga direktiv att följa. Så certifierar du din skog

Finlands skogscentrals system för skoglig information

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Det är skillnad på spår och spår

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Finlands skogscentrals system för skoglig information

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Skog över generationer

PEFC-skogscertifiering Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljönämnden Vattenavledning vid fastigheterna 3:4 och 3:45, Järvis, Houtskär 1353/ /2014. Miljönämnden

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Skogsstyrelsens författningssamling

Hållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.

Finlands skogscentrals avgiftsfria offentligrättsliga prestationer. 2) avverknings- och förnyelseplan enligt 12 2 mom.

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

fiskerifonden det operativa programmet för Finland Informationsdag

Känn din skog. Ta vara på möjligheterna.

Landshypotek Ekonomisk Förenings ägardirektiv för Landshypotek Bank Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2018

SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog.

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM HÅLLBART OCH ANSVARSFULLT NYTTJANDE OCH SKYDD AV MYR- OCH TORVMARKER

Transkript:

Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016

Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016 Finlands skogscentral 3

Skogscentralen på kartan 5 serviceområden 530 anställda Huvudkontoret i Lahtis 11.10.2016 Finlands skogscentral 4 11.10.2016 4

Skogscentralens organisation 11.10.2016 Finlands skogscentral 5 11.10.2016

Näringstjänster 1. Tjänster till skogsägarkunder MinSkog.fi, direkt kundarbete och tjänsteprodukter Målet är att aktivera skogsägarna att dra nytta av och sköta skogen Utbildning och kommunikation 2. Tjänster till företags- och samfundskunder MinSkog.fi, direkt kundarbete och tjänsteprodukter Målet är att förbättra kundernas tjänster och öka deras lönsamhet Utbildning och kommunikation 3. Expertprogram Program: Skogsvård och skogsskador, naturvård, bioenergi ja bioekonomi, utveckling av fastighetsstrukturen Rådgivning, utbildning, kommunikation 4. Vi arbetar för skogssektorn och för ett hållbart skogsbruk Regionalt och riksomfattande stragei- och programarbete Planläggning, anvädning av geodata Samarbete med intressentgrupper Breda och mångsidiga utvecklingsprojekt Finlands skogscentral 6

1. Lagövervakning Skogsdata- och granskningstjänster 2. Administrering och utbetalning av Kemera-stöd 3. Insamling och uppdatering av skogsdata 4. Informationsprodukter som baserar sig på skogsdata 5. Samarbete med aktörer 6. Intern utveckling av Skogscentralen, statistik och informationstjänster 11.10.2016 Finlands skogscentral 7

Vård av torvmarksskog Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016

Skogsdikning är STORT i Finland 11.10.2016 Finlands skogscentral 9

Skogsbruk! Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet 11.10.2016 Finlands skogscentral 10

Styrmedel Skogsbrukets andel av totalbelastning på vattendragen relativt liten men LOKALT av stor betydelse! Ingen egentlig lagstiftning eller tillståndspraxis som gäller vattenvård vid skogsbruk Miljövårdslagen förbjuder förorening Vattenlagen förbjuder förändring Vattenvården baseras istället på Indirekt lagstiftning, ex skogslagen Certifieringsstandarder (PEFC) Statsrådets principbeslut Rekommendationer om god skogsvård 11.10.2016 Finlands skogscentral 11

Liten tillbakablick 11.10.2016 Finlands skogscentral 12

Liten tillbakablick Krigsskadeståndet och återuppbyggnaden av landet tärde på statens finanser. Metall- och skogsindustrin byggdes upp, stor efterfrågan på virke men utbudet var begränsat. På 1960-talet inleddes utdikningen av Finland. 1964 kom den första lagen om finansiering av skogsbruk (MERA). Senare MERA II och III. Idag är 60-70% av torvmarkerna utdikade = 5 miljoner ha. Sedan 1997 ingen nydikning. 11.10.2016 Finlands skogscentral 13

Knappa 20% av Finlands skogars nuvarande tillväxt är tack vare dikningarna. Underhåll av dikena förutsättning för idkande av skogsbruk på många platser. År 2010 rensades 17 000 km diken i hela landet. Totalkostnaderna för iståndsättningsdikning ca 0,7 per meter, efter att Kemera-stödet beaktats 0,3 /m. 11.10.2016 Finlands skogscentral 14

Vattenvård vid iståndsättningsdikning Iståndsättningsdikning = rensning av gamla diken Rutinartat förfarande med stora dikesplaner Österbotten: ca 50 km diken + 80 skogsägare / plan Vattenskyddsplan för statsstöd Samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen Mål med vattenvården: Minska erosion Minska belastning av fasta partiklar, näring Bevara vattendrag viktiga för mångfalden Kräver bra planering + motiverade, utbildade fackmän! 11.10.2016 Finlands skogscentral 15

Vattenvård vid iståndsättningsdikning Alltid: Behovsbaserad dikesrensning. Tegdiken rensas först, utfallsdiken rensas sist. Slamgropar i alla diken. Inga diken rakt ut i vattendrag. Kantzoner. Grundvattenområde: ingen dikesresning. Ytterligare vid behov Översilning, dikesavbrott, sedimenteringsbassänger, våtmarker, flödesreglering. Beakta topografi, jordart, tillrinningsområdets storlek, ägoförhållanden... En kombination av flera vattenvårdsmetoder bäst! 11.10.2016 Finlands skogscentral 16

Slamgropar 100-200 m mellanrum, volym 1-2 m3 11.10.2016 Finlands skogscentral 17

Översilningsområden och Effektivt och billigt. dikesavbrott 11.10.2016 Finlands skogscentral 18

Sedimenteringsbassäng och Bromsar flödet. våtmark 11.10.2016 Finlands skogscentral 19

Flödesreglering Bottendammar och trummor. 11.10.2016 Finlands skogscentral 20

Dikesavbrott Översilning Slamgropar Erosionsrisk 11.10.2016 Finlands skogscentral 21

Tack