Beslut 2011-10-06 Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dnr 43-2010:2243 Beslut efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund
2(16) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 3 Allmänt om tillsynen... 6 Beskrivning av Kalmarsunds gymnasieförbund... 8 Tillsynsprotokoll med bedömningar... 10 Bedömningar och motiveringar... 11 Redovisning och uppföljning... 16 Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besök: Storgatan 33 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 06 www.skolinspektionen.se
3(16) Tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund Helhetsbedömning Som huvudman för gymnasieskola och vuxenutbildning för de kommuner som ingår i Kalmarsunds gymnasieförbund har förbundet ansvar för att all verksamhet genomförs i enlighet med bestämmelser, mål och riktlinjer i skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. Huvudmannen för Kalmarsunds gymnasieförbund ska dessutom styra, leda och kvalitetssäkra verksamheten på ett sådant sätt att elever garanteras en verksamhet och utbildning av hög kvalitet. Skolinspektionens tillsyn är framför allt inriktad på att huvudmannen har ett fungerande system för att genomföra verksamheten och säkerställa dess resultat enligt det nationella uppdraget. Den modell för bedömning som Skolinspektionen använder är en avvikelserapportering. Bedömningarna ska visa om och på vilket sätt Kalmarsunds gymnasieförbund avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i författningarna. I detta beslut beskrivs och bedöms förbundets ansvarstagande för gymnasieskola och vuxenutbildning för de kommuner som ingår i Kalmarsunds gymnasieförbund. Trots det faktum att flertalet elever inom Kalmarsunds gymnasieförbund enligt den offentliga statistiken når målen för utbildningen behövs åtgärder för att eleverna inom alla verksamheter ges förutsättningar att avsluta utbildningen med slutbetyg inom fyra år. Detta bekräftas av Skolinspektionens tillsyn som visar att det i samtliga gymnasieskolors skolbeslut finns program som kräver åtgärder för att fler elever ska nå målen för utbildningen. En jämförelse mellan Skolverkets statistik över vuxenutbildningen inom Kalmarsunds gymnasieförbund och värdena för riket 2010 visar att resultatet för sfi ligger i paritet med riket medan resultatet för gymnasial och grundläggande vuxenutbildning är lägre. Åtgärder behövs för att förbättra uppföljningen och utvärderingen av resultatet för vuxenutbildningen i syfte att öka elevernas möjlighet till måluppfyllelse. Tillsynen visar att Kalmarsunds gymnasieförbund behöver förbättra det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna analysera och vidta åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen. I Skolverkets utbildningsinspektion från 2004 framkom brister i förbundets kvalitetsarbete. Efter detta har åtgärder vidtagits och förbundsledningen ger stöd och instruktioner till de olika verksamheterna inför kvalitetsarbetet. Det saknas dock en analys av allt insamlat underlag som kan leda fram till relevanta åtgärder i syfte att förbättra resultatet. Det saknas också uppföljningar för flera utbildningar och huvudmannens egna redovisningar behöver kompletteras så att resultatet kan studeras på en övergripande nivå. Sammanställning av resultaten för gymnasiesärskolan saknas vilket innebär att det inte finns förutsättningar för analys och förbättringsarbete. Uppföljning av vuxenutbildningen brister också i skolorna och redovisning av måluppfyllelsen för särvux saknas helt.
4(16) Således behövs enligt Skolinspektionens bedömning ytterligare insatser för att säkerställa att alla elever får förutsättningar att nå målen för utbildningen. I dagsläget hänvisar huvudmannen mycket till skolornas egna redovisningar men det är av stor vikt att utvecklingsbehov och styrkor med hjälp av det systematiska kvalitetsarbetet även kan ses i sin helhet. Kalmarsunds gymnasieförbunds beslutande organ är en styrelse med representanter för kommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Ledningen för den dagliga verksamheten finns vid förbundskontoret i Kalmar med en förbundschef som högste ansvarig. Tillsynen visar att det finns en tydlig struktur för ledningsarbetet men ansvarsfördelningen mellan styrelsen och rektorerna är inte tydlig. För att rektorerna ska kunna genomföra sitt uppdrag i enligt bestämmelserna måste det förtydligas att de beslut som åligger styrelsen för utbildningen respektive rektor är delegerade i enlighet med författningen. Utifrån det som framkommit efter granskningen förbundets verksamhet och av det som beskrivs i skolbesluten erbjuds eleverna en studiemiljö som är lugn och trygg i Kalmarsunds gymnasieförbunds skolor. Av skolbesluten framgår dock att dokumentationen i form av planer mot kränk ande behandling inte lever upp till författningarnas krav. Trots utbildningsinsatser från förbundets sida för att förbättra dokumenten visar skolbesluten från flertalet skolor att planerna mot kränkande behandling saknar en tydlig beskrivning av de åtgärder som ska vidtas utifrån en aktuell kartläggning för att motverka kränkande behandling. Även en utvärdering av genomförda åtgärder utifrån föregående års plan saknas. Eleverna erbjuds en utbildning som lever upp till bestämmelserna och undervisningen genomförs i regel av lärare med relevant utbildning. Det framkommer dock att det finns behov av insatser då det inom några verksamheter förekommer att lärare saknar utbildning för den undervisning de bedriver. Huvudmannen behöver också se över de lokala kurser som ingår i utbildningen för de elever som påbörjade sina gymnasiestudier före den 1 juli 2011. Skolinspektionen har i tillsynen av Kalmarsunds gymnasieförbund identifierat följande brister inom kommunens ansvarsområden som måste åtgärdas: Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen för utbildningen (1 kap. 12 1985 års skollag, Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, 2.1. Kunskaper ). Kalmarsunds gymnasieförbund ser inte i tillräcklig grad till att det finns en plan mot kränkande behandling som är upprättad i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet (14 a kap. 8 1985 års skollag). Det saknas en tydlig ansvarsfördelning mellan styrelsen för utbildning och verksamheterna (2 kap.1 1985 års skollag, 6 kap. kommunallagen).
5(16) Huvudmannen följer inte i tillräcklig grad upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen (1 kap. 12 1985 års skollag, Lpf 94, 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna, Den enskilda skolans uppdrag, Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Lokala kurser som erbjuds inom Kalmarsunds gymnasieförbund är inte förenliga med gymnasieförordningen (2 kap. 14 15 1992 års gymnasieförordning).
6(16) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbunds gymnasieskolor samt vuxenutbildning. Skolinspektionen har besökt gymnasieförbundets skolor under våren 2011. Varje skola har efter besöket fått ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisats. Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolorna och huvudmannens ansvar för utbildningarna inom Kalmarsunds gymnasieförbund utgör Skolinspektionens slutliga beslut avseende tillsynen i Kalmarsunds gymnasieförbund. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer om huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 men började gälla först den 1 juli 2011. Skolinspektionens tillsyn i Kalmarsunds gymnasieförbund har genomförts under våren 2011. Utgångspunkten för Skolinspektionens bedömningar i tillsynen av Kalmarsunds gymnasieförbund har därför varit de författningar som gällde före den 1 juli 2011. Huvudmannabeslut och skolbeslut kommer dock att följas upp med 2010 års skollag som utgångspunkt. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, ledning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (http://www.skolinspektionen.se/tillsyn/). Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolorna och i Kalmarsunds gymnasieförbund inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av Kalmarsunds gymnasieförbunds ansvarstagande är dels dokument från gymnasieförbundet, skolor och övriga verksamheter, dels den information som inspektörerna samlat in via enkäter samt vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om skolorna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Kalmarsunds gymnasieförbund genomfördes intervjuer med representanter för förbundsledningen och förbundsstyrelsen. Samtliga gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och
7(16) vuxenutbildning inom Kalmarsunds gymnasieförbund har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledning samt med representanter för elever och personal. Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för Kalmarsunds gymnasieförbund. Företrädare för Kalmarsunds gymnasieförbunds huvudman har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut.
8(16) Beskrivning av Kalmarsunds gymnasieförbund Tabell 1. Antal elever i Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetsform Antal elever/studerande Gymnasieskola 3 377 Gymnasiesärskola 140 Kommunal vuxenutbildning 423 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 68 Svenskundervisning för invandrare 346 Källa: Kalmarsunds gymnasieförbund juni 2011 Kalmar, Borgholm, Mörbylånga och Torsås kommuner bildar gemensamt kommunalförbundet Kalmarsunds gymnasieförbund. Kalmarsunds Gymnasieförbund startade den 1 juli 1995. Förbundet har till uppgift att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning åt medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Gymnasieförbundets politiska styrning utövas av en styrelse som består av 11 förtroendevalda representanter från de fyra medlemskommunerna. För den operativa delen av Kalmarsunds Gymnasieförbund ansvarar förbundskontoret som leds av en förbundschef. Kalmarsunds Gymnasieförbund har sitt säte i Kalmar. Några delar av det offentliga skolväsendet inom medlemskommunerna som rör gymnasieskolan och vuxenutbildning tillhör inte Kalmarsunds gymnasieförbund. Det är Kunskapsnavet i Kalmar och Torsås korrespondensgymnasium. Kunskapsnavet i Kalmar är genom samverkan med Borgholm, Mörbylånga och Kalmar ansvarig för den gymnasiala delen av vuxenutbildningen för invånare i de tre kommunerna. Delar av Kunskapsnavets utbildningar regleras genom samverkansavtal med Kalmarsunds gymnasieförbund och genomförs på Axel Weüdelskolan. Torsås kommun är ansvarig för Torsås korrespondensgymnasium. Efter regelbunden tillsyn i Kunskapsnavet och i Torsås korrespondensgymnasium har beslut fattats i särskild ordning. Gymnasieskolorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund är Jenny Nyströmskolan, Lars Kaggskolan, Skola Arbetslivscentrum och Stagneliusskolan i Kalmar samt Mjölnerskolan i Torsås och Ölands gymnasium i Borgholm. Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder samtliga nationella program förutom naturbruksprogrammet (NP). NP erbjöds till och med läsåret 2009/2010 på Ingelstads gymnasium men från och med hösten 2010 är skolan en fristående gymnasieskola och ingår därmed inte i Kalmarsunds gymnasieförbund.
9(16) Endast Mjölnergymnasiet och Stagneliusskolan erbjuder specialutformade program vid sidan av de nationella programmen. På Mjölnergymnasiet erbjuds två specialutformade program; Hantverksprogrammet Stylist, SMHV och Inriktning mot räddning och säkerhet, SMSR. Stagneliusskolan erbjuder ett specialutformat idrottsprogram, SMSP. Utbildningen inom gymnasiesärskolan är förlagd till Jenny Nyströmsskolan och omfattar ett nationellt och sju specialutformade program. Vuxenutbildningen omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare(sfi). På Axel Weüdelskolan i Kalmar och på Ölands gymnasium i Borgholm erbjuds samtliga delar av vuxenutbildningen och på Mjölnergymnasiet i Torsås erbjuds vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare.
10(16) Tillsynsprotokoll med bedömningar Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Trygg lärandemiljö Målinriktat arbete mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling Ledning och utveckling Personalens utbildning och kompetensutveckling Ansvarsfördelning Rektorernas uppdrag Tillsyn över enskilda verksamheter Uppföljning och utvärdering Tillgång till utbildning Plats och valmöjligheter Lokala utformningar Avgifter
11(16) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Bedömning: Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen för utbildningen Författningsstöd: 1 kap. 12 1985 års skollag Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, 2.1. Kunskaper Motivering: Enligt Skolverkets nationella statistik når gymnasieskolorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund en genomsnittlig betygspoäng på 14 poäng för förbundet som helhet år 2010 vilket också motsvarar värdet för riket. De skolor som övergripande för skolan når ett högre värde än förbundet och riket är Mjölnergymnasiet och Stagneliusskolan. Lars Kaggskolan når upp till samma värde som förbundets medan Jenny Nyströmsskolan och Ölands gymnasium ligger strax under detta värde. Andelen elever som blir behöriga till högskola och universitet av de som fick slutbetyg 2010 varierade för skolorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund mellan 83, 5 och 100 procent. Samtliga elever som fick slutbetyg från Ölands gymnasium har nått behörighet till universitet och högskola de senaste fyra åren. Andelen elever för gymnasieskolan totalt i riket som når denna behörighet är 86,8 procent 2010. Andelen elever som fick slutbetyg inom fyra år för förbundet som helhet 2010 var 81,1 procent enligt Skolverkets statistik. Det är således cirka en femtedel av eleverna som inte når kraven för att få slutbetyg. Andelen elever i riket som inte når målen för ett slutbetyg inom fyra år är 76 procent. Även om Kalmarsunds gymnasieförbund når ett resultat som ligger över värdet för riket är det viktigt att notera att det är en fjärdedel av eleverna i landet som inte når målen för ett slutbetyg inom fyra år. Variationen i resultat mellan de olika programmen inom Kalmarsunds gymnasieförbund är tydlig och avviker i flera fall stort från den övergripande måluppfyllelsen för förbundet. På Fordonsprogrammet i Lars Kaggskolan når t.ex. endast 68 procent behörighet till högskola och universitet och i Stagneliusskolan når 73 procent av eleverna på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet denna behörighet. Andelen elever som når kraven för att få slutbetyg inom fyra år varierar också mellan programmen. De program som avviker i detta avseende är t.ex. Fordonsprogrammet på Lars Kaggskolan där endast 46 procent uppnår detta mål 2010. Vidare visar statistiken att andelen som når målen för slutbetyg vid Mjölnergymnasiets specialutformade
12(16) program var 62 procent samma år. Stagneliusskolan visade på bäst resultat härvidlag med 88 procent medan endast hälften av eleverna nådde detta resultat i Ölands gymnasium 2010. Det är dock viktigt att notera att underlaget i Ölands gymnasium är mycket litet. Skillnaden i resultat för kvinnor och män följer tendensen i riket år 2010 d.v.s. kvinnorna når ett högre resultat med avseende på genomsnittlig betygspoäng, andel behöriga till högskola och universitet samt slutbetyg inom fyra år. Differensen mellan kvinnor och mäns resultat är dock större inom några verksamheter. Det gäller t.ex. den genomsnittliga betygspoängen i Lars Kaggskolan där kvinnorna når upp till 15,3 poäng medan männen har 13,4. I Jenny Nyströmsskolan når 85,8 procent av kvinnorna behörighet till högskola medan 76,9 av männen når denna behörighet. Andel kvinnor respektive män som når slutbetyg inom fyra år skiljer sig i Mjölnergymnasiet så att 76,9 procent av kvinnorna och 65 procent av männen når detta resultat. En tydlig skillnad i detta avseende kan också noteras i Stagneliusskolan där 92, 2 procent av kvinnorna och 82,2 av männen fullföljer utbildningen för att nå slutbetyg inom fyra år. Skolinspektionen konstaterar att det är av stor vikt att uppföljning och utvärdering inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete synliggör de skillnader som råder mellan programmen i syfte att erbjuda eleverna inom Kalmarsunds gymnasieförbund en likvärdig utbildning. Se vidare under punkten Uppföljning och utvärdering. Underlaget för vuxenutbildningen utgår från Skolverkets nationella statistik och beskriver resultatet för Kalmarsunds gymnasieförbund som helhet. Det är därför svårt att se några tydliga avvikelser från respektive skola. Även i skolbesluten är måluppfyllelsen sparsamt beskriven och i något skolbeslut anmodas skolan att redovisa måluppfyllelsen i samband med uppföljningen. Inom vuxenutbildningen redovisas andelen kursdeltagare som slutför påbörjade kurser i den nationella statistiken för 2010. Av sammanställningen framgår att 40 procent avslutade kurserna inom den grundläggande vuxenutbildningen och 57 procent inom den gymnasiala vuxenutbildningen. En jämförelse med Skolverkets statistik och värdena för riket visar att resultatet för gymnasial och grundläggande vuxenutbildning är lägre än värdet för samtliga kommuner riket medan resultatet för sfi ligger i paritet med riket. Sammanfattningsvis visar tillsynen att måluppfyllelsen varierar mellan de gymnasieprogram som erbjuds inom förbundet och det finns behov av åtgärder för att förbättra resultatet inom flera verksamheter. Några resultat rörande måluppfyllelsen för gymnasiesärskolan och för särvux redovisas inte. Underlaget från vuxenutbildningens resultat är begränsat och det är därför svårt att se vilka behov som finns i syfte att erbjuda en utbildning som leder till hög måluppfyllelse. Den nationella statistiken visar dock på ett behov av åtgärder för att nå en högre måluppfyllelse inom flera verksamheter.
13(16) Huvudområde: Trygg lärandemiljö Bristområde: Plan mot kränkande behandling Bedömning: Kalmarsunds gymnasieförbund ser inte i tillräcklig grad till att det finns en plan mot kränkande behandling som är upprättad i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet Författningsstöd: 14 a kap. 8 1985 års skollag Motivering: Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Tillsynen i Kalmarsunds gymnasieförbund visar att det i flertalet skolor har funnits brister i planerna mot kränkande behandling. Trots stöd från huvudmannens sida och flera kompetensutvecklingsinsatser motsvarar inte alla planer bestämmelserna. Det saknas framförallt en beskrivning som utgår från en aktuell kartläggning av vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras. Även en utvärdering av genomförda åtgärder utifrån föregående års plan saknas. Utifrån vad som framkommit inom ramen för den regelbundna tillsynen konstaterar Skolinspektionen att skolmiljön överlag upplevs som lugn och trygg av eleverna. För att kunna upprätthålla den trygga skolmiljön är det av stor vikt att de planer mot kränkande behandling som finns utgår från varje verksamhet och kan fungera som stöd i det fortsatta förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Ansvarsfördelning Bedömning: Det saknas en tydlig ansvarsfördelning mellan styrelsen för utbildning och verksamheterna. Författningsstöd: 2 kap.1 1985 års skollag 6 kap. kommunallagen
14(16) Motivering: Av intervjuer med förbundsledning och ansvariga politiker framgår att ansvarsfördelningen mellan styrelsen och rektorerna inte är tydlig. Tillsynen visar t.ex. att den delegationsordning som granskats inte är uppdaterad i enlighet med den beslutsordning som faktiskt tillämpas. Detta innebär att det inte är tydligt vilka beslut som ska fattas av styrelsen för utbildningen och vilka som är delegerade till rektor. Skolinspektionen bedömer därför att åtgärder behövs så att ansvarsfördelningen mellan styrelsen och rektorerna tydligt framgår. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Uppföljning och utvärdering Bedömning: Huvudmannen följer inte i tillräcklig grad upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Författningsstöd: 1 kap. 12 1985 års skollag Lpf 94, 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna, Den enskilda skolans uppdrag Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Motivering: Tillsynen visar att det i flertalet skolor i Kalmarsunds gymnasieförbund brister i uppföljningen och utvärderingen av skolornas resultat. Huvudmannen ger instruktioner och stöd för skolornas kvalitetsarbete och det görs kursutvärderingar och vissa sammanställningar av resultat såväl på huvudmanna som på skolnivå. Det saknas dock analys och slutsatser som kan leda till prioriterade åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen. Förbundsledningen redovisar verksamhetens resultat i en årsredovisning där det också ingår en kvalitetsredovisning. Gymnasieförbundet publicerar även jämförelser av resultat med fyra andra kommuner och gör uppföljningar av elevernas resultat i förhållande till tidigare resultat från grundskolan. I 2010 års årsredovisning tillika kvalitetsredovisning redovisas några övergripande resultat. Där beskrivs andel elever med slutbetyg, andel elever som avbryter studierna i årskurs 1 och andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det finns också en sammanställning av resultatet från vuxenutbildningen och den andel som slutför utbildningen inom respektive del. I 2009 års redovisning finns en särskild redovisning av gymnasiesärskolan. I den senaste saknas dock detta.
15(16) Förbundet administrerar återkommande elevenkäter till samtliga skolor och gör sammanställningar av dessa som redovisas årligen. Enkäterna är en form av utvärdering som ska visa i vilken grad eleverna är nöjda med sin utbildning. Av intervjuer med förbundsledningen framgår att man i huvudsak hänvisar till skolornas dokumentation i form av t.ex. kvalitetsredovisning när det gäller sammanställningar av resultat. Tillsynen visar dock att måluppfyllelsen redovisas sparsamt även i dessa. Det finns från huvudmannens sida en ambition att utvärdera utbildningarna inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Av den dokumentation som inkommit och utifrån intervjuer med representanterna för Kalmarsunds gymnasieförbund framkommer att det inte görs någon analys av underlaget. Därmed kan man inte fatta de prioriterade beslut och vidta de åtgärder som krävs för att förbättra resultatet. Beskrivningar av resultatet för gymnasiesärskolan och vuxenutbildning är också begränsat. Skolinspektionen konstaterar att det i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet saknas en analys och beskrivning av de åtgärder som ska göras inför kommande läsår i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Plats och valmöjligheter Bedömning: Lokala kurser som erbjuds inom Kalmarsunds gymnasieförbund är inte förenliga med 1992 års gymnasieförordning Författningsstöd: 2 kap. 14 15 1992 års gymnasieförordning Motivering: Enligt 1992 års gymnasieförordning ska en lokal kurs ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Styrelsen för utbildningen fastställer det antal gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar. Möjligheten för styrelsen för utbildningen att inrätta lokala kurser finns endast för gymnasiesärskolan i 2010 års gymnasieförordning. Det är väsentligt att de elever som startat sin utbildning inom ramen för den tidigare lagstiftningen får möjlighet att avsluta sina studier utifrån de förutsättningar som anges i 1992 års gymnasieförordning. Tillsynen visar därför att det finns behov för styrelsen att se över de lokala kurser som erbjuds. Det finns t.ex. kurser inom ämnesområdet Idrott och hälsa som inte ger någon ny kunskap utan endast fler utbildningspoäng och det finns andra kurser som inte lever upp till kraven i 1992 års gymnasieförordning. Istället för att erbjuda lokala kurser som inte ger någon ytterligare kunskap kan skolan utnyttja det friutrymme som finns inom de nationella kursplanerna.
16(16) Redovisning och uppföljning Kalmarsunds gymnasieförbund har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer att följa upp detta och övriga beslut som meddelats under tillsynen. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 20 januari 2012. Beslutet är fattat utifrån de bestämmelser som gällde vid beslutstillfället. Uppföljningen av detta beslut kommer dock att ske efter de skolförfattningar som börjar gälla den 1 juli 2011. Vid bedömningen av vidtagna åtgärder kommer därför hänsyn tas till hur författningarna eventuellt har ändrats. I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredarna Robert Holmblad och Sofia Lindstrand, avdelningsjurist Carin Holtz samt enhetschef Allan Westerdahl. På Skolinspektionens vägnar Agneta Sandén Avdelningschef Anders Kennberg Undervisningsråd/Föredragande