Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, användare och intressenter
HÅLLER IVÖSJÖN PÅ ATT ÖVERGÖDAS? Planktonblom Sämre siktdjup Igenväxning Mög på växter och stenar Sämre fiske Befria Ivösjön från tillflödande avloppsvatten Syrebrist i bottenvattnet
Förslag till aktiviteter inom verksamhetsplanen för 26 Sjödjupkarta Syrgas Fosfor Syrgastäring Läkemedelsrester Relikta kräftdjur Vattenväxter Provfiske Strandkartering Ändrad markanvändning Gäss Riskabla verksamheter VP 24-25 VP 26 VP 27-29
Ivösjökommittén Resultat från 26
Sjödjupkarta o Idag: Malte Perssons karta från 1926-1928 o Ny sjödjupkarta behövs o Kostnad ca 235 kr o Kostnadstäckning idag drygt 1 kr; Ivösjön FVF 4 + 6 kr o Andra: Båtklubbar, Företag, Stat, Kommuner
Oppmannasjön förr och nu 1926 25
Syrgas i bottenvattnet
Syrgas över hela sjön 24
5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 3 6 9 12 15 18 5 April Maj Juni Juli Augusti September SRK 19 26 - Syrgas och Temperatur Temp. o C 4 8 12 16 2 24 5 April Maj Juni Juli Augusti September mg O 2 /L 2 4 6 8 1 12 14 16 Öster Ivön 1 1 15 15 2 April Maj 2 25 Juni Juli 25 3 35 4 Augusti September Språngskikt 3 35 4 MÅL 45 5 m 45
5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 3 6 9 12 15 18 5 April Maj Juni Juli Augusti September SRK 18 26 - Syrgas och Temperatur Temp. o C 5 1 15 2 25 5 April Maj Juni Juli Augusti September mg O 2 /L 2 4 6 8 1 12 14 MÅL Öster Bäckaskog 1 15 2 April Maj Juni Juli Augusti September Språngskikt 1 15 2 25 m
Axeltorpsviken Östrevik 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 MÅL Syrgas mg/l 24 4 6 8 1 12 14 Augusti Juli Juni September 16
1 9 9 3-4 - 1 2 1 9 9 3-1 - 1 2 1 9 9 4-4 - 1 2 1 9 9 4-1 - 1 2 1 9 9 5-4 - 1 2 1 9 9 5-1 - 1 2 1 9 9 6-4 - 1 2 1 9 9 6-1 - 1 2 1 9 9 7-4 - 1 2 1 9 9 7-1 - 1 2 1 9 9 8-4 - 1 2 1 9 9 8-1 - 1 2 1 9 9 9-4 - 1 2 1 9 9 9-1 - 1 2 2-4 - 1 2 2-1 - 1 2 2 1-4 - 1 2 2 1-1 - 1 2 2 2-4 - 1 2 2 2-1 - 1 2 2 3-4 - 1 2 2 3-1 - 1 2 2 4-4 - 1 2 Fosfor utifrån och/eller inifrån? T o ta lfo s fo r u g T P /l, 1 m ö b o tte n 5 4 Punkt 19 öster om Ivön 3 2 1 Låga halter
Fosforbudget Stor fälla Fälla Fälla
to n /å r Fosforbudget 21-25 Ton TP/år 8 7 6 5 4 7 6 5 4 Övriga tillflöden T o ta lfo s fo r Oppmannakanalen Holjeån Skräbeån Ö v rig a tillflö d e n O p p m a n n a k a n a le n H o lje å n S k rä b e å n 3 3 2 2 1 1 M e d e l 21 22 23 24 25 Medel 1-5 21-25
to n /å r Kvävebudget 21-25 Ton TN/år 4 35 35 3 3 T o ta lk v ä v e Övriga tillflöden Ö v rig a tillflö d e n O p p m a n n a k a n a le n H o lje å n Oppmannakanalen Holjeån S k rä b e å n 25 25 2 2 Skräbeån 15 15 1 1 5 5 M e d e l 21 22 23 24 25 Medel 1-5 21-25
mg Pt/L Syretärande ämnen mg TOC/L
Kolbudget för Ivösjön Henrik Persson Ekologiska stationen vid Lunds universitet
Läkemedelsrester i vatten Redan i mycket låga halter kan de aktiva substanserna i läkemedlet som kommer ut i naturen utöva en kraftig påverkan på vattenlevande organismer. Hormonell aktivitet från bland annat östrogen kan ge upphov till könsförändringar och sterilitet hos fiskar. På motsvarande sätt kan statiner i kolesterolsänkande mediciner blockera utvecklingshormoner som styr insekters förvandling från larv till puppa. Hållbara substanser kan finnas kvar i vattenmiljön under mycket lång tid med svårbedömda konsekvenser för bland annat kvaliteten på dricksvattnet.
Läkemedelsrester i Ivösjön 26 Inga undersökningar genomförda?
Djup m Relikta kräftdjur Charlotte Holmquist 1955 Mysis relicta Reliktpungräka Pallasea quadrispinosa Pontoporeia affinis Taggmärla Vitmärla Profillängd m 22 juni 1955 21 sept. 1955 Mysis relicta Mysis relicta
Relikta kräftddjur i Ivösjön 26 jämfört med 1955 Lotta Lorenzonon Kristianstads högskola
Undervattensväxter
Provfiske Nissöga Andel fångade fiskar % År Antalsmässigt Viktsmässigt Abborre Mört Abborre Mört 23 48, 2,9 36,9 29,7 24 29, 3, 36, 39,8 25 38,8 31,6 41,9 33,5 26 49,3 23, 29,9 21,6 Medellängd mm Medelvikt g År Abborre Mört Abborre Mört 23 89 127 18 33 24 132 137 41 44 25 117 13 35 34 26 88 124 2 31 Gädda Abborre Mört Siklöja Flodnejonöga
Abborre st./längdklass 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 35-39 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 55-59 35-39 55-59 75-79 95-99 115-119 135-139 Abborre Ivösjön -3 m 23 155-159 175-179 195-199 215-219 235-239 255-259 275-279 295-299 Abborre Ivösjön -3 m 25 75-79 95-99 115-119 135-139 155-159 175-179 195-199 215-219 235-239 255-259 275-279 295-299 315-319 335-339 23 315-319 335-339 25 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 5 45 4 35 3 25 2 15 1 35-39 55-59 5 35-39 6-64 Abborre Ivösjön -3 m 24 75-79 95-99 115-119 135-139 155-159 175-179 195-199 215-219 235-239 255-259 275-279 Abborre Ivösjön -3 m 26 85-89 11-114 135-139 16-164 185-189 21-214 235-239 26-264 285-289 31-314 335-339 36-364 385-389 24 295-299 315-319 335-339 26
Mört st./längdklass 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 35-39 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 35-39 55-59 55-59 75-79 95-99 75-79 95-99 115-119 115-119 Mört Ivösjön -3 m 23 135-139 155-159 175-179 195-199 215-219 235-239 255-259 275-279 295-299 315-319 335-339 Mört Ivösjön -3 m 25 23 25 135-139 155-159 175-179 195-199 215-219 235-239 255-259 275-279 295-299 315-319 335-339 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 35-39 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 55-59 35-39 6-64 75-79 95-99 115-119 Mört Ivösjön -3 m 24 135-139 155-159 175-179 195-199 215-219 235-239 255-259 275-279 Mört Ivösjön -3 m 26 85-89 11-114 135-139 16-164 185-189 21-214 235-239 26-264 285-289 31-314 335-339 36-364 385-389 24 295-299 315-319 335-339 26
Alla fångade fiskarter i bottennät -3 m Medellängd mm Augusti år 23 24 25 26 ABBORRE 89 132 117 88 MÖRT 127 137 13 124 BRAXEN 16 88 84 138 BJÖRKNA 176 154 192 25 GERS 75 71 71 69 SARV 185 233 21 27 BENLÖJA 93 99 88 89 SUTARE 285 445 NISSÖGA 86 77 76 78 GÄDDA 46 322 255 GÖS 313 36 442
Frivattennätet -3 m augusti Djupl m: ABB MÖR BENL BRAX NORS SIKL LAK Tot. st/ nät -3 5 45 5 3-6 8 5 1 1 15 6-9 44 3 47 9-12 4 8 12 12-15 1 12 4 17 15-18 3 1 31 18-21 16 1 17 21-24 14 4 18 24-27 9 18 1 28 27-3 6 17 23 Tot st/ art 57 1 46 1 98 45 1 258
Frivattennät antal och fångstandel augusti 26 Fiskart Antal st Antal % Vikt % ABBORRE 57 22,1 52,8 MÖRT 1 3,9 9,4 BENLÖJA 46 17,8 7,6 BRAXEN 1,4,2 NORS 98 38, 8,4 SIKLÖJA 45 17,4 19,3 LAKE 1,4 2,4
Frivattennät medelstorlek augusti 26 Fiskart Antal st Medelvikt g Medellängd mm ABBORRE 57 63 179 MÖRT 1 64 188 BENLÖJA 46 11 15 BRAXEN 1 12 113 NORS 98 6 14 SIKLÖJA 45 29 152 LAKE 1 16 3
Skånska rekognoseringskartan Strandlinje förr och idag
Kartering av strandområdet
Ändrad markanvändning Stefan Gabrielsson tar fram uppgifter som visar på påverkan på skogen över tiden. Effekter av skogsmarksanvändning och förändringar av denna på avrinningsområden med olika skogstyper. Stefan redovisar även ett äldre kartmaterial som visar markanvändning från området. Sven Götesson tittar på jordbruksmark och vad som hänt med markanvändningen av denna över tiden, samt vad som idag avrinner från denna beroende på gröda och marktyp.
Grågås Sädgås Gäss Gässens påverkan genom tillförsel av fosfor på sjöarna i området Kristianstad-Bromölla (Kristianstadsslätten) Spillning av kanadagås Henrik Lerner Tema Hälsa och Samhälle Linköpings Universitet Vitkindad gås Kanadagås
Riskabla verksamheter