Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Relevanta dokument
SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

Kärnkraften i framtiden

MAGNUS HALL. VD och koncernchef

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Europas påverkan på Sveriges elnät

Hur investerar vi för framtiden?

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Vindkraftutbyggnad. Svensk Vindenergi Tomas Hallberg

Framtida prisskillnader mellan elområden

Elåret Diagram ur rapporten

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

Farväl till kärnkraften?

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Power to gas Karin Byman, ÅF

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Tidpunkt för godkännande av anläggning

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Elåret Diagram ur rapporten

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Basindustrin finns i hela landet

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Lars G Nordström Styrelseordförande

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

El som möjliggörare för Sverige

Energi för arbete och välstånd

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Energisituation idag. Produktion och användning

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Vindkraft. Sara Fogelström

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

En trygg energiförsörjning

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Energiläget En översikt

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Sverigedemokraterna 2011

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager

Vindenheten, Lars Andersson

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Biokraftvärme isverigei framtiden

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Lägesrapport Nordisk elmarknad

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

Fortsat satsning i vedvarende energi

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Energiläget 2018 En översikt

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Konkurrenskraft och Klimatmål

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Vattenfalls synpunktet på Energimyndighetens rapport ER 2016:09 Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Hur ska Sverige möta framtidens utmaningar?

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern

Transkript:

Framtidens elmarknad Johan Svenningsson

Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna och Ryssland. Huvudkontoret ligger i Düsseldorf, Tyskland. Nordenkontoret ligger i Malmö. Verksamhet och anläggningar i hela landet. 40 GW installerad effekt 14 tusen medarbetare 2

Storskalig produktion och strategiska reserver I Sverige driver Uniper storskalig vatten- och kärnkraft. Koldioxidfri produktion som bidrar till konkurrenskraft, jobb och välfärd Även en stor del av landets effektoch störningsreserv.

Vårt energisystem har byggt Sverige starkt Ett starkt energisystem förutsättning för basindustrin Sysselsätter 400 000 personer Står för 30 procent (277 mdr) av svensk export och kan göra oss ännu starkare Ett starkt energisystem även en förutsättning för: Industrialisering 4.0 Digitaliseringen av samhället 4

Elpriset på väldigt låg nivå Huvudorsaker Dämpad efterfrågan Politiskt driven subventionerad överkapacitet Lågt pris på kol och CO2-utsläpp Terminspriser 2010-2016; Källa: Sweco, EK 5

Det grundläggande problemet ingen produktion är lönsam 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Sweco, EK 22 öre/kwh Genomsnittligt elspotpris 2016 Produktionskostnad Skatter/avgifter Subventioner Total kostnad 6

En inte helt onormal vinterdag 7 jan 2016 7

Nordiska kraftbalansen 2015-2016 Vintern 2015/2016 Nordiskt underskott på totalt 1 700 MW (Bilden inte korrigerad för Stenungsund och Karlshamn 1) Norge bygger kablar till UK och Tyskland 2017 försvinner O1, 2019 R2 och 2020 R1 ytterligare effekttapp Om ej ICC före 2021, resterande kärnkraftverk tas ur drift 8

Vad säger FN:s klimatpanel? På klimattoppmötet i Paris 2015 enades världens länder om att begränsa uppvärmingen av jorden till 1,5 grader. Med nuvarande utsläppstakt har vi 20 till 30 år på oss. Med en global utsläppsminskning på 40 70% mellan 2010 och 2050 har vi god chans att lyckas. Men då måste också utsläppen därefter var noll! Det fåtal scenarios som har en någorlunda hög sannolikhet att klara 1,5- gradersmålet karakteriseras av en snabb utbyggnad av ALLA former av lågutsläppande energi, d.v.s. kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solkraft, bioenergi och fossila energikällor med CCS. Källa: Vattenfall LCA-analys Nordisk produktion 9

Enorm samhällsnytta i att använda kärnkraften tiden ut Scenarios Värde av elen ENERGIMYNDIGHETENS PROGNOS Minskade CO 2 utsläpp År persontrafik utsläpp Använd alla 10 anläggningar 682 miljarder kr 681 miljoner ton 63 år Använd resterande sex 618 miljarder kr 627 miljoner ton 58 år Enorma ekonomiska och klimatmässiga värden Medger ordnad och optimerad övergång till nytt energisystem Garanterar nuvarande energisystems funktion Effekt Nätstabilitet Frekvensstyrning 10

Återkommer till balansen Leverans Konkurrenskraft Miljö/klimat Morgondagens energisystem behöver leva upp till motsvarande grundkrav som dagens 11

Rekommendationer Effektskatten på kärnkraft behöver avlägsnas omgående för att överhuvud taget möjliggöra investeringar i oberoende härdkylning. Reglerna för kärnavfallsfonden behöver revideras så att de speglar dagens verklighet. Gör en översyn av samtliga produktionsskatter och behovet av marknadsmekanismer för att säkra effektförsörjningen och elsystemets behov. Marknaden signalerar inget stöd för ny elproduktion före år 2030. Avveckla inte CO2-fri produktion till förmån för annan CO2-fri produktion i förtid. Synka övergång med miljömålsberedningens mål om nettonoll CO2-utsläpp till 2045. Använd de kommande 30 åren för att nyttja befintlig produktionskapacitet till fullo och för att skapa en ordnad övergång till morgondagens system. Inför kontrollstation kring 2025 för att utvärdera hur stängningen av O12 och R12 påverkat elsystemet och marknaden. 12

TACK!