Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Inledning Sektorn för privat säkerhet i Europeiska unionen utvecklas snabbt. Mer än 500 000 personer arbetar i nära 10 000 företag specialiserade på bevakning av industriområden, kontorscentra, offentliga byggnader, värdetransporter, skydd av personer och bostäder, TV-övervakning, flygplatskontroll, förebyggande av stöld etc. Såväl den offentliga som den privata marknaden ställer allt större krav på kvalitet. Den tekniska utvecklingen blir alltmer avancerad. Säkerheten för anställda som kan utsättas för farliga situationer utesluter varje form av amatörmässigt agerande. Säkerheten kräver allt större yrkesmässighet. Ökande krav på säkerhet och skydd av egendom och personer måste förenas med en strikt respekt för demokratiska regler och rättsligt skydd av medborgarna. Sektorn medverkar till att utveckla ett säkrare samhälle för att de allmänna och privata friheterna skall kunna utövas utan inskränkning. Iakttagelser från UNI-Europa och CoESS CoESS och UNI-Europa har noterat vissa problem som hindrar en harmonisk utveckling av sektorn på europeisk nivå. De nationella bestämmelserna är ibland otillräckliga, vilket gör att den yrkesmässighet som sektorn kräver inte kan garanteras. De nationella bestämmelserna varierar, vilket hindrar sektorn från att helt utnyttja effekterna av den europeiska integrationen. Affärsbruket är sådant att priset på tjänsterna alltför ofta prioriteras, och att kvalitetsaspekterna inte beaktas alls eller i varje fall inte tillräckligt. De ännu i många fall föga attraktiva arbetsförhållanden som flertalet arbetstagare i sektorn upplever, sektorns starkt konkurrensutsatta miljö och synen på bevakningstjänster som konsumtionsvaror inverkar negativt på sektorns attraktionskraft, tjänsternas kvalitet och mera allmänt på sektorns image. Initiativ från CoESS och UNI-Europa 1
För att närmare undersöka dessa problem, mäta de risker de medför och inom berörda områden vidta alla åtgärder som kan medverka till att på europeisk nivå göra sektorn för privat säkerhet mera professionell, har CoESS och UNI-Europa ömsesidigt inlett en europeisk social dialog. Huvudmålet för den sociala dialogen är att utarbeta europeiska normer och referensramar som länder och företag skall tillämpa frivilligt, och som skall syfta till en harmonisering av förhållandena i de olika länderna. Denna sociala dialog, som formellt inletts inom en sektorskommitté för social dialog, grundar sig på en deklaration om ömsesidigt erkännande mellan CoESS och UNI-Europa som undertecknades i juni 1999. I deklarationen betonas den viktiga roll arbetsmarknadens parter bör spela när ekonomiska och sociala regler för sektorn utformas på alla nivåer (europeisk, nationell och företagsnivå). Den sociala dialogen inleddes 1992 och har redan gett flera viktiga resultat: Europeiska rekommendationer om bestämmelser och tillstånd, yrkesutbildning, offentlig upphandling, Europeiska unionens utvidgning och, senast, arbetets organisation har antagits av CoESS och UNI-Europa. Studier och analyser som avser jämförelse av nationella bestämmelser som styr sektorn, gällande system och praxis för yrkesutbildning i Europeiska unionens medlemsstater samt kartläggning av verksamhetens inriktning i den europeiska sektorn för privat säkerhet har genomförts. En europeisk handbok riktad till kunderna i sektorn (offentliga och privata), som skall hjälpa dem att välja bland anbud på säkerhetstjänster utifrån bästa förhållandet mellan kvalitet och pris, antogs år 1999. Den har översatts till alla unionens språk och skickats till berörda aktörer i medlemsstaterna. Efter detta utskick har många kunder i sektorn och offentliga myndigheter meddelat att de beslutat använda handboken i sina framtida anbudsförfaranden. En europeisk handbok för yrkesutbildning i skydd och bevakning (grundläggande nivå) antogs och publicerades i april 2001 inom ramen för programmet Leonardo da Vinci. Handboken ger en grundkurs som alla arbetstagare bör få när de anställs i sektorn. Den har skickats ut till arbetsmarknadens parter i de olika länderna och till företag och utbildningsanstalter i sektorn som ansvarar för dess konkreta tillämpning. Europeiska konferenser har organiserats, den första i London 1996 och den andra i Berlin 1999. Syftet med dessa konferenser har främst varit att sprida kännedom om resultatet av den europeiska sociala dialogen till en vid krets av arbetsmarknadsparter, företag, sektorsinstitut för forskning och utbildning samt nationella och europeiska offentliga myndigheter. CoESS och UNI-Europa kommer att vidareutveckla sin gemensamma insats på europeisk nivå i framtiden. Konkreta insatser skall göras främst på teman som Europeiska unionens utvidgning, modernisering av arbetets organisation, arbetarskydd etc. En europeisk etisk yrkeskodex kommer att utformas. Utvärdering av den europeiska sociala dialogen CoESS och UNI-Europa gläder sig åt det öppna och uppriktiga klimat deras europeiska sociala dialog utvecklas i. Det ömsesidiga förtroende som råder mellan de två organisationerna möjliggör inte endast 2
ett fruktbärande informationsutbyte, utan även att nationsövergripande ramar för samarbete mellan arbetsgivare och fackföreningar införs i sektorn för privat säkerhet. CoESS och UNI-Europa anser att deras europeiska sociala dialog redan gjort det möjligt att bearbeta vissa nyckelaspekter i sektorn (bestämmelser, tillstånd, yrkesutbildning, offentlig upphandling och tjänsternas kvalitet), och de anser att de resultat som nåtts i dessa olika frågor är föredömliga genom deras frivilliga och innovativa karaktär och deras kvalitet. Andra särskilt viktiga arbeten (EU:s utvidgning och arbetets organisation) har nyligen påbörjats. Dessa resultat har tjänat och tjänar som bas för diskussioner och dialog på andra nivåer, och särskilt på nationell nivå. Det viktiga arbetet med spridning av resultaten av denna dialog har väckt intresse hos alla berörda aktörer. Flera nationella rundabordssamtal med deltagande av arbetsmarknadens parter, experter och offentliga myndigheter har organiserats, så att de resultat som nåtts på europeisk nivå kunnat spridas. Därigenom har de referensramar som utarbetats på europeisk nivå av CoESS och UNI- Europa diskuterats, ändrats och frivilligt införlivats på nationell nivå av berörda aktörer. CoESS och UNI-Europa avser att inom sina ansvarsområden fortsätta och utveckla sin sociala dialog för att förbättra dess kvalitet, relevans och effektivitet, och för att den skall få ett större inflytande på beslutsfattarna inom ramen för en ökad harmonisering av nationella förhållanden. Mot denna bakgrund försöker CoESS och UNI-Europa på europeisk nivå utarbeta en uppförandekodex riktad till företagen i sektorn. Dessutom förklarar sig CoESS och UNI-Europa beredda att utnyttja alla medel som står till deras förfogande, däribland de förfaranden enligt EU-fördraget som medger att de förhandlar och ingår avtal på EU-nivå. Uppmaning till offentliga myndigheter Även om CoESS och UNI-Europa sätter in alla sina ansträngningar på att nå en bättre harmonisering av de bestämmelser som är tillämpliga på sektorn, bör en viktig begränsning för deras insats betonas. Många teman som behandlas i den europeiska sociala dialogen går utöver behörigheten för CoESS, UNI-Europa och deras respektive medlemmar. Flera teman som tagits upp i den europeiska sociala dialogen faller även under behörigheten för Europeiska unionens råd och ländernas regeringar. Eftersom CoESS och UNI-Europa inte kan agera på egen hand i dessa olika frågor, uppmanar de också de behöriga europeiska ministrarna att vidta nödvändiga åtgärder för att sektorn för privat säkerhet i alla länder i Europeiska unionen skall styras av en lagstiftning som syftar till att skapa goda kvalitetsnormer och en hög grad av yrkesmässighet, och för att en europeisk harmonisering skall kunna utvecklas i följande avseenden: Tillstånd att utöva yrket (arbetstagare) För att trygga en hög yrkesmässighet i sektorn i Europeiska unionen bör man se till att de personer som anställs har den moraliska och yrkesmässiga lämplighet som krävs för att arbeta i sektorn. Bl.a. bör tillstånd ges av myndigheter sedan sökandens straffregister undersökts. För att skapa förutsättningar för rörlighet för arbetstagare och tjänster på den inre marknaden bör man se till att de nationella kraven för beviljande av tillstånd är jämförbara mellan länderna i Europa. Dessutom bör de tillstånd som ges erkännas ömsesidigt av Europeiska unionens medlemsstater för att medge fri rörlighet för arbetstagare. Tillstånd (företag) 3
För att trygga en fri rörlighet för tjänster och etableringsfrihet för företag i sektorn, men även för att a priori säkra företagsledarnas hederlighet, bör ett europeiskt system för tillståndsgivning införas i alla Europeiska unionens medlemsstater. Dessa tillstånd är ett villkor för att de affärsmässiga, finansiella, sociala, moraliska och etiska regler som åläggs företaget skall respekteras. Alla aktiva företag i sektorn och deras ledare bör ha tillstånd. Den utvärdering som föregår beviljandet av detta tillstånd bör göras på grunder som är fristående från sektorn och enligt europeiska förfaranden som bedöms som lojala och öppna. Det är väsentligt att de uttryckliga krav som ställs på företagen för att få tillstånd inom det europeiska territoriet tillämpas av medlemsstaterna inom en europeisk minimiram. Utvärdering och kontroll genom offentliga myndigheter De tillstånd arbetstagare och företag bör ha skall inte ges en gång för alla. System för omprövning av de kriterier enligt vilka de beviljats bör införas i medlemsstaterna. För att skapa kontinuitet i det ömsesidiga erkännandet mellan medlemsstaterna av tillstånd att utöva yrket bör de system för kontroll och utvärdering som införs i de olika staterna grundas på miniminormer som fastställs på europeisk nivå. Yrkesutbildning De europeiska arbetsmarknadsparterna CoESS och UNI-Europa har vid många tillfällen betonat att säkerhetstjänsternas kvalitet främst grundar sig på nivån på den yrkesutbildning personalen förvärvat. De har även erkänt att arbetstagarens och kundföretagets säkerhet liksom privata säkerhetsföretags kapacitet att garantera tjänsternas kvalitet i hög grad beror av personalens utbildningsnivå. Därför är det självklart för CoESS och UNI-Europa att de personer som söker anställning i sektorn bör ha godkänts vid en grundläggande yrkesutbildning. Denna minimiutbildning bör fastställas på europeisk nivå. Härigenom skulle snedvridning av konkurrensen till följd av alltför stora skillnader i nationell lagstiftning rörande grundutbildning förhindras. CoESS och UNI-Europa har redan fastställt denna miniminivå i en handbok för utbildning och anser att en europeisk lagstiftning bör bygga på denna handbok. Arbetarskydd Riskerna i yrket är viktiga i den privata säkerheten och är specifika för sektorn. Många arbetstagare känner permanent stress eller lever dagligen med rädsla för att bli angripna. Miniminivåer med avseende på arbetarskyddet för personal som arbetar med privat säkerhet bör fastställas på europeisk nivå. En europeisk harmonisering i detta avseende bör garantera en optimal skyddsnivå mot de yrkesrisker som är specifika för sektorn för privat säkerhet. Genom en sådan insats från Europeiska unionen kan man undvika att konkurrensen mellan företag kommer att påverka arbetarskyddet negativt. Arbetsvillkor 4
De ibland svåra arbetsvillkor som råder i säkerhetssektorn får för ett stort antal företag följande konsekvenser: stor personalomsättning, kvalificerade arbetstagare slutar, svårt att nyrekrytera personal och missnöje hos personalen. Denna situation avspeglar ofta den hårda konkurrens enbart grundad på lägsta pris som alltför många företag ännu ägnar sig åt, ibland under tryck från kunder som inte vill förstå yrkets krav. För att förbättra sektorns attraktionskraft, personalens stabilitet och tjänsternas kvalitet, anser CoESS och UNI-Europa att det kommer att bli nödvändigt att offentliga myndigheter och arbetsmarknadens parter inom ramen för deras respektive behörighet på europeisk nivå fastställer lägsta arbetsvillkor som garanterar en god trivsel i arbetet. Tillhandahållande av tjänster över gränserna Tillhandahållande av privata säkerhetstjänster över gränserna hindras ofta av nationella bestämmelser som skiljer sig alltför mycket sinsemellan. Detta leder till att säkerhetsföretag, arbetstagare och kunder i sektorn inte kan dra nytta av den inre marknadens potential. CoESS och UNI-Europa anser att samtidigt som EU-fördraget och dess nationella restriktioner när det gäller allmän ordning och allmän säkerhet respekteras, bör den nationella lagstiftningen harmoniseras så att den medger fri rörlighet för privata säkerhetstjänster i Europeiska unionen, utan att arbetsvillkoren och/eller andra existerande nationella normer försämras. Denna harmonisering bör genomföras genom en förstärkning av bestämmelserna för allmän ordning, allmän säkerhet och sociala rättigheter i Europa. CoESS och UNI-Europa anser för övrigt att ett harmoniserat regelverk för sektorn för privat säkerhet på europeisk nivå bör inrättas inom ramen för den framtida utvidgningen av Europeiska unionen. En sådan ram blir särskilt värdefull för kandidatländerna med hänsyn till deras förberedelser inför anslutningen. CoESS och UNI-Europa anser också att varje harmoniseringsprocess bör genomföras med iakttagande av de former för samarbete mellan offentliga myndigheter och arbetsmarknadens parter som tillämpas inom sektorn på nationell nivå. För att garantera en effektivare harmonisering av de bestämmelser som styr sektorn bör emellertid de ansvariga myndigheterna anstränga sig för att införa eller förbättra sådana former för samarbete att alla berörda parter, och främst samhället i dess helhet, kan dra nytta av den bättre säkerhet som erbjuds. CoESS, UNI-Europa och deras respektive medlemmar anser slutligen mot bakgrund av deras roll som legitima företrädare för företag och arbetstagare att de bör medverka i den process och det arbete som skall leda till en bättre harmonisering av de nationella bestämmelserna för privat säkerhet. I denna anda förklarar sig CoESS och UNI-Europa beredda till ett nära samarbete med Europeiska unionens råd, behöriga nationella ministrar, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Bryssel den 13 december 2001 På CoESS vägnar Marc Pissens Ordförande På UNI-Europas vägnar Bernadette Tesch-Ségol Regionsekreterare 5
Förteckning över gemensamma texter som CoESS och UNI-Europa antagit inom ramen för sin sociala dialog: Yrkesutbildningen i den europeiska sektorn för privat säkerhet (25 september 1996) Gemensamt yttrande från arbetsmarknadsparterna i sektorn för privata säkerhetstjänster i Europa om bestämmelser och beviljande av tillstånd (25 september 1996) Avtal mellan CoESS och Euro-FIET 1 om inrättande av en kommitté för sektorsdialog (15 december 1998) Memorandum från CoESS och Euro-FIET om tilldelning av kontrakt efter anbud från privata säkerhetsföretag i den offentliga sektorn (10 juni 1999) Gemensam deklaration om ömsesidigt erkännande mellan CoESS och Euro-FIET och om den sociala dialogen (10 juni 1999) Gemensam deklaration från CoESS och Euro-FIET om den framtida utvidgningen av Europeiska unionen till länderna i Central- och Östeuropa (11 juni 1999) Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om modernisering av arbetets organisation i sektorn för privat säkerhet (11 juli 2000) 1 UNI-Europa sedan den 1 januari 2000. 6