Anders Axelsson Erik Jakobsson

Relevanta dokument
Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Uppdrag och mandat i TRIS

Rars medlemsdag i Malmköping

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Rapport- De två första åren, Vinka In, Vägen in för unga i Vingåker och Katrineholm

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Våga se framåt, där har du framtiden!

Samordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Alf Andersson (S), Mari - Ann Lundin (S), Magnus Esko (S), Louise Axelsson (FP), Roger Karlsson (MP)

TRIS. En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014.

Verksamhetsplan RAR 2007 Dnr RAR06-45

Roller och ansvar inom Samordningsförbundet Stockholms stad

Förslag till samordningsförbundet RAR avseende genomförande av projekt TUNA-Strängnäs

Beslutande Christer Lindvall Umeå kommun, ordförande. Ove Grape Ungdomstorget, 24 Jens Ineland Ungdomstorget, 24 BEVIS

Verksamhetsplan 2011

Lokal styrning av TRIS. Stöd i arbetet

Verksamhetsplan Nedansiljans samordningsförbund Beslutad av styrelsen

Samordningsförbund Gävleborg Arbete med ASF April 2018

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport KAREN ASK

Effektivare samverkan genom Finsam Anders Haglund och Lars Rådh

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Mottganingsteamets uppdrag

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret Skolinspektionens granskning

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Svar på motion Samordningsförbundet Dnr: 9015/55

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård.

Ansökan om finansiering Sydöstra Skånes Samordningsförbund (170117)

Beslutande Christer Lindvall Umeå kommun, ordförande. Övriga deltagare Mikael Holmlund Förbundschef. Karin Lundström Landstinget 32 BEVIS

Samordningsförbundet

Nya En dörr in. Arbete för och med barn och unga i behov av särskilt stöd.

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg Antal sidor:12

SAMORDNINGSFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 5 VÄNERSBORG/MELLERUD Sammanträdesdatum sida (6)

Handlingsplan för Mysam Gävle år

Budget 2013 med inriktning till 2015

Kort rapport från projektet Tillväxten utvecklingen av ett deltagarägt tillsammansföretagande:

Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden

Mötesanteckningar för lokala samverkansgruppen Järva (Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta)

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Zeynab Fidhin (S), Annie-Marie Carlsson (M), Anna Åteg (S)

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kommunstyrelsens kansli, stadshuset, Flen

Ansökan Medel för extra insatser inom Finsam Projekt Complete

Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Projektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan

Förstudie Kartläggning av aktörer, utmaningar och utvecklingsområden. Behov av tidiga insatser, uppsökande verksamhet

Vision: Bidra till ett socialt hållbart och jämställt samhälle där invånare i Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg med behov av samordnad

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Friggagatan 5 i Katrineholm

Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Alf Andersson (S), Magnus Esko (S), Anne Hagberg (S), Louise Axelsson (L), Ingvar Kylestorp (C), Roger Karlsson (MP) Paragrafer 67-74

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

Tillsammans gör vi skillnad!


Remiss Regional folkhälsomodell

Lokal överenskommelse

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Förslag till ansvarig nämnd för stöd till sociala kooperativ

Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

LGS temagrupp Mitt i Livet Jörgen Thorn, ordförande Yvonne Andersson, processledare 50%

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 3.0

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Skellefteå. En gemensam ingång

Vårnäs behandlingshem, KF-huset Vingåker, kl

Förslag till fortsatt utveckling av projekt för att nå samverkan mellan myndigheter

Tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

Utvecklingen av samverkansplattformen TRIS. Projektrapport

Samverkan Social ReKo

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Medborgarkontoret, Östervåla 9 oktober 2015, kl Sekreterare Paragrafer ANSLAG/BEVIS

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

Förstudie om naturunderstödd arbetslivsinriktad rehabiliteringsverksamhet i Leksand, Rättvik och Gagnef ( Grön förrehab i Nedansiljan )

ESF-projekt Samstart Skype möte

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Utvärdering Projekt Vägen

Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Handlingsplan Trisam 2017

Transkript:

Anders Axelsson Erik Jakobsson

Intervjuade: Katarina Hansson Gunilla Magnusson Camilla Lidberg Yvonne Kravos Åke Klemetz Carina Eriksson Sven Moubis Helena Brandell Ola Wiktorson Helena Hutha Göran Dahlström Marianne Lundqvist Utvecklingsledare Umeå Ordförande Viadidaktnämnden Enhetschef Försäkringskassan Biståndshandläggare Vingåker Socialsekreterare Vingåker Arbetsförmedlingen Katrineholm Vård- och omsorgsförvaltningen Katrineholm Processledare LSG Sörmland Förbundschef RAR Enhetschef Habiliteringen Kommunstyrelsens ordförande Bitr verksamhetschef Psykiatrin

Vinka In är en satsning med starka mervärden Klokt - rätt tänkt med en väg in Efterfrågat - människor är generellt less på stuprör och bristande kommunikation mellan välfärdsaktörerna Nödvändigt - målgruppens chans till utveckling förutsätter till viss del att myndigheter och aktörer samverkar Kunskapsgenererande - satsningen ger kraft och kompetensförutsättningar till nödvändig metodutveckling och byggandet av en samverkansmodell Engagerande - sprider engagemang och nybyggaranda i en stundtals lite uppgiven och illusionslös myndighetsvärld. men Vinka In har också ett antal frågetecken att hantera

Identitetsfrågan vad är egentligen Vinka In? Det uppfattas av flera som oklart vad som är kärnan i Vinka In och vilka avgränsningar mot andra verksamheter som ska gälla. Vart tar Vinka In slut? Vad ska inrymmas i konceptet? Är det exempelvis tydligt för var och en skillnaden mellan Vinka In och Ungdomstorget och hur relationen mellan dessa ska se ut? Är idén att Vinka in ska fungera som en initial sluss och en kartläggningsresurs eller är Vinka In en egen åtgärd med behandlingsanspråk och en sammanhållen insats? Ska Vinka In ha egna resurser som Case Manager och arbetsterapeut, och inom sig härbärgera olika insatser som exempelvis det kommunala aktivitetsansvaret?

Finansieringen vem ska betala för vad? Var går gränsen för Samordningsförbundets ekonomiska åtaganden och vilka delar ankommer på myndigheterna? RAR är en utvecklingsorganisation som finansierar insatser under en begränsad period. Sedan tar parterna över. RAR finansierar samverkansdelar (samordning, lokaler, metodutveckling), parterna resten. Förutom samordning, hur ser tankegången ut vad gäller den långsiktiga finansieringen för Vinka In, exempelvis för; Fortsatt metod- och teamutveckling? Kompetensutveckling? Finansiering och utveckling av introduktionsdagar? Specifika resurser i form av exempelvis psykolog, case-manager, arbetsterapeut (om det nu ska finnas)? Närmare tillgång till Landstingets resurser - exempelvis vårdcentral, utredningar, psykiatrisk kompetens?

Samarbetet en angelägenhet för alla? Sker samarbetet mellan parterna på lika villkor och med ett delat ansvar? Kan man hitta förklaringen till Landstingets relativt perifera roll i Vinka In i en bristfällig förankring och att denna part inte var involverad från början? Eller finns det andra bevekelsegrunder (likabehandling, resursbrist, gjorda bedömningar) till att vissa vårdresurser inte automatiskt finns tillgängliga eller görs tillgängliga för Vinka In? Vi tänker exempelvis på; -Fler vårdcentraler som samarbetar? -Arbetsterapeut med psykiatrisk inriktning? - Snabbspår för specifika utredningar och insatser?

Långsiktigheten - en bred implementeringssatsning eller ett (mer eller mindre) tillfälligt projekt? Vinka In vill uppfatta sig själv som en implementeringsinsats och som en självklar del i en långsiktig och strategisk satsning från politiker och ledande tjänstemän. Vi möter dock röster som snarare verka betrakta Vinka In som ett projekt och som något tillfälligt. Exempel på detta kan vara; - kunskapsbrister om Vinka In (inte värt att lära tar ändå snart slut?) - inget man remitterar till (går via ordinarie myndigheter) - resultatet avgör, får se hur det går (avvaktande eller passiv position) Varför blir det så? Är det alla utvecklingssatsningars dilemma att initialt mötas av skeptiker och förändringstvivlare? Eller har tvivlarna gjort rätt analys Vinka In är varken tillräckligt förankrad eller strategiskt rustat?

Styrningen och styrgruppens roll Kan man säga att styrgruppen har den legitimitet och de mandat som krävs för att påverka myndigheterna och att ta Vinka In till den organisatoriska nivån? Våra intervjuer ger vid handen att följande frågor kan ställas kring ägandet och styrningen av Vinka In; - Är det rätt frågor som hamnar på styrgruppens bord, alltså vägvalsfrågorna och de strategiska besluten? - Har styrgruppens medlemmar tillräckliga mandat från sina respektive organisationer? - Finns det en tydlighet vad gäller styrgruppens arbetsordning, koppling till LSG och relationen till utvecklingsledaren? - Är RAR s ledning tydliga med sin egen roll och vilka krav man ställer? - Vad är den sviktande närvaron i styrgruppen ett uttryck för?