Framgångskonceptet - hur kan det se ut? 1
Ni har svaren - jag ställer frågorna Vilka faktorer konstituerar kvalitet i en akademisk utbildning? Hur åstadkomma kvalitet för att nå framgång i en yrkesspecialitet? Vilka kvalitetsfaktorer är de mest bestående hållbara? 2
Universitetet - en hållbar kunskapsorganisation Få samhällsinstitutioner i världen kan räkna sin historia lika långt tillbaka i tiden som universiteten 1. Bland de 85 organisationer i västvärlden som var etablerade redan 1520 och fortfarande existerar, är ett 70-tal universitet 2. Jämfört med övriga institutioner däribland den romersk katolska kyrkan och brittiska parlamentet hör universiteten kanske till de som genom århundrandena genomgått minst förändring 2. Med stöd av historien kan universiteten hävda sin hållbarhet som kunskapsorganisation. Utvecklingen ger oss anledning att ha visst förtroende för det institutionella konceptet för att bedriva utbildning och forskning. 1 Sundqvist, 2010, 2. Kerr, 2001 3
Tolkningar av universitetskonceptet Den moderna tolkningen universitetskonceptet gjordes av Wilhelm von Humboldt då han 1810 grundade Universität zu Berlin byggt på en modell för fri vetenskap och nära förbindelser mellan forskning och lärande. Motsvarande tolkning av universitetskonceptet ligger till grund för den svenska modellen för universitet och högskolor så som den uttrycks i högskolelagen. 4
Portalparagraferna i högskolelagen Utbildning ska vila på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet 5
forts. Portalparagraferna Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning 6
Högskolelagen - öppet hållen Ska kunna tolkas och tillämpas i samtidens kontext Utbildningens innehåll ska följa kunskapsutvecklingen Forskarutbildade lärare med möjlighet att både forska och undervisa konstituerar den vetenskapliga grunden och sambandet mellan forskning och utbildning 7
Kvaliteten - går den att mäta? I utredningen Resurser för kvalitet (SOU, 2007) konstateras det i det internationella forskarsamhället råder koncensus om kvalitetskontroller i form av kollegial granskning vid anställningar och av vetenskapliga publikationer. Kvalitetsgranskningar och mätningar är satta i system - om än omdebatterade genom exempelvis rankningar, citeringsindex och publikationsdatabaser. Däremot har det ännu inte vuxit fram några internationellt vedertagna modeller och instrument för att bedöma och mäta kvaliteten i akademisk utbildning. 8
Granskning av kvalitet i högre utbildning I princip råder konsensus - om den övergripande definitionen av kvalitet i enlighet med lagen Däremot råder inte konsensus - om vilka faktorer, parametrar och variabler, som indikerar kvalitet i högre utbildning och - om metoderna för att mäta och analysera utbildningens kvalitet och resultat, kvantitativa eller kvalitativa analyser eller både och. 9
Resultaten av två empiriska studier Två jämförande studier, kvalitativa såväl som kvantitativa, har gjorts av utfallen av bedömningar av kvalitet och kvalitetsarbete vid 24 svenska lärosäten. Jämförelserna görs med HsVs nationella utvärdering av kvaliteten i 14 utbildningsprogram för yrken inom medicin och vård, 2007. Den första studien är en jämförelse mellan HSVs utfallet av och den nationell ranking av svenska som genomförd av Urank samma år, 2007. I den andra studien jämfördes HsV:s granskningar och omdömen om lärosätenas kvalitetsarbete under en period på sju år jämfört med utfallet av vård utvärderingen 2007. 10
Kvalitetsbedömningar Utfall - Urank vs HsV, 2007 11
Bedömning av kvalitetsarbete vs kvalitet HsV, 1998-2007 12
Röntgensjuksköterskeexamen 2001 Stärkte identiteten och lade grunden till avancerade specialiseringar Skapade en rakare väg till fördjupning, forskarutbildning och forskning Underlättade utvecklingen av den akademiska lärarkompetensen 13
Framgångskoncept för en akademisk professonsutbildning Verksamhetsintegrerat lärande, ViL Verksamhetsintegrerade examinationer Kvalitetssäkrande examinationsformer på alla nivåer och enligt skilda modeller, formativa, summativa, OSCE (Objective Structured Clinical Examination), AssCE (Assessment of Clinical Education) etc. 14
Avgörande för framgång några erfarenheter från kvalitetsbedömningar och ranking Lärarnas akademiska kompetens både vetenskapligt och professionellt Kunskapsutvecklande och kvalitetssäkrande examinationer Oberoende examinationer Forskarutbildade lärare som bär examinationsansvaret Hög vetenskaplig specialisering utan vetenskaplig isolering 15
Ha tillit till Universitetskonceptet 16
Tack för att ni lyssnade! 17