Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet och vård- och omsorgsboende

Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet och vård- och omsorgsboende i Åstorps kommun Beslutat av Socialnämnden 2014-04-22, 66 Dnr 2014/110

2(15) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 SOCIALTJÄNSTENS MÅL... 3 3 KOMPETENS... 3 4 ANLEDNING TILL UTREDNING... 4 5 ANSÖKAN... 4 6 INLEDNING OCH GENOMFÖRANDE AV UTREDNING... 4 7 SAMTYCKE... 4 8 UTREDNING... 5 9 BESLUT FATTAS... 5 10. UNDERRÄTTELSE... 6 11. ÖVERKLAGANDE... 6 12. ÄRENDET AVSKRIVS... 6 13. UTFORMNING AV- OCH OMPRÖVNING AV BESLUT... 6 14. HEMVÅRDSINSATSER ENLIGT 4 KAP 1 SOL... 7 15. POST- OCH BANKÄRENDEN... 10 16. TRYGGHETSLARM... 10 17. HEMTAGNINGSTEAM... 10 18. KORTTIDSPLATS... 11 19. VÄXELVÅRDSPLATS... 11 20. AVLÖSNING AV ANHÖRIG/NÄRSTÅENDE... 11 21. DAGVERKSAMHET... 12 22. LEDSAGNING... 12 23. SÄRSKILT BOENDE... 12 24. BEDÖMNING OM SÄRSKILT BOENDE... 13 25. SPECIFIKA ÖNSKEMÅL... 13 26. KOMMUNENS ANSVAR... 13 27. ÄLDRES- OCH FUNKTIONSHINDRADES RÄTT ATT FLYTTA... 14 28. PARBOGARANTI... 14 29. FLYTT MELLAN OLIKA SÄRSKILDA BOENDEN... 14

1. Inledning Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med biståndshandläggning enligt Socialtjänstlagen i Åstorps kommun. Syftet med riktlinjerna är likabehandling i kommunen när det gäller bedömning om behov hos enskilda. Riktlinjerna ska också ge stöd och vägledning i arbetet som biståndshandläggare. Riktlinjerna anger vad som betraktas som skälig levnadsnivå i normalfallet men ska inte tolkas som absoluta regler. Görs avvikelser från riktlinjerna ska skälen därtill finnas tydligt dokumenterade. Enligt Socialtjänstlagen ska en individuell behovsbedömning alltid göras och om sakliga skäl föreligger motiverar detta eventuella avsteg från riktlinjerna. Utgångspunkten vid den individuella behovsbedömningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation. 2. Socialtjänstens mål Åstorps kommun ska erbjuda olika behovsprövade insatser. Insatserna ska vara individuellt utformade och ge vård och omsorg med god kvalitet. Samtliga insatser ska ske i enlighet med uttryckta mål i socialtjänstens övergripande planer och kvalitetspolicy samt utifrån lagstiftning, prejudikat, riktlinjer och allmänna råd och föreskrifter från socialstyrelsen. Socialnämndens värdegrund Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan ska genomsyra arbetet inom hela socialtjänsten i kommunen. Socialnämndens vision, som ska prägla arbetet, lyder Ge varje dag ett innehåll. 3. Kompetens Beslut om bistånd är en form av myndighetsutövning som kräver en enhetlig och professionell hantering. Det erfordras speciell kompetens för att kunna bedöma människors behov av insatser från äldreomsorgen. Den grundläggande kompetensen uppnås genom utbildning, kunskap, erfarenhet och information om kommunens äldreomsorg. Dessutom är kännedom om den enskilde brukarens situation, möjligheter och behov nödvändig för att rätt beslut skall kunna fattas. Det är vidare

4(15) betydelsefullt att ha god kunskap om den egna verksamheten, socialnämndens mål, kommunens övergripande mål och yttersta ansvar. 4. Anledning till utredning Enligt SoL 11 kap. 1 ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Socialnämnden kan få kännedom om ett behov via en anmälan från anhörig, granne, sjuksköterska osv, eller via en ansökan från den enskilde själv och har då skyldighet att ta kontakt med den enskilde för att komma fram till om denne vill göra en ansökan. 5. Ansökan Ansökan ska göras av den enskilde själv eller av behörig företrädare, god man eller förvaltare. Anhöriga är inte med automatik den enskildes företrädare. Enligt lag kan en ansökan vara såväl muntlig som skriftlig. 6. Inledning och genomförande av utredning Utredning inleds och genomförs med samtycke av den som är part med rätt att själv föra sin talan i ärendet eller av behörig ställföreträdare. När ansökan har gjorts av den enskilde själv eller behörig företrädare föreligger samtycke till att inleda utredning. 7. Samtycke Insatser enligt SoL är frivilliga för den enskilde. Därför kan i princip en utredning endast göras på begäran, eller med samtycke, av den som ärendet rör, alternativt legal företrädare. Uppgifter bör i första hand inhämtas från den enskilde själv och för att inhämta uppgifter från andra, exempelvis läkare och psykolog, krävs den enskildes samtycke. Samtycke kan inhämtas antingen skriftligt eller muntligt. Utredning dokumenteras i socialtjänstens datasystem för dokumentation.

8. Utredning I sitt utredningsarbete behöver biståndshandläggaren, för att kunna göra en individuell behovsbedömning, viss information om sökanden, t ex information om den sökandes situation, möjligheter och behov. Handläggaren bokar oftast ett hembesök där samtal sker för att handläggaren ska kunna kartlägga och bilda sig en uppfattning om behoven hos den enskilde. Exempel på frågeområden vid ett sådant samtal är: Hur och var bor sökanden Boendestandard Familj, anhöriga Socialt nätverk Svårigheter, möjligheter Aktuell hälsosituation Vilken service finns i omgivningen Vilken livsstil har sökanden, hobbies Vad kan han/hon klara på egen hand Vad behöver han/hon hjälp med Sökandens syn på behoven Vilka är behoven Vilka av behoven kan andra huvudmän tillgodose Vad kan tillgodoses av någon annan Målsättning i Åstorps kommun är en handläggningstid på maximalt tre veckor. Syftet med utredningen är att få fram ett beslutsunderlag, som gör det möjligt att fatta beslut i ärendet. Det är omständigheterna i det enskilda ärendet som avgör utredningens omfattning. Varje ärende prövas individuellt. 9. Beslut fattas Biståndshandläggaren beslutar i sakfrågan enligt socialnämndens delegeringsordning. Föreligger behov av stöd och hjälp meddelas bifall till ansökan. I annat fall avslås ansökan. Det kan också bli bifall till viss del av ansökan och avslag till viss del, så kallat delavslag. Skäl till avslag skall anges och beslutet skall motiveras samt meddelas sökanden.

6(15) Är den sökande inte nöjd med beslutet så har han/hon rätt att överklaga till förvaltningsrätten och det är handläggarens skyldighet att informera om och hjälpa till med detta. Den enskilde har själv ansvar för att de uppgifter lämnas som krävs för utredningens genomförande. 10. Underrättelse När beslut fattats ska den skriftliga utredningen innehållande beslutet skickas hem till den enskilde. Vid avslagsbeslut ska information skickas med kring hur man överklagar beslutet, samt att handläggaren kan bistå vid överklagandet om den enskilde önskar det. 11. Överklagande Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om nämnden har meddelat beslut i fråga om insatser enligt 4 kap 1 SoL, beslut om bistånd till försörjning och livsföring i övrigt. Rättsliga instanser är förvaltningsrätt, kammarrätt och regeringsrätt. Det är endast den som berörs av ett beslut som får överklaga det. Överklagan ska vara skriftlig och ska inkomma till socialnämnden senast inom tre veckor från den dag den enskilde tagit del av beslutet. Avslagsbeslut ska alltid skickas med mottagarbevis. När överklagandet inkommer görs en prövning av om den inkommit i rätt tid och detta dokumenteras. Har nya/ändrade omständigheter framkommit kan handläggaren ändra sitt beslut enligt 27 FvL. Överklagandet förfaller då och beslutet beviljas. Om inga nya/ändrade omständigheter framkommit skickar handläggaren överklagandet och övriga handlingar till förvaltningsrätten tillsammans med en skrivelse om att inga nya/ändrade omständigheter har framkommit och att socialnämnden står fast vid sitt beslut. Förvaltningsrätten kommer därefter att fatta beslut i ärendet, detta meddelas både den enskilde och handläggaren skriftligt. 12. Ärendet avskrivs Om den som ansökt ändrar sig och vill avstå från hjälp återtas också samtycket till utredning. En inledd utredning kan aldrig fullföljas utan samtycke. Det beslut som måste fattas är att avskriva ärendet. Handlingarna sparas och arkiveras.

13. Utformning av- och omprövning av beslut När utredning, av större eller mindre omfattning, är avslutad ska ställning tas till biståndets karaktär och utformning. I 3 kap. 6 anges att socialnämnden genom hemtjänst, dagverksamhet eller annan liknande social tjänst bör underlätta för den enskilde att bo kvar hemma och ha kontakt med andra. De vanligaste formerna av bistånd som ges i äldreomsorgen är: - Särskilt boende - Korttidsplats - Växelvårdsplats - Dagverksamhet - Hemtjänst - Ledsagning - Avlösning i hemmet Den enskildes behov av bistånd är föränderligt. Regelbundet görs uppföljningar av biståndets omfattning, karaktär och utformning. Uppföljning samt omprövning av beslut sker en gång per år eller vid behov. 14. Hemvårdsinsatser enligt 4 kap 1 SoL Insatser av omsorgskaraktär syftar till att tillgodose den enskildes sociala, fysiska och psykiska behov. Sociala behov kan exempelvis tillgodoses genom tillsyn, samtal och sociala kontakter. Det kan även handla om den personliga omvårdnaden såsom hjälp för att kunna klä av - och på sig, äta, dricka, stiga upp och lägga sig, personlig hygien, förflyttningar samt att ge trygghet och säkerhet i det egna hemmet. De vanligaste formerna av bistånd som ges i äldreomsorgen är hemvård. De insatser som finns i Åstorps kommun är: Toalettbesök Förflyttning till och från toalett, hjälp i samband med toalettbesök, tillsyn och skötsel av inkontinenshjälpmedel. Vid behov ingår städning av toalett, stöd eller hjälp med hygien vid toalettbesök.

8(15) Personlig hygien I personlig hygien kan följande ingå: rakning, tandborstning, övre hygien, nedre hygien, hygienhjälp i säng, hårborstning/kamning, hudvård med till exempel lotion, ansiktscreme mm. Dusch I insatsen dusch kan följande ingå: tillsyn, handräckning, aktiv hjälp med de duschmoment den enskilde inte klarar självständigt. Hårvård så som kamning, borstning, fön eller lägga håret på rullar, av- och påklädning, avtorkning av duschutrymme. Av- och påklädning Hjälp med på- och avklädning i samband med uppstigning och sänggående. Bäddning Kan vara daglig insats i form av bäddning på morgonen och/eller att bädda upp sängen inför sänggående. Renbäddning Byte av sänglinne var 14 dag eller vid behov. Tillsyn Tillsynsbesök kan vid behov vara både dag och natt. En tillsyn innebär att hemvården gör ett kort besök för att tillförsäkra den enskilde trygghet och säkerhet. Tillsyn kan också vara telefontillsyn. Då ringer personal från hemtjänstgruppen upp den enskilde på en i förväg bestämd tid. Insatsen kan ibland ersätta/kombineras med insatsen tillsyn. Matdistribution Då den enskilde inte kan värma/tillreda mat själv går det att ansöka om matdistribution. Matdistribution innebär hemleverans av mat. Ett återkommande kontinuerligt behov ska finnas för att matdistribution ska beviljas. Måltidshjälp Måltidshjälp kan innebära aktiv hjälp att dela mat och inta måltiden, värma mat, fram- och avdukning, diskning. Förflyttning

Kortare förflyttning inom bostad är inte biståndsbedömt. Vid mer omfattande förflyttningar som tar längre tid och/eller kräver hjälpmedel, så som lyft, görs en tidsberäkning och insatsen nivåbestäms. Städning Städning av två rum och kök, en hall och toalett en gång varannan vecka. Föreligger särskilda skäl kan städning beviljas oftare. Vid skilda sovrum städas båda. Städning av ett rum kan bytas ut mot städning i ett annat rum. I insatsen kan följande ingå: dammsugning, torkning av golv, dammtorkning, rengöring av hygienutrymme inklusive gästtoalett, vattning av blommor, allmän uppsnyggning samt rengöring av hjälpmedel. Rengöring av kyl, fläkt och avfrostning av kyl och frys utförs vid behov maximalt två gånger per år. Fönsterputsning, putsning av silver/koppar och kristallkronor, grovstädning, piskning av mattor, trädgårdsarbete och snöskottning utförs ej. Inköp Inköp kan göras en gång per vecka. I insatsen ingår att planera, skriva inköpslista, packa upp varor och ställa in varor. Inköp sker i närmaste butik. Inköp kan även bestå av apoteksvaror. I biståndsbeslutet preciseras om den enskilde följer med vid inköpet eller ej. Tvätt och klädvård Tvätt av den enkildes kläder, sängkläder och handdukar, strykning av enstaka plagg var fjortonde dag. Vid behov kan tvätt utföras oftare. I insatsen ingår tidsbokning, tid att gå till och från tvättstuga, lägga i tvätt i tvättmaskinen, hänga upp, vika ihop tvätten, insortering av färdig tvätt i skåp och lådor. Mangling utförs ej. Lättare städning, daglig uppsnyggning av bostaden Avtorkning av ex vask och matbord eller övriga ytor som har behov av det. Uppsnyggning, diskning, soptömning, vattning av blommor. Social samvaro/promenad Exempelvis sitta och prata, fika, lösa korsord, läsa mm. Insatsen kan också innebära att gå ut och ta en promenad. Insatsen ges

10(15) maximalt en timme per vecka. Insatsen kan fördelas vid maximalt två tillfällen per vecka. Skötsel av husdjur utförs ej 15. Post- och bankärenden Enligt kommunens riktlinjer ska i första hand anhöriga, närstående eller god man utföra dessa ärenden. I undantagsfall kan ledsagning till sådana ärenden beviljas. Den enskilde sköter då själv sitt bank/postärende. 16. Trygghetslarm Trygghetslarm är en serviceinsats med separat avgift. För den som har biståndsinsatser och betalar enligt maxtaxa ingår trygghetslarm. Syftet med trygghetslarm är att den enskilde ska kunna bo hemma och känna trygghet i sitt eget hem. Trygghetslarmet ska användas då en oväntad oplanerad händelse inträffar eller ett behov av trygghet uppstår som gör att den enskilde kan behöva hjälp. Trygghetslarmet är inte till för kontinuerligt återkommande hjälp/stödbehov. Då den enskilde har kontinuerligt återkommande behov av hjälp eller stöd ska detta vara en biståndsbedömd hemvårdsinsats i form av hemvård och behovet ska utredas och beslutas som en sådan. Ett återkommande kontinuerligt behov kan ex uppmärksammas av den enskilde själv, av biståndshandläggare vid omprövning av beslut eller av personal inom verkställighet. 17. Hemtagningsteam Vid utskrivning från sjukhus görs en planering för den fortsatta hjälpen/stödet. Vårdplaneringen görs antingen på avdelningen på sjukhuset eller tillsammans med hemtagningsteamet i hemmet. De vårdplaneringar som görs på sjukhuset är ofta där få insatser kan bli aktuella eller den enskilde har varit aktuell sedan tidigare. Hemtagningsteam är ett team som möter upp i det egna hemmet vid hemkomst från sjukhuset, där också vårdplanering sker. Det är biståndshandläggaren som leder vårdplaneringsmötet. Under mötet förs samtal om nuvarande situation och vilka insatser som behövs efter sjukhusvistelsen. Hemtagningsteamet arbetar i rehabiliterande syfte.

I teamet arbetar: - Undersköterskor - Sjuksköterska - Sjukgymnast - Arbetsterapeut - Biståndshandläggare Hemtagningsteamet ger stöd upp till 3 veckor. Regelbunden uppföljning av insatserna sker under perioden. Vid behov tar ordinarie hemvård över när hemtagningsteamets insatser avslutas. 18. Korttidsplats Korttidsplatser finns i ett begränsat antal, då det i första hand är hemtagningsteamet som används. Biståndshandläggaren beslutar om korttidsplatser. Korttidsplats används ex vid vård i livets slut eller då andra speciella omständigheter föreligger. 19. Växelvårdsplats Regelbundet återkommande och tidsbegränsad vistelse på korttidsplats som då kallas växelvård. Beslutet tidsbegränsas alltid och omprövning sker vid behov. Växelvård är en insats för att bl a avlasta anhöriga. Det är den enskildes behov och anhörigas behov av avlastning som styr hur biståndshandläggaren beslutar vad gäller vistelsens längd och hur ofta insatsen ska återkomma. 20. Avlösning av anhörig/närstående Avlösning syftar till att ge möjlighet för anhörig eller närstående att kunna uträtta ärenden eller aktiviteter utanför hemmet, samt få avlastning i den vardagliga situationen. Avlösning kan vara att en person från hemvården kommer hem till den enskilde och är där under tiden anhörig uträttar ärenden. Det kan också vara att ta med den enskilde ut på någon aktivitet, den anhörige är då hemma och kan vila sig eller göra saker som den annars inte kan.

12(15) 21. Dagverksamhet Deltagande i dagverksamhet är en biståndsinsats som beslutas av biståndshandläggare. Dagverksamhet är en möjlighet för äldre att kunna delta i planerade aktiviteter för gemenskap, stimulans, aktivering, träning och rehabilitering. Vistelse i dagverksamhet kan även vara en form av avlösning för närstående. Dagverksamheten är ett led i att äldre ska kunna bo kvar i sitt ordinära boende under längre tid än vad som annars skulle vara möjligt. Det finns en dagverksamhet med specifik inriktning för personer med demenssjukdom. Vistelse i dagverksamhet kan, beroende på den enskildes behov, beviljas en till fem dagar per vecka. Insatsen är till för pensionärer i ordinärt boende. 22. Ledsagning I första hand tillfrågas anhöriga/närstående för ledsagning. Vid behov av ledsagning till och från vårdinrättningar tillfrågas i första hand närstående, eller frivilligcentral. Ledsagning/hjälp till avdelning på sjukhus kan utföras av sjukhusvärdinnor på sjukhuset. Det finns situationer där ledsagning vara nödvändig för att den enskilde ska kunna uppnå en skälig levnadsnivå. Biståndshandläggaren gör bedömning om vad som är skälig levnadsnivå. Varje ansökan om ledsagning bedöms individuellt utifrån det enskilda ärendet 23. Särskilt boende Utgångspunkten är att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt eget hem även om behoven av tillsyn, vård och omsorg är omfattande. Kvarboendeprincipen är en av de principer som är grundläggande för socialtjänstens och därmed även äldreomsorgens inriktning. Kvarboendeprincipen har sitt ursprung i begreppet normalisering, att det ordinära boendet, det egna hemmet, ses som normalt. Socialtjänstlagens närhetsprincip, att människor ska få sina insatsbehov tillgodosedda i det egna hemmet, ligger också till grund för kvarboendeprincipen. Målet är att människor ska kunna bo kvar i det egna hemmet och de enskildas behov i första hand bör tillgodoses i hemmet. Ett särskilt boende är en insats enligt Socialtjänstlagen. Även om huvudinriktningen är att stärka den enskildes möjligheter att bo kvar hemma finns det förhållanden när en skälig levnadsnivå bättre kan uppnås i särskilt boende. För att kunna

bli beviljad särskilt boende ska den enskilde ha betydande svårigheter att klara sitt vardagliga liv i det ordinära boendet eller upplever stor oro och otrygghet. Betydande svårigheter innefattar hjälpinsatser flera gånger per dag samt nattetid. I hemmet kan det krävas insatser av såväl servicekaraktär som personlig omvårdnad för att tillgodose den enskildes fysiska, psykiska och sociala behov. Insatser såsom hjälp i hemmet, omvårdnad i hemmet, dagverksamhet, avlösning av anhörig, växelvårdsplats bör ha prövats först. 24. Bedömning om särskilt boende Bedömning om särskilt boende ska i största möjliga mån ske under den enskildes vanliga, normala förhållanden, det vill säga inte vid sjukhusvistelse eller korttidsvistelse. När biståndshandläggaren har gjort en utredning med bedömning och förslag till beslut tas ärendet upp i handläggargruppen tillsammans med ansvarig chef för diskussion och bedömning. I utredningen anges målet med insatsen därefter överlämnas utredningen till verkställighet. Målbeskrivningen ligger till grund för det individuella utformandet av genomförandeplanen. Verkställigheten ansvarar för att genomförandeplan upprättas tillsammans med den enskilde och/eller dess företrädare. 25. Specifika önskemål Regeringens proposition (1996/97:124) anger att Om den av kommunen erbjudna insatsen tillgodoser biståndsbehovet, har den enskilde ingen rätt att få insatsen utformad på ett visst annat sätt. Gällande särskilt boende betyder detta att en ansökan alltid avser hela kommunen. Önskemål om att ansöka om plats på ett visst särskilt boende kan finnas, men den lagliga rätten att få behovet tillgodosett i just ett speciellt boende saknas. 26. Kommunens ansvar Enligt 2 kap. 2 har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. I kap 2, 3 och i kap 16 2 finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan kommun än den som den enskilde vistas i.

14(15) 27. Äldres- och funktionshindrades rätt att flytta I kap. 2, 3 regleras äldres och funktionshindrades rätt att flytta. En person som önskar flytta till en annan kommun men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan ska behandlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning av en sådan ansökan. Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som inflyttningskommunen kan behöva för att kunna pröva ansökan. Denna bestämmelse utgör således ett undantag från vistelsekommunens ansvar enligt 2 kap 2. 28. Parbogaranti I parbogarantin (Socialtjänstförordningen kap 2 2) förtydligas begreppet skälig levnadsnivå i de fall makar, sambor eller registrerade partner båda har behov av boende i särskilt boende. Båda bör då beredas plats i samma boende om de så begär. Socialnämnden har dock möjlighet att avgöra om de kan bo i samma rum eller inte. I fall då endast en av makarna har behov av särskilt boende har partnern laglig rätt att flytta med utan biståndsbeslut. Detta omprövas vid ändrade förhållanden till exempel att paret separerar, att den enskilde väljer att flytta från särskilt boende eller att den enskilde avlider. 29. Flytt mellan olika särskilda boenden Flyttningar mellan olika särskilda boende får endast ske när den enskilde har önskemål om det. Vid önskemål om att flytta från ett särskilt boende till ett annat lämnas ansökan om byte av boende till biståndshandläggare. Då den enskildes behov förändras kan det bli aktuellt med en omprövning för eventuell flytt till annat särskilt boende som bättre tillgodoser den enskildes behov.

Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr. 212000-0936 Bg 5103-2951 Pg 11 01 50-0 www.astorp.se