2013-11-25 Burhållningen begränsar djurhälsoläget säger inte allt har tagit del av branschorganisationen Moderna Äggs pressmeddelande Äggproducenter rasar mot handeln: Släpp buräggen fria! (2013-11-05). 1 Vi vill härmed kommentera pressmeddelandets innehåll. Ansvar och möjligheter Moderna Ägg anser att äggkonsumenter själva ska få välja vilka ägg de köper och inleder därför en informationskampanj mot landets livsmedelshandlare. Djurens Rätt anser att även handeln har ett ansvar att ta, för djurens skull. Då handeln kan förenkla för konsumenter att göra mer djurvänliga val, så anser vi att handeln ska göra det. Att inte sälja burägg är ett enkelt och konkret sätt att förenkla för konsumenterna och samtidigt bidra till förbättringar för djuren i livsmedelsindustrin. Ekonomiskt intresse arbetar för förbättringar för djuren. Moderna Äggs främsta intresse ligger i att verka för ökad försäljning av burägg, eftersom de själva vinner ekonomiskt på att burägg säljs. Detta måste beaktas när en lyssnar till branschorganisationens argumentation. Djurhälsa och djurvälfärd Moderna Ägg framhåller att hönorna i burarna är friskare än hönorna i de så kallade frigående systemen: moderna inredda burar innebär friskare hönor med mindre medicinering. Höns i frigående och ekologiska system brottas oftare med problem så som djurhälsa, medicinering och arbetsmiljö. 1 Inom vissa områden är djurhälsoproblemen idag större i de frigående systemen än inom burhållningen. Djurhälsan är viktig, men inte den enda parametern av betydelse för hur djuren mår. Djurvälfärden handlar om djurens upplevelse av sin egen situation. En god djurvälfärd förutsätter god hälsa men också mer än frihet från sjukdom. 2 Djurhälsoläget (hur sjuka eller friska djuren är) visar alltså inte hela bilden av hur hönorna upplever sin situation i de olika systemen i äggindustrin. För att få en bredare bild är aspekten möjlighet att bete sig naturligt viktig att väga in. Parasiter En fråga som ofta kommer upp i debatten om burägg är förekomsten av parasiter. Är det vanligare med parasiter, till exempel spolmask, hos frigående hönor än hos hönor i burar? Svaret är ja, eftersom hönorna i frigående system kommer i kontakt Sida 1
med sin egen avföring. 3 Hönorna i burar hålls på gallergolv så avföringen blir inte kvar i buren. Att hönorna kommer i kontakt med avföringen bidrar till att parasiter sprids lättare. Enligt SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) varierar hönornas symptom vid spolmaskangrepp. Vuxna fåglar är ofta helt symptomfria medan unga fåglar kan drabbas hårdare. 4 Enligt Svenska Ägg kan angrepp av spolmask ge symptom som nedsatt aptit, avmagring, blodbrist, diarré samt ökad risk för bakterieinfektioner. 5 Fjäderplockning Ett annat område som diskuteras är förekomsten av fjäderplockning i de olika systemen. Fjäderplockning är ett komplext beteende som orsakas av flera faktorer som avel, foder, ljus, beläggningsgrad, tillgång till strö/grovfoder (möjligheter att utföra födosöksbeteende). Fjäderplockning (som kan leda till kannibalism) förekommer bland både frigående hönor och bland hönor i bur. När beteendet startar hos några individer i en stor grupp, som i de frigående systemen, sprider sig ofta plockningen eller hackningen till många fler individer i stallet. 6 I burarna sprids inte beteendet lika lätt och drabbar därmed inte lika många individer. Å andra sidan har hönorna i bur ingen möjlighet att fly undan om de utsätts för fjäderplockning. Naturligt beteende I vilket av systemen har hönorna störst möjlighet till naturligt beteende? Ett allvarligt problem med burhållningen är att hönornas utrymme och möjligheter till rörelse är starkt begränsat. Hönor är beredda att jobba väldigt hårt för att få lite större plats. Ju mindre bur de hålls i, desto hårdare jobbar de för att komma ut (detta har visats i vetenskapliga studier). 7 Så fort de får lite mer plats ställer de sig genast så långt ifrån varandra som utrymmet tillåter. De sträcker på ben och vingar, något som utrymmet i burarna inte räcker till för. 7 En stor nackdel i de frigående systemen som de ser ut idag, är att hönorna hålls i alldeles för stora grupper. Flera tusen individer tillsammans medför social stress och ökad konkurrens som leder till rädsla. 8 I burarna är antalet individer mer likt den naturliga flockstorleken för hönorna. På burarnas gallergolv kan hönorna inte krafsa efter föda. Det är tänkt att hönorna som hålls i burar ska få utlopp för sitt behov av att krafsa och picka i samma utrymme som de ska sandbada (se Bild 1). Men, det blir för trångt för att alla hönor ska kunna använda ströytan/sandbadet. Dessutom behöver den ytan enligt gällande djurskyddsföreskrifter bara vara tillgänglig för hönorna under fem timmar per dygn. Forskning har visat att 30 procent av hönorna inte använder sandbadet överhuvudtaget. 9 Det har också visats att det slarvas med att fylla på strö i ströbaden, vilket än mer minskar hönornas möjligheter att bete sig naturligt. 10 I de frigående systemen har hönorna större möjligheter att picka, krafsa och sandbada. Hönor som ges tillgång till utevistelse har möjlighet att picka och krafsa i marken och att sandbada utomhus. Sida 2
Bild 1. En hönsbur av modell Victorsson. Ströytan ryms till höger, ovanför det blå skynket och redet. Redet är innanför det blå skynket. I burarna är hönornas möjligheter att fritt välja ett rede ännu mindre än i de frigående systemen. Likaså möjligheten att sitta högt upp på natten. Sittpinnarna i burarna är placerade bara några centimeter ovanför gallergolvet och uppfattas antagligen som en annan typ av golv och inte som en upphöjd sovplats av hönorna. 11 Läs också Hönornas naturliga beteende, ur s rapport Naturligt beteende. Verkligheten kolliderar med djurens behov, Bilaga 1. Förutsättningarna att förbättra är större i frigående system än i burar När arbetar för ett stopp av buräggsförsäljning, vilket vi gör, innebär det inte att vi menar att djurhållningen i de frigående systemen är problemfri. Djurskyddsproblem finns också där liksom i burhållningen och de är allvarliga. Förutsättningarna att förbättra för hönorna är dock större i frigående system än i burar. Vi anser att alla hönor borde ges möjlighet till rörelse och motion, att få vara utomhus, få picka och krafsa i marken, få sandbada och sova högt upp på natten, själv få välja ett bra rede och att få leva i en flock som hon är anpassad till att leva i. Det här handlar om att tillgodose grundläggande behov hos hönor, behov som behöver tillgodoses för att de ska må bra. Förändringar som leder till att hönornas behov i större grad tillgodoses, är lättare att åstadkomma i de frigående systemen än i burhållningen. Sida 3
Vad säger konsumenterna? s opinionsundersökning (från februari 2013) visar att 44 procent av alla äggköpare väljer ägg från frigående hönor eller ekologiska ägg, och för dem är hönornas möjlighet till naturligt beteende viktigast. Mindre än en procent av konsumenterna väljer i första hand ägg från hönor i burar. Moderna Ägg vädjar till handeln om ett större ansvarstagande för konsumentens valfrihet. Vi menar att då en butik eller butikskedja tar ett djurskyddsansvar i den här frågan och väljer bort buräggen, innebär det samtidigt förenkling för många konsumenter som faktiskt inte vill ha burägg. En stor del av konsumenterna slipper då välja bort det som de ändå inte vill ha. Har ni funderingar eller synpunkter, hör gärna av er. Med vänliga hälsningar, Linda Björklund Etolog, ansvarig för frågor om djuren i livsmedelsindustrin Telefon: 0225-128 60 E-post: linda.bjorklund@djurensratt.se Källor: 1. Moderna Ägg. Pressmeddelande 2013-11-05: Äggproducenter rasar mot handeln: Släpp buräggen fria! http://www.modernaagg.se/press/ 2. Keeling L.J., Rushen, J., Duncan I.J.H. (2011) Understanding animal welfare. I: Appleby, M.C., Mench, J.A., Olsson, I.A.S., Hughes, B.O. (red) Animal welfare. Wallingford, Storbritannien och Cambridge, MA, USA, CAB International. s 13-26 3. Jansson D.S et al (2011) Spolmasken Ascaridia galli ökar hos svenska värphöns. Svensk Veterinärtidning 8-9 2011 4. Statens veterinärmedicinska anstalt http://www.sva.se/sv/djurhalsa1/fjaderfa/parasitsjukdomar-hosfjaderfa/?lid=24819 Sidan besökt 2013-11-25 5. Svenska Ägg http://svenskaagg.se/?p=19947 Sidan besökt 2013-11-25 6. Zeltner, E., Klein, T., Huber-Eicher, B. 2000. Is there social transmission of feather pecking in groups of laying hen chicks? Animal Behaviour 60, 211-216. 7. Cooper et al (2008). Value of space to group housed hens in cages; techniques for addressing behavioural requirements in commercial conditions. Proceedings of the 42nd congress of the ISAE. Dublin, Ireland, 5 9 August 2008. Sida 4
8. Bilcík, Keeling & Newberry (1998) Effect of group size on tonic immobility in laying hens. Behavioural Processes 43, 53-59. 9. Wall (2003). Laying Hens in Furnished Cages Use of Facilities, Exterior Egg Quality and Bird Health. Doctor s dissertation, SLU Uppsala. 10. Länsstyrelsen Östergötland (2012) Djurskyddskontroll i fjäderfäanläggningar. En sammanställning. Dnr 2829297-2012. 11. EU Scientific Veterinary Committee (1996). Report from the Scientific Veterinary Committee, Animal Welfare Section on the Welfare of laying Hens, VI/8660/96, 30 October 1996. Sida 5
Bilaga 1 Hönornas naturliga beteende Ur s rapport Naturligt beteende. Verkligheten kolliderar med djurens behov http:///sites/default/files/naturligt-beteende.pdf Vad är naturligt beteende? Naturliga beteenden speglar djurens behov. 1 Det som avgör om djuret har behov av att utföra ett visst beteende, till exempel att sitta högt på natten, bygga ett bo eller vältra sig i gyttja, är om individen är motiverad att utföra beteendet eller inte. Motivationen att utföra olika beteenden är utvecklad för att fungera i den miljö som arten är anpassad att leva i. 1 Många beteenden är djuren så starkt motiverade att utföra, att de kräver sitt utlopp oavsett yttre omständigheter. Ett exempel är hönors behov av att sitta högt och sova. Även om de aldrig har sett ett rovdjur så vet hönor alldeles av sig själva att på natten ska man sitta högt. Sammanhållna grupper på upp till 30 individer Det kan vara lite svårt att tro, men höns hör egentligen hemma i den asiatiska djungeln. Där lever de i små, tätt sammanhållna grupper av hönor, tuppar och kycklingar, varierande mellan fyra och trettio individer. 2 På nätterna sitter hela flocken uppflugna i sitt speciella sovträd, och på morgonen markerar tupparna flockens revir genom att gala. Livsviktigt sprättande och njutningsfulla bad Fåglarna tillbringar minst 60 procent av sin vakna tid med att krafsa och picka i marken efter frön, insekter, maskar och allt annat som går att äta. 3 Emellanåt tar flocken en paus för att rulla sig i sand. Det rengör fjäderdräkten, tar bort parasiter och tycks vara väldigt njutningsfullt. Medan hönorna letar mat och sandbadar brukar en tupp hålla vakt och varna för faror. Fåglarna har över 30 olika läten, 4 bland annat för att skilja mellan olika typer av rovdjur. 5 Naturlig äggläggning Hönorna lägger sina ägg på våren och ruvar fram en kull kycklingar. De är kräsna i val av redesplats; en höna anstränger sig betydligt mer för att hitta ett bra rede innan hon ska värpa, än för att få mat när hon gått hungrig i flera timmar. 6 Nära relation mellan höna och kycklingar Redan medan kycklingarna ligger i ägget pratar de med hönan, och under de första veckorna är de tillsammans med hönan hela tiden. Hon ser efter dem noggrant, visar dem vad de kan äta och låter dem sova under sina vingar. 7 Sida 6
Viktigt att sova tryggt I djungeln sitter hela flocken uppflugen i sitt sovträd från skymning till gryning, och emellanåt en stund på dagen också. Uppe i trädet är hönsen trygga för de flesta rovdjur och kan sova lugnt. Djungelhöns flyger riktigt bra, bättre än de tyngre tamhönsen. Men även en modern höna kan ta sig upp till en pinne eller gren flera meter över marken, och är beredd att jobba hårt för att få göra det. 8 Källor: 1. Jensen, P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag. 2. Mench, J. & Keeling, L. (2001) The social behaviour of birds. I boken Social behaviour in farm animals, ed Keeling & Gonyou. CABI Publishing. 3. Dawkins, M. S. (1989). Time budgets in Red Junglefowl as a baseline for the assessment of welfare in domestic fowl. Applied Animal Behaviour Science 24:1, 77 80. 4. Compassion in world farming (2006) Stop-Look-Listen; Recognising the sentience of farm animals. 5. Collias, N. & Joos, M. (1953) The spectrographic analysis of sound signals of the domestic fowl. Behaviour 5:3, 175 188. 6. Cooper, J. & Appleby, M. (2003). The value of environmental resources to domestic hens: a comparison of the work-rate for food and for nests as a function of time. Animal Welfare 12:1, 39 52. 7. Odén, K. (1994). Höns och andra fjäderfän. LT förlag. 8. Olsson, A. (2001). Motivation in laying hens: Studies of perching and dustbathing behaviour. Doktorsavhandling, Dep. of Animal Environment and Health, SLU. Veterinaria 101. ISSN 1401-6257. Sida 7