Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala

Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2015

2 Innehållsförteckning 1. Att förhindra smittspridning... 11 Smittvägar... 11 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien... 14 Smycken... 14 Infekterade sår hos personal... 15 Handhygien... 15 Handdesinfektion... 15 Handtvätt... 15 Handskar... 16 Kläder... 17 3. Rent höggradigt rent - sterilt... 18 Rent = för ögat synligt rent.... 18 Höggradigt rent... 18 Spol- och diskdesinfektorer... 19 Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer19 Daglig kontroll och underhåll... 21 Årlig kontroll... 22 Dagligt underhåll av spoldesinfektor... 23 Dagligt underhåll av diskdesinfektor... 24 Kemisk desinfektion... 25 Sterilt... 26 Förvaring av höggradigt rent och sterilt... 26 I vårdtagarens hem... 28 4. Rena rutiner vid sårbehandling... 30 Allmänna tvättrutiner... 33

3 Omhändertagande av ren tvätt... 33 Tvätt förorenad med smittförande material... 34 Tvätt av personalens arbetsdräkt... 34 6. Avfall... 35 Vanligt (konventionellt) avfall... 35 Smittförande/kliniskt avfall... 36 7. Livsmedelshantering... 38 8. Sondmatning... 40 Sondtyper... 40 Skötsel av sond... 40 Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang41 9. Urinkateter och urinuppsamlingssystem... 43 Hantering av urinflaskor (och bäcken)... 43 Kateterisering av urinblåsan... 43 Ren rutin vid insättning av kvarliggande kateter... 43 Daglig skötsel av kvarvarande kateter... 44 Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK)... 44 Urinuppsamlingssystem... 45 Blåssköljning... 46 Suprapubisk urinkateter... 46 Urostomi... 46 10. Injektioner och infarter... 47 Skötsel av perifer venkateter - PVK... 47 Skötsel av central venkateter - CVK... 48 Skötsel av subkutan venport - SVP... 48 Skötsel av percutan central venkateter - PVCK (ex picc-line) 48

11. Andningsvård... 49 Rensugning av luftvägar... 49 Skötsel av trachealkanyl... 49 Syrgasbehandling... 51 Inhalationsterapi... 52 12. Rengöring (städning)... 53 Akut nedsmutsning (spill, osv)... 53 Rengöringsmetoder... 54 Rengöring av vårdtagarens rum/lägenhet... 55 Rengöring av toalett/våtutrymme... 55 Slutrengöring... 56 13. Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder... 57 14. Blodsmitta... 59 Tvätt... 59 Rengöring/desinfektion... 60 Avfall... 60 Åtgärder vid tillbud... 61 Hepatit B (HBV)... 62 Hepatit C (HCV)... 63 Humant immunbristvirus (hiv)... 64 15. Magsjuka... 66 Bakgrund... 66 Vid fall av misstänkt vinterkräksjuka... 67 Intagningsstopp... 68 Definitioner för riktlinjerna... 70 Åtgärder vid magsjuka i särskilt boende/grupp-, korttids- och växelvårdsboende... 71 4

5 Slutdesinfektion med Klorin... 74 Vårdrelaterad magsjuka Lista vårdtagare och personal... 77 Stoppskylt... 78 (Bilaga 2)... 78 Slutrapport efter utbrott av smittsam magsjuka (bilaga 3). 79 Mag-tarminfektion hos personal... 80 16. Clostridium difficile... 81 Bakgrund... 81 Vårdtagare med misstänkt/konstaterad CD... 82 17. Antibiotikaresistenta tarmbakterier... 87 Bakgrund... 87 Vårdtagare med VRE/ESBL... 89 18. MRSA - Meticillinresistenta Staphylococcus aureus... 94 Bakgrund... 94 Vårdtagare med MRSA... 94 Rengöring och desinfektion... 95 19. Screening (provtagning) och smittspårning av resistenta bakterier... 99 Provtagning... 100 Smittspårning inom kommunala boendeformer... 101 19. Laboratorieprover... 102 20. Tuberkulos (TBC)... 103 Bakgrund... 103 Vid misstanke om tuberkulos hos vårdtagare... 104 21. Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster... 106 23. Influensa... 109

24. Skabb... 119 Bakgrund... 119 Symtom... 119 Smittspridning... 119 Behandling... 120 Vårdtagare med skabb... 120 Rengöring/desinfektion... 121 Tvätt... 121 Avfall... 121 25. Löss... 122 Bakgrund... 122 Huvudlöss... 122 Bakgrund... 122 Symtom... 122 Smittspridning... 123 Vårdtagare med löss... 123 Vägglöss... 124 Bakgrund... 124 Smittspridning... 124 Symtom... 125 Åtgärd... 125 Litteratur... 126 Författningar... 126 6

Vårdhygien för kommunal vård i Uppsala län 7 All vård och omsorg som bedrivs i kommunal regi ska enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) vara av god kvalitet. God vårdkvalitet förutsätter en god hygienisk standard och anges sedan 1 juli 2006 som ett specificerat krav i Hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) åligger det smittskyddsläkaren att följa att vårdgivarna vidtar samtliga åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Smittskyddsläkaren ska skyndsamt underrätta vårdgivarna om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren har ansvar för. Vårdgivaren måste således vidta samtliga åtgärder som krävs för att uppnå en god hygienisk standard vad gäller vårdlokaler, utrustning, metoder, personal och dess kompetens, samt tillgång till vårdhygienisk expertis. Ansvaret förutsätter såväl resurstilldelning som övergripande mål, tydliga direktiv och kontinuerlig uppföljning från vårdgivaren. För vårdtagaren innebär en god hygienisk standard att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos person till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad eller som personal inom vård och omsorg ådragit sig till följd av sin yrkesutövning (Socialstyrelsens terminologibank 2011). Detta oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv samt oavsett om infektionstillståndet uppstår under eller efter kontakt med vården. Till omvårdnadsåtgärder räknas till exempel hjälp med personlig hygien. Vårdrelaterade infektioner räknas som vårdskador som innebär stora kostnader för samhället och ett stort lidande för den enskilde. De är möjliga att förebygga genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) för hälso- och sjukvården och därmed jämförlig verksamhet som innebär att varje vårdgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen utkom under 2011 med en reviderad version av föreskriften om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften gäller all verksamhet som lyder under hälso- och

8 sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till funktionshindrade samt socialtjänstlagen och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens kvalitetsarbete ska gå till. Detta dokument är ett styrande dokument för Uppsala läns samtliga kommuner, fastlaget år 2009 i TKL; Tjänstemän i kommuner och landsting, och syftar till att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet skapas och upprätthålls inom den kommunala vården i Uppsala län. Denna upplaga är reviderad under våren 2015. Vårdrutinerna är utformade för såväl särskilda boenden, gruppboenden, korttidsoch växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade. Rutinerna har utformats av hygienläkare och hygiensjuksköterskor på Vårdhygien i Uppsala län, i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering i Uppsala län. Nytt i denna version är den förteckning på 10 punkter som anger det som varje vårdgivare inom särskilda boenden har skyldighet att tillhandahålla och genomföra enligt beslut i TKL den 5 december 2014. Detta beslut är förankrat hos länets samtliga medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hos Smittskyddsläkaren. Vårdgivare inom särskilda boenden för äldre ska ha 1. Målsättningen att följsamhet till basal hygien är 100% All vårdpersonal ska följa föreskriften om basal hygien SOSFS 2007:19 Förutsättningar att följa föreskriften till basal hygien behöver finnas i form av handsprit nära vårdplatser, tillgång till arbetsdräkt som kan bytas varje dag samt flytande tvål och pappershanddukar nära tvättställ. 2. Hygienombudsorganisation Hygienombud ska utses inom varje organisation och hygienombuden ska delta i vårdhygiens utbildningar. MAS skall i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten som vårdhygien kallar till. 3. Regelbundna hygienronder I samråd med vårdhygien upprättas en plan för hygienronder som regelbundet redovisas av vårdgivaren om och när de utförts. 4. En spoldesinfektor ska finnas på varje avdelning eller minst på varje våningsplan beroende på hur avdelningarna är placerade. En diskdesinfektor ska finnas per äldreboende.

9 5. Korrekt förrådshantering ska ske enligt FYFFE (www.sfvh.se) Skötsel av spol- och diskdesinfektorer kräver kunskap och rutiner. Ledningen ansvarar för att säkerställa att personal har tillräcklig utbildning och att hållbara rutiner upprättas oavsett var spol- eller diskdesinfektorn står uppställd. http://www.vardhandboken.se/texter/medicintekniska-produktersterilisering/oversikt/ 6. Lokaler som används för vård och omsorg måste enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) (www.sfvh.se) http://www.socialstyrelsen.se/smittskydd/vardhygienochresistens/godhygi eniskstandard/vardlokaler 7. Tillgång till e-utbildning i basal hygien, t.ex. Hygienutbildning i primärvården. Denna utbildning bör först omarbetas och anpassas till kommunal vård och omsorg. http://pingpong.lul.se/courseid/1083/content.do?id=174379 8. Utföra egenkontroller Vårdgivaren ska utföra regelbunden registrering av följsamhet till basal hygien samt infektionsregistrera enligt Socialstyrelsens rekommendationer som anges i God hygienisk standard i kommunal vård, omsorg och hemsjukvård Möjligheter till förbättringsarbete. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-124-1 9. Redovisa en långsiktig plan för hygienarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-9 10. Uppföljning Redovisa om och när vårdhygienisk egenkontroll eller hygienrond genomförts. Redovisa deltagande i vårdhygiens nätverksträffar och utbildningsinsatser. Redovisa deltagande i aktiviteter arrangerade av vårdhygien.

10 Alla som är verksamma inom den kommunala vården såväl på särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade m.m. är välkomna att kontakta vårdhygien för råd i vårdhygieniska frågor. Det kan t.ex. gälla råd vid utbrott av magsjuka, vård av personer med blodsmitta eller resistenta bakterier och val av desinfektionsmetod. Det kan också gälla önskemål om undervisning rörande t.ex. basala hygienrutiner, smitta och smittspridning samt särskilt riktade utbildningar som t.ex. kateterhantering. Samtliga hygiensjuksköterskor och hygienläkare på Vårdhygien arbetar med verksamhetsområde kommunal vård och omsorg. För kontakt med hygiensjuksköterska, ansvarig för specifik verksamhet, se vårdhygiens hemsida: http://www.akademiska.se/verksamheter/vardhygien/kontakt/. Det finns också möjlighet att ringa till vårdhygiens akuttelefon, Vårdhygien direkt. Akuttelefonen är bemannad helgfri måndag-fredag kl 08.00-16.00. Telefonen är till för angelägna frågor som kräver snabba svar. Vid akuta frågor efter kontorstid, kontakta infektionsklinikens bakjourläkare på Akademiska sjukhuset via växeln (018-611 00 00). Vårdhygien direkt : 018 611 39 02.

11 1. Att förhindra smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie, svamp) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt: Smittvägar Direkt kontaktsmitta Den direkta kontaktsmittan sker mellan smittkällan, en infekterad vårdtagare eller smittbärande frisk person, och den mottagliga individen, utan mellanled. Detta gäller till exempel vid hudinfektioner och vissa luftvägsinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta från en person till en annan sker via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag och så vidare) som är förorenade med smittämnen från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som inte når längre än någon meter utan sedan snabbt faller ned och hamnar på föremål, ytor eller marken. Direkt droppsmitta Dropparna kan nå en annan individs ögon och slemhinnor direkt eller via händerna. Detta gäller vid de flesta luftvägsinfektioner.

12 Dropp-kontaktsmitta (indirekt droppsmitta) Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Dropp-kontaktsmitta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta. Detta gäller till exempel calicivirus (vinterkräksjukevirus). Luftburen smitta Luftburen smitta innebär att smittämnen sprider sig med luftströmmar, ibland över mycket långa sträckor inom och mellan rum, via ventilation etc. Från/till luftvägarna Saliv kan vid tal spridas från luftvägarna, men innehåller vanligen för få mikroorganismer för att orsaka smittspridning. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5µ) kan de spridas med luften och därefter inhaleras. Detta gäller vid till exempel vattkoppor och tuberkulos. Från huden Från huden sprids partiklar i luften i stora mängder (25 miljoner hudpartiklar per dygn). En stor del av dessa bär bakterier. Från vårdtagare med stora sår, hudinfektioner och hudlesioner, exempelvis eksem eller brännskador, kan till exempel Staphylococcus aureus och grupp A-streptokocker (GAS) spridas. Bakteriebärande hudpartiklar kan inhaleras och i vissa fall orsaka en vanligtvis tillfällig kolonisation med S. aureus, till exempel MRSA, i näsan. De kan också falla ned i öppna sår och ge sårinfektioner. Luft-kontaktsmitta, dammsmitta När luftburna bakteriebärande partiklar landar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Bakterier som sedimenterat ned på golvet innebär sällan någon smittspridningsrisk.

13 Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Det sker direkt t.ex. via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter. Indirekt sker det exempelvis genom stick- eller skärskador, injektioner men även via kontaminerade läkemedel. Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt. Livsmedelsburen smitta Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen. Exempel kan vara matförgiftning av stafylokocktoxin eller mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier. Insektsburen smitta Insektsburen smitta är inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige.

2. Basala hygienrutiner och personlig hygien Socialstyrelsen utfärdade 2007 en föreskrift angående basal hygien inom hälsooch sjukvård (SOSFS 2007:19). Den revideras nu (2014), vissa nyheter tas med i denna reviderade version. Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. 14 Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta). mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Skyddshandskar Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock av engångstyp Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och tvättas dagligen i 60 C. Handskenor bör inte förekomma. Smycken Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada vårdtagaren. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de

15 inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad risk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för infektioner, särskilt med stafylokocker och betastreptokocker. Handhygien Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar mikroorganismer och förhindrar god handhygien. Håll naglarna korta och använd inte nagellack eller naglar av konstgjort material. Använd handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före vårdtagarkontakt samt före rent arbete. Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med rikligt med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handtvätt Tvätta händerna med ren flytande tvål före handdesinfektion endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Tvätta även händerna när det pågår tarmsmitta, efter toalettbesök och före hantering av livsmedel. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper.

16 Ge också vårdtagaren möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid! Handskar Skyddshandskar ska användas under ett specifikt arbetsmoment, vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddshandskar av god kvalitet. Om du inte nyligen har desinfekterat dina händer, gör det innan du tar fram handskar. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare. Byt handskar mellan vårdtagare. Desinfektera alltid händerna när du tagit av dig handskarna. Val av handskar Undersökningshandskar av vinyl eller nitril ska ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar ska användas: Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor Blodprovstagning Injektioner Omläggning av sår Hjälp med nedre toalett Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Sugning av luftvägar

17 Kläder Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära vårdarbete. Arbetsdräkten används endast på arbetsplatsen. Arbetsdräkten byts dagligen eller vid behov oftare. Arbetsdräkten ska tvättas vid minst + 60 C, tvättas på tvätteri eller i undantagsfall på arbetsplatsen. Endast kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Engångsplastförkläde (eller engångs skyddsrock) Ett engångs plastförkläde ska användas för att skydda din arbetsdräkt mot förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare. Arbetsgivaren ska tillhandahålla plastförkläden eller skyddsrockar av engångstyp. Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar. Plastförklädet/skyddsrocken är vårdtagarbunden och engångs.

18 3. Rent höggradigt rent - sterilt Rent = för ögat synligt rent. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud ska vara för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel, vissa föremål som används av sjukgymnast. Mekanisk rengöring = skölj, diska, borsta och skölj. I vården kan smittspridning ske med använda föremål och med nedsmutsade ytor. Smuts innehåller ofta stora mängder mikroorganismer. Desinfektionsmedel klarar bara att avdöda måttliga mängder. Rengöring med handkraft, rengöringsmedel och vatten tar bort den mesta smutsen och kan minska antalet mikroorganismer på ytan till en femtedel. Regelbunden rengöring är oftast tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor. Höggradigt rent Produkter som kommer i beröring med skadad hud och slemhinnor utan att skära igenom dem ska vara höggradigt rena. När föremål och ytor varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor ska de göras höggradigt rena till nästa vårdtagare. Desinfektion skall ske så snart som möjligt efter nedsmutsning. I vården förekommer flera desinfektionsmetoder. Höggradig renhet uppnås i första hand genom värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. I apparatens process ingår både rengöring och desinfektion. Produkterna plockas ur spol-/diskdesinfektorn med desinfekterade händer. Höggradig renhet kan också uppnås med kemisk desinfektion. Desinfektionen måste i så fall föregås av en noggrann mekanisk rengöring och därefter sköljas med kranvatten. Höggradigt rena produkter ska förvaras i särskilt skåp (se nedan) och får inte stå öppet eller i sköljrum.

19 Spol- och diskdesinfektorer Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Gods och instrument avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion (smittrening) med fuktig värme vid 85-90 C under cirka en minut är en effektiv, ekonomisk och miljövänlig metod för att avdöda mikroorganismer och därmed förhindra smittspridning. Desinfektionsfasen ligger i slutet av programmet efter rengörings- och sköljningsfasen. Desinfektion sker genom att föremålen utsätts för ånga (spoldesinfektor) eller hetvattensköljning (diskdesinfektor). I moderna spoldesinfektorer är desinfektionstemperaturen minst 80 C under minst 1minut, för diskdesinfektorer 90 C i 1 minut eller 10 minuter vid 80 C. Temperatur- och tidsuppmätningar sker automatiskt. Vid störd funktion avbryts körningen och maskinens display felindikerar. Kontakta tekniker maskinen får inte användas förrän felet har åtgärdats. Det är av stor vikt att rengöringsprocessen är kontrollerad i spol och diskdesinfektorer eftersom grundlig rengöring av flergångsprodukter är förutsättning för att efterföljande desinfektion/sterilisering ska bli effektiv. Ansvarig chef för verksamheten ansvarar för att all personal som använder desinfektorer får utbildning avseende skötsel, tillåten godstyp, korrekt lastning samt att den dagliga tillsynen utförs. I huvudsak används två olika typer av värmedesinfektorer i vården, båda regleras av SS-EN ISO 15883 SS-EN ISO 15883; del 1-3 och 5: 2006 (www.sis.se). Dessa standarder gäller vid upphandling och funktionskontroll. Spoldesinfektor har utslagsfunktion (jmf toalett) och är konstruerad för rengöring och smittrening av enkelt gods som bäcken och urinflaskor. Diskdesinfektor saknar utslagsfunktion (jmf hushållsdiskmaskin) och har en längre arbetstid som är nödvändig för rengöring och desinfektion av instrument. Det är av stor vikt att daglig kontroll och underhåll fungerar för att gods och instrument ska uppnå avsedd renhetsgrad (höggradigt rent).

20 Kom ihåg att utrustningen är avsedd för rengöring och desinfektion av flergångsartiklar i hårt material som tål hög temperatur och inte rostar, t ex rostfritt stål, aluminium, plast och glas instrument och gods (t ex för renrutin) får enbart processas i diskdesinfektor aldrig överlasta desinfektorn. Följ tillverkarens rekommendationer angående godsets placering rostigt material aldrig ska köras i maskinerna eftersom rost kan smitta mellan t ex instrument och maskin poröst material (textil, disktrasor, städmaterial etc.) inte får processas i desinfektorerna desinfektera händerna innan det desinfekterade godset tas ut ur maskinen. Dokumentation/Loggbok Vid varje desinfektor bör finnas en pärm (loggbok) märkt Kvalitetssäkring av desinfektor. Samla i pärmen: Alla apparathandlingar till exempel bruksanvisning, konstruktionspapper. Dokumentation avseende reparationsarbeten. Protokoll för daglig tillsyn se bilagor för spol- respektive diskdesinfektor. Produktinformation om de disk- och sköljmedel som används. Namn på huvudansvarig/medansvariga på enheten, för att det dagliga underhållet utförs. Telefonnummer och namn på ansvariga för förebyggande underhåll och validering. Protokoll från förebyggande underhåll/valideringsprotokoll. Använd pärmen vid kommunikation med tekniker. Notera funktionsfelet, eventuella felkoder och tidpunkt för felanmälan, signera. Tillkallad tekniker läser detta och skriver in de fel som hittats, samt eventuella åtgärder.

21 Rengörings-/processkontroll Kontrollera att godset är synligt rent efter varje körning, det får inte kännas kladdigt eller skrovligt. Kontrollera att desinfektionstemperatur uppnåtts (indikator/lampa) Kontrollera om bottensil behöver rengöras. Har godset inte blivit rent trots daglig kontroll och underhåll kontrollera först om maskinen är felaktigt lastad. Om så inte är fallet kontakta tekniker för felsökning. Daglig kontroll och underhåll Spoldesinfektor Kontrollera att spolmunstyckena lätt kan rotera dysornas och spjutens spolhål är rena och inte igensatta rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda kammare, lucka, avlopp och dörrpackning är rena rengör och avkalka vid behov. Datera och signera på listan som sparas i pärm/loggbok. Diskdesinfektor Kontrollera att diskarmarna kan rotera och är monterade åt rätt håll spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) inga föremål fallit ner på botten grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den eventuella insatser dockar ordentligt mot vattenanslutning. Datera och signera på listan. Spara i pärmen.

22 Årlig kontroll En gång per år ska förebyggande underhåll och validering av maskinerna utföras av behörig tekniker. Maskinerna ska även funktionstestas efter reparation.

23 Dagligt underhåll av spoldesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att spolmunstyckena lätt kan rotera att dysorna och spjutens spolhål är rena och inte igensatta att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) att avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda

24 Dagligt underhåll av diskdesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att diskarmarna kan rotera att spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida att rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) att inga föremål fallit ner på botten att grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den

25 När desinfektor saknas Rengöring av bäcken och urinflaskor när spoldesinfektor saknas; se kapitel 9: Urinkateter och urinuppsamlingssystem. Kokning Värmedesinfektion kan i nödfall ske genom kokning i kranvatten 1 minut under lock. För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort innan. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Kemisk desinfektion Kemiska desinfektionsmedel ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Desinfektionsmedel ska förvaras i originalflaskan. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid. Nersmutsade ytor och föremål ska punktdesinfekteras. Häll rikligt med desinfektionsmedel på en torkduk och gnugga ytan. Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte tillåtet då ytan inte tillräckligt desinfekteras. Spraya, eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel, är också en arbetsmiljörisk: alkoholer är skadliga vid inandning. Ytdesinfektion med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid är i de allra flesta fall tillräckligt. Medlets inverkningstid är så länge ytan är fuktig och anses avslutad då ytan torkat. Ytdesinfektion med andra desinfektionsmedel (Klorin, LifeClean, Virkon, Perform, Perasafe osv.) används då smittämnet finns i stora mängder, vid desinfektion av stora ytor eller då alkohol har sämre effekt. Kontakta Vårdhygien för råd om lämpligt medel.

26 Desinfektion av instrument: Kemiska desinfektionsmedel kan användas till värmekänsliga instrument samt när diskdesinfektor ej kan användas. I de fall kemisk desinfektion tillämpas används antingen ett alkoholbaserat desinfektionsmedel som man flödigt torkar av instrumentet med eller låter ligga nedsänkt i ca 10 minuter. Används oxiderande medel ska instrumentet ligga nedsänkt i medlet under den tid som anges på medlets förpackning. Observera att oxiderande medel ger rost på metall, varför tiden ej får överskridas. För att den kemiska desinfektionen ska få avsedd verkan ska instrumentet vara väl rengjort före desinfektionen. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Avsluta med att skölja instrumentet med rent vatten. Sterilt Föremål och vätskor som ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden ska vara sterila. Då finns mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter. Fabrikssteriliserade produkter får inte återanvändas. För sterilisering av enstaka flergångs instrument, kontakta närmaste sterilcentral. Förvaring av höggradigt rent och sterilt Höggradigt rena och sterila produkter ska skyddas från direkt solljus, fukt och damm samt onödigt plock av personalhänder. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt följande: -Transportförpackning är ett samlande och skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. -Avdelningsförpackning är en samlande och skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag och vanligtvis den minsta enhet som säljs