Hygienrutiner inom kommunal vård, Uppsala län

Transkript

1 Godkänt den: Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Uppsala län...2 Att förhindra smittspridning...5 Basala hygienrutiner och personlig hygien...7 Rent höggradigt rent sterilt...9 Spol- och diskdesinfektorer Rena rutiner vid sårbehandling Tvätt Avfall Livsmedelshantering Sondmatning Urinkateter och urinuppsamlingssystem Injektioner och infarter Andningsvård Städning Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder Blodsmitta Magsjuka Clostridium difficile Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, ESBL mm) MRSA - Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Screening (provtagning) och smittspårning av resistenta bakterier Tuberkulos (TBC) Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster Influensa Skabb Löss Litteratur Författningar Dokumenthistorik Sidan 1 av 73

2 Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Uppsala län All vård och omsorg som bedrivs i kommunal regi ska enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) vara av god kvalitet. God vårdkvalitet förutsätter en god hygienisk standard och anges sedan 1 juli 2006 som ett specificerat krav i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) åligger det smittskyddsläkaren att följa att vårdgivarna vidtar samtliga åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Smittskyddsläkaren ska skyndsamt underrätta vårdgivarna om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren har ansvar för. Vårdgivaren måste således vidta samtliga åtgärder som krävs för att uppnå en god hygienisk standard vad gäller vårdlokaler, utrustning, metoder, personal och dess kompetens, samt tillgång till vårdhygienisk expertis. Ansvaret förutsätter såväl resurstilldelning som övergripande mål, tydliga direktiv och kontinuerlig uppföljning från vårdgivaren. För vårdtagaren innebär en god hygienisk standard att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos person till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad eller som personal inom vård och omsorg ådragit sig till följd av sin yrkesutövning (Socialstyrelsens terminologibank 2011). Detta oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv samt oavsett om infektionstillståndet uppstår under eller efter kontakt med vården. Till omvårdnadsåtgärder räknas till exempel hjälp med personlig hygien. Vårdrelaterade infektioner räknas som vårdskador som innebär stora kostnader för samhället och ett stort lidande för den enskilde. De är möjliga att förebygga genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) för hälso- och sjukvården och därmed jämförlig verksamhet som innebär att varje vårdgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen utkom under 2011 med en reviderad version av föreskriften om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften gäller all verksamhet som lyder under hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till funktionshindrade samt socialtjänstlagen och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens kvalitetsarbete ska gå till. Detta dokument är ett styrande dokument för Uppsala läns samtliga kommuner, fastslaget år 2009 i TKL; Tjänstemän i kommuner och Region Uppsala, och syftar till att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet skapas och upprätthålls inom den kommunala vården i Uppsala län. Denna upplaga är reviderad under våren 2015 samt hösten Vårdrutinerna är utformade för såväl särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/ personliga assistenter i vård och omsorg om funktionshindrade. Rutinerna har utformats av hygienläkare och hygiensjuksköterskor på Vårdhygien i Uppsala län, i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Uppsala län. TKL beslutade den 5 december 2014 att varje vårdgivare inom särskilda boenden för äldre har skyldighet att tillhandahålla och genomföra det 10-punktsprogram som anges nedan. Detta beslut är förankrat hos länets samtliga medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hos smittskyddsläkaren i Uppsala län. Sidan 2 av 73

3 Vårdgivare inom särskilda boenden för äldre ska ha 1. Målsättningen att följsamhet till basal hygien är 100 %. All vårdpersonal ska följa föreskriften om basal hygien SOSFS 2015:10. Förutsättningar att följa föreskriften till basal hygien behöver finnas i form av handsprit nära vårdplatser, tillgång till arbetsdräkt som kan bytas varje dag samt flytande tvål och pappershanddukar nära tvättställ. 2. Hygienombudsorganisation Hygienombud ska utses inom varje organisation och hygienombuden ska delta i Vårdhygiens utbildningar. MAS ska i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten som Vårdhygien kallar till. 3. Regelbundna hygienronder I samråd med Vårdhygien upprättas en plan för hygienronder som regelbundet redovisas av vårdgivaren om och när de utförts. 4. En spoldesinfektor ska finnas på varje avdelning eller minst på varje våningsplan beroende på hur avdelningarna är placerade. En disk desinfektör ska finnas per äldreboende. Skötsel av spol- och diskdesinfektorer kräver kunskap och rutiner. Ledningen ansvarar för att säkerställa att personal har tillräcklig utbildning och att hållbara rutiner upprättas oavsett var spol- eller diskdesinfektorn står uppställd Korrekt förrådshantering ska ske enligt dokumentet FYFFE (Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad) 6. Lokaler som används för vård och omsorg måste enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och Vårdhygien (BoV) 7. Tillgång till e-utbildning i basal hygien Utföra egenkontroller Vårdgivaren ska utföra regelbunden registrering av följsamhet till basal hygien samt infektionsregistrera enligt Socialstyrelsens rekommendationer som anges i God hygienisk standard i kommunal vård, omsorg och hemsjukvård Möjligheter till förbättringsarbete Redovisa en långsiktig plan för hygienarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Sidan 3 av 73

4 10. Uppföljning Redovisa om och när vårdhygienisk egenkontroll eller hygienrond genomförts. Redovisa deltagande i Vårdhygiens nätverksträffar och utbildningsinsatser. Redovisa deltagande i aktiviteter arrangerade av Vårdhygien. Alla som är verksamma inom den kommunala vården såväl på särskilda boenden, gruppboenden, korttidsoch växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/ personliga assistenter i vård och omsorg om funktionshindrade. m.m. är välkomna att kontakta Vårdhygien för råd i vårdhygieniska frågor. Det kan t.ex. gälla råd vid utbrott av magsjuka, vård av personer med blodsmitta eller resistenta bakterier och val av desinfektionsmetod. Det kan också gälla önskemål om undervisning rörande t.ex. basala hygienrutiner, smitta och smittspridning samt särskilt riktade utbildningar som t.ex. kateterhantering. Samtliga hygiensjuksköterskor och hygienläkare på Vårdhygien arbetar med verksamhetsområde kommunal vård och omsorg. För kontakt med hygiensjuksköterska, ansvarig för specifik verksamhet, se Vårdhygiens hemsida: Det finns också möjlighet att ringa till Vårdhygiens akuttelefon, Vårdhygien direkt. Akuttelefonen är bemannad helgfri måndag-fredag kl Telefonen är till för angelägna frågor som kräver snabba svar. Vid akuta frågor efter kontorstid, kontakta infektionsklinikens bakjourläkare på Akademiska sjukhuset via växeln ( ). Vårdhygien direkt : Sidan 4 av 73

5 Att förhindra smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie, svamp) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt: Smittvägar Direkt kontaktsmitta Den direkta kontaktsmittan sker mellan smittkällan, en infekterad vårdtagare eller smittbärande frisk person, och den mottagliga individen, utan mellanled. Detta gäller till exempel vid hudinfektioner och vissa luftvägsinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta från en person till en annan sker via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag och så vidare) som är förorenade med smittämnen från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som inte når längre än någon meter utan sedan snabbt faller ned och hamnar på föremål, ytor eller marken. Direkt droppsmitta Dropparna kan nå en annan individs ögon och slemhinnor direkt eller via händerna. Detta gäller vid de flesta luftvägsinfektioner. Dropp-kontaktsmitta (indirekt droppsmitta) Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Dropp-kontaktsmitta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta. Detta gäller till exempel calicivirus (vinterkräksjukevirus). Luftburen smitta Luftburen smitta innebär att smittämnen sprider sig med luftströmmar, ibland över mycket långa sträckor inom och mellan rum, via ventilation etc. Från/till luftvägarna Saliv kan vid tal spridas från luftvägarna, men innehåller vanligen för få mikroorganismer för att orsaka smittspridning. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5µ) kan de spridas med luften och därefter inhaleras. Detta gäller vid till exempel vattkoppor och tuberkulos. Sidan 5 av 73

6 Från huden Från huden sprids partiklar i luften i stora mängder (25 miljoner hudpartiklar per dygn). En stor del av dessa bär bakterier. Från vårdtagare med stora sår, hudinfektioner och hudlesioner, exempelvis eksem eller brännskador, kan till exempel Staphylococcus aureus och grupp A-streptokocker (GAS) spridas. Bakteriebärande hudpartiklar kan inhaleras och i vissa fall orsaka en vanligtvis tillfällig kolonisation med S. aureus, till exempel MRSA, i näsan. De kan också falla ned i öppna sår och ge sårinfektioner. Luft-kontaktsmitta, dammsmitta När luftburna bakteriebärande partiklar landar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Bakterier som sedimenterat ned på golvet innebär sällan någon smittspridningsrisk. Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Det sker direkt t.ex. via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter. Indirekt sker det exempelvis genom stick- eller skärskador, injektioner men även via kontaminerade läkemedel. Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt. Livsmedelsburen smitta Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen. Exempel kan vara matförgiftning av stafylokocktoxin eller mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier. Insektsburen smitta Insektsburen smitta är inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige. Sidan 6 av 73

7 Basala hygienrutiner och personlig hygien Socialstyrelsen utfärdade 2007 en föreskrift angående basal hygien inom hälso- och sjukvård som reviderades 2015 (SOSFS 2015:10). Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta). mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Skyddshandskar Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock av engångstyp Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och tvättas dagligen i 60 C. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad risk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Handhygien Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material. Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för infektioner, särskilt med stafylokocker och betastreptokocker. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före vårdtagarkontakt, före handskanvändning samt före rent arbete. Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete samt efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med rikligt med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handtvätt Tvätta händerna med flytande tvål före handdesinfektion endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Tvätta även händerna när det pågår tarmsmitta, efter toalettbesök och före hantering av Sidan 7 av 73

8 livsmedel. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper. Avsluta med att desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Ge också vårdtagaren möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid! Handskar Skyddshandskar ska användas under ett specifikt arbetsmoment, vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddshandskar av god kvalitet. Om du inte nyligen har desinfekterat dina händer, gör det innan du tar fram handskar. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare. Byt handskar mellan vårdtagare. Desinfektera alltid händerna när du tagit av dig handskarna. Val av handskar Undersökningshandskar av vinyl eller nitril ska ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar ska användas: Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor Blodprovstagning Injektioner Omläggning av sår Hjälp med nedre toalett Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Sugning av luftvägar Kläder Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära vårdarbete. Arbetsdräkten används endast på arbetsplatsen eller vid färd mellan flera arbetsplatser. Arbetsdräkten byts dagligen eller vid behov oftare. Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60 C, på tvätteri eller i undantagsfall på arbetsplatsen. Endast kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Engångsplastförkläde (eller engångs skyddsrock) Ett engångs plastförkläde ska användas för att skydda din arbetsdräkt mot förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare. Arbetsgivaren ska tillhandahålla plastförkläden eller skyddsrockar av engångstyp. Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar. Plastförklädet/skyddsrocken är vårdtagarbunden och engångs. Sidan 8 av 73

9 Rent höggradigt rent sterilt Rent = för ögat synligt rent. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud ska vara för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel, vissa föremål som används av sjukgymnast. Mekanisk rengöring = skölj, diska, borsta och skölj. I vården kan smittspridning ske med använda föremål och med nedsmutsade ytor. Smuts innehåller ofta stora mängder mikroorganismer. Desinfektionsmedel klarar bara att avdöda måttliga mängder. Rengöring med handkraft, rengöringsmedel och vatten tar bort den mesta smutsen och kan minska antalet mikroorganismer på ytan till en femtedel. Regelbunden rengöring är oftast tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor. Höggradigt rent Produkter som kommer i beröring med skadad hud och slemhinnor utan att skära igenom dem ska vara höggradigt rena. När föremål och ytor varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor ska de göras höggradigt rena till nästa vårdtagare. Desinfektion skall ske så snart som möjligt efter nedsmutsning. I vården förekommer flera desinfektionsmetoder. Höggradig renhet uppnås i första hand genom värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. I apparatens process ingår både rengöring och desinfektion. Produkterna plockas ur spol-/diskdesinfektorn med desinfekterade händer. Höggradig renhet kan också uppnås med kemisk desinfektion. Desinfektionen måste i så fall föregås av en noggrann mekanisk rengöring och därefter sköljas med kranvatten. Höggradigt rena produkter ska förvaras i särskilt skåp (se nedan) och får inte stå öppet eller i sköljrum. Sterilt Föremål och vätskor som ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden ska vara sterila. Då finns mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter. Fabrikssteriliserade produkter får inte återanvändas. För sterilisering av enstaka flergångs instrument, kontakta närmaste sterilcentral. Förvaring av höggradigt rent och sterilt Höggradigt rena och sterila produkter ska skyddas från direkt solljus, fukt och damm samt onödigt plock av personalhänder. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt följande: Transportförpackning är ett samlande och skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. Avdelningsförpackning är en samlande och skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag och vanligtvis den minsta enhet som säljs till sjukvården. Ta inte ut produktförpackningar ur sin avdelningsförpackning förrän de ska användas. Notera uttagsdatum på produktförpackningen. Sidan 9 av 73

10 Produktförpackning är en skyddande förpackning för den enskilda produkten. Produktens hållbarhetstid i produktförpackning är ett år efter uttag från avdelningsförpackningen. Bryt inte produktförpackningen förrän innehållet skall användas. Förråd på avdelning eller sjuksköterskelokal Sterila och höggradigt rena produkter förvaras åtskilda från varandra i rena dammfria skåp med dörrar, i separata skåp eller på separata hyllor. Rengöring av hyllorna ska ske en gång/månad både i skåp för sterila och höggradigt rena produkter. Alltför stora förråd bör undvikas. Det måste vara omsättning på godset. Utse en person som är ansvarig för förrådet. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods ska ske med desinfekterade händer. Pappkartonger på golvet får inte förekomma. Sjuksköterskans väska i hemsjukvård För att på bästa tänkbara sätt transportera produkterna krävs en bra väska med många fack. Det krävs även bra rutiner och god disciplin. Väskan kan ses som ett miniförråd där man ska kunna transportera olika produkter åtskilda. Olika fack för sterilt, höggradigt rent och rent samt en kontorsdel. Väskan ska hålla så hög kvalitet att den är avtorkbar med ytdesinfektionsmedel eller tvättbar i 60 C, samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengörs alltid då den blivit smutsig, dock minst en gång/månad. Vid handhavande av sjukvårdsmateriel i väskan gäller följande: Smutsiga eller handskbeklädda händer får aldrig stoppas ned i väskan. Sterila produkter bör användas inom en vecka. Den sterila förpackningen måste vara hel, fläckfri och torr vid användningen. Öppnade förpackningar och läkemedel signeras och datummärks. En daglig överblick och planering av väskans innehåll är lämplig för att i möjligaste mån endast ha dagsbehovet av material med sig. Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan. Flergångsprodukter fraktas utanför väskan för att rengöras/desinfekteras på kontoret. Engångsprodukter avvecklas direkt hemma hos vårdtagaren i hopknuten avfallspåse. Skärande och stickande avfall läggs direkt i punktionssäker behållare. Hemvårdspersonalens väska I vissa kommuner/verksamheter har hemvårdspersonalen en väska med sig vid hemtjänstärenden. Väskan ska alltid innehålla: Handdesinfektionsmedel Undersökningshandskar Engångs plastförkläde En daglig överblick och påfyllnad av väskans innehåll bör göras innan man går ut. Väskan ska vara avtorkbar med ytdesinfektionsmedel med tensid eller tvättbar i 60 C, samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengörs alltid då den smutsats ned, dock minst en gång/månad. Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan. Sidan 10 av 73

11 I vårdtagarens hem Kraven på att behålla den ursprungliga renhetsgraden fram till användning är lika viktiga i vårdtagarens eget hem som på kontoret. Glöm inte att desinfektera händerna före all hantering av sjukvårdsprodukter. Vid behandlingar som utförs regelbundet är det lämpligt att ha en grundutrustning hemma hos vårdtagaren. Denna kan bestå av plastförkläde, undersökningshandskar, handdesinfektionsmedel och soppåsar. Små förråd hos den boende kan förvaras i märkt plastlåda med lock. Verksamheten köper in plastlådor med lock som är avtorkbara med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Lådan kan förvaras i lämpligt skåp eller garderob. Packa plastlådan med ett mindre antal produkter i plastpåsar för högst en veckas användning. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer. Plastlådan ska rengöras minst 1 gång/månad genom avtorkning med ytdesinfektionsmedel med tensid. Använt material ska inte läggas tillbaka bland höggradigt rena och sterila produkter. Instrument som lämnas hos vårdtagaren rengörs och torkas av med ytdesinfektionsmedel. Inget material får förvaras på golvet. Efter en avslutad behandlingsperiod kastas alla engångsprodukter och lådan rengörs. Sidan 11 av 73

12 Spol- och diskdesinfektorer Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Gods och instrument avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion (smittrening) med fuktig värme vid C under cirka en minut är en effektiv, ekonomisk och miljövänlig metod för att avdöda mikroorganismer och därmed förhindra smittspridning. Desinfektionsfasen ligger i slutet av programmet efter rengörings- och sköljningsfasen. Desinfektion sker genom att föremålen utsätts för ånga (spoldesinfektor) eller hetvattensköljning (diskdesinfektor). I moderna spoldesinfektorer är desinfektionstemperaturen minst 80 C under minst 1minut, för diskdesinfektorer 90 C i 1 minut eller 10 minuter vid 80 C. Temperatur- och tidsuppmätningar sker automatiskt. Vid störd funktion avbryts körningen och maskinens display felindikerar. Kontakta tekniker maskinen får inte användas förrän felet har åtgärdats. Det är av stor vikt att rengöringsprocessen är kontrollerad i spoloch diskdesinfektorer eftersom grundlig rengöring av flergångsprodukter är förutsättning för att efterföljande desinfektion/sterilisering ska bli effektiv. Ansvarig chef för verksamheten ansvarar för att all personal som använder desinfektorer får utbildning avseende skötsel, tillåten godstyp, korrekt lastning samt att den dagliga tillsynen utförs. I huvudsak används två olika typer av värmedesinfektorer i vården, båda regleras av SS-EN ISO 15883: 2006, del 1-3 och 5 ( Dessa standarder gäller vid upphandling och funktionskontroll. Spoldesinfektor Har utslagsfunktion (jmf toalett) och är konstruerad för rengöring och smittrening av enkelt gods som bäcken och urinflaskor. Diskdesinfektor Saknar utslagsfunktion (jmf hushållsdiskmaskin) och har en längre arbetstid som är nödvändig för rengöring och desinfektion av instrument. Det är av stor vikt att daglig kontroll och underhåll fungerar för att gods och instrument ska uppnå avsedd renhetsgrad (höggradigt rent). Kom ihåg att utrustningen är avsedd för rengöring och desinfektion av flergångsartiklar i hårt material som tål hög temperatur och inte rostar, t ex rostfritt stål, aluminium, plast och glas instrument och gods (t ex för ren rutin) får enbart processas i diskdesinfektor aldrig överlasta desinfektorn. Följ tillverkarens rekommendationer angående godsets placering rostigt material aldrig ska köras i maskinerna eftersom rost kan smitta mellan t ex instrument och maskin poröst material (textil, disktrasor, städmaterial etc.) inte får processas i desinfektorerna desinfektera händerna innan det desinfekterade godset tas ut ur maskinen Dokumentation/Loggbok Vid varje desinfektor bör finnas en pärm (loggbok) märkt Kvalitetssäkring av desinfektor. Samla i pärmen: Alla apparathandlingar till exempel bruksanvisning, konstruktionspapper. Dokumentation avseende reparationsarbeten. Protokoll för daglig tillsyn se bilagor för spol- respektive diskdesinfektor. Produktinformation om de disk- och sköljmedel som används. Namn på huvudansvarig/medansvariga på enheten, för att det dagliga underhållet utförs. Sidan 12 av 73

13 Telefonnummer och namn på ansvariga för förebyggande underhåll och validering. Protokoll från förebyggande underhåll/valideringsprotokoll. Använd pärmen vid kommunikation med tekniker. Notera funktionsfelet, eventuella felkoder och tidpunkt för felanmälan, signera. Tillkallad tekniker läser detta och skriver in de fel som hittats, samt eventuella åtgärder. Rengörings-/processkontroll Kontrollera att godset är synligt rent efter varje körning, det får inte kännas kladdigt eller skrovligt. Kontrollera att desinfektionstemperatur uppnåtts (indikator/lampa). Kontrollera om bottensil behöver rengöras. Har godset inte blivit rent trots daglig kontroll och underhåll kontrollera först om maskinen är felaktigt lastad. Om så inte är fallet kontakta tekniker för felsökning. Daglig kontroll och underhåll Spoldesinfektor Kontrollera att spolmunstyckena lätt kan rotera dysornas och spjutens spolhål är rena och inte igensatta rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda kammare, lucka, avlopp och dörrpackning är rena rengör och avkalka vid behov. Datera och signera på listan som sparas i pärm/loggbok. Diskdesinfektor Kontrollera att diskarmarna kan rotera och är monterade åt rätt håll spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) inga föremål fallit ner på botten grovsilen är fri från skräp - ta vid behov ut och rensa den eventuella insatser dockar ordentligt mot vattenanslutning. Datera och signera på listan. Spara i pärmen. Årlig kontroll En gång per år ska förebyggande underhåll och validering av maskinerna utföras av behörig tekniker. Maskinerna ska även funktionstestas efter reparation. Sidan 13 av 73

14 Dagligt underhåll av spoldesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att spolmunstyckena lätt kan rotera att dysorna och spjutens spolhål är rena och inte igensatta att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) att avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda Sidan 14 av 73

15 Dagligt underhåll av diskdesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att diskarmarna kan rotera att spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida att rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) att inga föremål fallit ner på botten att grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den Sidan 15 av 73

16 När desinfektor saknas Rengöring av bäcken och urinflaskor när spoldesinfektor saknas; se kapitel 10 (Urinkateter och urinuppsamlingssystem). Kokning Värmedesinfektion kan i nödfall ske genom kokning i kranvatten 1 minut under lock. För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort innan. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Kemisk desinfektion Kemiska desinfektionsmedel ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Desinfektionsmedel ska förvaras i originalflaskan. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid. Nersmutsade ytor och föremål ska punktdesinfekteras. Häll rikligt med desinfektionsmedel på en torkduk och gnugga ytan. Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte att rekommendera då ytan inte desinfekteras tillräckligt. Spraya, eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel, är också en arbetsmiljörisk: alkoholer är skadliga vid inandning. Ytdesinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Är i de allra flesta fall tillräckligt. Gnid ytan ordentligt (mekanisk rengöring). Medlets inverkningstid är så länge ytan är fuktig och anses avslutad då ytan torkat. Ytdesinfektion med andra desinfektionsmedel (Klorin, LifeClean, Virkon, Perform, Perasafe osv.) används då smittämnet finns i stora mängder, vid desinfektion av stora ytor eller då alkohol har sämre effekt. Kontakta Vårdhygien för råd om lämpligt medel. Desinfektion av instrument Kemiska desinfektionsmedel kan användas till värmekänsliga instrument samt när diskdesinfektor inte kan användas. I de fall kemisk desinfektion tillämpas används antingen ett alkoholbaserat desinfektionsmedel som man flödigt torkar av instrumentet med eller låter ligga nedsänkt i ca 10 minuter. Avsluta med att skölja instrumentet med rent vatten. Används oxiderande medel ska instrumentet ligga nedsänkt i medlet under den tid som anges på medlets förpackning. Observera att oxiderande medel ger rost på metall, varför tiden inte får överskridas. För att den kemiska desinfektionen ska få avsedd verkan ska instrumentet vara väl rengjort före desinfektionen. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Avsluta med att skölja instrumentet med rent vatten. Sidan 16 av 73

17 Rena rutiner vid sårbehandling Bakgrund Rena rutiner innebär att rikligt med kroppstempererat, färsktappat kranvatten används höggradigt rena instrument används höggradigt rent såromläggningsmaterial används Ordination Vilken typ av rengörings/omläggningsrutin (steril resp. ren) som ska användas för ett visst sår hos en vårdtagare skall ordineras av patientansvarig läkare. Därutöver kan även verksamhetschef/mas fatta beslut om att ren rutin är praxis på enheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination. Såromläggningsrutin dokumenteras i journalen. Förberedelser Innan införandet av rena rutiner på arbetsplatsen ska följande beaktas: personalen ska ha kunskap och känna sig väl förtrogen med rutinens innebörd och utförande möjlighet ska finnas att åstadkomma och bevara instrument höggradigt rena möjlighet ska finnas att hantera omläggningsmaterial höggradigt rent för att uppnå en säker process rekommenderas diskdesinfektor. Rena rutiner används till kroniska sår (ex. bensår och trycksår) förorenade sårskador operationssår, dock tidigast ett dygn efter operationen Sterila rutiner används till sår som står i förbindelse med djupare normalt steril vävnad ex. led, ben eller bukhåla operationssår inom 1:a dygnet och så länge det finns dränage samt om det vätskar eller blöder kraftigt Utförande Informera vårdtagaren om rutinen. Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett höggradigt rent kärl. Låt vattnet rinna någon minut innan det används. Duscha gärna direkt på såret innan omläggning. Vid såromläggning skall basala hygienrutiner tillämpas. Tänk även på att: inte lägga om sår samtidigt som det pågår bäddning, rengöring, städning eller utdelning av mat göra uppdukning och omläggning individuellt för varje vårdtagare uppdukning skall ske på rengjord och desinfekterad yta arbeta aseptiskt och att inte arbeta omväxlande med rent och orent Sidan 17 av 73

18 Omläggningsmaterial förvara omläggningsmaterial torrt och dammfritt tork, kompresser, absorptionsförband och omläggningsbindor finns i höggradigt ren multiförpackning där renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till vårdtagare för att plocka material ur multiförpackningen använd desinfekterade händer eller plockpincett återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna Använt omläggningsmaterial läggs direkt i en soppåse som knyts ihop och skickas som brännbart avfall. Instrumentvård Omhänderta flergångsmaterial, t ex pincetter, saxar samt överblivet och smutsigt omläggningsmaterial omedelbart efter avslutad omläggning. Desinfektera flergångsmaterial i diskdesinfektor. I undantagsfall om inte diskdesinfektor finns kan acceptabelt höggradigt rent resultat uppnås antingen genom: mekanisk rengöring och därefter avtorkning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel eller, efter rengöring, lägga instrumenten i 10 minuter i alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Observera om ytdesinfektionsmedlet innehåller tensid, avsluta med att skölja med kranvatten mekanisk rengöring och därefter kokning i kastrull med lock under minst 1 minut att använda engångsmaterial Efter värmedesinfektion Desinfektera händerna innan godset plockas ur diskdesinfektorn. Kontrollera att godset är rent och torrt. Torka annars instrumenten med luddfritt material. Förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska användas. Lådan förvaras på torrt och dammfritt ställe. Ej i skölj/desinfektionsrum. Hållbarhetstiden, oavsett metod, för höggradigt rena instrument är 1 vecka. Samtliga instrument inkl förvaringslådan körs i diskdesinfektorn 1 ggr/vecka. Hyllan torkas av där lådan är placerad. Saknas diskdesinfektor görs en kemisk rengöring/kokning av instrument och låda 1 ggr/vecka. Sidan 18 av 73

19 Tvätt Smutstvätt innehåller mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande, och måste därför hanteras så att smittspridning undviks. Det är ovanligt att någon blir smittad vid omhändertagande av smutstvätt, men vid felaktig hantering kan den utgöra en smittrisk. Det är av största vikt att personalen har goda kunskaper om tvätthantering och att tvättmaskinen håller rätt temperatur. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme. Tillämpa basala hygienrutiner vid hantering av smutstvätt. Allmänna tvättrutiner Lägg smutstvätten plagg för plagg direkt i tvättsäck eller, på boendeenhet för särskilt boende, i tvättkorg. Samla ihop tvätten inne på rummet. Lägg aldrig tvätten på golvet. Lägg även våt tvätt i säcken eller korgen - lufttorka den inte Om textilierna tvättas i en hushållstvättmaskin, tvätta vid lägst 60 C. Tvätt som endast tål 40 C ska inte blandas med annan vårdtagares tvätt. Tvätten torkas alltid genast i torktumlare eller torkskåp. Särskilda rutiner gäller för smutstvätt förorenad med smittförande material. Se till att smutsig tvätt inte kommer i kontakt med ren tvätt. Golvmoppar tvättas i 90 C, helst i separat tvättmaskin avsedd för detta ändamål. Omhändertagande av ren tvätt Tvätten sorteras på ren bänk Ren tvätt får inte läggas tillbaka i smutstvättsäcken/korgen. Tvätten läggs direkt in i vårdtagarens egna skåp och ska inte förvaras i tvättstugan. Tvätt förorenad med smittförande material Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska betraktas som smittförande och tvättas separat liksom tvätt från vårdtagare med känd smitta som t.ex. smittsam diarrésjukdom med symtom, känd smitta med resistenta bakterier (ex ESBL-bildande tarmbakterier, VRE eller MRSA), skabb, löss eller utbredda hudskador. Förvaring Smutstvätten förvaras i vårdtagarens hygienutrymme och ska tvättas så snart som möjligt. Sortering Förorenad tvätt samt tvätt från infekterad vårdtagare ska tvättas i 60 C. Tvättas alltid separat, blandas inte med annan vårdtagares tvätt. Dynor och annat som ska användas till annan vårdtagare, tvättas i minst 60 C. Tvätt som skickas till tvätteri Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska läggas i därtill avsedd vattenlöslig påse innan den läggs i tvättsäcken. Dubbelförpackning ska ske oavsett om vårdtagaren har en känd smitta eller inte. Kontakta anlitat tvätteri för anvisning. Sidan 19 av 73

20 Tvätt av personalens arbetsdräkt Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60 C. Arbetsdräkten tvättas helst på tvätteri för kvalitetssäkrad tvättprocess, alternativt på arbetsplatsen, separat från vårdtagares tvätt. Dock kan samma tvättmaskin användas. Tvätten torkas i torkskåp eller torktumlare. Arbetsdräkten ska inte tas hem och tvättas. Avfall Tänk på att allt avfall som lämnas till återvinning hanteras av personal i nästa led. Vi har alla ett ansvar för att deras arbetsmiljö förblir säker. För allt avfall som lämnas till återvinning gäller därför följande: Det får inte utgöra en smittrisk. Följ alltid hygienrutinerna. Det får inte innehålla hälso- eller miljöfarliga kemikalie- eller läkemedelsrester. Material som har varit i kontakt med vårdtagares kroppsvätskor får inte gå till återvinning. Endast tomma och rena plast- och glasförpackningar får lämnas till återvinning. Vanligt (konventionellt) avfall Det mesta av det avfall som uppkommer inom vården är så kallat brännbart hushållsavfall. Dit hör t.ex. Blöjor Använda förband Tomma urinuppsamlingspåsar Tomma blodpåsar Tomma behållare för infusionsvätska Använda infusionsaggregat Hantering av vanligt avfall Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast Knyt ihop påsen Lägg den förslutna påsen i behållare för hushållsavfall eller i en för ändamålet avsedd avfallssäck av plast eller papper Urinuppsamlingspåsar ska tömmas innan de kastas Smittförande/kliniskt avfall Smittförande/kliniskt avfall är sådant avfall som kan innebära smittfara för vårdtagare, personal, besökare på vårdinrättning och personer som hanterar avfallet. Dessutom ingår avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor. Hantering av smittförande/kliniskt avfall Exempel på smittförande/kliniskt avfall som kan tänkas förekomma inom den kommunala vården kan vara kraftigt nedblodat avfall. Förpacka nogsamt i plastpåse som knyts ihop innan den kastas i brännbart avfall. Använd: Engångsplastförkläde Undersökningshandskar Handdesinfektionsmedel Stänkskydd vid risk för stänk Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid vid spill Sidan 20 av 73

21 Skärande/stickande avfall Enligt tillägg 2012:7 i AFS 2005:1 ska personal använda stickskyddade produkter. Även de stickskyddade produkterna ska läggas i typgodkänd punktionssäker behållare när personal har använt dem. Det kan också fortfarande finnas tillfällen då man kommer i kontakt med vassa föremål utan stickskydd. Exempelvis: Sprutor för engångsbruk med fast kanyl, kanyler för engångsbruk, lancetter för blodprovstagning (de flesta har numer stickskydd) Knivblad Rakblad Läggs direkt i typgodkänd punktionssäker behållare som ska finnas nära till hands. Fyll behållaren till högst 2/3. Sätt på lock direkt. Lägg kanyl direkt i behållaren utan att först sätta tillbaka skyddshylsa. Lägg spruta med kanyl direkt i behållaren utan att först ta loss kanylen. Personal i hemsjukvård kan frakta med sig behållare för skärande/stickande mellan flera vårdtagare. Behållare till en enstaka vårdtagare får förvaras hemma hos denne. Behållaren får förvaras i rumstemperatur utan tidsgräns men bör bytas om lukt uppstår. Behållarna lämnas till destruktion enligt lokala rutiner. Åtgärder vid stick och skärskada se Blodsmitta Kasserade läkemedel Tas omhand enligt särskilda rutiner, och får inte blandas med annat avfall. Rådgör med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Sidan 21 av 73

22 Livsmedelshantering Livsmedel kan orsaka sjukdom Om livsmedlet är förorenat med smittämnen Om smittämnena haft möjlighet att föröka sig Observera att äldre personer har nedsatt motståndskraft mot infektioner Djur får ej vistas i köket. Hygienregler för personal som arbetar med mathantering Händerna ska tvättas med tvål och vatten innan arbete påbörjas i kök. Torkas torra och därefter desinfekteras med handsprit. Basala hygienrutiner gäller även vid mathantering. I köket sätter man på sig ett förkläde endast avsett för köksarbete. Kan vara av tyg eller plast. Upprätta rutiner för tvätt av förkläde. Hantera inte livsmedel vid halsont eller hudinfektioner alt. sår på händerna. Får ej vistas i köket eller hantera livsmedel om du tar hand om magsjuk vårdtagare. Förvaring av kalla livsmedel Smittämnen tillväxer bäst inom temperaturintervallet +5 C till + 60 C. Trots lämplig förvaringstemperatur kan smittämnen växa till om de får tillräcklig tid på sig - var noga med hållbarhetsdatum! Förvara kylvaror vid högst C. Vissa känsliga livsmedel, t ex. köttfärs, rökt och gravad fisk förvaras vid högst +4 C. Läs av temperaturen i kylskåpet 1 gång/vecka. Dokumenteras. Ta inte fram mer mat än vad som går åt. Buffé- eller kaffevagn Hjälp vårdtagarna med handhygien innan måltiden/fikastunden eller innan de hanterar livsmedel. Servera helst färdigskivade produkter av ex. korv, ost och leverpastej. Lägg smörgåspålägg på kylbrickor med kylklampar. Släng överblivet smörgåspålägg lägg inte upp för stora mängder i taget. Personalen ska hjälpa till med serveringen till vårdtagare som inte kan sköta sin personliga hygien eller har diarré, kräkningar eller infektioner. Varmhållen lagad mat Ska hålla en temperatur på minst +60 C. Rekommenderas att inte ta fram mer mat än vad som går åt på 30 minuter. Kyl ned maten snabbt om den inte äts inom 2 timmar. Blanda inte nylagad mat med matrester. Microvärmd mat kan vara svårt att få jämnt varm. Svårt att garantera +60 C i hela portionen. Frysta livsmedel Ska förvaras vid minst -18 C eller kallare. Vid denna temperatur sker ingen bakterieväxt och matvaror håller relativt länge. Läs av temperaturen i frysskåpet 1 gång/vecka. Dokumenteras. Sidan 22 av 73

23 Hantering av redskap Använd noggrant rengjorda redskap. Rengör skärbrädor och redskap mellan olika moment i matlagningen Använd olika skärbrädor till olika slag av livsmedel, ex. rått kött, rå kyckling, fisk, grönsaker och tillagat kött. Städning av kök Städrutiner och egen städutrustning ska finnas för köket. Arbetsbänk och spis 1 ggr/dag eller mer vb. Torka golvet 1 ggr/dag Torka ur skåp regelbundet Frosta av kyl och frys regelbundet Sondmatning För att undvika bakteriekontamination av sondmat krävs strikta hygienrutiner. Var noga med handhygienen vid hantering av sondmat och tillförselsystem. Sondtyper Nasogastrisk sond Tunn sond som går in genom ena näsborren via svalget och matstrupen till magsäcken. Witzelfistel En kateter som läggs in genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp. Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) En tunnare kateter som läggs in i samband med gastroskopi. Katetern förs via magsäcken ut på huden. Gastrostomiport s.k. Knapp Liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen ansluts en matningsslang vid matning. Skötsel av sond Nasogastrisk sond Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i sonden. Vatten ska tas från kallvattenkranen i enhetsköket. Om tempererat vatten önskas ska det värmas till rätt temperatur. Varmt/ljummet vatten från varmvattenkranen får inte användas. Tvätta och torka av sonden utanpå samt näsborren där sonden går in. Inspektera näsan varje dag, var observant på sår och/eller krustor. Vårdtagare med nasogastrisk sond behöver hjälp med munhygien flera gånger dagligen. Kateter i Witzelfistel eller PEG samt knappstomi Rengör dagligen huden runt katetern eller knappen. Torka torrt. Byt förband dagligen samt vid behov. Sidan 23 av 73

24 Sondnäring Sondnäringar finns sterila och icke sterila. Sterila, färdigblandade produkter bör väljas. Sterila produkter Färdigberedd kost i sin ursprungliga flaska eller burk Sterila produkter som hälls över i annan behållare, eller blandas, övergår genom hanteringen till att bli icke steril Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur Öppnad flaska eller burk ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom 24 timmar Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i >5 timmar Icke sterila produkter Produkter i pulverform som blandas med vatten. Om pulvret ska blandas i varmt/tempererat vatten ska kallvatten upphettas. Det är inte tillåtet att ta vatten ur varmvattenkranen Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i >5 timmar Tillförsel av sondnäring Sondnäring kan ges: Kontinuerligt med aggregat Intermittent med aggregat Med sondspruta (då matning sker via knappstomi används dessutom en matningsslang kopplad till knappen) Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang Aggregat Behållare Är alltid engångsartikel som kasseras efter användningen. Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregat minst en gång per dygn. Flergångsbehållare diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj noggrant och låt lufttorka. Flergångsbehållaren kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad. Engångsbehållare kastas efter varje matning. Sondspruta för matning och läkemedel Använd gärna sondspruta av engångstyp. Använd endast sprutor som är avsedda för sondmatning. Sondspruta av flergångstyp Sondsprutan diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj sprutan noggrant och låt den lufttorka isärtagen och helst upprättstående. Sprutan kasseras då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät, dock minst en gång per månad. Använd gärna sondspruta av engångstyp istället. Sidan 24 av 73

25 Matningsslang Efter varje måltid spolas slangen först igenom med kallt vatten. Därefter spolas den igenom med handdiskmedel och vatten. Slangen sköljs sedan noggrant. Spruta igenom med luft. Låt slangen lufttorka. Förvara slangen i en ren plastpåse i kylskåp mellan matningarna. Slangen kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad. Urinkateter och urinuppsamlingssystem Kateterisering av urinblåsan Bakgrund Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård i hela världen. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) är ofta en följd av kateterisering av urinblåsan. Risken är större då blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför alltid av största vikt under hela behandlingstiden. Ren rutin vid insättning av kvarliggande uretrakateter (KAD) Utförs endast efter läkarordination. Material Rena kompresser. Ren skål/uppsamlingskärl. Steril silikonkateter; storlek och sort efter ordination. Tunnast möjliga kateter för att minimera risken för uretratrauma, vanligen 12Ch alt 14Ch. Ren uppsamlingspåse samt hållare. Välj ett slutet tömbart uppsamlingssystem. Förfylld steril 20 ml (för kvinnor 10 ml) spruta med gel lokalanestetikum för ytanestesi i urinröret. Förfylld steril 10 ml spruta med 10 % glycerinlösning att fylla kuffen på katetern, mängd enligt katetertillverkarens anvisningar som finns angivna på katetern. Förberedelser Följ basala hygienrutiner. Använd plastförkläde av engångstyp och rena undersökningshandskar. Tvätta vårdtagarens underliv med intimtvål eller tvättkräm, tänk på att dra tillbaka förhuden på män. Kassera undersökningshandskarna och desinfektera händerna. Kvinnlig vårdtagare Desinfektera händerna och ta på nya rena undersökningshandskar. Håll isär blygdläpparna. Spruta långsamt in 5-10 ml steril gel lokalanestetikum för ytanestesi i urinröret, vänta 5 minuter. För försiktigt in katetern i urinblåsan med aseptisk teknik för att bibehålla kateterns sterilitet (använd steril pincett, steril handske eller innerförpackningen till katetern). Kontrollera att katetern ligger rätt genom att trycka lätt på magen över urinblåsan tills det kommer urin. Var noga med att katetern inte rubbas ur sitt läge innan den är kuffad. Kuffa katetern med 10 % steril glycerinlösning i mängd enligt katetertillverkarens anvisningar. OBS! Kuffa aldrig en kateter innan det kommit urin. Sidan 25 av 73

26 Koppla på uppsamlingspåsen. Välj ett slutet tömbart uppsamlingssystem som ska vara obrutet och intakt dygnet runt. Alternativt koppla på kateterventil. Till natten kopplas en uppsamlingspåse av engångstyp till det slutna systemet. Märk katetern nedanför förgreningen och den tömbara uppsamlingspåsen med datum och signatur. Manlig vårdtagare Desinfektera händerna och ta på nya rena undersökningshandskar. För tillbaka förhuden. Spruta långsamt in 5-10 ml steril gel lokalanestetikum för ytanestesi i urinröret. Kläm stadigt ihop urinrörets yttre del ovan ollonet med kompresser i cirka 2 minuter så att gelen inte rinner ut. Spruta därefter in ytterligare ml steril gel lokalanestetikum för ytanestesi i urinröret, totalt 20 ml används, spruta mer vid behov. Glöm inte att stadigt klämma ihop urinrörets yttre del med kompresser så att gelen inte rinner ut. Vänta 5-10 minuter så att sfinktrarna slappnar av. För försiktigt in katetern med hela sin längd i urinblåsan med aseptisk teknik för att bibehålla kateterns sterilitet (använd steril pincett, steril handske eller innerförpackningen till katetern). Kontrollera att katetern ligger rätt genom att trycka lätt på magen över urinblåsan tills det kommer urin. Var noga med att katetern inte rubbas ur sitt läge innan den är kuffad. Kuffa katetern med 10 % steril glycerinlösning i mängd enligt katetertillverkarens anvisningar. OBS! Kuffa aldrig en kateter innan det kommit urin. För tillbaka förhuden över ollonet. Koppla på uppsamlingspåsen. Välj slutet tömbart uppsamlingssystem som ska vara obrutet och intakt dygnet runt. Alternativt koppla på kateterventil. Till natten kopplas en uppsamlingspåse av engångstyp till det slutna systemet. Märk katetern nedanför förgreningen och den tömbara uppsamlingspåsen med datum och signatur. Problem som kan uppstå under insättning av kateter Känner vårdtagaren smärta när kuffen fylls, avbryt genast. Smärtan kan bero på att kuffen ligger i urinröret i stället för urinblåsan. Kontakta ansvarig sjuksköterska/läkare. Handhavande och daglig skötsel Minimera behandlingstiden av uretrakatetern, utvärdera regelbundet behovet. Beroende på indikation överväg andra alternativ till uretrakateter. Vid tömningssvårigheter bör RIK ren intermittent kateterisering övervägas i första hand. Suprapubisk kateter kan ibland vara ett annat alternativ. Daglig personlig underlivshygien, tänk på att dra tillbaka förhuden på män. Iaktta god hygien vid all hantering av uretrakateter och katetermaterial för att bibehålla renhetsgraden. Använd ett slutet tömbart uppsamlingssystem som ska vara obrutet och intakt dygnet runt tills nästa byte av uppsamlingspåse. Varje gång man bryter det slutna systemet innebär det en risk för bakteriekontamination. Den tömbara uppsamlingspåsen byts en gång i veckan eller oftare vid behov. Den tömbara uppsamlingspåsen ska i öppet läge kopplas ihop med uppsamlingspåsen av engångstyp till natten. En ny uppsamlingspåse av engångstyp till varje natt. Undvik risk för reflux genom att förvara uppsamlingspåsen nedanför blåsans höjd. Sidan 26 av 73

27 Töm uppsamlingspåsen när den är fylld till ¾ för att undvika reflux. Använd ett rent tömningskärl till varje vårdtagare. Byt uretrakateter enligt tillverkarens rekommendationer samt vid klinisk indikation som t.ex. infektion, läckage, obstruktion, eller närkatetern blivit skadad. Borttagande Material Steril 10ml spruta. Förberedelser Följ basala hygienrutiner. Använd plastförkläde av engångstyp och rena undersökningshandskar. Tillvägagångssätt för både kvinnor och män Kuffa ur katetern med hjälp av den tomma 10 ml sprutan, försäkra dig om att kuffen är tom. Be vårdtagaren att ta ett djupt andetag och dra ut katetern försiktigt vid utandningen. Observera att vårdtagaren kan tömma urinblåsan. Om möjligt, utför en bladderscan efter miktion eller 3 timmar efter kateterdragning. Åtgärder om katetern fastnar i samband med borttagande Spruta in lite gel lokalanestetikum för ytanestesi i urinrörsmynningen. Vänta 5 minuter. Snurra lite på katetern och för tillbaka den lite. Försök sedan på nytt försiktigt dra katetern. Kontakta ansvarig sjuksköterska/läkare om du inte får ut katetern. Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK) RIK ordineras av läkare. Kateteriseringen utförs flera gånger per dag för att blåsan inte ska bli överfull. Förberedelser Om personal utför RIK skall basala hygienrutiner tillämpas. Inspektera området runt urinrörsmynningen, hårstrå eller konkrement får inte föras in med katetern. Tvätta vid behov. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen. Säkerställ att underlivet tvättas 1-2 ggr/dag. Risken finns att vårdtagarens slemhinnor blir uttorkade om underlivet tvättas för ofta med tvål. LOFRIC-kateter eller motsvarande hydrogelbehandlad kateter Förfukta katetern med kranvatten i förpackningen. För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller motsvarande. MIC-CATH kateter eller motsvarande förgelad kateter För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller motsvarande. Sidan 27 av 73

28 Suprapubisk urinkateter Suprapubisk urinkateter används ibland som alternativ till kvarliggande uretrakateter. Skötsel Vårdtagare med suprapubisk kateter tvättar eller duschar som vanligt. Personalen tillämpar basala hygienrutiner. Tvätta runt katetern, där det samlas sekret eller liknande, med ljummet vatten. Tvätta även katetern om det behövs. Lägg en kompress runt katetern, och fäst den med häfta. Urostomi För urostomi och andra urinavledningssystem se Vårdhandboken och ordinationer från sjukhuset. Blåssköljning Blåssköljning utförs alltid efter läkarordination. Steril spolvätska ska alltid användas till alla vårdtagare. Utförande Ta på engångs plastförkläde. Ta på undersökningshandskar. Sköljning med sårspruta Använd steril engångs sårspruta. Häll upp vätskan i steril skål och dra därefter upp den i sprutan. Undvik att sårsprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida. Urinuppsamlingssystem Tömbara påsar bör användas, för att minska infektionsrisken. Använd urinuppsamlingspåse med bottenventil. Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts vid kateterbyte eller då dålig lukt uppträder, dock minst en gång per vecka. Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan. På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara. Tömning och byte av urinuppsamlingspåse Ta på engångs plastförkläde. Ta på undersökningshandskar. Töm eller byt påsen. Ta av handskarna och desinfektera därefter händerna. Hantering av urinflaskor (och bäcken) Förorenade urinflaskor (och bäcken) rengörs i första hand i en spoldesinfektor. Om spoldesinfektor saknas kan i undantagsfall följande förfaringssätt användas. Urinflaskor Töm urinen i toaletten och rengör urinflaskan med vatten och rengöringsmedel. Sidan 28 av 73

29 Använd stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Torka av flaskan utvändigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Om spoldesinfektor saknas bör urinflaskor vara personbundna och kasseras efter varje vårdtagare. Bäcken Dra en plastpåse över bäckenet innan det används. Innehållet töms i toaletten och plastpåsen dras sedan av. Rengör bäckenet med vatten och rengöringsmedel. Använd stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Torka av hela bäckenet flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Urinodling och provtagning Urinodling av patient med uretrakateter Silikonkatetrar rekommenderas vid kateterisering av urinblåsan. Perforering av silikonkatetrar med spruta och kanyl medför risk för läckage vilket gör att denna metod inte kan rekommenderas. I första hand rekommenderas att använda tömbara urinuppsamlingspåsar med provtagningsknapp. Provtagning från urinuppsamlingspåse med provtagningsknapp Material Slangklämma Rena kompresser Klorhexidinsprit 5mg/ml Steril spruta utan kanyl Provtagningsrör Förberedelser Följ basala hygienrutiner Använd plastförkläde av engångstyp och rena undersökningshandskar Tillvägagångssätt Stäng av uretrakatetern med slangklämma på slangen till urinuppsamlingspåsen 1/2-1 timme före provtagningen Desinfektera provtagningsknappen med klorhexidinsprit 5mg/ml. Punktera provtagningsknappens membran med en steril spruta utan kanyl. Aspirera minst 2 ml. Spruta ner urin i ett provtagningsrör. Provtagning från urinuppsamlingspåse utan provtagningsknapp I de fall urinuppsamlingspåse med provtagningsknapp inte kan användas rekommenderas nedanstående förfarande. Material Slangklämma. Rena kompresser. Klorhexidinsprit 5mg/ml. Odlingsvacutainer (Hållare med överföringsrör för urin vacutest). Fabriksrent kärl t.ex. ren plastbägare. Provtagningsrör. Ny tömbar urinuppsamlingspåse. Sidan 29 av 73

30 Förberedelser Följ basala hygienrutiner. Använd plastförkläde av engångstyp och rena undersökningshandskar. Tillvägagångssätt Desinfektera runt öppningen på katetern med klorhexidinsprit 5mg/ml. Byt till ny tömbar urinuppsamlingspåse. Stäng av med slangklämma på slangen till urinuppsamlingspåsen 1/2-1 timme före provtagningen. Desinfektera tömningsventilen på urinuppsamlingspåsen med klorhexidinsprit 5mg/ml. Tappa ur urin via den tömbara uppsamlingspåsens ventil till ett fabriksrent kärl t.ex. ren plastbägare. Använd odlingsvacutainer för överföring av urin till provtagningsrör. Injektioner och infarter Smittrisk föreligger vid alla former av injektioner, punktioner och infarter. Desinfektera händerna före och efter administrering av läkemedel och handhavande av infarter. Vårdtagarens hud Vårdtagarens hud ska desinfekteras före injektion och provtagning. Använd Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Spriten har snabb och god effekt mot alla mikroorganismer. Klorhexidin förlänger effekten av huddesinfektionen. Vid egengivning av insulin behöver huden inte desinfekteras. Tillämpa basala hygienrutiner. Injektion, provtagning eller insättande av perifer venkateter (PVK) Skötsel Ta på undersökningshandskar. Desinfektera vårdtagarens hud flödigt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka. Perifer venkateter - PVK En venkateter ska ligga inne kortast möjliga tid. Venkatetern bör bytas regelbundet, exempelvis var timme - om praktiska skäl för detta föreligger. Annars talar vetenskapliga resultat för att byte ska ske vid klinisk indikation efter regelbunden inspektion. Ompröva kontinuerligt behovet av infarten. Använd ett förband som gör det möjligt att inspektera insticksstället. Inspektera minst en gång per 8 timmar. Vid kontinuerlig infusion byts aggregat minst var 3:e dygn. Vid infusion av blod eller fettemulsion byts dock alltid aggregat efter avslutad infusion. Infusionsaggregat kasseras efter avslutad infusion. För mer information se även i Vårdhandboken, Perifer venkateter Sidan 30 av 73

31 Central venkateter - CVK se "Vårdhandboken, Central venkateter, samt anvisningar från den vårdenhet som ansvarar för vårdtagarens medicinska behandling. Subkutan venport - SVP se "Vårdhandboken, Subkutan venport, samt anvisningar från den vårdenhet som ansvarar för vårdtagarens medicinska behandling. Percutan central venkateter - PVCK (ex picc-line) se "Vårdhandboken, Percutan central venkateter - piccline, samt anvisningar från den vårdenhet som ansvarar för vårdtagarens medicinska behandling. Illustrativa bildspel för omläggningar finns i Vårdhandboken. Andningsvård Rensugning av luftvägar Basala hygienrutiner Engångsplastförkläde och handskar Munskydd och visir vid risk för stänk. Andningsskydd (av FFP3-klass) vid tuberkulos i smittsamt skede eller annan risk för luftburen smitta. En ny, steril sugkateter för varje sugning. Sug försiktigt; gå inte längre ned än struphuvudet eller någon centimeter nedom nedre spetsen på trakealkanylen. Sug igenom sugslangen med kranvatten efter avslutad sugning. Efter avslutad sugning samlas sugkatetern ihop i handen, handsken vrängs över och handske med kateter kastas omedelbart bort. Desinfektera händerna efter avslutat arbete. Sugflaskan töms, rengörs och desinfekteras dagligen, i första hand i spoldesinfektor. Om inte spoldesinfektor finns rengörs sugflaskan dagligen med rengöringsmedel och särskild diskborste. Sugflaskan ska rengöras och desinfekteras före användning till ny vårdtagare. Sugslangen byts minst 1gång per vecka. Byts alltid vid ny vårdtagare. Filtret på sugflasklocket byts 1 gång/ vecka och före användning till ny vårdtagare. Skötsel av trakealkanyl Trakealkanyler Vårdtagare som av olika anledningar behandlas med trakealkanyl har ofta nedsatt hostfunktion. Sekretet från luftvägarna måste sugas bort flera gånger/dag. Trakealkanyler finns i metall, silikon eller plast och kan ha en innerkanyl. En del trakealkanyler är försedda med en kuff (en uppblåsbar manschett). Kuffen, som fylls enligt ordination, förhindrar att saliv och maginnehåll kommer ner i lungorna, och den tätar vid respiratorbehandling. Andra trakealkanyler kan vara fenestrerande (ha ett hål) på ovansidan som kan underlätta tal och andning. Dessa kanyler kan vara med eller utan kuff. Sidan 31 av 73

32 Rengöring av innerkanyl Innerkanylen är ett rör inne i trakeostomituben. Den kan tas ut och göras ren medan tuben sitter kvar och kan sedan lätt sättas på plats igen. Innerkanylen rengörs och desinfekteras 1-2 gånger/dag och vid behov. Då vårdtagaren vistas i hemmet kan glesare intervall förekomma, enligt ordination. Tillämpa basala hygienrutiner. Ta på ett engångsplastförkläde. Använd stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Ta på rena undersökningshandskar. Ta ut innerkanylen och sätt i en ren innerkanyl. Diskdesinfektor med genomspolningsfunktion är förstahandsalternativ för rengöring. Om diskdesinfektor saknas Rengör innerkanylen invändigt och utvändigt med flytande, oparfymerat handdiskmedel och varmt kranvatten. Dra rena kompresser genom kanylen med hjälp av en peang, tills allt synligt slem har avlägsnats. Kontrollera att innerkanylen blivit ren. Eftersköljning av kanylen sker med koksaltlösning 9 mg/ml eller sterilt vatten för att förebygga infektion av legionellabakterier. Torka innerkanylen torr med rena kompresser och lägg att torka på rent underlag. Mycket viktigt att kanylen är helt torr innan användning. Avsluta med att desinfektera händerna. Skötsel av trakeostoma Byt förband, så kallad slitskompress, vid behov eller enligt ordination. Fuktiga kompresser irriterar huden och skall bytas. Rengör och desinfektera området runt stomat med kompress fuktad med kranvatten. Rengör vårdtagarens hals och nacke med tvål och vatten. Håll huden runt stomat ren och torr för att undvika risk för bakterie- och svamptillväxt. Kanylbandet byts lättast om två personer hjälps åt. En ansvarar för att kanylen hålls på plats och den andra byter kanylbandet. Bandet knyts utan rosett på sidan av halsen för att undvika tryckskador. Numera används ofta kanylband av skumgummi med kardborreband. Kanylband av bomull förekommer också. Inspektera, rapportera och dokumentera stomats utseende och eventuella förändringar. Vid misstanke om infektion runt stomat tas ett prov för odling efter ordination. Syrgasbehandling Oxygen (syrgas) kan tillföras vårdtagaren som gas från oxygenflaskor med komprimerad gas, som gas från behållare med flytande oxygen eller som oxygenanrikad luft från en oxygenkoncentrator. Skötselråd och rutiner runt sådan behandling fås av enhet på sjukhuset. På vårdinrättningar används oftast oxygen som kommer från en central anläggning. Inhalationsterapi Det finns ett stort antal olika fabrikat och typer av inhalationsutrustning. Läs instruktionen för den aktuella utrustningen. Rengöring vid användning av inhalationsapparat (nebulisator) Läs tillverkarens bruksanvisning om användning, rengöring och skötsel. Alla delarna i nebulisatorn rengörs efter varje behandling. Använd alltid sterilt vatten vid rengöring och sköljning läkemedelsbehållare, för att undvika spridning av legionella i samband med nebuliseringen. Sidan 32 av 73

33 Ta isär delarna och diska allt utom slangen, i diskdesinfektor om utrustningen tål det. Annars rengöring med sterilt vatten. Det är viktigt att utrustningen är ordentligt torr innan nästa användning. Städning Syftet med städning är att hålla lokaler rena och estetiskt tilltalande. I väl rengjorda lokaler är det lättare att upptäcka spill och stänk av smittsamt material. Vårdgivaren ansvarar för att en städinstruktion upprättas och finns tillgänglig. Kvaliteten på städningen är beroende av vilka verksamheter som förekommer i de olika lokalerna. En städinstruktion bör upprättas där det framgår var, hur ofta och när det ska städas, liksom vad som ska städas och av vem. Instruktionen ska omfatta alla utrymmen. Städmetoder och kemikalieval ska också tas upp. All personal ska känna till städinstruktionen och den aktuella ansvarsfördelningen. Grundläggande regler vid städning Basala hygienrutiner gäller. Använd alltid handskar och plastförkläde vid städning. Byt handskar och plastförkläden efter varje rum, eller oftare vid behov. Händerna ska desinfekteras med handsprit varje gång du byter handskar. Ta alltid ny torkduk/mopp till ny lokal eller boendeenhet. Byt oftare om det behövs. Rengör alltid golvet sist, börja längst in och arbeta ut mot dörren. Rengör hygienutrymmet sist. Rengör och desinfektera alltid städutrustningen, när arbetet är avslutat, med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid. Om vårdtagaren har egen städutrustning rekommenderas enhetlig utrustning hos alla boende för att underlätta hanteringen för personalen och kvalitetssäkra städningen. Akut nedsmutsning (spill, osv) Vårdpersonalen ansvarar för att ta hand om akut nedsmutsning vid de tider på dagen då städpersonalen inte är närvarande (om städpersonal finns). Kroppsvätskor (urin, avföring, blod osv) Vårdpersonalen ansvarar alltid för att ta hand om spill av kroppsvätskor. Använd ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Använda blöjor och kateterpåsar Läggs i en soppåse som knyts ihop och skickas som brännbart avfall. Vanliga papperskorgar är inte någon förvaring för använda blöjor och kateterpåsar. Medicinsk utrustning/apparatur Vårdpersonalen ansvarar för rengöring och desinfektion av medicinsk utrustning/apparatur. Städmetoder De lämpligaste städmetoderna beror bland annat på nedsmutsningsgraden. Minsta möjliga dammuppvirvling ska eftersträvas. Både fuktiga och torra städmetoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar och syntetmoppar) är effektiva för att binda damm. Sidan 33 av 73

34 De torra metoderna bör kombineras med fuktmoppning för att avlägsna fläckar och ingrodd smuts. Våta metoder som svabbning bör användas i begränsad utsträckning, eftersom kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade effekter. Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i C. Dessa tvättas med fördel i separat tvättmaskin särskilt avsedd för tvätt av moppar. Städning av vårdtagarens rum/lägenhet Rengör först köksenhet, sängbord, säng och möbler i rummet. Rengör stoppade möbler och textilier regelbundet enligt tillverkarens anvisningar. Ta en ny torkduk vid behov och alltid till ett nytt rum/lägenhet. Doppa aldrig en använd torkduk i rengöringslösningen. Rengör golvet och börja med att rengöra längst in i lokalen och arbeta ut mot dörren. Byt dukar och moppar/skurdukar mellan varje rum/lägenhet Rengör och/eller desinfektera städutrustning med tillbehör när städningen är avslutad. Städning av toalett/våtutrymme Toaletten spolas, och därefter hälls städkemikalier ned i toalettstolen. Låt medlet verka. Med ren torkduk avtorkas, med arbetsgång uppifrån nedåt: Spegel, samt ovanpå lampa. Dörrhandtag Handfat kranar först, därefter i, utanpå, och under handfatet. Väggyta kring och under handfat, under pappershållare. Toaletten rengörs invändigt med toalettborste. Toalettstolen spolas återigen. Toalettpappershållare och eventuella handikappstöd avtorkas med torkduk. Spolknapp avtorkas. Sitslock och sittring avtorkas på båda sidor. Toalettstolen avtorkas utvändigt, uppifrån och nedåt. Detsamma gäller vägg intill toalettstol. Papperskorgen töms och ny insatspåse sätts in. Toalettgolvet avtorkas med fuktig mopp. Man arbetar från kanterna mot mitten och ut mot dörren. Desinfektera toalettborstar och eventuella behållare regelbundet. Slutstädning Efter avliden vårdtagare eller flytt till annat boende. Madrass med fast plastklädsel: Torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Madrass med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är grovt förorenad. Icke tvättbar kudde med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera kudden om den är grovt förorenad. Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Kassera kudden. Tvättbar kudde tvättas. Enhetens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av vårdtagaren. Sidan 34 av 73

35 Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder Användarens ansvar Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en funktionsnedsättning eller den som assisterar, det vill säga personal och i vissa fall närstående, för allmänt underhåll, rengöring och förvaring av individuellt förskrivna hjälpmedel. Trots att hjälpmedel som används i hemmet tillhör kommunen eller landstinget är det användaren som svarar för rengöringen. Det är av stor betydelse att hjälpmedlen är väl rengjorda innan de återlämnas till hjälpmedelscentral/förråd. Det är viktigt med regelbunden skötsel och rengöring. För all rengöring gäller att datum ska dokumenteras. Det underlättar om en person är ansvarig för detta. Gånghjälpmedel (gåbord, rollator, kryckkäppar m.m.) Rullstolar Vårdtagarbundna gånghjälpmedel rengörs med rengöringsmedel och vatten minst 1 gång/månad, samt när användandet avslutas. Gånghjälpmedel som används av flera vårdtagare torkas av med rengöringsmedel och vatten mellan vårdtagarna. Om hjälpmedlet förorenas med kroppsvätskor torkas det omedelbart av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Hjul rengörs med rengöringsmedel och vatten vid behov. Infekterad vårdtagare: torka av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Avdelningsbundna rullstolar rengörs minst 1 gång/vecka. Kontrollera speciellt hjul och hjulnav där mycket smuts kan fastna och göra hjulen kärva. Även på armstöden, där man tar med händerna, kan föroreningar fastna. Infekterad vårdtagare: rullstolen torkas av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Klädsel av vävplast Hela rullstolen tvättas med rengöringsmedel och vatten. Om den är förorenad med kroppsvätskor, använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Klädsel av textil Om stolen har avtagbar klädsel, ta av och tvätta överdraget. Kassera det som inte går, eller bedöms olämpligt, att rengöra/desinfektera. Enstaka fläckar av annat än kroppsvätskor kan tas bort med textilskum. Toalettstolsförhöjning samt toalett-/duschstolar Rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter varje användning. Insatser till toalettstolar kasseras efter varje vårdtagare. Sidan 35 av 73

36 Blodsmitta I Sverige sprids blodsmitta framför allt genom virus. Vanligast är Hepatit B, Hepatit C och HIV. Trots att det är olika virus är smittvägarna och handhavandet lika. Betrakta allt blod som tänkbart smittsamt. Du kan aldrig vara säker på att en vårdtagare inte bär blodsmitta. Med goda arbetsrutiner är risken för olycka mycket liten. Sociala kontakter med vårdtagare kräver inga särskilda skyddsåtgärder. I övrigt tillämpas basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner Handhygien Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och efter all kontakt med vårdtagaren. Använd undersökningshandskar vid smutsigt arbete och vid all kontakt med blod. Ta av handskarna omedelbart efter avslutat arbetsmoment och desinfektera händerna. Skyddskläder Använd engångsplastförkläde vid vårdnära arbete samt handhavande av kraftigt nedblodat avfall och tvätt. Tvätt Sortering Tvätt från vårdtagare med känd blodsmitta innebär sedvanlig tvätthantering. Behöver inte separeras vid tvätt i 60 C. Tvätt som är kraftigt förorenad av kroppsvätskor ska tvättas separat i 60 C. Tvätt som skickas till tvätteri Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska läggas i därtill avsedd vattenlöslig påse innan den läggs i tvättsäcken (denna dubbelförpackning ska ske oavsett om vårdtagaren har en känd smitta eller inte). Kontakta anlitat tvätteri för anvisning. Rengöring/desinfektion Utspillt blod torkas omedelbart upp med torkduk fuktad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Virus som orsakar blodsmitta kan överleva länge på ytor, men på detta sätt bryts smittkedjan effektivt. OBS! Använd undersökningshandskar. Värmedesinfektion är det mest effektiva ur desinfektionssynpunkt. Bäcken, urinflaskor m.m. desinfekteras bäst i spoldesinfektor. Instrument desinfekteras i diskdesinfektor. Avfall Avfall som är lätt färgat av blod (prickar) kasseras som brännbart avfall. Kraftigt nedblodat avfall läggs i plastpåse, som knyts ihop och kastas som brännbart avfall. Vid nedblodat avfall använd: Engångsplastförkläde Undersökningshandskar Handdesinfektionsmedel Sidan 36 av 73

37 Visir/skyddsglasögon vid risk för stänk Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid vid spill Skärande/stickande avfall Enligt tillägg i AFS 2005:1 (tillägg nr 2012:7) ska stickskyddade produkter användas. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att sådana produkter finns att tillgå samt att personalen får utbildning i hantering av dessa. När dessa används av personal ska de läggas direkt i typgodkänd punktionssäker behållare (trots att de är stickskyddade). Dock kan det finnas tillfällen då personal kommer i kontakt med vassa föremål utan stickskydd. Exempelvis: Sprutor för engångsbruk med fast kanyl, kanyler för engångsbruk, lancetter för blodprovstagning (de flesta har dock numer stickskydd) Knivblad Rakblad Dessa läggs direkt i typgodkänd punktionssäker behållare som ska finnas nära till hands. Fyll behållaren till högst 2/3. Sätt på lock direkt. Lägg kanyl direkt i behållaren utan att först sätta tillbaka skyddshylsa. Lägg spruta med kanyl direkt i behållaren utan att först ta loss kanylen. Personal i hemsjukvård kan frakta med sig behållare för skärande/stickande mellan flera vårdtagare. Behållare till en enstaka vårdtagare får förvaras hemma hos denne. Behållaren får förvaras i rumstemperatur utan tidsgräns men bör bytas om lukt uppstår. Behållarna lämnas till destruktion enligt lokala rutiner för kommunen Åtgärder vid tillbud Tillbud Stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål (observera att föroreningen inte alltid är synlig för blotta ögat). Blod på skadad hud eller på slemhinnor (mun, näsa, ögon). Åtgärder Vid stick- och skärskada samt exponering för blod på slemhinna eller skadad hud Desinfektera omedelbart. Använd rikligt av vad som finns tillgängligt, till exempel handdesinfektionsmedel, klorhexidinsprit alternativt kranvatten om desinfektionsmedel inte finns tillgängligt. Kläm inte, då riskerar du att sprida eventuella smittämnen i vävnaden. Vid stänk i munnen skölj med mycket vatten. Vid stänk i ögonen Skölj omedelbart, använd rikligt med ögondusch eller fysiologisk natriumklorid. Finns inte detta, använd rikligt med kranvatten. Ta därefter ut eventuella kontaktlinser och skölj igen. Rapportera omedelbart det inträffade till arbetsledare. Skriv arbetsskadeanmälan tillsammans med arbetsledare och skyddsombud. Kontakta genast (inom 24 timmar) företagshälsovård eller infektionsmottagning 2 (Akademiska sjukhuset) för rådgivning och eventuella vidare åtgärder (Se också dokumentet Personalinfektioner på Vårdhygiens hemsida). Vid inträffad skada ska vårdtagaren testas för blodburen smitta. Vid testning krävs vårdtagarens medgivande. Sidan 37 av 73

38 Ta även prov på den som blivit utsatt för risk för blodburen smitta. Vidtagna åtgärder dokumenteras. Hepatit B (HBV) Smittvägar Hepatit B överförs genom att smittsamt blod kommer in i blodbanan på en annan person. Detta kan ske via orena injektionssprutor eller, i sällsynta fall, genom att blod kommer i kontakt med sår på hud eller med slemhinnor. Risken att bli smittad vid samlag är stor, kondom rekommenderas. En smittad gravid kvinna kan överföra smittan till sitt barn vid förlossning. För vårdpersonal dominerar smittvägen stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål. Smitta överförs INTE: Genom kramar. Via luften. Genom att ta i någon som är smittad. Genom mat. Via bestick, glas eller porslin. Via gemensamma toaletter. Via badvatten. Upprepade blodprov visar om och när smittsamheten upphör eller om sjukdomen går över i en kronisk fas. Hepatit B i kronisk fas kan orsaka levercancer. Vaccination Det finns möjlighet att vaccinera mot hepatit B. Vaccinet ges främst till personer som löper högre risk än andra att utsättas för hepatit B-smitta. Skyddseffekten efter 3 doser är över 90 %. Riskbedömning vad gäller personal görs av medicinskt ansvarig eller verksamhetschef i samråd med exempelvis företagshälsovård/smittskydd. Verksamheten står då för vaccinationskostnaden. Vaccinet kan också med god effekt ges till personer som just utsatts för smitta, ofta i kombination med specifikt immunglobulin. Detta ska då ges helst inom 24 och senast inom 48 timmar efter smittillbudet. Åtgärder vid inträffade fall Hepatit B klassas enligt smittskyddslagen som "allmänfarlig sjukdom", och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i länet. Smittbärare ska informeras om risken för blodsmitta, om risken att sprida smitta vid oskyddade samlag och om betydelsen av kondom. Smittbärare måste vid kontakt med sjukvård/tandvård informera om sin smittsamhet. Hepatit C (HCV) Smitta och smittspridning Hepatit C överförs genom att smittsamt blod kommer in i blodbanan på en annan person. Detta kan ske via orena injektionssprutor eller, i sällsynta fall, genom att blod kommer i kontakt med sår på hud eller med slemhinnor. För vårdpersonal dominerar smittvägen stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål. Smittöverföring via blodtransfusion förekom tidigare. Numera testas allt blod även för hepatit C, varför sådan smitta idag är osannolik. Risken att bli smittad vid samlag är liten, men kondom rekommenderas ändå. Det är ovanligt att en smittad gravid kvinna överför smittan till sitt barn. Sidan 38 av 73

39 Möjlighet till behandling finns. Det finns olika typer av Hepatit C-infektion som är olika svåra att behandla. Om behandlingen lyckas blir man smittfri, men man har inte skydd mot ny Hepatit C-infektion. Vaccination Vaccin saknas. Åtgärder vid inträffade fall Hepatit C klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom", och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i länet. Humant immunbristvirus (hiv) Smitta och smittspridning Humant immunbristvirus (hiv) upptäcktes för första gången 1983 och har fått en spridning över hela världen. Obehandlad leder hiv till det dödliga sjukdomstillståndet aquired immune deficiency syndrome (aids). Hiv-infektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus med jämförelsevis låg smittsamhet förutom de första veckorna efter att man smittats då smittsamheten är hög liksom under slutskedet då aids utvecklats. Det kan dröja flera år från smittillfället tills man blir sjuk. Det finns idag ingen behandling som kan bota hiv. Däremot finns effektiva hiv-mediciner som kraftigt minskar mängden cirkulerande virus och effektivt förhindrar sjukdomsutvecklingen om behandling sätts in i tid. Smittvägar Blod/blodprodukter via kontakt med smittsamt blod eller via förorenade sprutor, kanyler, lancetter m.m. på skadad hud eller slemhinnor. Sexuellt vid oskyddade vaginala, anala och orala samlag. Överföring vid förlossning från smittad mor till barn. I arbetet stick- och skärskador. Personer som delar kanyler, sprutor, tandborstar, rakhyvlar m.m. Från mor till barn, under graviditeten, i samband med förlossning eller amning. Hiv smittar inte vid sociala kontakter. Den som har hiv behöver inte vara rädd för att utsätta vänner, släktingar eller barn i vardagslivet för någon risk. Det är vid oskyddat sex och om man blöder eller ska hantera blod på något sätt som man ska vara försiktig. Vaccination Det finns idag inget vaccin mot hiv. Åtgärder vid inträffade fall Hiv-infektion klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls utan identitet till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Hiv-infektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Sidan 39 av 73

40 Magsjuka Bakgrund Utbrott med magsjuka kan pågå under lång tid om inte effektiva åtgärder sätts in tidigt i förloppet. Effektiva åtgärder är: Snabba reflexer - ha alltid magsjuka i åtanke om en vårdtagare kräks eller har diarré Första misstänkta fallet (indexfallet) hanteras korrekt på enheten Kohortvård (se nedan) tillämpas direkt Hygienrutiner efterlevs Virusorsakad magsjuka ska misstänkas när det pågår epidemi i samhället, när sekundärfall inträffar på enheter och när vårdpersonal insjuknar. Det är av största vikt att snabbt identifiera en smittsam vårdtagare med diarré och/eller kräkningar så att åtgärder snabbt kan vidtas för att förhindra smittspridning. Provsvar kan dröja flera dagar och vara falskt negativa. Den kliniska bilden avgör handläggningen. Smittämnet finns i avföring och i kräkning. Smittdosen är viruspartiklar, i diarré finns mer än partiklar/gram. Virus kan överleva i veckor i miljön. Symtomen skiljer sig åt beroende på vilket virus som orsakat utbrottet Calicivirus Även kallat norovirus eller vinterkräksjuka. Plötsligt insättande explosiva kräkningar, ofta utan föregående sjukdomskänsla. Frekventa diarréer. Feber, huvudvärk, buksmärtor är vanliga. Varaktighet oftast 1-2 dygn. Personal insjuknar i samma omfattning som vårdtagare. Kortvarig immunitet. Virus kan finnas i tarmen i veckor efter tillfrisknandet, men smittsamheten är då liten. Rotavirus Hos vuxna: diarréer och ofta kräkningar. Hos barn: frekventa diarréer, feber och kräkningar. Varaktighet upp till 1 vecka. Personal har god immunitet, varför endast ett fåtal insjuknar. Smittvägar Fekal-oral kontaktsmitta (tarm- till munsmitta), exempelvis via händer och livsmedel. Dropp-kontaktsmitta: explosiva kräkningar och diarréer duschar ned föremål inom armlängds avstånd. Vid fall av misstänkt vinterkräksjuka Vid första misstanke på virusorsakad magsjuka bör Vårdhygien kontaktas på telefon Kohortvård, intagningsstopp eller övriga åtgärder rekommenderas och beslutas i samråd med Vårdhygien och medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas). Enheten ansvarar för kontakt med MAS. Kohortvård Med kohortvård menas att magsjuka och inkuberade vårdtagare vårdas av en särskilt avsatt personalgrupp. Kohortens personal deltar inte i vård av övriga vårdtagare och arbetar inte i köket. Syftet med kohortvård är att begränsa smitta så effektivt som möjligt. Om kohortvården ska fungera fullt ut måste den tillämpas under hela dygnet. Om kohortvård inte kan tillämpas dygnets alla 24 timmar kan hela enheten behöva stängas. Sidan 40 av 73