Rättsmedicin ättsgenetik Rättspsykiatri R Rättskemi
ÅRSREDOVISNING Vasagatan 52, 1 tr 111 20 STOCKHOLM Tel: 08-441 76 00 E-post: rmv@rmv.se Internet: www.rmv.se Grafisk formgivning: Forma Viva, Linköping Foto: Pernille Tofte Omslagsillustration: Ebba Strid Udikas Tryck: Centraltryckeriet i Linköping AB 2009
Innehåll 5 Generaldirektören har ordet 8 Resultatredovisning 8 Verksamhetsstyrning 9 Rättspsykiatri 20 Rättsmedicin 29 Rättskemi 34 Rättsgenetik 38 Övriga mål och återrapporteringskrav 45 Organisationsstyrning 56 Kostnader för och intäkter från myndighetens verksamhet per verksamhetsgren 59 Sammanställning över väsentliga uppgifter 60 Finansiell redovisning Läsanvisning: en följer kraven i förordningen om årsredovisning och strukturen i det regleringsbrev som gällt för (RMV) år. RMV s verksamhet under politikområdet Rättsväsendet delas in i följande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Rättsväsendet Utredning och lagföring Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik 3
4
Generaldirektören har ordet en utgår från de krav på återrapportering som regeringen lagt fast i regleringsbrevet för. Den är uppdelad efter de fyra verksam hetsgrenarna rättspsykiatri, rätts medicin, rättskemi och rättsgene tik som ansvarar för. har ett sam hällsuppdrag att förse rättsväsendet med de utredningar som behövs för att medborgarna i Sverige ska kunna lita på att rättsväsendet beivrar brott och att förövare döms på sakliga grunder. Verket bedriver forensisk verksamhet med huvudsaklig medicinsk inriktning vilken vilar på vetenskaplig grund och verksamheten är beroende av både specialistkunskaper och god teknisk utrustning som behöver hanteras av kunniga medarbetare. Dessutom är verksamheten geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på samordning när det gäller rutiner och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamheten är i mycket hög grad efterfrågestyrd och möjligheterna att anpassa ambitionsnivåerna i verksamheten är starkt begränsade. När obduktioner, rättsintygsundersökningar, rättspsykiatriska undersökningar eller genetiska och kemiska analyser beställs av rättsväsendet är det vår skyldighet att genomföra dessa och i många fall inom i lag eller i avtal stipulerad tid. Sedan halvårsskiftet har även Kustbevakningen och Tullverket getts utökade befogenheter att beställa rättskemiska analyser, vilket i sig är positivt men effekterna på ärendeinflödet har vi inte fullt ut kunna planera för. Det gångna året har starkt präglats av ekonomisk osäkerhet, åtstramning och en ärendemängd som totalt sett ökat. Det har skapat stress och frustration över att resurser inte funnits att rekrytera bl.a. läkare i tillräckligt stor utsträckning som behövts och över att arbetsförutsättningarna påverkats negativt. Utvecklingssatsningar, nyrekryteringar och kompetensutveckling har tyvärr av resursskäl med nödvändighet fått stå tillbaka inom alla yrkeskategorier på ett icke önskvärt sätt. Vi har inte kunnat stötta forskningen så som vi haft ambition att göra trots den nya forskningspolicy som vi utarbetat. Vi har inte kunnat dela ut forskningsmedel som vi brukat. Allt detta i ett läge då vi börjat se en ljusning när det gäller möjligheterna, att efter den stora resursgenomgången som inleddes 2007, t.ex. rekrytera fler läkare och en positiv utveckling i stort av verksamheten. Den akademiska förankringen inom respektive verksamheter är av avgörande betydelse när det gäller att förädla, förnya, utveckla och dela med sig av den kunskap, den teknik och de metoder verket använder. Medarbetarna har på ett beundransvärt sätt lojalt och oförtrutet drivit verksamheten vidare under dessa 5
förutsättningar och med facit i hand kan jag se att utan dessa insatser hade det varit svårt att på ett tillfredsställande sätt uppfylla våra mål och ytterst vårt uppdrag. En efterlängtad vändpunkt kom när verket fick ett resurstillskott för och en utökad anslagsram för 2009. Den positiva trenden i verket kan nu fortsätta och vi har nu bättre förutsättningar att planera för utvecklingsinsatser,rekryteringar och utvecklingavnödvändigakompetenser.forskningen och dess förutsättningar inom verket kommer att analyseras med målet att det vi gör och satsar på ska ha operativ relevans och nytta för vårt uppdrag. Utvecklings- och förändringsarbete kräver både långsiktighet och uthållighet och resurser i form av kompetenta medarbetare och pengar. Nu ser vi framåt igen! Nyrekryteringenav läkarevarunderårethögprioriterad.underbemanningen är en ödesfråga för verket. I samband med framtagandet av en ny kompetensförsörjningsplan för hela verket under hösten beslöt vi att påbörja arbetet med en tioårsplan RMV 2018 i syfte att mer strategiskt och fokuserat planera för en bättre läkarbemanning. Vi har de senaste två åren sett att intresset för rättsmedicin och rättspsykiatri bland nyutexaminerade läkare ökar. Med de resurstillskott vi fått gör vi bedömningen att det på några års sikt finns goda möjligheter att förbättra bemanningssituationen om vi bara ges möjlighet att fortsätta den positiva utvecklingen och satsa på både kompetensutveckling och arbetsmiljö i syfte att förbättra arbetssituationen för befintlig personal men också i syfte att locka till oss nya medarbetare. Resurser har också lagts på genomförandet av ett chefsutvecklingsprogram för avdelningscheferna och cheferna i staben. Resurstillskotten gör det nu också möjligt att gå vidare med planeringen av den framtida chefsförsörjningen i verket och inom ramen för den framtagna kompetensförsörjningsplanen genomföra ett utvecklingsprogram för övriga chefer i verket under 2009. Den geografiska spridningen och uppdelningen av verksamheten på olika verksamhetsgrenar och enheter kräver ett medvetet arbete för enhetlighet och hög kvalitet och att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Det är ytterst en rättssäkerhetsfråga. Under året utsågs en kvalitetssamordnare för rättsmedicinen och samarbetet mellan avdelningarna inom rättsmedicinen respektive inom rättspsykiatrin har också fortsatt på ett positivt sätt, inte minst som ett resultat av arbetet inom verksledningsgruppen och chefsutvecklingsprogrammet. Den s.k. 7-verksamheten inom rättspsykiatrin har fått en genomlysning i syfte att förbättra hanteringen och kvaliteten. Det avdelningsövergripande arbetssättet inom ekonomi- och personalfrågor som igångsattes under 2007 har nu funnit allt tydligare former och vi ser nyttan av att samla kompetensen. Arbetsmiljöfrågorna är mycket centrala i vår verksamhet bl.a. med hänsyn till att medarbetarna befinner sig i en miljö där risken för fysiska skador, hot och pressade arbetssituationer ständigt måste uppmärksammas. Under året har vi kunnat glädjas åt att rättmedicinska avdelningen i Uppsala fått nya 6
lokaler. Dessutom har det utsetts en verksgemensam miljöledningssamordnare och en ansvarig för det systematiska arbetsmiljöarbetet, så att dessa frågor ska kunna arbetas med på ett mer strukturerat och offensivt sätt. Under året har det nya insynsrådet kommit igång med sitt arbete. Särskilt värdefullt är att det i rådet finns tillgång till både rättslig och medicinsk-etisk kompetens, vilka kommer att användas i verkets kompetensutvecklingsinsatser. Medborgarperspektivet är centralt i vår verksamhet. Vi möter människor i svåra och traumatiska situationer. Livets alla skeden är en naturlig del av vår vardag i. Det ställer stora krav på medarbetarna i bemötandet av dessa personer samt i bemötandet av varandra. Vår värdegrund och bemötandefrågorna behöver därför ständigt hållas levande. Erna Zelmin Generaldirektör 7
Resultatredovisning Verksamhetsstyrning Mål för politikområde Rättsväsendet Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Mål för verksamhetsområde Utredning och lagföring Brottsuppklarningen ska öka och verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. 8
Rättspsykiatri Mål för verksamhetsgrenen Rättspsykiatri Kvaliteten i den rättspsykiatriska verksamheten ska förbättras ytterligare och effektiviteten ska öka så att verkets utlåtanden ska kunna utgöra ett ännu bättre underlag för domstolarnas val av påföljd. Återrapportering En sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Väsentliga skillnader mellan avdelningarna ska analyseras och kommenteras. Verksamhetsutveckling Beskrivning och analys Allmänt Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs dels vid s (verket) båda utredningsavdelningar i Stockholm och Göteborg, dels vid landstingsdrivna rättspsykiatriska vårdenheter i Umeå och Malmö enligt särskilda entreprenörsavtal. Vid de två rättspsykiatriska utredningsavdelningarna arbetar sammantaget ca 150 personer varav främst specialistläkare i rättspsykiatri (rättspsykiater), psykologer, forensiska socialutredare (kuratorer), läkarsekreterare samt vårdpersonal. Verksamheten bedrivs dygnet runt eftersom de klienter som är häktade under tiden för den rättspsykiatriska undersökningen vistas i verkets lokaler under hela den ca fyra veckor långa utredningstiden. Nattetid och helger finns alltid läkare i beredskap. Samverkan mellan utredningsavdelningarna och entreprenörerna har fortsatt att utvecklas i syftet att uppnå samsyn och gemensam standard i olika avseenden och för att minska eventuella skillnader i avdelningarnas sätt att bedriva sin verksamhet. Arbetet har omfattat alla yrkeskategorier inklusive samarbetet på avdelningsledningsnivå. Idag finns inga väsentliga skillnader mellan avdelningarna. Avdelningsledningarna och företrädarna för entreprenörerna har tillsammans tagit ett allt större ansvar för att driva utvecklings- och kvalitetsfrågorna samlat framåt. Under året har ett projekt genomförts med uppgift att se över och utveckla verksamheten enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (s.k. 7-verksamhet). Det är ett utmärkt exempel på ett sådant gemensamt utvecklings- och kvalitetsarbete. Inom ramen för detta arbete har också grunden lagts för det under 2009 kommande arbetet med att se över verkets föreskrifter rörande rättspsykiatriska undersökningar och verkets personregisterhantering. Ärendetillströmningen inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten 9
är över tid förhållandevis stabil sett ur ett övergripande perspektiv, exempelvis ställt i relation till det totala antalet brottmål som årligen hanteras i domstolarna. Tabell 1. Antal expedierade ärenden per år 2006 2007 Rättspsykiatrisk undersökning (RPU) 562 532 558 varav häktade 434 400 431 7-intyg 1731 1672 1723 Riskbedömningar i anslutning till lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid 27 21 Källa: s ärendehanteringssystem PsykBase År 2007 gick ärendemängden ner något, år åter något upp. Det rör sig om fluktuationer av en omfattning som präglat verksamheten under årens lopp. Det har ställt krav på verket att långsiktigt finna former för att öka flexibiliteten i utredningskapaciteten beträffande psykologer och socialutredare för att därigenom bidra till ett effektivare resursutnyttjande av deras kompetenser. Läkarsituationen präglas alltjämt av en underkapacitet i utredningsverksamheten. Under året har dock ett antal nyrekryteringar genomförts och inom ramen för verkets kompetensförsörjningsplan har arbetet med en långsiktig bemanningsplan för verkets läkare RMV 2018 påbörjats. I syfte att kunna ge domstolarna ännu bättre underlag för sina domar och beslut arbetar avdelningarna ständigt med att utveckla utredningsverksamheten. Handläggningstiderna följs noga. Verket strävar efter att utan dröjsmål ta emot klienter, genomföra själva utredningen på ett effektivt och rättssäkert sätt samt att se till att våra utlåtanden avges till domstolarna inom rimlig tid. Det görs också insatser för att säkra och utveckla kvaliteten i våra utredningsmetoder och bedömningar. Vi för också en ständig dialog med företrädare för bl.a. domstolar, åklagarmyndigheter och polis för att sprida kunskap och skapa ömsesidig förståelse för våra olika uppdrag. Vi följer också upp domar och beslut från domstolarna och Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) i syfte att ta lärdom i vårt utvecklings- och kvalitetsarbete. Frågan om införandet av en ny häkteslagstiftning är fortsatt aktuell och viktig för verksamheten. Det faktum att majoriteten av klienterna som genomgår utredning och vistas i verkets lokaler är häktade har inte fullt ut beaktats i lagstiftningen. Verkets utredningsavdelningar är inte i lag jämställda med häkten och de befogenheter som gäller vid häkten gäller inte inom den utredande rättspsykiatrin. Det ställer särskilda krav på hur vistelsen, restriktioner m.m. ska utformas och hanteras om utredningen ska kunna bedrivas på ett ur säkerhetssynpunkt helt igenom tillfredsställande sätt. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsin 10
rättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning har bidragit till att förutsättningar och krav för säkerhetsarbetet i verksamheten tydliggjorts. Säkerhetsarbetet vid utredningsavdelningarna har fortsatt tagit sikte på dels byggnads mässiga förändringar i säkerhetshöjande syfte, dels utbildningsinsatser för personalen vid dessa enheter. De byggnadsmässiga aspekterna har framförallt beaktats i samband med den under året fortsatta projekteringen av nya lokaler för utredningsavdelningen i Stockholm och har därmed ett mer långsiktigt perspektiv. Vid utredningsavdelningen i Göteborg har under ett arbete påbörjats för planering av byggnadsmässiga förändringar som bl.a. ska tillgodose nya och förändrade säkerhetskrav. Under genomfördes en andra gemensam utbildning med inriktning på säkerhetsfrågor för personalen vid utredningsavdelningar i syfte att bl.a. samordna säkerhetsrutinerna i verksamheten. Fr.o.m. den 1 juli trädde nya regler om påföljder för allvarligt psykiskt störda lagöverträdare i kraft. För innebär de nya reglerna att en domstol kan begära att en rättspsykiatrisk undersökning ska ge domstolen ett underlag för frågan om (1) den tilltalade till följd av sin allvarliga psykiska störning har saknat förmåga att inse gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller (2) den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något annat liknande sätt. Inför reformen utfärdade verket riktlinjer för utredningsverksamheten. Arbetet bedrevs i samverkan med Domstolsverket särskilt vad gällde frågan om utformningen av begäran om rättspsykiatrisk undersökning. I nära anslutning till de nya reglernas ikraftträdande genomfördes en endagskonferens som riktades till samtliga läkare vid de rättspsykiatriska utredningsavdelningarna och hos entreprenörerna. har funnit anledning att under budgetåret följa utvecklingen vad gäller domstolarnas begäran om rättspsykiatrisk undersökning med avseende på de förändrade reglerna. Perioden 1 juli - 31 december redovisas i tabellerna 2 och 3 per utredningsavdelning/entreprenör (månad avser expediering av färdig undersökning). Tabell 2. Förmåga att inse gärningens innebörd antal förfrågningar från domstolarna 1.7 -- 31.12 Månad Stockholm Göteborg Umeå Malmö TOTALT Juli 0 Augusti 2 3 5 September 5 2 1 8 Oktober 7 3 2 12 November 9 8 2 19 December 13 10 2 3 28 SUMMA 36 26 7 3 72 11
Tabell 3. Självförvållad allvarlig psykisk störning - antal förfrågningar från domstolarna 1.7 - - 31.12 Månad Stockholm Göteborg Umeå Malmö TOTALT Juli 0 Augusti 2 1 3 September 4 1 1 6 Oktober 4 2 1 7 November 6 2 2 10 December 9 4 1 1 15 SUMMA 25 10 5 1 41 Läkarsituationen inom den utredande rättspsykiatrin Läkarsituationen inom den utredande rättspsykiatrin har sedan länge präglats av en underbemanning. Inom verket fanns totalt 14 anställda specialister i rättspsykiatri (motsvarande 8,8 årsarbetskrafter) under. Ytterligare rekryteringar har gjorts under året och idag fullgör sex specialister i allmänpsykiatri (motsvarande 1,1 årsarbetskrafter) specialistutbildning inom ramen för sin tjänstgöring vid. Till detta kommer 9 externa läkare som kontrakterats för att genomföra 92 rättspsykiatriska undersökningar av de totalt 558 som genomfördes under året. Denna ordning ger verksamheten viss flexibilitet resursmässigt. Totalt sett behövs ännu fler läkare och exakt hur många kommer att preciseras inom ramen för arbetet med den långsiktig bemanningsplanen för verkets läkare RMV 2018. Den andelsmässiga produktionen av rättspsykiatriska undersökningar som utförts av i verket anställda läkare har under en följd av år kommit att ligga på en alltför låg nivå för att en stabil och kvalitetssäkrad verksamhet skall kunna upprätthållas. Tillräckliga resurser för god kontinuitet i bemanningen och för forsknings- och utvecklingsarbete har saknats. Ca 80 procent har satts som ett mål när det gäller andelen egenproducerade rättspsykiatriska undersökningar. Alltjämt är skillnaden mellan verkets båda rättspsykiatriska avdelningar i detta avseende relativt stor, bl.a. på grund av olika antal kontrakterade läkare. Den genomsnittliga andelen egenproducerade rättspsykiatriska utredningar framgår av tabell 4. Tabell 4. Andel egenproducerade rättspsykiatriska undersökningar 2006 -- 2006 2007 Andel i procent 78,2 79,6 79,5 Att andelen egenproducerade rättspsykiatriska undersökningar inte ökat under i förhållande till 2007 kan förklaras av att en rättspsykiatrisk specialist vid vardera avdelningen förordnats som avdelningschef och därmed till viss del reducerat sin utredande verksamhet till förmån för chefsoch ledningsfrågor. Hanteringen av läkarsituationen kommenteras vidare under avsnittet Övriga mål och återrapporteringskrav. 12
Framtida lokalbehov De lokaler som förfogar över för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten i Göteborg och Stockholm har alltmer kommit att behöva förändras utifrån allmänna moderniseringsbehov (rationalitetshänsyn och arbetsmiljökrav) och säkerhetsmässiga krav som betingas av de föreskrifter som utfärdats av Socialstyrelsen (SOSFS 2006:9). Sedan en längre tid har ett planerings- och förberedelsearbete genomförts mellan utredningsavdelningen i Stockholm och Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Under har en ytterligare kostnadsöversyn skett beträffande en planerad nybyggnation vilket medfört att ett ianspråktagande av de nya lokalerna kan komma att ske först i början av 2012. Som grund för det fortsatta arbetet ligger alltjämt en ingången principöverenskommelse från augusti 2007 om att skall teckna hyresavtal med Locum AB under förutsättning att hyresvillkoren kan godtas. Vid utredningsavdelningen i Göteborg har i december ett revisionsarbete påbörjats beträffande de befintliga lokalerna i Backa i samarbete med hyresvärden Specialfastigheter AB. Revisionsarbetet har såväl arbetsmiljökrav som säkerhetsmässiga krav som utgångspunkt. Vidtagna kvalitetssäkringsåtgärder samt, i förekommande fall, resultat av kvalitetskontroll Inom rättspsykiatrin tillämpas inga kvalitetssäkringssystem, system som i sin grund förutsätter kvalitetssäkringssystem med ackreditering som bas. Däremot är kvalitetsuppföljning och kvalitetsutveckling naturliga delar inom verksamheten. Fram t.o.m. år 2007 fanns inom rättspsykiatrin ett kvalitetsutvecklingsråd (RP-KUR). Detta lades ner och kvalitetsfrågorna hanteras nu direkt av chefskretsen och den centrala samordnaren för rättspsykiatri. Avdelningscheferna är ytterst ansvariga för kvalitetsarbetet på respektive utredningsavdelning. Här följer några exempel på åtgärder och aktiviteter som genomförts under året i syfte att följa upp och/eller utveckla kvaliteten i utredningsverksamheten. Nyckeltal Som ett led i kvalitetsuppföljningen har under året ett arbete med att utveckla nyckeltal för både bemanning och produktion påbörjats, ett arbete som kommer att fortsätta under 2009. 13
Genomgång av ärenden i Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) Under har ett arbete påbörjats med att sammanställa en rapport beträffande rättspsykiatriska ärenden som varit föremål för Rättsliga rådets prövning under perioden 2001 2006. I rapporten redogörs för 69 ärenden där Rättsliga rådet gjort en annan bedömning i APS-frågan (allvarlig psykisk störning) jämfört med utredande läkare. En slutlig rapport kommer att publiceras under slutet av första kvartalet 2009. Liknande rapporter har tidigare framställts intermittent på initiativ av Socialstyrelsen. Den senaste publicerades 2000. Riskbedömningar utvärdering och utveckling I anslutning till tillämpningen av lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid har det under genomförts visst utvecklingsarbete inom riskhanteringsområdet i syfte att få bättre och säkrare underlag för bedömningarna. För det första har under året ett internationellt tämligen välbeprövat kanadensiskt riskhanteringsinstrument, LSI-R (Level of Service Inventory Revised; Andrews & Bonta 2004) börjat implementeras i verksamheten. Verket har genom ett distributions- och licensavtal ensamrätten i Sverige för distribution och översättning. Verket har också, efter att ett antal användare utbildats i verket, ett ansvar att se till att utbilda andra som ska använda instrumentet. Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse har visat intresse för detta. Med LSI-R som verktyg kan man sammanställa information om riskfaktorer och behov som kan vara av betydelse för att planera insatser för den dömde, bestämma övervakningsbehov och stödinsatser för att förhindra framtida kriminalitet. Checklistan består av en sammanställning av riskfaktorer för kriminalitet hämtade från litteraturen, erfarenhet hos personal som arbetar med kriminella samt generella kunskaper rörande kriminella populationer. För det andra publicerades i november rapporten Omvandling av livstidsstraff Första verksamhetsperioden 2006-2007. Rapporten ger en statistisk presentation av de ärenden som avgjorts enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, beskriver hur riskutredningsärendena hanteras inom samt redovisar det vetenskapliga kunskapsläget nationellt och internationellt inom riskbedömningsområdet. Rapporten syftar till att utgöra ett underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med riskbedömningarna och ett underlag för myndighetsövergripande diskussioner om riskbedömningar. I samband med att rapporten publicerades kunde verket stå värd för en endagskonferens på temat riskhantering/riskbedömning. I konferensen deltog ett 70-tal representanter från Kriminalvården, den vårdande rättspsykiatrin och psykiatrisk vård samt den skotska organisationen Risk Management Authority (RMA). Konferensen var den andra av sitt slag och har en nätverksinriktning för praktiker och beslutsfattare inom området. Planer finns att under 2010 hålla en ny konferens för att åter utvärdera riskarbetet och redovisa erfarenheter av LSI-R. 14
Översyn av särskild personutredning i brottmål s.k. 7-undersökning Under har ett omfattande projektarbete genomförts med det långsiktiga målet att kvalitetsförbättra verksamheten enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m., s.k. 7-verksamhet. En första fas i projektarbetet var att ta fram föreskrifter och en handbok, fastställa riktlinjer för kvalitetsuppföljning, utveckla/revidera ärendehanteringssystemet för 7-verksamheten samt att ta fram en strategi för rekryteringen av externa kontrakterade läkare. Projektet avslutades den sista januari 2009 med avseende på dessa delar. Under 2009 kommer arbetet att fortsätta inom ramen för den ordinarie verksamheten genom att en IT-lösning för externskrivande läkare utvecklas och implementeras, upphandling av externskrivande 7-läkare genomförs i samverkan med Verket för högskoleservice (VHS), föreskrifterna implementeras, handbok samt ärendehanteringssystem färdigställs samt att utveckling och genomförande av lokal introduktionsutbildning för 7-läkare sker. Översyn av föreskrifterna avseende de rättspsykiatriska undersökningarna och personuppgiftshanteringen Som en fortsättning på det arbete som gjorts såvitt avser s.k. 7-verksamheten kommer även föreskrifterna för de rättspsykiatriska undersökningarna att ses över i syfte att modernisera dessa, anpassa dem till nyare lagstiftning och för att se till att utredningsavdelningarna arbetar likartat med utredningarna. Antal och andel av det totala antalet ärenden samt utfall av de ärenden som granskats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor Under de tio första månaderna av remitterade domstolarna totalt sju rättspsykiatriska utlåtanden till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) för yttrande. Av de behandlade ärendena gjorde Rättsliga rådet i fyra fall en annan bedömning jämfört med vad som bedömdes i det rättspsykiatriska utlåtandet beträffande förekomst av allvarlig psykisk störning (APS). Andelen rättspsykiatriska undersökningsfall som varit föremål för prövning av Rättsliga rådet har minskat under i jämförelse med de två föregående åren. Andelen ärenden där rådet gjort en annan bedömning har också minskat. Huvudskälet för remiss till Rättsliga rådet är att endera av parterna är missnöjd med resultatet av den rättspsykiatriska undersökningen. Man hoppas då på en annan bedömning i Rättsliga rådet, som kan gynna parten i den fortsatta rättsprocessen. Antalet remitterade ärenden varierar därför slumpmässigt år för år. Treårsperspektivet är för kort för att belysa slumpmässigheten. I det långa perspektivet är det genomsnittligt strax under 5 procent av de rättspsykiatriska utlåtandena som remitteras till Rättsliga rådet. Andelen ärenden som får en annan bedömning varierar likaledes slumpmässigt. 15
Tabell 5. Bedömning av rättspsykiatriska utlåtanden i Socialstyrelsens rättsliga råd (andel i procent). 2006 2007 (10 mån) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Remitterade RPU 20 3,6 20 3,6 7 1,5 varav annan bedömning av allvarlig psykisk störning 5 0,9 8 1,4 4 0,9 Källa: s ärendehanteringssystem PsykBase Anmärkning: Handläggningstiden i rättsliga rådet är omkring två månader, varför bara tio månader av det senaste året kan redovisas vid årsskiftet. Uppgifterna uppdateras inför varje ny årsredovisning. I vilken utsträckning domstolarna följt de förslag till påföljd som lämnats av i de rättspsykiatriska utlåtandena Under bedömdes vid rättspsykiatrisk undersökning att 46 procent av de undersökta led av en allvarlig psykisk störning (APS). Vid 43 procent av undersökningarna föreslogs rättspsykiatrisk vård som påföljd och vid sex procent skyddstillsyn. I resterande fall lämnades inget påföljdsförslag i undersökningen. I sådana fall styrs påföljdsvalet således uteslutande av domstolens straffvärdebedömning för den aktuella gärningen. Vid s.k. 7-undersökning under året förordade undersökningsläkaren i 35 procent av intygen att en rättspsykiatrisk undersökning borde genomföras och i fyra procent av intygen bedömdes att förutsättningar fanns för överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Under har en genomgripande revidering av det rättspsykiatriska ärendehanteringssystemet påbörjats. Därför har inkomna domar ej registrerats i databasen sedan maj. Under årets fyra första månader var dock utfallet i domstol likartat med tidigare års dvs. förslag i ett rättspsykiatriskt utlåtande om överlämnande till rättspsykiatrisk vård följdes till 95 procent av domstolarna. 16
Antal och andel av det totala antalet ärenden inom rättspsykiatrin där väntetiden i häkte överstigit sju dagar, utredningstider för häktade och ej häktade, genomsnittliga handläggningstider (medel- och medianvärde) per ärendetyp samt antal och andel av det totala antalet ärenden där anstånd begärts för häktade respektive ej häktade Vilka åtgärder som vidtagits för att väntetiderna i häkte ska bibehållas på lagstadgad nivå Under år var det 11 personer som inte kunde tas in på utredningsavdelning inom i lag föreskrivna sju dagar. Skälen till detta var dels bristande transportkapacitet hos Kriminalvårdens transporttjänst dels tillfällig överbeläggning vid utredningsavdelningarna. bevakar utvecklingen fortlöpande. Hanteringen av intagningen av undersökningsfall till utredningsavdelningarna genomförs med en hög medvetenhet om de gällande tidskraven. Tabell 6. Väntetider, anstånd och utredningstider (andel i procent). 2006 2007 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Väntetid för häktade överstiger sju dagar 4 1 10 3 11 3 Utredningstid för häktade överstiger 28 dagar 41 9 43 11 41 10 för ej häktade överstiger 42 dagar 18 14 21 16 21 17 Anstånd för häktade 39 9 40 10 40 9 för ej häktade 16 13 20 15 19 15 Källa: s ärendehanteringssystem PsykBase Andelen ärenden med förlängda utredningstider varierar mellan olika år. Variationerna är bl.a. beroende av ärendeanhopningar, vilka självfallet påverkar utredarkapaciteten men också i vissa situationer platstillgången på utredningsavdelningarna för utredningsärenden avseende häktade. Antalet begärda anstånd påverkas också av ärendenas komplexitet. I fall då åtal ej väckts vid tiden för domstolens begäran om rättspsykiatrisk undersökning riskerar utredningstiden att förlängas utöver de stipulerade fyra veckorna eftersom ytterligare förundersökningsmaterial och i vissa fall också stämningsansökan måste avvaktas för att den rättspsykiatriska undersökningen skall kunna genomföras utifrån klara utgångspunkter. 17
Tabell 7. Utredningstider i dagar, median och medelvärde 2006 2007 Median Medelvärde Median Medelvärde Median Medelvärde Häktade 28 28 28 28 28 28 Ej häktade 42 45 42 45 42 46 Källa: s ärendehanteringssystem PsykBase De genomsnittliga undersökningstiderna är stabila från år till år, omkring 28 dagar för häktade och 42 dagar för personer på fri fot, dvs. den lagstadgade längsta tiden. Anledningen till denna låga variation är att domstolarna för sin planering regelmässigt sätter ut dag för huvudförhandling veckan efter att utlåtandet skall vara domstolen tillhanda. Alltjämt framstår kravet på domstolarna att inom viss tid uppta förhandling efter det att utlåtande inkommit till domstolen som ett hinder för att ytterligare förkorta handläggningstiderna i verket. Nuvarande regler bidrar till att utlåtandet expedieras först vid i förväg fastställd tidpunkt dvs. som regel inom fyra veckor efter domstolens begäran om utlåtande- även om utredningen sedan visat sig kunna slutföras tidigare. Antal och andel av det totala antalet ärenden inom rättspsykiatrin där den undersökte personen var i åldern 15-20 år Andelen personer i åldersgruppen 15-20 år som årligen genomgår rättspsykiatrisk undersökning eller s.k. 7-undersökning varierar med enstaka procentenheter runt 10 procent. Åldersgruppens andel av totalbefolkningen är cirka sju procent, medan dess andel av lagförda personer är omkring 20 procent. Tabell 8. Antalet 15-20-åringar inom den utredande rättspsykiatrin 2006 2007 RPU Antal 55 49 51 RPU Andel 10 % 9 % 9 % 7-intyg Antal 164 163 179 7-intyg Andel 10 % 10 % 10 % Källa: s ärendehanteringssystem PsykBase 18