Vision och mål för CentrumTorsvik. Centrum-Torsvik en spännande, attraktiv och miljösmart stadsdel.

Relevanta dokument
Fem förslag har blivit ett


Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Gottsundaområdet Planprogram

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Fem förslag har blivit ett

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Utställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Där framtiden bor. Stadsbyggnadsprogram Nydal, Knivsta kommun Tema

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Tävlingsinstruktioner

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Centrum-Torsvik en stadsdel att må bra i. Planprogram för CentrumTorsvik

Mer stad på samma yta

Miljöprofil

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Lidingö stad, Stadshuset Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: Lidingö Telefon : vx E-post:

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

VATTHAGEN 1: Underlag för plansamråd

Sammanställning från workshop

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

idéskiss Trafik och parkering

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Underlag för planuppdrag

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA. Snedbild över området, sett från öster

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

Mer människor, mindre trafik

Program för parkeringar

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Social konsekvensanalys

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker

GULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

Hur bygger vi en ny stad?

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

Skanska och de globala målen

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

SnABbT, snyggt och hållbart

Göteborg - modig förebild inom arkitektur. Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Parkeringsstrategi 1(5)

Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Vita Liljans väg, del av Sätra 2:1 i Stadsdelen Bredäng

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

SE-151

ANTAGANDEHANDLING

NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM Gestaltningskoncept

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Konstprojekt i Vårberg, genomförandebeslut. Fokus Skärholmen

Inbjudan till MARKANVISNING. KV. SKÄRVET, västra delen VÄXJÖ STAD

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Transkript:

Vision och mål för CentrumTorsvik Centrum-Torsvik en spännande, attraktiv och miljösmart stadsdel.

Lidingö. Området Centrum-Torsvik ligger strax efter Lidingöbron, centralt beläget på Lidingö. Nulägeskarta. Så här ser programområdet över Centrum Torsvik ut i dag. Den streckade linjen markerar programområdets avgränsning. 2

Inledning Vision och mål Detta dokument beskriver vår ambition med stadsutvecklingen av Centrum-Torsvik. Det ska vara ett vägledande i arbetet med att gestalta allmänna platser och kvartersmark, samt vid markanvisningar. Visions- och måldokumentet är ett paraplydokument som håller ihop planprogrammet och hållbarhetsprogrammet. Bakgrund 2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett planprogram för att utreda förutsättningarna för att utveckla Centrum- Torsvik. Lidingö står inför flera utmaningar. En växande region, klimatförändringar och en åldrande befolkning är några faktorer som ska hanteras. Lidingö stad strävar efter att Centrum-Torsvik fortsätter att vara en livskraftig del av regionen och vill därför utveckla området. Nya förutsättningar Våren 2013 var planprogrammet på samråd och många synpunkter kom in till staden. Efter samrådet har programområdet minskat vilket också inneburit att målen reviderats. Det betyder att staden nu fokuserar på att utveckla Lidingö centrum och Torsviks torg. Planprogram Tre dokument som styr mot visionen Vision och mål är ett av tre dokument som ska leda till att projektets vision och mål nås. De övriga är Planprogram och Hållbarhetsprogram. Vision och mål för Centrum-Torsvik Dokumentet Vision och mål för Centrum- Torsvik förklarar projektets vision och dess sex mål mer ingående och ligger till grund för avväganden i både planprogram och hållbarhetsprogram. Syftet med dokumentet är att ge en introduktion till projektet för planerare och kommande byggherrar. Utvecklingen av stadsdelen Centrum- Torsvik sträcker sig över lång tid. Vi är nu tidigt i processen där många delprojekt ligger en bit in i framtiden. Flera beslut återstår att fatta och det är viktigt att alla berörda har förståelse för den övergripande visionen. Hållbarhetsprogram Planprogram för Centrum-Torsvik Programförslaget är baserat på Vision och mål för Centrum-Torsvik. Planprogrammet redovisar lämplig markanvändning och ger riktlinjer för fortsatt planering som gör att visionen nås men också att råd, riktlinjer och lagstiftning kring planering och byggnation tillgodoses. Hållbarhetsprogram för Centrum-Torsvik Den fysiska planeringen kan skapa goda förutsättningar för en hållbar stadsdel. En detaljplan kan dock inte innefatta eller reglera alla aspekter som behövs för en hållbar utveckling. Hållbarhetsprogrammet anger därför en ambitionsnivå som behöver säkerställas för att uppnå projektets vision att vara en miljösmart stadsdel och ska utgöra ett underlag vid markanvisningar samt byggande och drift av allmänna platser. 3

Vision Centrum-Torsvik ska vara en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel. 4

Visionen anger riktningen för programförslaget. Kopplat till visionen finns tre ledord som innebär att Centrum-Torsvik ska byggas småskaligt, varierat och anpassat till platsen. För att konkretisera visionen och ledorden finns sex mål. I programförslaget redogörs för hur målen uppnås och hur föreslagna lösningar gör att stadsdelen blir hållbar. En hållbar stadsdel Centrum-Torsvik ska vara en hållbar stadsdel där resurserna används långsiktigt och med smarta lösningar. Visionen, ledorden och målen utgår från hållbarhet och goda stadskvaliteter. Om centrum förtätas till en grön centrumkärna med bostäder, service, parker, god kollektivtrafik och bra gångoch cykelvägar, skapas förutsättningar för en hållbar stadsdel. I förlängningen kan det innebära mindre biltrafik, lägre luftföroreningshalter och mindre bullerstörningar. Den gröna staden ger alltså möjligheter till en både hälsosam och hållbar livsstil. Tre ledord som förtydligar visionen Ledorden beskriver hur stadsdelen ska upplevas, och är viktiga att ta hänsyn till när stadsdelen utvecklas. Småskaligt Varierat Anpassat till platsen Småskaligt. Med småskalighet menas att kvarteren är uppbrutna, att husen inte är för höga och att gatorna är smala. Genom att bygga småskaligt skapas känslan av en småstad som utgår från människan. Gatorna är levande med utrymme för gående och cyklister och det finns flera mindre mötesplatser och torg. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar. Varierat. Variation i arkitekturen, inom en sammanhållen helhet, skapar en livfull och spännande miljö. Viktigt är att hela miljön i området blir varierad där torg, gator, parker och hus samspelar. En blandning av bostäder, verksamheter och mötesplatser liksom grönska i olika former ger grunden för en kreativ miljö. Mötet mellan gammal och ny bebyggelse ska ge variation men kan även upplevas som spännande och överraskande. Anpassat till platsen. Den utvecklade stadsdelen ska bygga på den befintliga karaktären genom att utgå från hur det ser ut i området i dag. Lidingös identitet och befintliga kvaliteter bevaras samtidigt som området ges nya och samtida inslag. Genom att bevara äldre bebyggelse får området en levande historia. Förändringar ska även ske med hänsyn till befintliga naturkvaliteter, såsom karaktärsträd och berg i dagen. Målen och ledorden strävar mot visionen. Tillsammans utgår de från hållbarhet. Vision Ledord Mål Hållbarhet 5

Mål För att konkretisera visionen och lättare styra mot den finns sex mål för Centrum-Torsvik. Varje mål har brutits ner för att underlätta i planeringen. 6

BEVARA OCH BYGGA VIDARE Bevara och bygga vidare Utmärkande för bebyggelsen på Lidingö är en hög arkitektonisk kvalitet som är väl inpassad i landskapet. Genom att det befintliga bevaras får området en levande historia. Mötet mellan gammalt och nytt ger småskalighet och variation men kan också upplevas som spännande och överraskande. HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER Hållbara kommunikationer I Centrum-Torsvik ska det vara enkelt att välja hållbara sätt att förflytta sig inom och till och från området vilket minskar utsläpp, buller och trängsel. Gående och cyklister prioriteras före bussar och bilar. EN STADSDEL ATT MÅ BRA I En stadsdel att må bra i Hälsoperspektivet är viktigt för att Centrum-Torsvik ska vara en stadsdel att må bra i och vara en plats med ett behagligt tempo i kontrast till storstadens puls. En trygg, välkomnande och tystare stadsdel med frisk luft, som lockar till utevistelse, är viktiga faktorer för en god hälsa. En attraktiv och spännande småstad med plats för kulturella evenemang. PLATS FÖR MÖTEN Plats för möten Centrum-Torsvik ska vara en plats för möten. Det innebär väl definierade platser med tydliga gränser mellan det offentliga och privata. Det ska finnas offentliga rum, gator och gångvägar som kopplas ihop så att naturliga träffpunkter uppstår. GRÖNSKA RUNT HÖRNET Grönska runt hörnet Det ska vara nära till tystare grönområden, med olika aktiviteter och upplevelser, som är tillgängliga för alla. Grönskan ska vara närvarande i stadsdelen och underlätta spridningsvägar för växter och djur. Förändringar ska ske med hänsyn till befintliga kvaliteter och dagvattnet ska användas som ett element i området. ETT LEVANDE CENTRUM Ett levande centrum Området ska vara en ännu tydligare knutpunkt för service och handel. Fler affärsidkare, arbetsplatser, serviceinrättningar och butiker finns i stadsdelen. Stockholmsvägen är ett trevligt stråk som kopplar ihop Lidingö centrum och Torsviks torg. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar. 7

Bevara och bygga vidare Utmärkande för bebyggelsen på Lidingö är att hög arkitektonisk kvalitet från olika epoker är väl inpassad i landskapet. Ny bebyggelse och nya stadsrum ska vara trivsamma och miljösmarta samt bygga vidare på områdets karaktär. Genom att det befintliga bevaras får området en levande historia. Mötet mellan gammalt och nytt ger småskalighet och variation men kan också upplevas som spännande och överraskande. BEVARA OCH BYGGA VIDARE Småskalighet Centrum-Torsvik ska vara en stadsdel med småstadskaraktär. Här anpassas gator, torg, parker och bebyggelse till den mänskliga skalan. Det innebär att byggnaderna inte ska vara för höga och utformas så att det finns detaljer i ögonhöjd. Bebyggel sen ska uttrycka småskalighet och variation. Småskaligheten kan förstärkas genom att nya hus anpassas till den befintliga bebyggelsens skala och befintliga byggnader integreras i den nya stadsmiljön. Detaljrika och varierade bottenvåningar med verksamheter eller bostadsentréer och uteplatser ger händelserika miljöer. Kvarteren ska vara korta och uppbrutna och präglas av hög entrétäthet. Små fastigheter, olika byggherrar och arkitekter kan också bidra till att storskaliga och monotona miljöer undviks. Hög arkitektonisk kvalitet Nya tillägg till stadsmiljön ska ses som goda representanter för vår tid. Bebyggelsen ska förhålla sig till det redan byggda och god arkitektur kan ge en spännande stadsdel och förhöja identiteten. Byggnader, parker och gator ges en medveten gestaltning med utgångspunkt i platsens förutsättningar. Estetik, funktion och teknik samspelar och bildar en helhetslösning. En byggnad eller miljö av hög kvalitet ska berika stadsmiljön och tillföra stadsbilden mervärden. Materialen ska vara naturliga och hållbara så att de åldras vackert. Miljösmart stadsdel Planeringen och utvecklingen av Centrum-Torsvik ska sträva efter slutna kretslopp med endast låga koldioxidutsläpp. De som bor och verkar i området ska enkelt kunna hantera avfall på ett hållbart sätt. Verksamhetsutövarna och invånarna ska ges kunskap och möjlighet att minimera sin energiförbrukning och använda endast förnybara bränslen. Inom området ska nya hus vara energieffektiva och av hållbara material med goda förutsättningar för invånarna att göra smarta energival. 8

9

En stadsdel att må bra i Hälsoperspektivet är viktigt för att Centrum- Torsvik ska vara en stadsdel att må bra i en plats med ett behagligt tempo i kontrast till storstadens puls. En trygg, välkomnande och tystare stadsdel med frisk luft, som lockar till utevistelse, är viktiga faktorer för en god hälsa. En attraktiv och spännande småstad som har konstnärliga inslag eller uttryck liksom en plats för kulturella evenemang. EN STADSDEL ATT MÅ BRA I En trygg småstad Den trygga småstaden har en blandning av bostäder, service, fritid och kultur och är inte funktionsindelad. Den är familjär, många känner igen varandra och det finns vardagsaktiviteter på nära håll. Bostadsentréer mot gatan och verksamheter skapar en känsla av trygghet, att bli sedd och det gör området attraktivt. God boendemiljö God boendemiljö är när människor i olika åldrar, med olika bakgrund, ursprung och intressen kan hitta ett boende som passar dem alla i en och samma stadsdel. Då skapas förutsättningar för att fler ska trivas och må bra. Det är därför viktigt att det finns en blandning av bostadstyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar i stadsdelen. Placering, form och höjd på nya byggnader ska ske med stor hänsyn till vind- och solförhållanden för att skapa goda boendemiljöer såväl inne som ute. De ska vara väl avgränsade och ha trygga och lugna bostadsgårdar. En miljö som lockar till att vara ute För att främja fysisk aktivitet är tillgång och avstånd till grönområden betydelsefull. Det ska vara en promenadvänlig och upplevelserik stadsdel med säkra gång- och cykelvägar som bjuder in till motion i vardagen. Här ska det finnas platser för aktiviteter liksom platser för lugn och ro. Områdets topografi kan skapa utmaningar för vardagsmotion. Gång- och cykelvägar ska göra det lätt att nå spår och leder även utanför stadsdelen. 10

11

Grönska runt hörnet Centrum-Torsvik ska det I vara nära till grönområden som är tillgängliga för alla. Här ska finnas plats för olika aktiviteter och upplevelser. Liksom idag ska grönskan alltid vara närvarande på gator, torg och gårdar och underlätta spridningsvägar för växter och djur. Förändringar ska ske med hänsyn till befintliga kvalitéer såsom karaktärsträd och berg i dagen. Dagvattnet fördröjs i största möjliga mån och ska användas som ett element för att förhöja stadskvalitén i området. GRÖNSKA RUNT HÖRNET Grönt och bebyggt De boende ska ha god tillgång till en väl avgränsad och användbar gård med träd och grönska. Gårdarnas, terrassernas och balkongernas grönska ger sig till känna mot gatorna. Karaktärsträd som tallar, ekar och björkar ska bevaras så långt som möjligt. Grönska för alla åldrar Det är viktigt att ha gång- och cykelavstånd till olika typer av grönområden av varierande storlek och rekreationsvärde både inom och utanför programområdet. Det ska finnas ett varierat utbud av gröna oaser, vissa för aktiviteter av olika slag, andra för vila och lugn. Skolor och förskolor ska ha nära till grönområden som ger goda förutsättningar för lärande. Bättre spridningsvägar och biologisk mångfald I Centrum-Torsvik ska barriäreffekterna minskas vilket stärker den biologiska mångfalden, detta bidrar i sin tur till att förbättra växters och djurs spridningsvägar. Med en sammanhängande grönstruktur ökar artrikedomen och ekosystemen stärks. Detta ska uppnås genom att värdefull naturmark bevaras och förstärks. Gator, torg, parker och gårdar ska vara artrika och därmed ge en spännande och händelserik närmiljö. Att jobba med ekosystemtjänster är ett sätt att visa vad grönstrukturen är värd i pengar. Vidare är det viktigt att beakta grönytefaktorn som styr mängden grönytor i ett område och grönkompensera för den grönska som tas bort. Miljösmart och tilltalande dagvattenhantering Grönskan kan ge ren luft, rent vatten och utjämna temperaturen. Dagvattnet ska där det är möjligt fördröjas lokalt. Fördröjningen kan formas så att den blir spännande element i stadsdelen genom exempelvis öppna dagvattendammar, gröna tak och genom att användas för bevattning av gatuträd. 12

13

Hållbara kommunikationer Centrum-Torsvik ska det I vara enkelt att välja hållbara sätt att förflytta sig inom och till och från området. Minskad andel biltrafik medför minskade utsläpp, buller och trängsel, vilket i sin tur bidrar till en bättre hälsa för stadsdelens invånare. Gatorna ska ha plats för gående, cyklande och motorfordon men hastigheterna ska hållas nere för att ge trygga och säkra gaturum. Gående och cyklister prioriteras före buss- och biltrafik. HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER Gång- och cykeltrafiken prioriteras Gång- och cykelvägnätet ska ha god standard samt vara sammankopplat så att viktiga målpunkter inom och utanför området är lättillgängliga. Gaturummet ges en småskalig och grön profil med gott om plats för gående och cyklister. Trafiksäkerhet för barn är en viktig faktor vid utformning av gatorna. Gång- och cykeltrafik är prioriterad före kollektivtrafik som är prioriterad före biltrafik. På Södra Kungsvägen är dock bilar prioriterade och ska ha hög framkomlighet. Tillgänglig kollektivtrafik Tillgång och närhet till kollektivtrafik är viktigt för att skapa en levande stadsdel samt ett miljösmart och hållbart resande. En centralt belägen bytespunkt, som kopplar ihop norra och södra ön, ska finnas i Lidingö centrum. Parkering I Centrum-Torsvik ska större delen av parkeringsplatserna placeras under mark för att ge en attraktiv stadsdel. Markparkeringar ska vara uppdelade i mindre parkeringsytor för att inte dominera för mycket. En optimering av antalet parkeringsplatser genom ett samnyttjande av boende, handel och kontor är önskvärd. Bilpool är också ett bra alternativ för att minska behovet av parkeringsplatser. För att främja gående och cyklande är det viktigt att skapa goda och tillgängliga cykelparkeringar. En pendlarparkering ska uppföras centralt i anslutning till kollektivtrafik så att pendlare lätt kan byta mellan bil och buss. 14

15

Plats för möten Centrum-Torsvik ska vara en plats för möten. Det innebär att platsen har tydliga gränser mellan det privata och offentliga. Det ska finnas offentliga rum, gator och gångvägar sammankopplade så att naturliga träffpunkter uppstår. Gatunätet utvecklas så att barriärer minskas. PLATS FÖR MÖTEN Livfulla mötesplatser Det ska finnas aktiviteter, platser och stråk som inspirerar alla till möten. De skapas bland annat genom att torg, gator och fickparker får en variation i både storlek och funktion. Platserna och byggnadernas innehåll samspelar med varandra och gestaltas för att skapa spännande, attraktiva och småskaliga rum. Torg och fickparker med unik prägel ger Centrum-Torsvik en egen identitet och de offentliga rummen är miljösmarta genom att vara funktionella, byggda av hållbara material och flexibla i sin användning. Tydliga stråk Stråken i Centrum-Torsvik ska fungera som både rörelsestråk mellan områden och som platser där människor kan mötas, umgås och vila. För att skapa tydliga stråk är orienterbarheten viktig. Genom att utforma gaturummen med entréer och offentliga lokaler såsom butiker, kaféer och andra verksamheter som är aktiva olika tider på dygnet, ökar upplevelsen av trygghet och attraktivitet. 16

17

Ett levande centrum ETT LEVANDE CENTRUM I framtiden har Centrum- Torsvik blivit en ännu tydligare knutpunkt för service och handel med ett mer levande centrum. Fler affärsidkare, serviceinrättningar och butiker finns i stadsdelen i framtiden. Stockholmsvägen är ett trevligt stråk som kopplar ihop Lidingö centrum och Torsviks torg. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar. Lidingö centrum ska finnas till för Lidingöborna och vara deras självklara val när de handlar. Utomhuscentrum med varierat utbud Lidingö centrum ska även i framtiden vara ett utomhuscentrum med en mångfald av handel och service. Utmed Stockholmsvägen och i Lidingö centrum är skyltfönster och bostadsentréer viktiga inslag i gatumiljön för att skapa en händelserik och spännande miljö. Bebyggelse och gator ska placeras och utformas så att de stödjer centrums funktion som mötesplats med attraktiva gaturum, mindre mötesplatser, torg och gröna rum. Bottenvåningarna ska innehålla flexibla lokaler vilket innebär att de kan användas av både stora och små verksamheter samt att de kan förändras över tid. Godkänt av kommunfullmäktige den 16 juni 2014. Medverkande Vision och mål-dokumentet har sammanställts av Amelie Oskarsson på miljö- och stadsbyggnadskontoret (msk). I arbetet har även följande personer från msk deltagit: Ingela Isaksson och Camilla Engström. Från tekniska förvaltningen har Mirsad Bektesevic deltagit. Från stadsledningskontoret: Stina Boklund och från informations enheten/ konsult- och service kontoret: Maria Sörén, Kicki Braun och Lotta Ljungberg. SWECO Management har projektlett arbetet genom Urban Ståhl och Fredrik Lindberg har hållit i exploateringsfrågor. Bilder är framtagna av White arkitekter och omslagsporträtt fotograferat av Micke Lundström. Kontaktuppgifter Lidingö stad, Stockholmsvägen 50, 181 82 Lidingö Telefon (växel): 08-731 30 00 Läs mer: Du hittar mer information på Lidingö stads webbplats www.lidingo.se/centrumtorsvik 18

19

Vision och mål för CentrumTorsvik Producerad av informationsenheten, Lidingö stad, 2014. Tryckt på miljövänligt papper av EO Grafiska, juni 2014. www.lidingo.se/centrumtorsvik