Försvarshögskolan Årsredovisning 2004 Sida 1
Innehåll Sida Översikt 2001 2004 3 Rektors inledning 4 Organisation och personal 8 Resultatredovisning 11 Utbildning 12 Forskning 16 Övriga mål och krav på återrapportering 22 Årsbokslut 33 Noter 35 Finansieringsanalys 40 Anslagsredovisning 41 Sammanställning av väsentliga uppgifter 42 Styrelsen 43 Bilagor 1. Stabsprogrammet 44 2. Chefsprogrammet 46 3. Fackprogrammet 50 4. Högre totalförsvarsutbildning 53 5. Civila programmet i statskunskap 54 6. Övriga kurser 55 7. Anslagsfinansierade projekt 57 8. Nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram 58 9. Kvalitetssäkring och säkring av vetenskaplig grund 60 Sida 2
ÖVERSIKT 2001 2004 2001 2001 var ett mycket intensivt och händelserikt år. FHS lämnar in examensrättsansökan till regeringen. Försvarsmaktens ekonomiska svårigheter påverkade året och även utvecklingen för kommande år mycket. Inriktningsbeslut fattas om FHS framtida lokalisering i Stockholm och planeringen för flyttning till nybyggda lokaler på KTH-området påbörjas. Inom utbildning och forskning etableras huvudämnet Krigsvetenskap. 2002 2002 var ett framgångsrikt år med många förändringar och utmaningar. Resultaten var goda: Utbildningarna genomfördes med goda volymer och resultat, forskningen vid högskolan konsoliderade sin roll och betydelse inom skolan och dess omvärld, högskolans organisation förändrades utifrån förändrade behov, krav och ekonomi. Insikten ökade om kraven på ständig förändring och utveckling inom högskolan, utifrån kundernas behov och omvärldsförändringar samt hårdnande ekonomiska förutsättningar. 2003 Året 2003 var ett präglat av en omfattande produktion, ett intensivt och brett internt översynsarbete samt många osäkerheter rörande framtidens utbildning för Försvarsmaktens räkning. Stora insatser gjordes under 2003 i syfte att göra högskolan bättre rustad och dimensionerad att möta förändrade inriktningar och utbildningsvolymer. Detta skedde främst genom projektet FUTURUM, genom beslut om reviderad vision/verksamhetsidé, arbete med forskningsstrategi samt genom planering och förberedelser för flyttningen till nya och mera ändamålsenliga lokaler 2005. 2004 Verksamhetsåret kännetecknades av en rekordstor produktion. 2003 års omsättning 388 miljoner kr överträffades och uppgick till hela 405 miljoner kr. Detta skedde trots att utbildningsverksamheten i Östersund övergick till Försvarsmakten 2004-07-01 och att studerandevolymerna på Stabs- och Chefsprogrammet nedgick. Vid sidan av FUTURUM som resulterade i en ny organisation för administration, ledning och stöd med 36 färre tjänster än tidigare och den personalavveckling som detta inneburit har omstrukturering av den vetenskapliga basen och utveckling av det framtida officersutbildningssystemet stått i centrum för verksamheten. Besluten om ämnesstrukturplan och målbild 2007 för den tjänstefördelning som följer på strukturplanen är tillsammans med arbetet med ämnesplaner det tydligaste uttrycket för att stärka den vetenskapliga basen. Framtagandet tillsammans med Försvarsmakten av ett gemensamt koncept för framtidens officersutbildning som innefattar att överförande av programansvar och examensrätt för all officersutbildning till FHS är uttryck för det senare. Sida 3
REKTORS INLEDNING Året som gått Verksamhetsåret 2004 har varit ännu ett intensivt år i Försvarshögskolans historia och utveckling. Utbildningen och forskningen har genomförts framgångsrikt och med stor uppskattning hos våra uppdragsgivare. Det nära samarbetet med Försvarsmakten har resulterat i ett potentiellt helt nytt koncept för utbildning av officerare. De båda myndigheternas avsikt är att gemensamt åstadkomma en officersutbildning som fullt ut kan kvalitetssäkras och meritvärderas i enlighet med det civila högskoleväsendets gängse normer. Inriktningen är att detta skall åstadkommas genom att programansvar och ev också ekonomiska resurser för hela den programbundna utbildningen överförs till Försvarshögskolan, som samtidigt förutses få examensrätt och därmed också i övrigt omvandlas till ett lärosäte mer likt övriga högskolor. Konceptet innefattar en grundläggande högskoleutbildning med möjlighet till s k etappavgång för bl a blivande reservofficerare. Utbildningen avses avslutas med en yrkesexamen och utgör i sin tur en grund för vidare studier på kandidat- och magisternivå. Regeringens beslut Fö2004/2525/MIL att ge Högskoleverket i uppgift att granska såväl FHS som FM utbildningar är nästa steg i den process mot en akademisering av svensk officersutbildning som påbörjades efter murens fall och Sovjetunionens upplösning. Samtidigt har en intensiv satsning på Försvarshögskolans inre arbete börjat ge resultat. FUTURUM-projektet, d v s översyn av administration, ledning och stöd, har reducerat antalet tjänster med 36 och inneburit att 19 anställda avvecklats meddelst uppsägning eller andra åtgärder. Mitt beslut 2004-03-05 om ny organisation (inkl. modellbemanning för institutionerna) har reducerat den fasta kostnadsmassan men i inledningsfasen också medfört vissa omställningsproblem och svårigheter avseende ekonomiska och administrativa rutiner. Att sänka ambitions- och servicenivå är en svårare process än förväntat, men likväl nödvändigt för att anpassa stödet till de förväntade förändringarna i kärnverksamheten forskning och utbildning. Uppföljning av konsekvenser och utveckling av processer och rutiner är en nödvändig fortsättning av FUTURUM-projektet. Till de inre förändringarna hör även omstruktureringen av Försvarshögskolans vetenskapliga bas. Styrelsens beslut i maj om ämnesstrukturplan och i november om målbild för den akademiska organisationen lägger grunden för vår fortsatta ämnesutveckling. Det intensiva arbetet med ämnesplaner i de tio fastställda ämnena utgör, tillsammans med det skolgemensamma kvalitetsutvecklingsprogram som tagits fram, centrala styrdokument för Försvarshögskolans framtida utveckling. Särskilt beslutade utvecklingsprojekt för att stödja ämnesutvecklingen och därmed förutsättningarna för att erhålla examensrätt har under året givit goda resultat inom bl a det krigsvetenskapliga området. Årets resultat i ekonomiska termer Resultatet av årets verksamhet avviker markant från planerat och under året gjorda prognoser. Årsresultatet, överskott på 24,1 milj, avviker från planerat resultat för året (överskott på 6 milj) samt från prognosen vid delåret (överskott på 4,1 milj). Förklaringen till avvikelsen mot planering och prognoser är att finna på främst intäktssidan, då främst nedanstående orsaker Sida 4
Intäkterna inom verksamheten Fristående kurser/högre Chefsutbildning översteg lagd prognos med ca 5 miljoner och inom verksamheten Utveckling och stöd översteg lagd prognos med ca 14 miljoner. Orsaken till detta är att förväntad beställningsminskning under främst hösten uteblev, samt att ett stort antal beställningar kunde upparbetas och avslutas hösten. Totalt en högre produktionsvolym än planerat under året. Detta får en mycket positiv effekt på verksamhetens ekonomiska resultat då fördelningen av skolans gemensamma resurser/kostnader har skett på en lägre volym. Årsöverskottet på 24,1 miljoner kronor har två huvudsakliga orsaker. För det första har myndigheten lyckats uppnå en högre beställningsvolym än planerad total beställningsvolym (trots genomförda omförhandlingar av liggande centrala beställningar från Försvarsmakten under året) samt uppnått en hög upparbetningsgrad av kundernas beställningar under året. Detta har givit intäkter som överstigit de intäkter som varit både planerade och senare prognostiserade för året. Totalt översteg intäkterna de prognostiserade intäkterna för året med ca 25,9 miljoner. Nettoeffekten på årsbasis av denna intäktsökning bedöms vara ca 16,7 miljoner, genom att denna intäktsökning har medfört ökade driftkostnader på ca 9,3 miljoner. Den andra och mycket glädjande orsaken är att myndigheten under året haft avsevärt lägre personal- och lokalkostnader än planerat och detta särskilt till förhållande att en större produktion än planerat har genomförts. Myndigheten har de senaste två åren genomfört ett omfattande översyns- och förändringsarbete i syfte att minska kostnader och skapa än effektivare organisation. Vidtagna åtgärder har gett ett större utfall under året än förväntat. Kostnaderna för personal understiger lagd prognos med ca 4,6 miljoner och lokalkostnader understiger lagd prognos med ca 2,8 milj. Utöver detta har omställningskostnader under året kunnat begränsas vilket även fått positiva ekonomiska effekter. Med anledning av årets positiva resultat samt att det ej på ett tillfredställande sätt kunnat förutsägas kommer Försvarshögskolan att - genomföra en fördjupat analys av både resultatet och dess orsaker samt under året internt genomförd uppföljning och styrning. Syftet med denna analys är främst att få underlag för att vidtaga åtgärder och metodförändringar för att på ett bättre sätt följa upp pågående produktion och bättre prognostisera årsresultat. - inlämna förslag till regeringen i enlighet med Kapitalförsörjningsförordningens 23 avseende hur överskottet skall disponeras. Förslaget som lämnas kommer att ha som utgångspunkt pågående omställning av Försvarshögskolans verksamhet under 2005 och 2006, samt de kraftigt begränsande beställningar som erhållits från Försvarsmakten för år 2005. Året som kommer I slutskedet av produktionsplaneringen för 2005 rycktes en god del av uppdragen inom ett av FHS fyra verksamhetsområden militär utbildning i det närmaste helt bort. Försvarsmaktens beställningsvolym inom detta område minskar från 242 mkr under 2004 till 198,5 mkr för år 2005. Inom övriga verksamhetsområden militär forskning, civil forskning och civil utbildning är däremot verksamheten i stort oförändrad eller t o m stadd i viss ökning. Särskilt framgångsrik har FHS varit inom Krisberedskapsmyndighetens Sida 5
forskningsområde inom vilket myndigheten har 20 % att jämföra med den relativt låga andel (3 %) av Försvarsmaktens dels mer traditionellt, dels mer tekniskt inriktade Forsknings- och Teknikutvecklingsprogram. Frågan om FHS framtida forskning är avgörande eftersom en förstärkning av denna är en förutsättning för en successiv kvalitetshöjning i utbildningsverksamheten. Vår största framtida utmaning vid sidan av minskade beställningar på det militära området är att förena forskning och utbildning och att organisera och inrikta forskningen så att den skapar en vetenskaplig grund för utbildningen. Viktiga beslut under året i detta syfte har varit styrelsens beslut om ämnesstrukturplan i maj och principbeslut om målbilden för fördelning av anslagsmedel för den vetenskapliga grunden. Vad som i det korta perspektivet återstår är formulerandet av en forskningsstrategi som förenar kopplingen till utbildning med våra avnämares såväl kort- som långsiktiga behov av forskning, utveckling och studier. Stora omvärldsförändringar, främst uttryckta i riksdagens försvarsbeslut 2004-12-16, innebär nya utmaningar för myndigheten under kommande år. Den utredning, lednings- och myndighetsorganisationsutredningen, som regeringen tillsatte 2004-12-22, kan tillsammans med pågående utredningen om styr- och finansieringsformer också komma att innebära stora förändringar i struktur och verksamhet bland de totalförsvarsgemensamma myndigheterna. Det nationella massförsvarets stödorganisation i för materiel-, och kompetens- och personalförsörjning är inte anpassad efter den internationellt inriktade försvarsmakt som nu växer fram. Den framtida försvarsorganisationen förmår helt enkelt inte bära kostnaderna för nuvarande överbyggnad oavsett om denna organisatoriskt återfinns inom eller utom Försvarsmakten. Från Försvarshögskolans utgångspunkt är en genomgripande översyn av myndighetsstrukturen inom det militära försvaret både nödvändig och välkommen. Betydelsen av Försvarshögskolans roll som mötesplats och kompetenscentrum för såväl totalförsvaret som det framväxande krishanteringssystemet kommer i det sammanhanget sannolikt att ytterligare accentueras. I det nyligen sjösatta projektet FHS 07 avses framtida dimensionering och inriktning ses över i nära samarbete med våra viktigaste uppdragsgivare och med kontinuerlig hänsyn tagen till de på området aktuella utredningarna. Projektet kommer också att innefatta en analys och handlingsplan för att identifiera och åtgärda de kompetensluckor som också en gedigen kunskapsorganisation har i en snabb föränderlig omvärld. FHS mål är att i de nya lokaler på KTH campusområde som tillträds den 1 augusti detta år skapa en modern högskola där myndigheter, näringsliv och akademiska institutioner kan mötas i övning, utbildning, forskning och kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte i hela samhällets tjänst. Förändrade uppdrag kräver en förändrad försvarshögskola. Av högskolans fyra verksamhetsgrenar är endast en militär utbildning i form av högre officersutbildning - stadd i tydlig minskning. Övriga tre verksamhetsområden civil utbildning (akademisk såväl som övrig kursverksamhet) samt civil och militär forskning, studie- och utvecklingsverksamhet är stabil eller t o m ökar. Efterfrågan på högskolans verksamhet (som fr o m det gångna verksamhetsåret bedrivs helt utan monopolställning på något område) ser med andra ord i ett bredare perspektiv avsevärt ljusare än vad just nu aktuella beställningsminskningar från FM ger vid handen. Ett förändrat officersutbildningssystem kan därutöver ge FHS en verksamhetsvolym som t o m överstiger dagens omfattning av den högre militära utbildning. En sådan utveckling kan inte uteslutas utan torde tvärtom ligga helt i linje med nödvändigt rationaliseringsarbete inom den militära försvarssektorn. Sida 6
Ett erhållande av examensrätt för grundläggande högskoleutbildning skulle därutöver kraftigt öka möjligheterna att anta civila studenter inom kurser och program på högskolans kärnområden och därmed stärka rationalitet och konkurrenskraft. Andra halvåret 2005 och första halvåret 2006 innebär en tillfälligt - kraftigt minskad volym vad gäller den högre officersutbildningen. Utmaningen i detta hänseende är att bibehålla och utveckla kompetens för de successiva programstarter vad gäller den högre officersutbildningen med en avsevärt lägre volym studenter än under de senaste åren - som avses ske 2006 och 2007. Samtidigt måste volym och inriktning av såväl administration, ledning och stöd som utbildning och forskning ses över. I det perspektivet är det ackumulerade överskottet av de senaste årens verksamhet en avgörande tillgång. De ekonomiska svårigheter som beställningsminskningar innebär tillsammans med den osäkerhet som bl a utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen kan medföra måste kunna hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Ett planerat och välavvägt nyttjande av det ackumulerade överskottet är en viktig förutsättning för att kunna hantera såväl redan nu identifierade omställnings- och omstruktureringsproblem som framtida osäkerheter. Sammantaget, utifrån årets framgångsrika produktion och det uppnådda positiva ekonomiska resultat samt pågående förändringsarbete, bedöms möjligheterna till en fortsatt positiv utveckling som goda. Denna bedömning görs trots att många steg i utvecklingen är smärtsam, särskilt för enskilda individer, och att skolan står inför än fler och större utmaningar och osäkerheter än under föregående verksamhetsår. Henrik Landerholm Rektor och chef för Försvarshögskolan Sida 7
ORGANISATION OCH PERSONAL Lokalisering Skolan är i huvudsak lokaliserad till Stockholm. Delar är belägna i Östersund och Karlstad. Ledning Försvarshögskolan (FHS) leds av en styrelse. Styrelsen har fullt ansvar för verksamheten vid myndigheten. Styrelsen beslutar- i enlighet med den reviderade arbetsordning som beslutades 2004-11-18- om bl a långsiktig och övergripande inriktning för FHS avseende forskning och utveckling, lednings- och policydokument, FHS organisation, årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag. Styrelseordförande är rektor Gunnar Svedberg (Göteborgs Universitet). För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen svarar rektor och prorektor. Ny prorektor efter professor Berndt Brehmer är sedan 2004-09-01 professor Gerry Larsson. Ledningskansliet (LK) Ledningskansliets främsta uppgift är att vara ett kvalificerat beredningsorgan till skolans ledning. Chef för Ledningskansliet är brigadgeneral Roland Ekenberg. Krigsvetenskapliga institutionen (KVI) Institutionen bedriver utbildning, utveckling och forskning inom Krigsvetenskap, ledning och logistik. Institutionen har även programansvar för Chefsprogram och Stabsprogram. Programansvaret omfattar utveckling av programmen samt samordning och planering av programmens genomförande, ansvar för de studerandes chefsutveckling/utvecklingsomdömen samt utvärdering av utbildningen. Chef för institutionen är överste 1. gr Lars Bergström. Institutionen för Militärteknik (MTI) Institutionen bedriver utbildning, utveckling och forskning inom ämnet Militärteknik. Till stöd för studierna i ämnet militärteknik sker forskning och utbildning särskilt inom relationen teknik, taktik och operationer. Institutionen bedriver också utbildning i matematik. Chef för institutionen är kommendör Claes Grebell. Institutionen för Ledarskap och Management (ILM) Institutionen har ämnesansvar för ledarskap och pedagogik samt leder tillika forskning och utbildning inom ämnena management, psykologi, sociologi, språk och genusvetenskap. Ny chef för institutionen efter överste 1. gr Ulf Henricsson är sedan 2004-07-01 överste Anders Emanuelson. Institutionen för säkerhet och strategi (ISS) Institutionen är organiserad på fem avdelningar, tre centra och ett institut. Varje avdelning ansvarar för ett ämne vad avser forskning och utbildning. De tre centra, CRiSMART (Nationellt centrum för krishanteringsstudier), CATS (Centrum för studier av asymmetriska hot och terrorism) och Folkrättscentrum, har tvärsektoriell verksamhet inom respektive ämnesområde. Institutionen har ämnesansvar för statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan, juridik med inriktning mot humanitär rätt, Sida 8
strategi, säkerhetspolitik, medie- och kommunikationsvetenskap, säkerhetspolitik, historia med inriktning mot militär historia. Chef för institutionen är Christina Weglert. Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning (IHT) Institutet, som är en del av ISS, genomför såväl nationella som internationella kurser som riktar sig till militära och civila chefer och andra nyckelpersoner i ledande befattningar inom totalförsvaret och krishanteringssystemet. Ny chef för IHT efter kommendören av 1. graden Anders Stävberg är sedan 2004-03-01 Bo Richard Lundgren. Förvaltningskontoret (FK) Förvaltningskontoret är en skolgemensam stöd- och serviceorganisation för skolan. Ny chef för förvaltningskontoret efter Göran Edéus är sedan 2004-04-01 överstelöjtnant Hans Troedsson. Personal Försvarshögskolan består av chefer, lärare, forskare och administrativ personal. Huvuddelen av officerare tjänstgörande vid skolan har genomgått chefsprogrammet och cirka en tredjedel av de civila lärarna/forskarna är disputerade. Officerarna är tillsvidareanställda i Försvarsmakten och anställda vid FHS för en begränsad period. Den civila personalen är både tillsvidareanställd och tidsbegränsat anställda vid skolan. Några enstaka lärare och forskare är anställda vid Försvarsmakten respektive Försvarets forskningsinstitut med placering vid FHS. Då en stor del av personalen utgörs av officerare är könsfördelningen ojämn. Ca 29 % är kvinnor, vilket är samma procentsats som under föregående år. Kvinnor är främst underrepresenterade i gruppen chefer och lärare. Försvarshögskolan arbetar långsiktigt för att få en bättre balans och att antalet kvinnor i nyckelbefattningar skall öka. Personalomsättningen i gruppen officerare är hög. Vid den enhet som har flest officersbefattningar, den Krigsvetenskapliga Institutionen, har personalomsättningen under 2004 varit ca 30 %. Antalet anställda vid verksamhetsårets slut fördelade på organisatoriska enheter framgår av följande tabell: Enhet Civila Officerare Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ledning inkl LK 4 2 0 2 4 4 KVI 4 30 1 60 5 90 MTI 0 10 0 15 0 25 ILM 25 16 0 8 25 24 ISS 19 33 0 11 19 46 FK 36 27 0 4 36 31 3 0 0 0 3 0 PUG (personalutvecklingsgrupp) FHS Totalt 91 118 1 100 92 218 Kommentar Minskningen av anställda (22 personer) under året har i huvudsak sin orsak i genomförda åtgärder inom ramen för genomfört långsiktigt förändrings- och anpassningsprojekt, syftande till att dimensionera myndigheten till minskande produktionsvolym. Sida 9
Frånvaro på grund av sjukdom har även under 2004 varit låg. Av nedanstående tabell framgår sjukfrånvaro för olika grupper (angivna värden avser % av total arbetstid). Rubrik Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro,över 60 3,74 % dagar sammanhängande 0,7 % 1,64 % Sjukfrånvaro,29 år eller 1,63 % 2,52 % 2,22 % yngre Sjukfrånvaro,30 år 49 5,38 % 1,22 % 2,56 % år Sjukfrånvaro,50 år eller 3,29 % 0,94 % 1,62 % äldre Total sjukfrånvaro 4,57 % 1,15 % 2,21 % 2003 Total sjukfrånvaro 4,9 % 1,4 % 2,5 % Sjukfrånvaron har minskat något jämfört med 2003 och är mycket låg vid jämförelse med motsvarande organisationer. Viss ökande sjukfrånvaro inom gruppen 29 år och yngre har skett, vilket kommer ytterligare att analyseras. Vidare kommer fortsatt analys att ske för att om möjligt ta fram åtgärder för att sänka sjukfrånvaron inom gruppen kvinnor. Jämställdhet FHS strategiska jämställdhetsarbete fortsatte under året för att skapa en arbetsmiljö där målet är att alla individer oavsett kön ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Under året bildades en arbetsgrupp, AG-Jämt, där två representanter från varje organisationsenhet (en man och en kvinna där det var möjligt) som fick till uppgift att driva jämställdhetsarbetet på den egna enheten. Varje enhet tog under året fram specifika planer för hur det fortsatta jämställdhetsarbetet skulle bedrivas vid den egna enheten. BESTA-kodning av alla FHS befattningar genomfördes hösten 2004 vilket gav bättre förutsättningar för den årliga jämställdhetsanalysen av löner. Arbetet med revidering av jämställdhetsplanen pågår och väntas vara klar under våren 2005. FHS har under året haft ett flertal uppdrag från regeringskansliet och från Försvarsmakten där genus och jämställdhet har legat i fokus. Den sammantagna effekten av vidtagna åtgärder är att medvetenheten kring jämställdhetsfrågorna fortsätter att öka på högskolan. Den ökade kunskapen bedöms vara en faktor som kan leda till att det jämställdhetspolitiska målet nås samt att förbättra möjligheterna att på ett tidigt stadium upptäcka och förebygga alla typer av könsdiskriminering och trakasserier. Sida 10
RESULTATREDOVISNING Inledning Övergripande mål Verksamheterna har till huvudsaklig uppgift att stödja verksamheter inom politikområdet Totalförsvar. Målet för Försvarshögskolans verksamhet är att stödja det militära försvaret och det civila försvaret genom utbildning och forskning för deras behov. Verksamhetsmål och återrapportering Försvarshögskolans verksamhet skall redovisas enligt följande indelning: Utbildning (för det militära resp civila försvarets behov) Forskning (för det militära resp civila försvarets behov) Samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, har fördelats på verksamhetsgrenarna. Den största kostnadsposten vid Försvarshögskolan är personalkostnader, vilka fördelats löpande genom tidredovisning av samtlig personal. Alla intäkter och kostnader redovisas i löpande priser. För alla kurser inom program vid Försvarshögskolan finns en av Forsknings- och utbildningsnämnden fastställd kursplan. Denna kursplan specificerar målet med utbildningen. Av utrymmesskäl återges dessa målbeskrivningar inte i denna årsredovisning. FHS kurskatalog återger målen för samtliga utbildningar. I kommande redovisning av genomförd utbildning används begreppet helårsprestation (HP). Definitionen av HP är 40 godkända elevstudieveckor. Sida 11
UTBILDNING Verksamhetsmål Utbildning för det militära försvarets behov Försvarshögskolan skall på uppdrag av Försvarsmakten utbilda personal för att därigenom bidra till att det militära försvarets kompetensbehov inom ramen för skolans kompetensområden tillgodoses. 1. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa hur utbildningsuppdragen genomförts vad avser antal studerande, kostnader och om utbildningsmålen nåtts för fack-, stabs- och chefsutbildningar. Kostad per studieplats på de av Försvarsmakten beställda utbildningarna ska redovisas. En övergripande analys av måluppfyllelsen skall redovisas och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet skall anges och kommenteras. Utbildning för det civila försvarets behov Försvarshögskolan skall på uppdrag av myndigheter, organisationer och företag utbilda personal för att därigenom bidra till att det civila försvarets kompetensbehov inom ramen för skolans kompetensområden tillgodoses. 5. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa hur utbildningsuppdragen genomförts vad avser antal studenter, kostnader och om utbildningsmålen nåtts för den högre totalförsvarsutbildningen och eventuella övriga mer omfattande kurser. En övergripande analys av måluppfyllelsen skall presenteras och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet skall anges och kommenteras. Kommentar För att åstadkomma en redovisning i kvalitativa och kvantitativa mått, som är användbara och går att analysera, har verksamhetsgrenen utbildning delats in i fyra delar enligt samma struktur som Regleringsbrevet: Stabsprogrammet, Chefsprogrammet, Fackprogrammet samt Högre totalförsvarsutbildning och övriga kurser. Sida 12
Utbildad personal och måluppfyllnad Stabsprogrammet Stabsprogram 03-04 Stabsprogrammet 03-04 (SP 03-04) har avslutats och målen för utbildningen har uppnåtts. 199 studerande (189 män och 10 kvinnor) har examinerats. Tre studenter har avbrutit utbildningen innan examen. Stabsprogram 04-05 Stabsprogrammet 04-05 (SP 04-05) utbildning påbörjades höstterminen 2004. Programmet har hittills uppnått de mål som satts för utbildningen och det omfattade vid årsskiftet 178 studerande (170 män och 8 kvinnor). En studerande har avbrutit utbildningen under hösten. För detaljerad redovisning se bilaga 1. Chefsprogrammet Chefsprogram 02-04 Chefprogrammet 02-04 (ChP 02-04) har avslutats. Målen med utbildningen har uppnåtts. 65 studerande (samtliga män) utexaminerades i juni. Av dessa var sex studerande som genomfört andra årets utbildning vid utländska läroanstalter. Efter komplettering har senare ytterligare två studerande godkänts och det återstår därmed en studerande som ännu inte examinerats. Chefsprogram 03-05 (inkl ChP T 02-04, ChP S 03-04) Chefsprogrammet 03-05 (ChP 03-05) utbildning påbörjades för det ordinarie programmet höstterminen 2003 och har hittills uppnått de mål som satts för utbildningen. Totalt omfattar programmet 102 studerande (99 män och 3 kvinnor). Av dessa har 20 studerande (samtliga män) genomfört teknisk- och fem studerande (4 män och 1 kvinna) specialinriktningarna. Tekniska- och specialinriktningarna avslutades planenligt i december 2004. 16 tekniker och 4 specialister examinerades och 2 tekniker och en specialist bedöms efter kompletteringar kunna examineras under våren 2005. Chefsprogram 04-06 (inkl ChP T 03-05, ChP S 04-05) Chefsprogrammet 04-06 (ChP 04-06) utbildning påbörjades för det ordinarie programmet höstterminen 2004 och har hittills uppnått de mål som satts för utbildningen. Totalt omfattar programmet 87 studerande (79 män och 8 kvinnor). Av dessa är 15 knutna till teknikinriktning (varav 3 utländska studerande) och 9 knutna till specialistinriktning (varav 1 utländsk studerande). För detaljerad redovisning se bilaga 2. Fackprogrammet Fackprogrammet (FP) hade under år 2004 haft 206 inskrivna studerande. De utbildningar som har bedrivits och slutförts (om minst 40 poäng) på Försvarshögskolan har nått goda resultat och givit Försvarsmakten ett kompetenstillskott inom främst områdena förnödenhetsförsörjning, ekonomi, militär infrastruktur/fortifikation, personalledning och ledningssystemutveckling. Under året har 63 studerande vid Försvarshögskolan slutfört studierna och utnämnts till fackman inom respektive fackområde. Sida 13
Den av Försvarshögskolan bedrivna kursverksamheten inom Fackprogrammet som har bedrivits i Östersund har per 2004-07-01 överförts till Försvarsmakten. Även programansvar har överförts till Försvarsmakten. För detaljerad redovisning se bilaga 3. Högre totalförsvarsutbildning Nationella kurser Försvarshögskolan har under året på beställning av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Försvarsmakten (FM) genomfört två Högre kurs i civil och militär krishantering - steg I, en Högre kurs i civil och militär krishantering - steg II, en Chefskurs ( Solbackakursen ), en Påbyggnadskurs samt genomfört en Syntesresa. Deltagarantalet på dessa kurser har totalt varit 195 (51 kvinnor), varav huvuddelen civila deltagare. Utöver detta har även tre kortare kurser genomförts på beställning av KBM. Målen att ge god kunskap i svensk säkerhetspolitik och totalförsvar samt ge förståelse för behovet och kravet på samverkan/samordning för att verka i ledande befattningar har uppnåtts med gott resultat. För detaljerad redovisning se bilaga 4. Internationella kurser IHT har under året genomfört en PFF-kurs, Senior Course on Security in Northern Europe. För detaljerad redovisning se bilaga 4. Program i Statskunskap med inriktning krishantering och internationell samverkan Programmet har genomförts i samverkan med Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, som ansvarar för examinationen. Studentgruppen har varit allsidigt sammansatt: vuxna med yrkesbakgrund i de civila delarna av totalförsvaret samt ungdomsstudenter. Genomförda examinationer och utvärderingar visar på god måluppfyllelse. För detaljerad redovisning se bilaga 5. Övriga kurser Ett stort antal fristående kurser, såväl akademiska som icke akademiska, har under året genomförts. Utifrån genomförda utvärderingar och examinationer har måluppfyllelsen varit god till mycket god. Huvuddelen av dessa är inom managementområdet (personal, logistik, ekonomi, militär infrastruktur och miljö) men även inom områden som Militärhistoria, Folkrätt och Militärteknik. För detaljerad redovisning se bilaga 6. Sida 14