Beslutad av kommunfullmäktige 2016-09-22 154 Färdplan Flen Strategisk plan 2017-2020 med budget 2017
INNEHÅLL 1 MAJORITETENS PLATTFORM... 6 2 VISION OCH KOMMUNENS VÄRDEGRUND... 9 2.1 KOMMUNENS VÄRDEGRUND... 9 3 NULÄGET I FLENS KOMMUN OCH TRENDER I OMVÄRLDEN... 11 3.1 NULÄGET I FLENS KOMMUN... 11 3.2 TRENDER I OMVÄRLDEN... 13 4 STRATEGISKA MÅL MED KONKRETA MÅL OCH STRATEGISKA OMRÅDEN... 14 4.1 HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV... 15 4.2 UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR... 17 4.3 ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER... 20 4.4 VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN... 25 4.5 VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN... 27 4.6 EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE... 30 5 PLANERINGSDIREKTIV 2017-2020 OCH ÖVERGRIPANDE BUDGET 2017... 36 5.1 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 36 5.2 PLANERINGS- OCH BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 37 5.3 BALANSKRAV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 44 5.4 RESULTATBUDGET... 46 5.5 FINANSIERINGSBUDGET... 47 5.6 BALANSBUDGET... 48 5.7 INVESTERINGSBUDGET... 49 5.8 BUDGETREGLER... 50 6 NÄMNDERNAS RAMAR OCH UPPDRAG... 53 6.3 KOMMUNFULLMÄKTIGE... 53 6.4 VALNÄMND/JÄVSNÄMND, REVISION, ÖVERFÖRMYNDARE... 54 6.5 KOMMUNSTYRELSE... 55 6.6 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND... 56 6.7 SOCIALNÄMND... 57 6.8 BARN-, UTBILDNINGS- OCH KULTURNÄMND... 59 7 KOMMUNALA BOLAG... 61 7.1 FLENS BOSTADS AB... 61 7.2 FLENS INDUSTRIHUS AB... 62 7.3 UNIKABRUKET AB... 63 7.4 FLEN VATTEN OCH AVFALL AB... 64 2
7.5 FLENS KOMMUNFASTIGHETER AB... 65 7.6 FRAMTIDSBRUKET AB... 65 8 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 66 3
INLEDNING Efter riksdagsvalet 2014 med regeringsskifte har nya prioriteringar och reformer presenterats och till viss del genomförts vilket påverkar kommunen på olika sätt. De skatteprognoser som har kommit under våren 2016 har varit något svårtolkade och det har varit ett osäkert läge med knapphändig information kring hur och på vilket sätt regeringens reformer ska genomföras och finansieras. Den senaste befolkningsprognosen visar på en större befolkningsökning än i tidigare beräkningar. En ökad befolkning påverkar kommunens ekonomi genom större intäkter men innebär även en utökad efterfrågan av kommunal service. I strategisk plan 2016-2019 med budget 2016 bygger ekonomiska beräkningar gällande skatter och statsbidrag på en uppskattad befolkningsmängd med 16 300 invånare. I den senaste befolkningsprognosen beräknas antal invånare i Flen att fortsätta öka under 2017. I budgetberäkningar för 2017 har därför invånarantalet justerats mot tidigare plan men i och med en viss försiktighet har budgetberäkningar baserats på 16 550 invånare. Flens kommun har i likhet med många andra kommuner haft ett ekonomiskt läge som är något ansträngd. I slutet av 2015 erhöll Flens kommun ett generellt statsbidrag som uppgick till 66,8 mnkr. Dessa medel fördes över till 2016 vilket gör att det ekonomiska läget ser något bättre ut för innevarande år. Regeringen har även aviserat att, om beslut fattas i frågan, kommunerna kommer att få ytterligare generella statsbidrag årligen fram till 2021. Dock verkar beräkningsgrunderna förändras vilket är till nackdel för Flens kommun som kommer att få lägre belopp årligen. För att skapa utrymme för framtida satsningar utan att vara beroende av detta generella statsbidrag behöver verksamheten fortsätta effektiviseras. I strategisk plan 2017-2020 har samtliga nämnder ett årligt effektiviseringskrav om 0,6 procent, (motsvarar cirka fem miljoner kronor), av ramen varav 0,3 procent avsätts som reserv för sociala investeringar för att kunna göra nödvändiga satsningar som på sikt genererar till lägre kostnader för kommunen. Kommunen har satt ett finansiellt mål om ett resultat på en procent av skatter och utjämning. Då kostnadsbilden på sikt ser ut att öka är bedömningen att det egna kapitalet behöver stärkas upp. Därför har kommunen budgeterat ett resultat mer än en procent de närmaste åren framåt. Processen med beredning av strategisk plan och budget förändrades i samband med strategisk plan 2016-2017. Ärendet bereds numera inom majoriteten och andra partier får löpande information om det ekonomiska läget under processen. Den strategiska planens utformning och innehåll utgår både från visionen Flens kommun och styrmodellen som båda antagits av kommunfullmäktige. Bärande principer i den styrmodellen är: Långsiktighet, hur ska verksamheterna se ut vid slutet av planperioden vad gäller verksamhetsresultat och innehåll? Tydliga mål och röd tråd från kommunfullmäktige till verksamheterna om det uppdrag som ges. Fokus på uppföljning, analys och förbättringar i verksamheterna. Tydligt medborgar-/brukarperspektiv, vilka är kommunen till för? Dialog mellan nämnder, förvaltningar och enheter. 4
Den strategiska planen är indelad i åtta kapitel. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje kapitel: 1. Majoritetens plattform I detta kapitel redogörs för den majoritetsförklaring som den politiska inriktningen för mandatperioden 2015-2018 vilar på. 2. Vision I detta kapitel redogörs för Flens kommuns vision. 3. Nulägesanalys I detta kapitel redogörs för hur trender och utvecklingar i omvärlden och i kommunen påverkar Flens kommun. 4. Strategiska mål med konkreta mål och strategiska områden I detta kapitel redogörs för Flens kommuns strategiska mål med, för planperioden, nya konkreta mål och indikatorer för att mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I detta kapitel identifieras även ett antal strategiska områden för Flens kommuns utveckling. Här ges uppdrag till nämnder att ta fram handlingsplaner, strategier osv. för respektive område. 5. Planeringsdirektiv 2017-2020 och övergripande budget 2017 I detta kapitel redogörs för den ekonomiska utvecklingen i världen, Europa och Sverige i stort samt för Flens kommuns specifika förutsättningar. Här redogörs även för budgetförändringar jämfört med föregående år samt resultat-, finansierings-, balans- och investeringsbudget. 6. Nämndernas ramar och uppdrag I detta kapitel redogörs för nämndernas drifts- och investeringsramar. 7. Kommunala bolag I detta kapitel presenteras, kortfattat, kommunens helägda bolag. I förekommande fall med särskilda uppdrag från fullmäktige. 8. Ord- och begreppsförklaringar I detta kapitel finns en förklaring av vissa ord och begrepp som används i dokumentet. All statistik som beskrivs i den strategiska planen är den senaste officiella statistik som finns att tillgå. 5
1 MAJORITETENS PLATTFORM S, C, MP och KD beslutade efter valet 14 september 2014 att bilda majoritet i Flens kommun. Denna överenskommelse ligger till grund för den politiska inriktningen under mandatperioden 2015-2018. MAJORITETSPLATTFORM FÖR MANDATPERIODEN 2015-2018 Hållbar utveckling och ekonomiskt ansvar Flens kommun har goda förutsättningar att klara ekonomin och möta framtiden. Kommunen kan klara de utmaningar som kommer med demografiska förändringar. Detta under förutsättning att vi håller fast vid en budgetdisciplin som innebär ett resultat på minst 1 %, per år samt en fortsatt effektivisering enligt tidigare beslut i strategiska planen. Det förutsätter även en investeringsvolym som enligt dagens prognoser ligger på mellan 30-35 miljoner per år i snitt. Vi ska också fortsätta och slutföra de påbörjade processerna med strukturerna för äldreomsorgen, med inventering och prioritering av våra befintliga fritidsanläggningar samt med framtida investeringar. Arbetet med att halvera försörjningsstödet är fortsatt prioriterat. En viktig fråga är att ytterligare söka samarbete med andra kommuner för att klara kompetensförsörjning och kvalitet i de åtaganden kommunen har för våra invånare. Några exempel på områden där samverkan krävs är kommunikationer, utbildning, IT/data. Arbetsmarknad och företagande Vi ska fortsätta utvecklingen av samarbetet mellan företag och arbetsförmedling för att få fler människor i arbete samt goda förutsättningar för företag att växa eller nyetablera sig i vår kommun. Det senare innebär bl.a. att fullfölja det påbörjade arbetet med bredbandsutbyggnad, framtagande av aktuella planer som medger tillväxt både vad gäller företagande, bostadsförsörjning och hållbar utveckling av vår miljö. Utvecklingen av kommunens program och handlingsplaner avseende näringsliv ska även fortsättningsvis genomföras i nära samarbete med företagen. Energi och klimatplan Vi har alla ett gemensamt ansvar för en ekologiskt hållbar framtid för kommande generationer. Majoriteten ska arbeta aktivt med att minska kommunens klimatpåverkan och kommer att ta fram en energi- och klimatplan för Flens kommun. Klimatplanen ska ge en tydlig riktning och även förslag på konkreta åtgärder för hur vi ska lyckas, både som kommun, företag och privatperson. 6
Skolan Hög kvalitet i den förskole- och skolverksamhet som bedrivs i Flens kommun är avgörande för kommunens utveckling. Kraven på höjd kvalitet och skolprojektets strategi för utveckling av kommunens skolor ligger därför fast. Efter att Europaskolan fått klartecken att etablera sig i Malmköping finns dock behov av ett omtag för skolstrukturen i hela Flens kommun. Vi vill forma en ny skolstruktur med inriktning på samarbete med Europaskolan. Skollokaler ska vara ändamålsenliga och nyttjas effektivt och nybyggnation av skollokaler ska undvikas så långt som möjligt. Ekbackens skola i Sparreholm och Kyrkskolan i Mellösa ska fortsätta drivas som kommunala skolor. Vård och omsorg Vi eftersträvar en hög kvalitet i kommunens vård- och omsorg. Vi vill arbeta för en kommun där alla alltid ska kunna förvänta sig livskvalitet genom trygghet och god omsorg i livets olika skeden. Äldrevården ska baseras på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande. För att åstadkomma detta är det viktigt att fullfölja den påbörjade processen för kommunens framtida äldreomsorgsstruktur. Vi ser att såväl särskilda boenden i kommunens större tätorter som olika typer av boenden anpassade för äldre, exempelvis trygghetsboenden, är viktiga för att möta efterfrågan på bra bostäder för alla äldre i Flens kommun. Kostverksamheten Vårt mål för kostverksamheten i Flens kommun är att barn och gamla ska serveras god och näringsriktig mat i tillräcklig mängd. En viktig del i att utveckla kostverksamheten är att lyfta personalen i kommunens kök genom inspiration och kompetensutveckling. Vid upphandling av livsmedel ska djurskydds- och miljökrav som överensstämmer med svenska regler ställas. Därutöver vill vi också sätta mål för ökad andel närproducerade och ekologiska livsmedel. Genom att aktivt söka efter närproducerade livsmedel vid upphandlingar kan Flens kommun bidra till en positiv utveckling för det lokala näringslivet. Alternativa driftsformer Under mandatperioden ska vi se över möjligheterna att införa LOV utifrån kommunens förutsättningar. Syftet och målsättningen vid ett eventuellt införande är att säkra och förbättra kvaliteten i verksamheten. Kultur och fritid Vi anser att kultur- och fritidsverksamheten i kommunen är en viktig del för oss som bor här och en bra dörröppnare för nya invånare när man ska etablera sig samt komma in i ett socialt sammanhang. Vi behöver se över de bidragsregler som finns samt villkoren för föreningarnas möjligheter att använda våra gemensamma lokaler och anläggningar. Detta vill vi göra för att anpassa dem till den verksamhet som idag bedrivs. Ideella föreningar, studieförbund m.fl. är viktiga för kommunens utveckling och måste därför ägnas särskild uppmärksamhet när vi nu går in i en ny organisation. 7
Ortsutveckling Vi ska utveckla det pågående arbetet med ortsutveckling i de olika delarna av kommunen. Syftet är att bredda deltagandet och få fram visioner för landsbygden och samtliga orter samt skapa en samsyn om fördelarna för kommunen med orternas särprägel och olika styrkor. En kommun för alla För våra partier är det viktigt att kommunens arbete inkluderar alla invånare. Vi kommer att aktivt arbeta mot diskriminering i alla dess former. Det är en aspekt som ska genomsyra samtliga nämnders arbete. Vi vill arbeta för att tillvarata människornas resurser och egna styrkor till att bli delaktiga i arbets- och samhällslivet. Arbetet kommer att ske i samverkan med närings- och föreningslivet, andra politiska organisationer samt Riksdag och EU. 8
2 VISION OCH KOMMUNENS VÄRDEGRUND Flens kommunfullmäktige antog i mars 2012 följande vision för Flens kommun som ligger till grund för de strategiska målen i den strategiska planen. Visionen är framtagen och utarbetad tillsammans med kommunens invånare. Intresset var stort och många engagerade sig. Invånarna bjöds in till öppna möten med diskussioner som resulterade i visionen. Flera fick chans och möjlighet att säga sitt efter att ha fått lyssna på omvärldsbevakare som beskrev vad som pågick i vår omvärld och hur det kunde påverka Flens kommun. Flens kommun I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. 2.1 KOMMUNENS VÄRDEGRUND Beslut om att alla förvaltningar i Flens kommun kommer att jobba internt med en gemensam värdegrund togs den 29 januari 2015 i kommunfullmäktige efter förberedelser och diskussioner 2014. Värdegrunden utgår från att alla medarbetare ska ha en gemensam bild av hur vi bemöter, arbetar och levererar våra tjänster och service till kommuninvånarna. Formuleringen utgår från Flens kommuns vision som bland annat slår fast att vi är stolta över våra orters särprägel, att vi påverkar vår utveckling, värnar om en hållbar utveckling, att vi är vänliga, generösa och visar omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. Bilden av vad Flens kommuns värdegrund står för kommer bland annat att handla om vad vi i Sörmlands hjärta fyller hjärtat med. Värdegrundsarbetet sätter ord på hur vi ska arbeta med hjärtat i vår dagliga verksamhet och hur vi ska ge våra invånare och näringsliv bästa tänkbara service. 9
Kommunfullmäktige har beslutat vidareutveckla arbetet för systematisk jämställdhetsintegrering genom att underteckna CEMR-deklarationen: Den Europeiska Deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Kommunens jämställdhets- och likabehandlingsarbete utgår från CEMR-deklarationens grundläggande principer. Jämställdhet är en grundläggande rättighet. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. 10
3 NULÄGET I FLENS KOMMUN OCH TRENDER I OMVÄRLDEN 3.1 NULÄGET I FLENS KOMMUN Som en del av Färdplan Flen togs en nulägesanalys fram som beskriver hur läget är i Flens kommun i dag med utgångspunkt i politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorer. Indelningen i nulägesbeskrivningen är densamma som användes i analysen om Flens kommuns styrkor, svagheter, möjligheter och hot i arbetet med kommunens vision. Här följer en uppdaterad version av nulägesanalysen med senast känd statistik: Politiska faktorer: Avreglering av kommunikationer med mera påverkar Flens kommun. Sedan 2012 har Sverige en ny kollektivtrafiklag som öppnar upp för kommersiella aktörer på kollektivtrafikmarknaden. I samband med den nya lagen så överfördes trafikhuvudmannaskapet för Sörmland, från Länstrafikbolaget i Sörmland, till ett nyinrättat kommunalförbund, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. De senaste åren har kommunerna i samarbete med kommunalförbundet arbetat med olika kollektivtrafikfrågor rörande bland annat färdtjänst, skolskjuts, tågtrafik och regional trafikplanering m.m. Det är viktigt för Flens kommun att hitta samarbeten med närliggande kommuner i gemensamma strategiska frågor. Ekonomiska faktorer: En ökning av befolkningen med 100 personer innebär en ökning av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgifter på 5,3 miljoner kr per år. Flens kommuns investeringsnivå har de senaste 5 åren legat i snitt på 4,7 % (39,6 mnkr) av skatteintäkter och utjämning (832,9 mnkr). Skattesatsen i Flens kommun år 2016 är 22,33 %. Genomsnittet i länet är 21,93 % och riket 20,75 %. Medelinkomsten bland invånarna i Flens kommun var 2014 249 000 kr jämfört med 295 000 kr i riket. Näringsliv och arbetsmarknad: 2014 fanns 5 748 arbetstillfällen i Flens kommun, vilket är en minskning från 5 794 2013. Inom tillverkning och utvinning finns cirka 18 % av arbetstillfällena, jämfört med 15 % i riket. Det ligger en något högre nivå mot 2013. Den största näringsgrenen i Flens kommun är vård och omsorg, där 22 % av arbetstillfällena finns. Utbildning utgör 11 % av arbetstillfällena år 2014. Småföretagare med 0-4 anställda utgör 90 % av registrerade företag i Flens kommun. Det finns sex företag i kommunen som har fler än 100 anställda. Den största arbetsgivaren är kommunen. 11
Enligt senast kända statistik pendlade runt 2 296 invånare i Flens kommun ut till arbete utanför kommungränsen och 1 521 personer pendlade in till kommunen för arbete. Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen 20-64 i Flens kommun var 71 % 2014 vilket är något lägre mot 2013. Sociala faktorer: Baserat på befolkningsprognos från SCB kommer befolkningen att öka fram till och med år 2020 och därefter vänder trenden. Befolkningen prognostiseras dock att ligga över dagens nivå även 2030 och framåt. 2015 var 27 % av befolkningen över 64 år och denna grupp förväntas att öka till 30 % år 2033. Det innebär bl.a. att försörjningsbördan (andelen individer i så kallad arbetsför ålder (20-64) i förhållande till antal individer i icke arbetsför ålder (0-19 och 65+) beräknas öka. Andelen utrikes födda vuxna invånare i Flens kommun var år 2015 20 % (riket 17 %). Andelen invånare med gymnasial utbildning i Flens kommun ligger högre än både riks- och länsgenomsnittet med 54 % år 2015 (länet 52 %, riket 46 %). 24 % av invånarna i Flens kommun har en eftergymnasial utbildning, vilket är väsentligt lägre än både länet (31 %) och riket (40 %). Andelen barn i Flens kommun som bor i ekonomisk utsatta hushåll (det vill säga barn som bor i hushåll med en inkomst som ligger under socialbidragsnormen eller som har mottagit socialbidrag) var 2014 17 %, jämfört med 12 % i riket. Teknologiska faktorer: Kommunen har tillsammans med flera andra kommuner i fem län i Mälarregionen beslutat att köpa tåg och börja tågtrafik i egen regi från och med 2017 då öppnandet av Citytunneln i Stockholm ger betydligt bättre förutsättningar för att utveckla den regionala tågtrafiken. För Flens del kommer det på sikt innebära att vi kan behålla och på sikt utöka tågstoppen i Flen vilket är av stor vikt för kommunens utveckling. Under planperioden kommer flera stora infrastruktursatsningar i gång i kommunens närområde. Arbetet med Ostlänken påbörjas 2017 och kommer att pågå långt till 2020-talet. För Flens del kommer det att innebära först och främst kraftigt ökad efterfråga av arbetskraft samt förmodligen även ökad efterfrågan av bostäder. I kommunens närområde pågår även stora satsningar att förbättra och förnya vägnätet vilket förbättrar kommunikationen till och från kommunen. Flens läge blir i och med stora infrastruktursatsningar ännu mer attraktiv inom en snar framtid. Inom infrastruktursatsningar är väg 55 genom Flen och Sörmland fortsatt prioriterat. Ett bredbandsdirektiv har utarbetats för kommunen. Uppdraget har bärighet mot regeringens bredbandsmål att 90 procent av Sveriges befolkning bör ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020. Andelen av befolkningen i Flens kommun som har tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund var 2015 cirka 43 procent. Genomsnittet i länet var cirka 65 procent. 12
3.2 TRENDER I OMVÄRLDEN Oroligheter och krig i olika delar av världen innebär att det är fortsatt osäkerhet gällande storleken på flyktingströmmarna. Den internationella flyktingkrisen är inte över på något sätt då det fortfarande är många människor som är på flykt. Efter Migrationsverkets prognos i juli har dock antalet asylsökande till Sverige minskat kraftigt jämfört med höstens akuta flyktingsituation vilket beror på att det har blivit svårare för människor på flykt att ta sig till norra Europa och Sverige. Då många asylsökande som kom under hösten 2015 fortfarande väntar på att få sina ansökningar prövade kommer de inte med i befolkningsstatistiken. Samtidigt råder det nästan kroniskt bostadbrist i landet och det gäller numera inte bara storstadsregioner utan läget är liknade även i väldigt många mindre kommuner, Flen inräknat. Inflyttning av människor från andra länder och andra delar av landet, förbättrade kommunikationer samt ovan beskrivna infrastruktursatsningar gör att det i Flen finns ett stort behov av att utöka antalet bostäder i kommunen för att bemöta efterfrågan av bostäder från den ökande befolkningen. 13
4 STRATEGISKA MÅL MED KONKRETA MÅL OCH STRATEGISKA OMRÅDEN För att nå visionen Flens kommun har kommunfullmäktige beslutat om sex långsiktiga strategiska mål. Vart och ett av dessa kompletteras i den strategiska planen med ett antal konkreta mål för vad som är mest prioriterat de närmaste åren. Till de konkreta målen har också ett antal indikatorer kopplats för att underlätta bedömningen av om utvecklingen mot mål och vision går åt rätt håll. Det framgår under varje konkret mål vilken nämnd alternativt bolag som målet är riktat till. Vidare finns under de strategiska målen ett antal strategiska områden. Dessa är prioriterade utvecklingsområden där olika projekt eller insatser ska genomföras i syfte att öka kommunens möjlighet att nå de strategiska målen. Kommunens nämnder har i sin planering att utgå ifrån de mål, indikatorer och områden som kommunfullmäktige beslutat. I kapitlet framgår vilken nämnd som har rapporteringsansvar för respektive mål och indikator. Återrapporteringen av mål och strategiska områden görs i samband med delårsrapport och årsredovisning om inget annat anges. De sex strategiska målen är: 1. HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV 2. UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR 3. ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 4. VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 5. VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN 6. EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE 14
4.1 HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV 4.1.1 Konkreta mål med indikatorer Flens kommun ska genomsyras av en positiv attityd till befintliga och nya företag genom att erbjuda bra och tillgänglig service och ha god beredskap för etableringar Riktat till: samtliga nämnder Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Uppföljningsansvar Bokslut 2015 Flen 2017 Flen 2020 Flen Riket Företagsklimat totalt, Nöjd Kund-Index (NKI). Företagarnas bedömning av kommunens service, index skala 1-100. Kommunstyrelse 63 68 Ska öka till minst rikets genomsnitt 75 Flens kommun ska genom utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och ytterligare insatser bidra till att fler invånare finner vägar till egen försörjning Riktat till: kommunstyrelse, socialnämnd Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Uppföljningsansvar Bokslut 2015 Flen 2017 Flen 2020 Flen Riket Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) Kommunstyrelse 70,9 78,5 72,0 Ska öka till minst genomsnittet i Sörmland Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Socialnämnd 7,4 4,2 7,0 6,0 4.1.2 Strategiska områden 4.1.2.1 Åtgärder att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd - Fler till egen försörjning Kommunfullmäktige beslutade i strategisk plan 2014-17 om målsättningen att i jämförelse med 2013 års nivå halvera kostnaderna för ekonomiskt bistånd (f.d. försörjningsstödet) till 2017. Det är ett tufft mål och det behövs en rad insatser för att nå målet. Vi är dock i god väg att nå målet. Kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd minskade med 42 %, vilket motsvarar cirka 10 mnkr, för perioden 2012-2015. Flens kostnad för ekonomiskt bistånd per invånare ligger för tillfället under snittet i länet. Detsamma gäller även andelen befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd någon gång under året. På sistone minskar dock kostnader inte i samma takt som de senaste åren. En grupp som ökar är arbetslösa utan ersättning från arbetslöshetskassan. Det krävs ytterligare åtgärder för att den positiva trenden ska fortsätta även de kommande åren. 15
Socialnämnden har arbetat fram en arbetsmarknadsplan i syfte att sätta fokus på åtgärder som ökar sysselsättningen i Flens kommun. Syftet var även att identifiera samverkansaktörer och involvera dessa i arbetet med arbetsmarknadsplanen och identifiera åtgärder och mätbara utmanande mål. Arbetsmarknadsplanen är ett verktyg för kommunen att arbeta med fullmäktiges uppdrag att minska kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Under våren 2016 påbörjade socialnämnden en djupanalys av alla individer med ekonomiskt bistånd i syfte att hitta rätta insatser för att stödja individen på väg till egen försörjning. Socialnämnden ska även ansvara för ett EFS projekt som ska pågå till 2018 där målgruppen är personer långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetet är en del i Integrationsbygget i Sörmland (IBIS) och sker i samverkan med arbetsförmedling och Landstinget Sörmland. Det behövs även ytterligare utveckling av metoder och insatser oftast i samverkan med andra aktörer och särskilt med arbetsförmedlingen. Socialnämnden ska en gång per kvartal rapportera till kommunstyrelsen om utvecklingen av kostnaderna för ekonomiskt bistånd och vilka åtgärder nämnden har tagit för att ytterligare minska kostnaderna. 4.1.2.2 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunen intensifierar sitt engagemang i näringslivsfrågorna och ska än mer aktivt bidra till goda förutsättningar för näringslivet. Arbetet ska ha sin förankring i den övergripande kommunplaneringen och syfta till att främja ett dynamiskt näringsliv i Flens kommun. Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Flens kommun. För att ange riktningen för hur näringslivsarbetet ska utformas framåt ges kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en näringslivsstrategi i dialog med näringslivet. Företagen i kommunen ska ges så goda förutsättningar som möjligt att växa och utveckla verksamheten. För att främja de tre områdena: mångsidigt näringsliv, främja företagsamhet och kommunens service, finns ambitioner att tillskapa ett näringslivsråd med representanter från näringsliv, förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Rådets främsta uppgift kommer att vara att utvärdera och diskutera näringslivsarbetet i kommunen. Den service som kommunen tillhandahåller är också en viktig del i ett gott företagsklimat. Att skapa goda förutsättningar handlar bland annat om att tillgången till mark och lokaler och bostäder ska fungera väl, att kommunens tillståndsgivning/hantering av bygglov och planärenden är effektiv och att det finns fungerande mötesplatser där näringsliv, kommun, myndigheter, utbildningsanordnare kan mötas. En levande tätort är en förutsättning för hela kommunens framgång. Det händer mycket i Flens tätort och ett prioriterat område är att knyta ihop alla utvecklingsprojekt till en helhet i arbetet för att attrahera medborgare, besökare och näringsliv. Ett arbete med ett kundcenter är i ett uppstartsskede vars syfte ska vara att förbättra kommunens service genom att samordna och samverka inom kommunens förvaltningar för att därigenom förkorta och förbättra handläggningstider på de ärenden som kommunen hanterar. 16
4.2 UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR 4.2.1 Konkreta mål med indikatorer Alla elever ska nå kunskapskraven Riktat till: barn-, utbildnings- och kulturnämnd Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Uppföljningsansvar Bokslut 2015 Flen 2017 Flen 2020 Flen Riket Nationella prov åk 3, kommunala skolor. Andel (%) elever som klarat alla delprov för ämnesprovet i: Matematik (MA) Svenska och svenska som andra språk (SV) Barn-, utbildningsoch kulturnämnd MA:55 SV: 64 MA:67 SV: 72 Ska öka i förhållande till senaste mätningen MA: 100 SV: 100 Nationella prov åk 6, kommunala skolor. Andel (%) elever som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i: Engelska (EN) Matematik (MA) Svenska och svenska som andra språk (SV) Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever på högskoleförberedande program som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Barn-, utbildningsoch kulturnämnd Barn-, utbildningsoch kulturnämnd Barn-, utbildningsoch kulturnämnd Barn-, utbildningsoch kulturnämnd EN: 98 MA:86 SV: 88 EN: 94 MA:91 SV: 93 Ska öka i förhållande till senaste mätningen 51,8 75,4 100 100 83,3 75,7 Ska öka i förhållande till senaste mätningen 51,2 54,5 Ska öka i förhållande till senaste mätningen EN: 100 MA: 100 SV: 100 Ska öka i förhållande till senaste mätningen Ska öka i förhållande till senaste mätningen 17
Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolor, skolor och fritidshem Riktat till: barn-, utbildnings- och kulturnämnd Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Uppföljningsansvar Bokslut 2015 Flen 2017 Flen 2020 Flen Riket Elever i åk 8 som känner sig trygga i skolan, andel (%) Barn-, utbildningsoch kulturnämnd 70 92 100 100 Elever som känner sig trygga på fritidshem, andel (%) Barn-, utbildningsoch kulturnämnd Nytt mått - 100 100 4.2.2 Strategiska områden 4.2.2.1 Flen kommun skapar en sammanhållen, likvärdig och utvecklingsinriktad utbildning (Tidigare Insatser efter skolprojektet ) Oktober 2013 beslutade kommunfullmäktige om en rad insatser inom skolområdet som sträcker sig fram till 2019. Syftet med insatserna är att långsiktigt och på ett hållbart sätt öka elevernas måluppfyllelse i de kommunala skolorna i Flens kommun. Inriktningen för detta arbete beskrivs i ett strategidokument där huvudstrategierna för arbetet är följande: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald En lärande organisation med fokus på mål och resultat En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap Samverkan och öppenhet Prioriterade områden utifrån ovanstående är under den närmaste planperioden: Läslyftet som startar under läsåret 16/17 där alla förskolor, grundskolor och gymnasiet ingår i en gemensam fortbildning via en statlig satsning. Satsningen syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, där lärare lär av och med varandra, detta bidrar till en förändrad fortbildningsoch undervisningskultur. Läsåret 15/16 startade ett treårigt projekt i alla våra kommunala grundskolor tillsammans med Friends i syfte att motverka mobbing och kränkande behandling. Syftet är att skapa en tryggare och mer lärorik skolgång för alla elever. Höstterminen 2016 kvalitetssäkras Flens kommuns undervisning på introduktionsprogrammen på gymnasiet. Syftet är att bedöma vår effektivitet och kvalitet på dessa program. Detta kan resultera i vissa satsningar för bättre resultat under 2017. Under 2014 beslutade kommunfullmäktige om ett systematiskt kvalitetsledningssystem för de kommunala förskolorna, fritidshem, grundskolor och gymnasium som innehåller uppföljning och utvärdering på övergripande nivå, enhetsnivå och elevnivå. Kvalitetsledningssystemet innehåller metoder för ständiga förbättringar av verksamheten och är ett ytterst viktig verktyg i arbetet att öka elevernas måluppfyllelse. 18
4.2.2.2 Folkhälsa Det finns många faktorer som påverkar hur invånarnas hälsa och hälsoutvecklingen ser ut i en kommun, region eller ett land. Folkhälsoarbetet handlar om generella och riktade insatser inom kommunens alla verksamhetsområden såsom boende och närmiljö, fritid, kultur och föreningsliv, skola och utbildning, arbete och försörjning, vård, omsorg och socialt arbete. För att minska ojämlikhet i hälsa och stärka och aktualisera folkhälsoarbetet i Flens kommun är målet under planperioden att: - synliggöra pågående folkhälsoarbeten inom alla verksamhetsområden - öka medvetenhet kring de konsekvenser olika beslut, strategier och insatser har på hälsan för olika grupper av invånare på såväl kort som lång sikt - beskriva och följa hälsoutvecklingen i Flen kopplade där det är möjligt till förutsättningar, levnadsvanor och insatser samt - initiera, samordna och processleda förändringar och förbättringar, alltid med invånarnas resurser, förmågor, delaktighet och behov som utgångspunkt. 19
4.3 ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 4.3.1 Konkreta mål med indikatorer Flens kommun skapar förutsättningar för nya och attraktiva bostäder Riktat till: samhällsbyggnadsnämnden, Flens Bostads AB Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Uppföljningsansvar Bokslut 2015 Flen 2017 Flen 2020 Flen Riket Nya lägenheter (bostäder) i småhus och flerbostadshus, inklusive nytillskott genom ombyggnation/år Samhällsbyggnadsnämnd 43-45 50 Flen ska vara en trygg kommun att bo och leva i Riktat till: samtliga nämnder Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Uppföljningsansvar Bokslut 2015 Flen 2017 Flen 2020 Flen Riket Medborgarnas bedömning av tryggheten i kommunen, index skala 1-100 Kommunstyrelse 48 59 Ska öka i förhållande till senaste mätningen Minst i nivå med övriga riket Människor i behov av vård, omsorg och stöd i livets olika skeden ska mötas av trygga verksamheter med god kvalitet där individen står i centrum Riktat till: socialnämnd Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Uppföljningsansvar Bokslut 2015 Flen 2017 Flen 2020 Flen Riket Väntetid i antal dagar från Socialnämnd 63 57 62 60 ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende äldreomsorg, medelvärde Brukarbedömning hemtjänst helhetssyn, andel (%) mycket nöjda eller ganska nöjda Socialnämnd 92 91 93 95 20
Flens kommun ska erbjuda ett lockande kultur- och fritidsutbud med generösa öppettider i sim- och sporthallen och bibliotek Riktat till: barn-, utbildnings- och kulturnämnd Nedanstående indikatorer med beskrivning av önskat läge vid planperiodens slut ska vara vägledande vid bedömning av måluppfyllelse. Indikator Uppföljningsansvar Bokslut 2015 Flen 2017 Flen 2020 Flen Riket Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) Barn-, utbildningsoch kulturnämnd 31 25 31 35 Simhallens öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka Huvudbibliotekets öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka Samhällsbyggnadsnämnd Barn-, utbildningsoch kulturnämnd 32 26 32 32 12 14 14 14 4.3.2 Strategiska områden 4.3.2.1 Framtida strukturen inom äldreomsorgen De äldre blir allt fler och deras andel av befolkningen ökar. Flens kommun står därför inför ett ökat plats- och resursbehov inom äldreomsorgen. År 2013 gjordes en grov uppskattning om en kostnadsökning för särskilt boende och hemtjänst på 55-70 miljoner kronor fram till 2030. Mot denna bakgrund finns ett tydligt behov av politiska prioriteringar. Socialnämnden har därför under 2014 formulerat ett förslag till en strategi för boende för äldre, en strategi som ger olika valmöjligheter för att lösa kommande behov inom äldreomsorgen. Vägval för framtiden, - Boendestrategi för äldre i Flens kommun. Bodendestrategin ska betraktas som ett underlag till fortsatta diskussioner om vägval för framtidens äldreomsorg. Flen har haft en kraftig kostnadsökning för platser i särskilda boenden. Kostnader i Flen ökade med 40 procent 2012-14, när det i riket ökade med 20 procent. Behovet för strukturförändringar och effektiviseringar inom äldreomsorgen har i alla fall inte minskat. Socialnämnden har i maj 2016 tagit ett inriktningsbeslut om framtidens äldreomsorg. Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige under hösten 2016. Om kommunfullmäktige fattar beslutet får socialnämnden ett uppdrag att arbeta fram strukturen för framtidens äldreomsorg i två steg. Det första steget är med perspektivet 2020 med fokus på att skapa flera platser inom särskilda boenden. Det andra steget är med perspektivet 2030 och ska innehålla, utöver förslag för flera platser inom särskilda boenden, även förslag till olika typ av mellanboende för äldre och strukturen för hela äldreomsorgen. I förslaget om framtidens äldreomsorg ska utgångspunkter vara: - god ekonomisk hushållning - att skapa förutsättningar till god kvalité - säkerställa kompetensförsörjning 21
Socialnämnden ska återkomma med ett förslag till strukturen för framtidens äldreomsorg innan årsskiftet 2016/17. Om tidsplaner håller kan kommunfullmäktige fatta beslut i ärendet förmodligen under våren 2017. Planerings- och byggprocesser är långa och nya platser i särskilda boenden behövs förmodligen 2020. Socialnämnden gavs i uppdrag i Strategisk plan 2016-2019 att utreda möjligheterna att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) utifrån Flens kommuns specifika förutsättningar. Syftet och målsättningen vid ett eventuellt införande är att säkra och förbättra kvaliteten i verksamheten. Under 2016 har regeringen har gett den särskilde utredaren Ilmar Reepalu att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. En del av hans uppdrag är se över och vid behov föreslå förändringar i regelverket kring LOV. Utredaren ska presentera sina förslag senast den andra maj 2017 och resultatet av denna utredning bör beaktas i socialnämndens uppdrag. 4.3.2.2 Nyproduktion av bostäder En bostadsförsörjningsplan för Flens kommun antogs under 2015. Utgångspunkten för arbetet med bostadsförsörjningen i Flens kommun ska vara att eftersträva en hållbar utveckling av bebyggelse och samhälle. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar lägger ansvaret för att planera för bostadsförsörjningen på kommunorganisationen. Kommunen ska genom denna planering skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Enligt Boverkets senaste prognos från juni 2016 behövs det 440 000 nya bostäder i Sverige fram till 2020 för att bemöta den strukturella bristen av bostäder som råder i landet. Bristen på bostäder är numera inte bara storstadsfenomen utan behovet är stort i stora delar av landet. En orsak till rådande bostadsbrist är ökad invandring. Boverket jämför situationen på bostadsmarknaden med läget som rådde i landet innan satsningen på Miljonprogrammet på 60-70-talet påbörjades men med den skillnaden att nu finns ett ökat behov av att kunna erbjuda bostäder till en rimlig kostnad. För att kunna möta detta behov krävs att olika former av flyttkedjor kommer igång så att billigare boende frigörs. Det kan även handla om statliga subventioner av olika slag. I årsskiftet 2015/16 var kommunens befolkning 16 440 invånare. Befolkningen i Flen har vuxit under senaste åren och enligt senaste befolkningsprognosen kommer befolkningsökningen ske i allt snabbare takt under närmast kommande åren. Denna prognos bygger dock på att Sverige har en fortsatt hög invandring. Vad som händer med befolkningstillväxten om denna invandring kraftigt avtar är mer oklart. Bostadssituation i Flen skiljer sig inte i stort från situationen som råder i andra tillväxtorter i landet. Det finns få lediga bostäder i kommunen och t ex har Flens Bostads AB en väldigt låg andel vakanser i sitt bostadsbestånd. Inom de närmast kommande åren kommer det att ske betydelsefulla händelser i Flens närvärld som rimligen kommer att öka Flens kommuns attraktivet som boendeort och som även kommer att försvåra rådande bostadsbrist. 2017 börjar byggnation av Ostlänken som kommer att innebära flera tusen arbetstillfällen i Flens närområde. Efter att Citytunneln i Stockholm har tagits i bruk 2017 kommer kommuner och landsting i Mälarregionen att starta tågtrafik i egen regi vilket innebär bättre tillgång till större arbetsmarknadsregion för kommunens nuvarande och kommande invånare. 22
Även olika satsningar på vägnätet i Flen och närområdet förbättrar kommunikationerna från och till kommunen vilket ger bättre förutsättningar för det lokala näringslivet och förstås även bättre pendlingsmöjligheter. Behovet av nyproduktion av bostäder i kommunen är därför viktigt för att ge förutsättningar till en växande kommun. Flens Bostads AB har via sin branschorganisation SABO gjort en upphandling av ett flerfamiljhus på 16 hyreslägenheter vilka även ger möjlighet till en variant av trygghetsboende. Huset stod klart för inflyttning sommaren 2016. Om satsningen blir lyckad planeras för ytterligare åtta likadana lägenheter under 2017-2018. Dessa åtgärder är första steget, men räcker kanske inte för att täcka kommande behov av bostäder i kommunen. En privat aktör har byggt ett trygghetsboende med 23 lägenheter som stod klart för inflyttning våren 2016 och en annan privat aktör planerar att bygga 14 nya lägenheter i centrala Flen. De åtgärderna kommer att underlätta situationen på bostadsmarknaden, men på längre sikt är det möjligt att det behövs mer nyproduktion. Det är därför viktigt med en fortsätt bra dialog mellan kommun och aktörer på bostadsmarknaden. Flens Bostad AB fick i uppdrag i Strategisk plan 2016-2019 att påbörja planeringsprocessen för nyproduktion av bostäder i Flens kommun i attraktiva lägen med bra pendlingsmöjligheter. Målsättningen i planeringen ska vara en nyproduktion av i snitt 20-40 nya lägenheter per år för perioden 2018-2022. Detta förutsätter att det är möjligt att på ett affärsmässigt korrekt sätt kunna genomföra dessa investeringar. Kommunstyrelsen fick i uppdrag i Strategisk plan 2016-2019 att se över Flens Bostads ABs ägardirektiv under 2016-2017 så att uppdraget om nyproduktion av bostäder inte strider mot gällande ägardirektiv och lagstiftning. Eventuella förändringar i ägardirektivet kan i så fall ske i form av t ex kraven på bolagets soliditet och avkastning ändras och det kan även handla om nya aktieägartillskott etc. 4.3.2.3 En kulturstrategisk satsning Kultur är en naturlig del av vardagen, en obunden, dynamisk kraft med yttrandefriheten som grund. En viktig nyckel till utveckling av både samhälle och individ. I Flens kommun finns ett rikt kulturliv med många föreningar och aktörer. I Flen, en kommun för alla, ska vi tillsammans skapa möjligheter att kunna ta del av, eller att själva vara delaktiga i kulturlivet. Kulturens inriktning och mål ska främja demokrati, mångfald, livskvalité, attraktivitet, jämställdhet och människors lika värde. För arbetet att utveckla kulturlivet i kommunen har kommunfullmäktige, under 2016, tillsatt en parlamentarisk fullmäktigeberedning med representation från samtliga politiska partier som ingår i Flens kommunfullmäktige. Beredningens uppdrag är att se över kulturens inriktning i kommunen samt konkret utarbeta och lägga fram ett förslag till en kulturplan. Beredningen ska dessutom se över principerna och inriktningen för kommunens bidragsregler för kultur och föreningar. En referensgrupp knyts till arbetet och beredningen ska lägga fram ett förslag till fullmäktige senast juni 2017. 4.3.2.4 Strategisk markförsörjning och markplanering I Flens kommun finns goda förutsättningar för utveckling. Därför är det önskvärt att vara förberedd för ökad etablering av såväl bostäder som verksamheter, samtidigt som andra allmänna intressen behöver beaktas. Strategisk markförsörjning innebär att kommunen köper, säljer eller byter mark för att ha en god planläggning inför samt god framförhållning för att tillgodose kommande behov av 23
mark för bostäder, industri, kontor och handel, samt skolor och social omsorg. Uppdraget inkluderar marknadsföring av befintlig och planerad mark i syfte att attrahera fler invånare och öka antalet företagsetableringar samt att driva frågor om förbättringar i stad och på landsbygd för att öka kommunens attraktionskraft. Avvägningar mellan olika intressen och utpekande av lämpliga områden för etablering bör ske genom översiktlig planering. En översiktsplan är ett strategiskt dokument som redovisar kommunens avsikter gällande mark- och vattenanvändningen. Översiktsplanen ska omfatta hela kommunen och ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen ska visa hur kommunen tillgodoser allmänna intressen och särskilt riksintressen. En översiktsplan ska vara långsiktig. Det är viktigt att planen blir ett levande, styrande dokument, och att planens aktualitet prövas minst en gång varje mandatperiod. En översiktsplans huvudsyfte är att en bra helhet uppnås och en hållbar utveckling ska bli verklighet samt se till att förädlingar i den fysiska miljön redovisas så tydligt som möjligt. Den nu gällande kommuntäckande översiktsplanen från 2007 är inaktuell i vissa delar och behöver revideras. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar sedan hösten 2015 genom projektet Översiktsplan för Flens kommun med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för kommunen. Enligt den uppsatta tidplanen som finns beräknas den nya översiktsplanen vara antagen under mandatperioden, d.v.s. före utgången av 2018. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att slutföra arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan samt att den beslutas av kommunfullmäktige inom nuvarande mandatperiod, d.v.s. före utgången av 2018. Arbetet med översiktsplanen är starkt kopplat till många andra delar av kommunens verksamhetsområden och kan komma att påverkas vid beslut om strukturfrågor som kräver något slags markanspråk. Därför är det viktigt att alla förvaltningar har en aktiv del i arbetet med strategisk markförsörjning. Samhällsbyggnadsnämnden fick i strategisk plan 2016-2019 i uppdrag att kartlägga tillgången till byggbara tomter i attraktiva lägen i Flens kommun, under 2016-2017, för att skapa långsiktiga förutsättningar för nyproduktion av bostäder. Samhällsbyggnadsnämnden fick även i uppdrag att påbörja arbetet med detaljplaner för den typen av tomter samt att kartlägga möjligheter för strategiska inköp av nya tomter i kommunen. Under 2016 har detaljplanearbete med Hyltinge strand i Sparreholm samt detaljplan för bostäder i kvarteret Hörnjärnet i Flen påbörjats. 24
4.4 VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 4.4.1 Konkreta mål med indikatorer Flens kommun ska verka för att fastställda lokala miljömål uppnås Riktat till: samtliga nämnder Uppföljningsansvar: kommunstyrelse 4.4.2 Strategiska områden 4.4.2.1 Energi- och klimatplan Halten av växthusgaser riskerar att farligt påverka klimatet. Utsläpp av växthusgaser (framför allt koldioxid, CO2) kommer från förbränning av fossila bränslen såsom olja, kol och torv. Fossila bränslen används för transporter, uppvärmning och kraftproduktion. Kommunfullmäktige har i december 2014 antagit lokala miljömål. Ett av målen är Begränsad klimatpåverkan. I den strategiska planen för 2015-2018, har som konkret mål till det strategiska målet 4, angetts att Flens kommun ska minska energiförbrukningen. Kommunstyrelsen har i sin nämndplan för 2015-2018 angett att ett direktiv för ett arbete med energi- och klimatplan ska tas fram under 2016. Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utifrån antaget direktiv, ta fram en energi- och klimatplan. Uppdraget ska återrapporteras till kommunfullmäktige senast juni 2017. Syftet med en samlad energi- och klimatplan är dels att uppfylla kravet på en kommunal energiplan enligt lagen om kommunal energiplanering och dels att utgöra ett styrdokument för kommunens fortsatta arbete för begränsad klimatpåverkan. Energi- och klimatplanen ska göra det lättare för både kommunen och dess invånare att välja hållbara och klimatsmarta alternativ i vardagen. 4.4.2.2 Lokala miljömål Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att anta långsiktiga Lokala miljömål och en handlingsplan för perioden 2015-2018. Kommunfullmäktige beslutade att målens aktualitet ska prövas en gång per mandatperiod och att kommunstyrelsen årligen ska följa upp miljöarbetet utifrån de lokala miljömålen. Handlingsplanen 2015-2018 överlämnades till kommunstyrelsen för årlig hantering i den strategiska planen. Utifrån de nationella miljömålen har kommunen valt att prioritera områdena: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Biologisk mångfald 25