Sniglars biologi Eva Mellqvist Växtskyddscentralen Skara

Relevanta dokument
Sniglars biologi. Uddevallakonferensen 2016 Regional växtodlings och växtskyddskonferens Sveriges Landbruksuniversitet

Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den januari Sniglarnas utseende

Snigeln. en besvärlig skadegörare i yrkesmässig odling

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Sniglar i jordbruket. biologi och begränsning av skadeverkningar. Snails in agriculture. Fabian Ringdahl. biology and limitation of damage

Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter Riskbedömning och anpassning av bekämpningströskel

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Integrerad bekämpning och riskbedömning av åkersnigel i höstraps

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Integrerad bekämpning och riskbedömning av åkersnigel i höstraps

HS Skaraborg rapport nr 1/11. Maria Stenberg, Janne Hagnell, Eva Mellqvist, Ted von Proschwitz, Jan Jansson, Erik Ekre

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Integrerad bekämpning av spansk skogssnigel i slåttervall - skördeteknik för att förebygga skador

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Sniglar som skadegörare - Förekomst och behov av åtgärder

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Villkor för godkännandet Godkännandet gäller till och med den 31 december 2019.

Biologi Livets utveckling

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Vad ska ni kunna om djur?

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Etablering och snigelförsök

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Slutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

De fyra klimatzonerna

Effekter av packning på avkastning

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

13 dagar gav 14 säckar

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Biologi Livets utveckling

Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Högt kväveupptag senaste veckan

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Jordbearbetningsstrategier

Allt om årstiderna - Vintern

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Vad är herbicidresistens?

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Etablering av höstraps. i Norra Tyskland

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

1. Vad är naturkunskap?

Aktuella ogräsförsök 2015

Apotekets råd om. Huvudlöss

Utveckling av metod för avräkning av sniglar

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Rödhajar B IO I O L OG O G I

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Tundra. Var finns biomet? Formad för år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Hushållningssällskapet Gotland Hallfreda försöksstation 05B497.xls. nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej torrt o frost några dagar tidigare

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Transkript:

Sniglars biologi Eva Mellqvist Växtskyddscentralen Skara

Vad är en snigel? Sniglar tillhör landlevande mollusker (blötdjur) Landlevande mollusker - med skal är snäckor, t ex. Vinbergssnäcka (ca 140 arter i Norden). - utan yttre skal är sniglar. 25 arter i Norden varav 22 i Sverige. Sniglar har utvecklats från snäckor och under evolutionen förlorat sitt skal (rester kan finnas kvar som en inre platta eller kalkkorn

Utmärkande för sniglar Inget skal mycket torkkänsliga Sniglar finns endast i områden med höga/relativt höga nederbörds mängder (tropiskt, subtropiskt eller tempererat klimat) Kraftig produktion av slem som fungerar som ett skyddande lager på hud och minskar avdunstningen. Slemmet fungerar också som skydd mot fiender. Slemmet används vid förflyttning. Sniglarna glider på ett lager av slem under krypsulan. Slemmet används också för att orientera sig genom att följa gamla slemspår. Välutvecklat luktsinne Återvänder ofta till ett och samma ställe mha slemspår och lukt för att söka skydd (skaffar sig ett hemområde 0-25 m).

Fortplantning Sniglar är hemafroditer dvs varje individ är tvåkönad Sniglarna brukar fortplanta sig genom parning men självbefruktning förekommer Vid parning befruktas båda sniglarna som sedan lägger ägg Äggen är runda vita eller halvgenomskinliga. Några mm i diameter. Läggs vanligen klumpvis i håligheter i marken eller på något skyddat och fuktigt ställe. Foto: PW

Kölsniglar och skogssniglar Bland sniglar finns två viktiga grupper Skogssniglar; familjen Arionidae Saknar köl på bakkroppens mittparti Andningshålet på höger sida mantelns främre hälft Äkta kölsniglar; familjen Limacidae och Agriolimacidae Mer el mindre tydlig köl på bakkroppens mittparti Andningshålet på höger sida mantelns bakre hälft

Exempel på skogssniglar Spansk skogssnigel mördarsnigel Arion vulgaris Svart skogssnigel Arion ater Röd skogssnigel Arion rufus Andningshål Spansk skogssnigel Vuxen individ 7-15 cm lång. Oftast brunröd med röd frans nedtill men kan variera från nästan svart till orangegul. Andningshål på främre del av manteln. Svart skogssnigel Vuxen individ sällan längre än 12 cm. Ofta kolsvart men färgen kan variera från vit till grå el brun.

Exempel på kölsniglar Pantersnigel - Limax maximus Ängssnigeln Deroceras agreste Åkersnigel Deroceras reticulatum Andningshål Pantersnigel Vuxen individ, 10-20 cm. Oftast mönstrat i grått, vitt och svart med längsgående mörkare band. Manteln oftast mörkfläckig (leopardmönstrad). Åkersnigel Vuxen individ, 2-6 cm lång. Ljust beige eller brungrå med en underliggande, fin men markerat mörkare rutnätsmönstring.

Sniglar på åkermark Åkersnigel Deroceras reticulatum Vanligaste snigeln på åkermark. Står för de största snigelproblemen i jordbruksgrödor. Ängssnigel Deroceras agreste Förekommer också på åkermark men i mindre omfattning. Framförallt i ängsmarker. Pantersnigel Limax maximus Kan förväxlas med åkersnigel, men är större. Denna art förorsakar normalt inga skador. Spansk skogssnigel Arion vulgaris Störst skada i frilandsodlingar av grönsaker, bär och prydnadsväxter samt hemträdgårdar. Även några rapporter om skador i höstoljeväxter (vändtegar) och vall.

Spansk skogssnigel, mördarsnigel Arion vulgaris Ursprung något oklart - troligen sydvästra Frankrike. Idag spridd över stora delar av Europa med människans hjälp. Huvudsakligen med växter och jord. Första svenska fynd 1975, därefter snabb expansion under de följande decennierna. Är idag spridd och vanlig i stora delar av Syd och Mellansverige upp till norrlandsgränsen. Sedan 4 5 år har övervintrande populationer etablerats också norr om denna zon, nordligast i Vilhelmina i Lapplands inland.

Arion Vulgaris livscykel 1 Ettårig livscykel, delvis kontinuerligt överlappande generationer. Ungdjur i olika stadier övervintrar. Sniglarna blir aktiva under maj, > 4 grader varmt. Äggläggning pågår under hela sommaren hösten. Antalet producerade ägg per individ är ca 400. De läggs i omgångar om 20 30 ägg. Utvecklingstiden för äggen är ca fyra veckor. Utvecklingstiden från äggkläckning till könsmogen snigel är ca fyra veckor (utom för övervintrande djur). Vuxna djur dör 1:a 2:a veckan i oktober. Text från Ted von Proschwitz

Arion Vulgaris livscykel 2 Både ungdjur och ägg har en viss köldhärdighet, men betydligt lägre än hos snigelarter med utpräglad köldhärdighet. I kalla områden är därför arten beroende av att uppsöka platser som är skyddade mot låga temperaturer. Hur löser sniglarna detta? Genom att gräva ner sig tillräckligt, till skyddande djup (1-2 dm) och i strukturer som erbjuder någon typ av frostskydd. Enligt danska studier understiger temperaturen sällan 2 C på de platser i marken där snigeln övervintrar. Liknande marktemperaturer har uppmätts i Sydsverige. Betydligt viktigare än vintertemperaturen för om året ska bli ett snigelår är nederbördsmängden under månaden maj. Arten övervintrar som ungdjur och ungdjuren är relativt torkkänsliga. En nederbördsrik maj ger fler överlevande sniglar. Text från Ted von Proschwitz

Åkersnigel, Deroceras reticulatum Troligt ursprung: Mellaneuropa. Idag spridd över stora delar av världen (alla kontinenter) med människans hjälp. Huvudsakligen med växter och jord. Har troligen funnits i Sverige under mycket lång tid, möjligen införd redan när jordbruk började etableras i Sverige (sen stenålder). Allmänt förekommande i Syd och Mellansverige upp till naturliga norrlandsgränsen. Norr därom spridda förekomster upp till norra Lappland

Doroceras reticulatum livscykel 1 Ettårig livscykel, en generation med förskjutningar. Övervintring sker huvudsakligen som ägg (men även ungstadier). Äggkläckning sker tidigt, vuxna sniglar påträffas under våren. Utvecklingstiden för äggen är 15 40 dagar, med fördröjning hos övervintrande ägg Generationslängden kan vara upp till 32 veckor. Antalet producerade ägg 300 500 per individ, lägg i små grupper (3 4 ägg) under en ofta utdragen period. Äggen läggs mycket grunt, ofta alldeles under markytan eller under föremål på markytan. Text från Ted von Proschwitz

Doroceras reticulatum livscykel 2 D. reticulatum har mycket köldtåliga ägg och har visat sig kunna överleva temperaturer på ner till 35 C. Arten skiljer sig därmed från inhemska arter i släktet Deroceras agreste (ängssnigel) och D. laeve (sumpsnigel)] vilka har köldtåliga vuxna individer och övervintrar som vuxna sniglar. D. reticulatum gynnas också av att äggläggningssäsongen är utdragen och att äggen deponeras i mindre grupper Naturliga fiender; stora jordlöpare, paddor, mullvadar, näbbmöss och fåglar. Är aktiva då det är fuktigt (dagg, regn, molnigt). Nattaktiva. Är aktiva på hösten fram tills att temperaturen närmar sig 1 C. Vid upprepade perioder med minusgrader kommer många sniglar att dö. Text från Ted von Proschwitz

Åkersnigel - Deroceras reticulatum Spansk skogssnigel - Arion vulgaris Åkersnigel Spansk skogssnigel Övervintring Huvudsakligen som ägg Huvudsakligen som ungdjur Tål temp ner till - 35 grader (ägg) - 2 grader (ägg o snigel) Livscykel Ettårig (troligtvis) Ettårig Antal producerade ägg /antal ägg som lägg i smågrupper Tid från parning till äggläggning 300-500 / 3-4 st Några veckor Upp till 400 / 20-30 st i grupp Någon vecka Utvecklingstid för ägg 15-40 dagar Ca 4 veckor Utvecklingstid från äggkläckning till könsmogen snigel Ca 6-8 v Ca 4 veckor Aktiva som skadegörare april-oktober maj-september Livslängd (som längst) Ca 9-10 mån Ca 12 mån

Skador av åkersnigel Störst skada i köksväxter och höstoljeväxter. Även skador i höstvete River i sig födan med en rasptunga. Först fönstergnag sedan regelbundna hål. Äter både ovan- och underjordiska växtdelar

Hur påverkar jordbearbetning åkersnigeln? Fakta hämtat från engelska studier (HGCA, project report no 396, Integrated slug control in arable crops.. 2006) De allra flesta åkersniglar finns i markens översta 10 cm Ytlig kultivering direkt efter tröskning som också finfördelar halmen reducerar antalet sniglar Kultivering, flera gånger, speciellt i torrt väder reducerar antalet sniglar Färre sniglar i plöjda fält än oplöjda fält Troligen dör sniglarna av mekanisk skada vid plöjning. De överlevande sniglarna tar sig från nedplöjt djup upp till ytan på 10-30 dagar från nedplöjnings-datum. Reduktion till 62% - 86% jmf oplöjt. Sniglar har svårare att komma åt frön som myllats djup En myllning av kärnan på 3 cm vid fint bruk och 4-5 cm vid grövre bruk Håligheter ger sniglarna skydd och fuktighet Vältning, fin såbädd

Försök i höstraps - etableringsmetoder och snigelbekämpning Sådd 20160811. Lagmanstorp, Vara

Plöjt och sådd med Cameleon Direktsådd med Claydon

Direktsådd med HE-VA Carrier XL (2 ggr) och sådd med Biodrill

Mer om försöket och hur, och om, vi kan förutsäga snigelangrepp Det får ni strax veta av Ulf

Slutsatser Sniglar är hemafroditer dvs tvåkönade snabb reproduktion Åkersnigelns ägg överlever ner till 35 minusgrader Den spanska skogssnigel klarar endast temperaturer ner till två minusgrader (ungdjur måste därför gräva ner sig inför vintern) Åkersnigeln lägger sina ägg i småportiner bra för överlevnaden Sniglar är torkkänsliga och uppsöker skydd för att inte torka ut Sniglar producerar slem, viktigt som avdunstningsskydd och som hjälp vid förflyttning och orientering Återvänder ofta till ett och samma ställe (0-25 m) Jordbearbetning missgynnar sniglar

Tack för uppmärksamheten!