Hallstahammars kommun

Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Årsredovisning 2009 Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-04-20 Granskningen har utförts av Gun-Britt Alnefelt under april 2010. Postadress Besöksadress Telefon Fax Org.nr Bankgiro Postgiro KOMMUNHUSET Prästgårdsgatan 0220-240 00 0220-105 00 212000-2064 235-0072 12 36 90-0 734 80 HALLSTAHAMMAR

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.3 Bakgrund...3 2.4 Revisionsfråga och metod...3 3 Granskningsresultat...4 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...4 3.1.1 Förvaltningsberättelse...5 3.1.2 Balanskrav...9 3.1.3 God ekonomisk hushållning...9 3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag...11 3.2 Rättvisande räkenskaper...14 3.2.1 Resultaträkning...14 3.2.2 Balansräkning...15 3.2.3 Kassaflödesanalys...18 3.2.4 Sammanställd redovisning...18 3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper...18

1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att av de tre finansiella delmålen för 2009 har målet att likviditeten skall uppfylla 4 % uppfyllt, de två övriga målen har inte uppfyllts. Vi bedömer att uppfyllelsen av det finansiella målet för god ekonomisk hushållning som avser mandatperioden 2007-2010 är t o m 2009 uppfyllt. Resultatet inklusive realisationsvinster uppgår till 1,82 % av skatter och statsbidrag och målet är därmed uppfyllt för perioden 2007 2009. Några specifika verksamhetsanpassade mål för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfullmäktige finns ännu inte. Kommunfullmäktige har antagit en definition av god ekonomisk hushållning i Mål och budget 2008. Här betonas kostnadseffektivitet och ändamålsenlig verksamhet. God ekonomisk hushållning förutsätter enligt detta att verksamheten ryms inom de av fullmäktige beslutade ramarna. En kartläggning pågår för närvarande för att jämföra kommunens kostnadsläge i relation till standardkostnaden. F n indikerar den att kostnadsläget för kommunen är 9 % högre än standardkostnaden vilket indikerar att man inte har en kostnadseffektiv och ändamålsenligt förvaltning. Jämförelse över tiden visar att läget har förbättrats men mycket arbete återstår. Även i år måste vi framföra våra synpunkter kring anläggningsregistret. Det är viktigt att tillse att samtliga tillgångar som kommunen äger finns registrerade i anläggningsregistret och självklart att anläggningar som inte längre är i kommunens ägo inte finns i registret (framförallt inte har ett värde i registret). Det pågår ett arbete har vi erfarit vad gäller markreserven och det är viktigt att detta arbete även kommer att omfatta andra stora tillgångsposter. Detta arbete innebär att det finns klara risker för att det kommer ytterligare nedskrivningsbehov kommande år. Nämndernas verksamhetsberättelser följer i år i stort anvisningarna när det gäller vad som skall redovisas. Måluppfyllelsen är oftast att målen delvis är uppfyllda. Många mål är svå- 2

ra att mäta och det måste vara svårt att avgöra om målet har uppnåtts eller inte då målen är vaga och oprecisa. 2 Inledning 2.1 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunalagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? 3

Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 3 Granskningsresultat Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer sådana förhållanden, som inte ska redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut 4

förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden annat av betydelse för styrning och uppföljning Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1 Förvaltningsberättelse 3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Förvaltningsberättelsen har förbättrats sedan föregående år. Det finns dock förbättringspotential inom vissa områden vilka berörs i avsnittet nedan. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys där framförallt befolkningsutvecklingen och den demografiska fördelningen behandlas och dess konsekvenser för kommunens framtida utveckling kortfattat belyses. Vidare ingår en utblick kring arbetsmarkanden, bostadsmarknaden samt den ekonomiska utvecklingen nationellt och även internationellt. Här framgår också vilka konsekvenser detta har på kommunens ekonomiska förutsättningar med betydligt lägre ökningstakt för skatteintäkterna under komman år. Den övergripande analysen ger en bra översikt över kommunens omvärldspåverkande faktorer. Förvaltningsberättelsen fortsätter med en genomgång av de kommunövergripande utvecklingsområdena under perioden 2009 2011. Här redovisas vad som har hänt under 2009 för dessa områden; inflyttning, näringslivsutveckling, lokala och regionala infrastruktursatsningar. Här behandlas även det omstruktureringsprogram som finns för att anpassa verksamheterna till de ekonomiska förutsättningar som gäller efter finanskrisen. En redovisning av hur arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrningen som har pågått sedan ett antal år tillbaka lämnas. Under 2009 har bl a ett internkontrollreglemente beslutats av fullmäktige. Internkontrollprogram har även tagits fram av förvaltningarna. Detta avsnitt är lite för långt och bör kunna förkortas något i kommande årsredovisningar. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild av kommunens ekonomi. Årets resultat blev 24,1 mkr. I resultatet ingår realisationsvinster vid försäljning av bl a tomträtter med 19,1 mkr. Den långfristiga upplåningen har minskat under året. Kommunen redovisar för åttonde året i rad ett positivt resultat. Driftkostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag uppgår för 2009 till 99,3. 5

Den finansiella analysen med de fyra perspektiven; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden och kontroll av den finansiella utvecklingen ger en bra bild av kommunens ekonomi och dess utveckling Händelser av väsentlig betydelse. Händelser som bedöms som betydelsefulla för kommunen ska avse sådana som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Ett särskilt avsnitt kring detta har införts i verksamhetsberättelsen vilket är en klar förbättring från tidigare år. Kommentarer finns kring den stränga vintern och dess effekt på kostnaderna för vinterväghållningen. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd fortsätter att öka. Här saknas dock en kort redovisning av den händelse som troligen kommer att ha en stor påverkan på kommunens resultat de kommande åren, fullmäktiges beslut att Hallstahammar kommun i egen regi skall driva gymnasieskolan när Kolbäckådalens gymnasieförbund avvecklats. Förväntad utveckling. Framtidsperspektivet för såväl ekonomin som verksamheterna redovisas. Kommunstyrelsen och nämnderna lämnar en bra redogörelse över framtidsperspektivet i sina respektive verksamhetsberättelser. Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron i procent av den sammanlagda arbetstiden har minskat från 7,1 % år 2008 till 5,3 % år 2009. Avsnittet belyser även kommunens satsningar vad gäller kompetensutveckling under 2009 där bl a arbetet med en gemensam värdegrund för alla anställda i kommunen belyses. En pensionspolicy har tagits fram under året. Vidare belyses kort pensionsavgångar. Bemanningsenheten har under 2009 utökat sin verksamhet och tar sedan oktober över vikarieanskaffningen för förskolorna och fritidsverksamheten. Upplysning borde lämnas över kommande pensionsavgångar och vilken strategi som finns för personalförsörjningen. Detta skulle ge en värdefull information om vilka utmaningar kommunen står inför. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Det kortfattade avsnittet som samlat behandlar koncernen Hallstahammar kommun följs av en redovisning för varje bolag. Denna redovisning skulle vinna på att struktureras på samma sätt för samtliga bolag samt göras något kortare. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om 6

förvaltningen av pensionsmedel. Kommunfullmäktige har beslutat att minst årets resultat skall avsättas i värdepapper för att delvis matcha åtagandet. Åtagandet beräknas uppgå till 409 mkr och hittills är avsättningen nominellt 206 mkr. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Under 2007 har kommunen arbetat fram ny vision och nya mål för perioden 2008 till 2015. Verksamhetsavsnittet i förvaltningsberättelsen redovisas för kommunstyrelse och respektive nämnd. Mål och måluppfyllelse redovisas dock inte här utan i respektive nämnds årsredovisning där även nyckeltal redovisas för perioden 2005 2008, i vissa fall fr.o.m. 2003 och 2004. Man får på detta sätt en god uppfattning om hur olika delar i verksamheten utvecklas. I avsnittet som beskriver hur Hallstahammars kommun definierar god ekonomisk hushållning redogörs för och analyseras de ekonomiska målen utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget 2008 2010. Kommentarer kring dessa lämnas i avsnitt 3.1.3 God ekonomisk hushållning. Det är angeläget att det lämnas uppgift om vilken kvalitet som finns i verksamheterna och generellt hur man arbetar med kvalitetsfrågor. Dessa frågor kommenteras i nämndernas årsredovisningar i samband med beskrivning av mål och måluppfyllelse men utan att närmare gå in på vilka specifika kvalitetsmål man arbetar mot. I förvaltningsberättelsen beskrivs kommunens miljöarbete. Miljöfrågorna är viktiga och kommunfullmäktige antog under 2008 en miljöpolicy. De miljöindikatorer som redovisas är energianvändningen i Hallstahammar totalt och per invånare samt koldioxidutsläpp per invånare. Nämnderna redogör för vissa miljömål i sina årsredovisningar. Kommunen har lagt en grund för fortsatt utveckling av miljöredovisningen. Det som på sikt behöver redovisas är gröna nyckeltal för att på ett tydligt och informativt sätt visa hur miljön i olika avseenden ser ut. I förvaltningsberättelsen ingår ett avsnitt som redovisar ett välfärdsbokslut för Hallstahammar kommun. Ett antal basindikatorer skall följas år från år, vilka kompletterade med resultat från olika undersökningar, bildar välfärdsbokslutet. Följande rubriker ingår: Delaktighet och inflytande, Ekonomiska och sociala förutsättningar, Barn och ungas uppväxtvillkor samt Hälsa i arbetslivet. Statistik för Hallstahammar jämförs med länet och riket i vissa av dessa områden. 7

Någon utvärdering i förvaltningsberättelsen av internkontrollens status finns inte. Det har under 2009 fattats beslut om interkontrollplaner och interkontrollreglemente. Vi ser fram emot en utvärdering av internkontrollen i årsredovisningen för 2010. 3.1.1.2 Investeringsredovisning Under 2009 har investeringar skett för 23 mkr, budgeterat fanns 41,2 mkr. Större investeringsprojekt har varit investeringar i VA-ledningsnät, 5,9 mkr, fjärrvärme i Nibbleskolans idrottshall, 2,7 mkr samt utbyggnad av stadsnätet för 6,8 mkr. Den sistnämnda investeringen översteg budget med 1,7 mkr. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Det framkommer där avvikelser mellan budgeterade investeringar och genomförda investeringar vilket inte kommenteras under investeringsredovisningen. Delvis kommenteras detta i förvaltningsberättelsens avsnitt om tekniska nämnden. Redovisningen skulle få ytterligare informationsvärde om den totala investeringsbudgeten för projekt som löper över flera år redovisade kvarstående kostnad och vilket år som investeringsprojektet beräknas slutföras. 3.1.1.3 Driftredovisning Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr Budget Utfall +/- fr. prognos Budgetavvikelse Kommunstyrelse 55,9 57,5-2,5-1,5 Barn- och utbildningsnämnd 257,1 255,9 1,7 1,3 Socialnämnd 259,8 259,3 1,5 0,5 Tekniska nämnden 23 24,2 2,0-1,2 Miljönämnd 2,6 2,5 0,0 0 Övriga 94,2 101,7 0,0-7,6 Finansförvaltning 33,2 11,1 17,5 22,1 Summa nämnderna 725,8 712,2 20,2 13,6 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. I posten övriga i driftredovisningen ingår driftbidraget till kommunalförbunden, olika projekt och byggnadsnämnden. Som vi påtalat tidigare bör byggnadsnämnden redovisas separat, de olika projekten på aktuell nämnd och driftbi- 8

draget till kommunalförbunden på kommunstyrelsen. Om finansförvaltningen ska vara med bör den läggas sist i driftredovisningen. En jämförelse med tidigare år ges i driftredovisningen. En analys av driftredovisningen per nämnd som ingår i förvaltningsberättelsen. 3.1.2 Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Upplysning om balanskravet finns i förvaltningsberättelsens avsnitt om finansiell analys. Där framgår att resultatet för 2009 är 29,1 mkr. I balansresultatet skall inte realisationsvinster som uppkommit vid försäljningar av tillgångar inräknas varför balansresultatet blir 4,96 mkr. Realisationsvinsterna för 2009 vid försäljning av tomträtter är 19,1 mkr. 3.1.3 God ekonomisk hushållning Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Vi bedömer att av de tre finansiella delmålen för 2009 har målet att likviditeten skall uppfylla 4 % uppfyllt, de två övriga målen har inte uppfyllts. Vi bedömer att uppfyllelsen av det finansiella målet för god ekonomisk hushållning som avser mandatperioden 2007-2010 är t o m 2009 uppfyllt. Resultatet inklusive realisationsvinster uppgår till 1,82 % av skatter och statsbidrag. Målet är därmed uppfyllt för perioden 2007 2009. Bedömning och iakttagelser 3.1.3.1 Finansiella mål Kommunen har för närvarande ett finansiellt mål för hela perioden 2007 till 2010, ett resultatmål där resultatet ska uppgå till 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag under mandatperioden. I tabellen nedan redovisas hur målet har uppfyllts under perioden 2007-2009 om realisationsvinsten vid försäljning av tomträtterna inräknas i resultatet för 2009. Försäljningsintäkten har använts för att minska den långfristiga låneskulden vilket förbättra kommunens ekonomiska läge varför det kan vara motiverat att räkna in realisationsvinsten. 9

Måluppfyllelse 2007-2009 2007 2008 2009 Totalt 2007-2009 Resultat 8 950,0 4 141,0 24 096,0 37 187,0 Skatter 505 776,0 525 026,0 526 832,0 1 557 634,0 Statsbidrag 154 935,0 163 538,0 172 623,0 491 096,0 Resultat/skatter o statsbidrag 1,35% 0,60% 3,44% 1,82% Försäljning av anläggningstillgångar för att klara ett resultat är naturligtvis på lång sikt ingen rekommendabel väg att gå och frågan är om dessa realisationsvinster skall inräknas när en avstämning mot kommunfullmäktiges mål görs. Om resultatet exklusive realisationsvinsten används blir måluppfyllelsen enligt nedanstående tabell: Måluppfyllelse 2007-2009 2007 2008 2009 Totalt 2007-2009 Resultat 8 950,0 4 141,0 4 960,0 18 051,0 Skatter 505 776,0 525 026,0 526 832,0 1 557 634,0 Statsbidrag 154 935,0 163 538,0 172 623,0 491 096,0 660 711,0 688 564,0 699 455,0 2 048 730,0 Resultat/skatter o statsbidrag 1,35% 0,60% 0,71% 0,88% För budgetåret 2009 finns finansiella delmål för 2009. I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella delmål som fastställts i budget 2009. Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2009 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras Likviditeten bör inte understiga 4 % av de externa utgifterna Utfall 2009 Årets resultat i relation till det egna kapitalet uppgår till 0,9 %, den underliggande inflationstakten var 1,4 % Likviditeten uppgår till 9 % Måluppfyllelse Resultatet visar att målet inta har uppnåtts Målet bedöms vara uppfyllt Soliditeten bör inte understiga 65 % exkl pensionsförpliktelser inom linjen. Inkl dessa bör soliditeten inte understiga 20 % Exklusive uppgår soliditeten till 63 % Inklusive uppgår den till 14,9 % Målet bedöms inte uppfyllt I kommunens definition av god hushållning ingår också att kommunens nettolåneskuld inte bör öka. Vilket innebär att kommunens investeringar bör finansieras med egna medel. Under 2009 har den långfristiga skulden minskat med ca 19 mkr. 10

3.1.3.2 Mål för verksamheten Några specifika verksamhetsanpassade mål för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfullmäktige finns ännu inte. Kommunfullmäktige har antagit en definition av god ekonomisk hushållning i Mål och budget 2008. Här betonas kostnadseffektivitet och ändamålsenlig verksamhet. God ekonomisk hushållning förutsätter enligt detta att verksamheten ryms inom de av fullmäktige beslutade ramarna. En kartläggning pågår för närvarande för att jämföra kommunens kostnadsläge i relation till standardkostnaden. F n indikerar den att kostnadsläget för kommunen är 9 % högre än standardkostnaden vilket indikerar att man inte har en kostnadseffektiv och ändamålsenligt förvaltning. Jämförelse över tiden visar att läget har förbättrats men mycket arbete återstår. I beskrivningen av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv har ett antal verksamhetsmål från olika nämnder redovisats. För dessa mål gäller att de inte är uppfyllda eller till viss del uppfyllda. 3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser Nämndernas redovisningar skall innehålla följande rubriker: Översiktlig presentation av nämndens verksamhet Händelser under året Måluppfyllelse Personal Framtid Statistik/nyckeltal Ekonomisk analys Samtliga nämnder har redovisat under relevanta rubriker. Nämnder som inte har personal anställd har självklart ingen sådan redovisning. Nedan följer en kort sammanfattning per 11

nämnd över det ekonomiska resultatet, måluppfyllelse, framtid samt kort om övriga punkter. Kommunstyrelsen Det ekonomiska resultatet: Underskottet på 1,5 mkr hänförs till utvecklingen av den nya hemsidan (som ännu inte driftsatts) samt säkerställandet av en säker miljö. Måluppfyllelse: Redovisning av de effektmål som berör kommunstyrelsen lämnas. Som tidigare kommenteras är målen för det mesta inte mätbara varför måluppfyllelsen blir en uppräkning om vilka åtgärder som gjorts. Av samtliga 13 mål är inget mål helt uppfyllt, 3 är uppfyllt i hög grad, resten är delvis (8) eller inte uppfyllda (2). Framtid: Här kommenteras befolkningsläget, bostadssituationen samt anpassningsprogrammet. Det saknas en mer tydlig beskrivning av vilka konsekvenser t ex de stora investeringsprogrammen kommer att få på den kommunala ekonomi. Övrigt: Personalredovisning som visar åldersstruktur med 62 % i åldrarna 50 till 65 år borde kanske kommenteras utifrån kompetensplaneringsaspekt. En stor del av utrymmet används för att beskriva vad som hänt under året, t ex anpassningsprogrammet, visionsdagar etc. En del återkommer under framtidsbeskrivningen och en stramare struktur skulle betydligt höja läsvärdet. Miljönämnden Det ekonomiska resultatet: Någon kommentar kring det ekonomiska resultatet lämnas inte. Man visar på en avvikelse från budget på 12 tkr. Måluppfyllelse: Man redovisar mål som är av mer externt intresse. Kan kanske vara bra att förvissa sig om vad fullmäktige vill veta. Av de 4 mål man valt att redovisa är tre uppfyllda och ett delvis uppfyllt. Målformuleringarna är vaga vilket är märkligt i en verksamhet som så styrs av olika riktvärdet (för radonhalt etc). Här finns utrymme för precisering av vad man egentligen vill. Framtid: Här berörs förändringar i miljöbalken som kommer att påverka verksamheten under 2010. Man berör också nämndens roll som nu förtydligas som kontrollerande snarare än rådgivande. Övrigt: Övriga rubriker saknas i redovisningen och bör kompletteras till nästa år. Tekniska nämnden Det ekonomiska resultatet: De skattefinansierade verksamheterna visar på ett underskott mot budget på 1 mkr där framförallt HBV:s skadeståndskrav inneburit en kostnad för 2009 på 978 tkr. De taxefinansierade verksamheterna visar på ett underskott på 0,2 mkr där VAverksamheten visar på ett överskott på 209 tkr och renhållningsverksamheten ett underskott på 0,4 mkr. Måluppfyllelse: Även för tekniska nämnden är målen vaga och innehåller inga nyckeltal, vilket även här är märkligt då dessa verksamheter inte brukar sakna mätetal och nyckeltal. Av de redovisade 8 målen har 7 uppfyllts och 1 delvis uppfyllts. 12

Framtid: Avsnittet redogör på ett bra sätt för vad man ser kommer t ex kapitalförstöring vad gäller asfalterade vägar p g a bristande underhåll, reningsverkets eftersatta underhåll vilket har resulterat i krav från Miljödomstolen som måste åtgärdas senast 1 juni 2011. Övrigt: I nämndens verksamhetsberättelse finns ett bokslut för VA-verksamheten vilket är ett krav enligt nya VA-lagen. I bokslutet redovisas hur fördelning av kostnader har skett mellan övriga förvaltningen och VA-verksamheten enligt kraven. Byggnadsnämnden Det ekonomiska resultatet: Någon analys av resultatet lämnas inte. Resultatet är 50 tkr lägre än budget. Måluppfyllelse: Två mål redovisas varav ett är helt uppfyllt, ett delvis uppfyllt Framtiden: Fortsatt efterfrågan på småhus, ny detaljplan samt planer att riva byggnader som inte längre behövs för den kommunala verksamheten finns. Barn- och utbildningsnämnden Det ekonomiska resultatet: En kort analys lämnas under sammanfattning samt mer omfattande under redovisning av varje enskild verksamhet. Man har under året arbetet med ett anpassningsprogram och bl a sagt upp barnskötare där 18 barnskötare har fått lämna sin anställning. Två skolor och en skolpaviljong har avvecklats under året. Nämnden redovisar ett överskott mot budget på 1,3 mkr Måluppfyllelse: Samtliga mål redovisas. Få mål är direkt mätbara i likhet med övriga nämnders mål. Där mätbara mål finns skulle det var intressant att se utvecklingen över tiden. Målen utvärderas efter en 4-gradig skala. Noterbart är att en strategisk plan har tagits fram för att påskynda processen med ökad måluppfyllelse av kunskapsmålen som trots insatser inte förbättrats. Framtiden: Här kommenteras anpassningsprogrammet 2010-2011 där en utebliven löneoch priskompensation för 2010 innebär en effektivisering med ca 7,7 mkr samtidigt med en elevminskning i årskurs 7-9 motsvarande 10 mkr blir en tuff utmaning. Detta samtidigt som man skall fokusera på att nå kunskapsmålet. Övrigt: Personalredovisning samt en redovisning av nyckeltal för varje verksamhetsområde lämnas i verksamhetsberättelsen. Socialnämnden Det ekonomiska resultatet: Resultatet visar på en avvikelse mot budget på 0,6 mkr. Stora avvikelser per verksamhetsområden finns för Individ- och familjeomsorg där kostnaderna överstiger budget med 6,3 mkr. Försörjningsstödet har ökat med 2 mkr. Måluppfyllelse: Även här är flertalet av målen av karaktären verka för där det är svårt att bedöma måluppfyllelsen. Vissa av målen kommer att följas upp genom enkäter under 2010. Av 12 mål är 3 helt uppfyllda, resten delvis uppfyllda. Framtiden: Nämnden flaggar för en övertalighet inom äldreomsorgen i framtiden. Konjunkturen som kommer att innebära en belastning för försörjningsstöden nämns samt att man möter nya målgrupper inom omsorgsverksamheten. 13

Övrigt: Ett kort avsnitt där Hallstahammar jämförs med riket i några verksamhetsområden lämnas vilket är mycket intressant, gärna mer av dessa jämförelser, gärna som ett målsatt nyckeltal. Personalredovisning har lämnats enligt samma modell som övriga nämnder. För varje verksamhet redovisas ekonomiskt utfall, korta kommentarer samt några statistikuppgifter. 3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning Vi har granskat att resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. En smärre avvikelse är att den realisationsvinst som erhölls vid försäljning av tomträtter har hänförts till extraordinära intäkter. Enligt praxis bör denna ha hänförts till resultaträkningens intäktsposter och där rubricerats som jämförelsestörande post. Anslutningsavgifterna för VA mm intäktsförs f n samma år som de betalas in. Enligt RKR:s rekommendation 18, som gäller fr o m redovisningsåret 2010 skall hela intäkten för anslutningsavgifter skuldföras och sedan aktiveras i samma takt som investeringen skrivs av. Anslutningsintäkterna för 2009 uppgår till 500 tkr varför den egentliga resultatpåverkan är liten. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år: Resultaträkning 2010-12-31 Utfall föreg år Utfall 2010 Ökn/ Minskn. % Verksamhetens intäkter 184,3 182,2-1,14% Verksamhetens kostnader -840,20-837,20-0,36% 14

Avskrivningar -24-26 8,33% Verksamhetens nettokostnader -679,90-681,00 0,16% Skatteintäkter 525 526,8 0,34% Generella statsbidrag 163,5 172,6 5,57% Summa skatter och statsbidrag 688,5 699,4 1,58% Finansiella intäkter 7,4 7,9 6,76% Finansiella kostnader -11,9-2,2-81,51% Årets resultat 4,10 24,10 487,80% Väsentligt att ha i åtanke vid en analys av resultatet 2009 är att 80 % av resultatet beror på poster som är av engångskaraktär (eller s k jämförelsestörande poster); 15 mkr i konjunkturstöd utfaller 2010, engångsbelopp. För 2009 har den slutliga premien för AFA:s försäkring (förutom TFA-KL) nolldebiterats, d.v.s. kostnaderna för AGS-KL samt avgiftsbefrielseförsäkring är noll. Den under 2009 erlagda premien kommer att krediteras. För Hallstahammars kommun innebär detta minskade kostnader med ca 5 mkr för 2009. I de finansiella intäkterna ingår den engångsutbetalning som SKL beslutat om vilket för Hallstahammars kommun var 1 mkr Reavinster vid försäljning av tomträtter om 19,6 mkr 2009 motsvarande för 2008 var 2,4 mkr, en ökning med 17,2 mkr. 3.2.2 Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. 15

Materiella anläggningstillgångar I granskningarna 2006 till 2008 kommenterade vi att kommunen bör övergå till att redovisa mark som börjat iordningsställas för exploatering som omsättningstillgång. Detta har nu genomförts under 2009. Från markreserven har 2,3 mkr överförts till omsättningstillgångar. Vidare behöver markreserven utredas så att det klart framgår vad som ingår i denna post i anläggningsredovisningen. Underlagen måste förbättras som säkerställer de belopp som finns upptagna i redovisningen. Utredning pågår och det finns klara risker för att det kommer ytterligare nedskrivningsbehov än de 11,4 mkr som redan har belastat resultatet för 2007 och 2008. Under 2009 har tomträtter sålts för ett bokfört värde på 2,2 mkr. Försäljningspriset var 21,6 mkr. För att få fram det bokförda värdet på den försålda marken då den inte finns specificerad i registren per tomrätt, har den totala summan som finns i anläggningsregistret delats med totalt antal m 2 för tomträttsmarken och ett snittvärde per försåld m 2 har räknas fram. Realisationsvinsten baserat på denna kalkyl blev 19,4 mkr. Enligt en förändring i ÅRL skall kommunernas del i infrastruktursatsningar betraktas som en tillgång i kommunens bokslut och en motsvarande skuld skall bokas upp. Tillgången skall sedan skrivas av under maximalt 25 år, avskrivningarna börjar när investeringen startar. En avsiktsförklaring angående kommunens engagemang i Citybanan har gjorts av intressenterna i Citybanan. För Hallstahammar kommun innebär avsiktsförklaringen att man kommer att gå in med 20 mkr i Citybanan. Någon uppbokning har man inte gjort i avvaktan på formellt beslut i kommunfullmäktige. Finansiella anläggningstillgångar Posten har minskat med ca 8 mkr sedan 2008. Placeringarna är bokförda till anskaffningsvärdet då det är ca 2 mkr lägre än marknadsvärdet vid årsskiftet. Under slutet av 2009 utföll två obligationer och beloppen har inte omplacerats då det under vintern/våren inte har funnits några lämpliga placeringar. Dessa medel, ca 10 mkr har betalats in till kommunens bankkonto vilket bidragit till höjningen av likviditeten för 2009. Någon ny avsättning har inte gjorts för 2009. Det pågår en utredning kring hur pensionsskulden skall säkras, antingen fortsätter de finansiella placeringarna eller så diskuteras ett försäkringsalternativ. Lager Iordningställd mark för exploatering har i år för första gången redovisats som en kortfristig tillgång enligt god sed, för 2009 uppgår summan till 1,7 mkr. Fordringar En fordran på ett räntefritt lån på 1 mkr till Strömsholms kanal AB finns under kortfristiga fordringar. Detta lån bedöms som osäkert då företaget går med förlust och man vill sälja 16

tillgångar till kommunen för att lösa detta lån. Delägarna i bolaget riskerar att få täcka förlusten i detta bolag och lånet kan mycket väl förvandlas till en kostnad för kommunen. Frågan bör snarast lösas och om inte en återbetalning kan ske under 2010 bör lånet redovisas som ett aktieägartillskott till bolaget eller liknande. En kvarstående post avseende deponering elavtal finns. Företaget har betalat tillbaka de deponeringar som gjordes under 2008 och 2009 utom 2,9 mkr som hålls inne tills överenskommelse träffats kring det skadestånd bolaget begärt vid kommunens utträde ur avtalet. Förhandlingar pågår. Motsvarande post har bokats som en kortfristig skuld. Eget kapital I det egna kapitalet ingår resultatfonder för de affärsdrivande verksamheternas eget kapital. Under 2009 har resultatfonden för bad och turism ökat med 37 tkr till 1,7 mkr, renhållningsverkets resultatfond har minskat med 417 tkr och uppgår nu till -71 tkr och VAverkets har ökat med 209 tkr och uppgår nu till -507 tkr. Avsättningar Övriga avsättningar innehåller avsättning för skadestånd från HBV för finansiellt underskott för handel med el 2009, 2010, 201. Skadeståndet som HBV kräver är 2,9 mkr, i kommunens bokslut tas upp 2 mkr efter bedömning från av kommunen anlitat advokat. För tvist med Surahammars kommun om placering av minderårig pojke där Surahammar kräver ersättning med 3,7 mkr har Hallsta kommun efter bedömning från socialchef tagit upp 1,8 mkr. Förlikningsförfrågan har bemötts i slutet av mars med motbud varför Hallsta kommun inte längre erbjuder förlikning. Riskberäkning för skadestånd från försäkringsbolag avseende översvämningarna 2008 uppgår till 3,4 mkr enligt bedömning av teknisk chef. När försäkringsbolagen börjat behandla ärendena har flera inte fått någon ersättning pga för gamla hus etc därför har avsättningen inte blivit högre, från början trodde man på ca 10 mkr. Långfristiga skulder Amortering har under året skett med 19,2 mkr vilket motsvarar den realisationsvinst kommunen erhållit från försäljning av tomträtterna. Enligt beslut i kommunfullmäktige skall intäkterna från denna försäljning användas för att amortera ner den långfristiga låneskulden. I stort sett samtliga lån löper med kort ränta och en större riskspridning bör ske. Kortfristiga skulder Under kortfristiga skulder finns en del som avser Hallstahammars del i Kolbäcksådalens gymnasieförbund med 15,1 mkr. Förhandlingar pågår kring upplösningen av kommunalförbundet och hur de olika tillgångarna och skulderna skall fördelas mellan kommunerna. För 2009 redovisar kommunalförbundet en vinst på 1,7 mkr varför skulden inte har ökat under 2009. 17

Vidare kvarstår 310 tkr från de under 2007 reserverade 600 tkr som särskild avgift där man förväntade sig dom hos Länsrätten för ej verkställda beslut enligt SoL. Enligt ansvariga inom kommunen finns inga mer ej verkställda beslut hos Länsrätten varför de 310 tkr bör ha resultatförts under 2009. Statsbidraget från migrationsverket avseende flyktingmottagningar avser en ersättning det året flyktingen anländer till Hallstahammar samt ytterligare tre år. Den specifikation som finns visar att det finns medel kvar sedan före 2003 på kontot. Detta skulle kunna innebära att 4,4 mkr av de totalt registrerade 8,6 mkr skall föras mot eget kapital då det i så fall avser kostnader som belastat driften under tidigare år utan att kompensation tagits ur statsbidraget. En grundligare analys av kontot måste genomföras och rutinerna för hur bidraget tas i anspråk måste stramas upp ordentligt. 3.2.3 Kassaflödesanalys Hallstahammars kommun använder sig fortfarande av den äldre modellen av finansieringsanalys som från år 2004 inte längre rekommenderas av rådet för kommunal redovisning (RKR 16) Det går dock att utläsa samma information i denna modell som i den av RKR rekommenderade. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning och dessa har förtydligats enligt våra rekommendationer från 2008. Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4 Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter har skett och eliminering av interna poster har skett. Där avvikelser konstaterats har kommunens uppgifter använts. 3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Vi har granskat tillämpade redovisningsprinciper i den omfattning som är nödvändig för att fullmäktige ska kunna bedöma den finansiella situationen och dess utveckling. Följande avvikelser från rekommendationerna kan noteras: 18

RKR 9, klassificering av finansiella tillgångar. Placeringarna i finansiella instrument för att kompensera för framtida pensionskostnader bör enligt rekommendationen klassificeras som kortfristiga placeringar då instrumenten kontinuerligt byts ut. I praktiken är detta oväsentligt då numera värdering av både långa och korta tillgångar sker enligt samma normer. RKR 13:1 redovisning av hyres- och leasingavtal. Man har ganska god kontroll på de leasingavtal som tecknats för kommunen men det återstår en del arbete för att få information om hyresavtalen. RKR 16 redovisning av kassaflöden. Avvikelsen har kommenterats under avsnitt 3:2:3. RKR 17 Värdering och upplysning om pensionsförpliktelser. Den uppställning som rekommendationen innehåller följs inte i kommunens bokslut. Man kan utläsa samma information ur kommunens bokslut varför avvikelsen är av mindre betydelse. RKR 18. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar. Kommunen avviker från rekommendationen vad avser anslutningsavgifter. Kommentar kring detta lämnas i avsnitt 3:2:1. 2010-04-20 Thomas Lidgren Gun-Britt Alnefelt 19