ÅRSREDOVISNING 2003 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten
Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -04, DOV 4006) Foto: Anna Clarén (Foto sidan 5, Håkan Falk) Tryck: Exakta
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Generaldirektören har ordet 4 Året som gått 6 Detta är domstolsväsendet 8 Omvärlden 10 Verksamhetens mål och resultat 12 Utveckling i fokus En vision för domstolsväsendet 14 Organisation 15 Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete 18 Kompetensutveckling 20 Resursfördelning och verksamhetsuppföljning 22 Samverkan mellan myndigheter 26 Arbetsmiljöfrågor 27 Internationella insatser Det internationella utvecklingssamarbetet 28 Internationella seminarier och annan utbildning m.m. 31 Domstolarnas resultat Inledning och sammanfattning 32 Tingsrätterna 36 Hovrätterna 46 Högsta Domstolen 52 Länsrätterna 58 Kammarrätterna 66 Regeringsrätten 74 Hyres- och arrendenämnderna 80 Rättshjälpsmyndigheten 82 Rättshjälpsnämnden 85 Personal Antal anställda och årsarbetskrafter 86 Åldersstruktur 89 Kvinnor och män 90 Sjukfrånvaron 91 Jämställdhet 94 Skyddet och säkerheten 96 Kompetensförsörjning Åldersstruktur 98 Könsfördelning 99 Etnisk och kulturell mångfald 100 Personalrörlighet 101 Övriga insatser 102 Finansiella dokument Resultaträkning 104 Balansräkning 105 Finansieringsanalys 106 Anslagsredovisning 108 Noter till finansiella dokument 110 Ersättningar till styrelsen m.m. 122 Sammanställning över väsentliga uppgifter 123 Styrelsens underskrifter 124 Bilagor 1. Enskilda domstolars måluppfyllelse 126 2. Totalt antal balanserade mål och mål äldre än sex respektive tolv månader 138 3
G E N E R A L D I R E K T Ö R E N H A R O R D E T GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Vi skriver februari 2004 och ytterligare ett år i domstolsväsendets utveckling har passerat. Målökning, ekonomiska besparingar och stora omvärldshändelser har präglat året. Målökningen har under 2003 överstigit 3 procent. Samtliga domstolskategorier uppvisar en ökning av inkomna mål utom Regeringsrätten. 2003 är andra året i rad med en målökning. Otvetydigt innebär detta fortsatta ansträngningar och en ökad press på domstolarna. Med de ytterligare satsningar på polis och åklagare som det talats om i media de sista veckorna kan vi nog räkna med en ytterligare målökning under kommande år. När det gäller måluppfyllelse utifrån de av regeringen fastställda verksamhetsmålen kan man se att domstolarna endast i ett fåtal fall uppnår de fastställda målen. Värt att notera är dock att de bakomliggande mätningarna, trots målökningarna, uppvisar en positiv trend och att domstolarna i många fall ligger mycket nära de fastställda målen. Ekonomiskt blev 2003 ett besvärligt år. Domstolsväsendet går in i 2004 med ett underskott på 112 miljoner kronor. Det är pengar som till stor del måste tas fram genom det besparingsprogram som utarbetades i samband med budgetprocessen i höstas. Hade vi inte erhållit en ramhöjning med 50 miljoner kronor från 2004 och bättre kreditvillkor hade besparingsbehovet dubblerats. Under 2004 ska kostnaderna minska med totalt 45 miljoner kronor. Samtidigt är det tämligen uppenbart att de besparingar som lagts ut för 2004 blir svåra att fullt ut realisera under året. Så mycket som 95 procent av kostnaderna är att betrakta som fasta. Jag kan känna en viss oro för att det under detta år blir ytterligare ökningar av målbalanserna parat med en fortsatt kärv ekonomi. I september 2003 presenterades resultatet av Framtidsgruppens arbete i form av en vision för domstolväsendet. Visionen har tagits fram under ledning av Framtidsgruppen vid olika möten i vilka en mycket stor del av domstolarnas personal deltagit. Jag vågar påstå att det är det mest representativa dokument som någonsin tagits fram om vilka tankar som finns om framtiden bland de domstolsanställda. Att sedan inte alla domstolsanställda gillar visionen i alla dess delar är inte ägnat att förvåna. Visionens positiva och framåtsyftande innehåll blir en viktig ledstjärna i det fortsatta utvecklingsarbetet. Arbetet med att utveckla och införa Vera har fortsatt under 2003. Fyra hovrätter och kammarrätterna använder nu Vera som successivt dessutom får ytterligare funktionalitet. Just nu i februari 2004 pågår som intensivast införandet av Vera på länsrätterna. Senare i vår kommer basversionen av Vera att vara färdigutvecklad och arbetet kommer då att helt inriktas på att införa Vera på bland annat tingsrätterna. Vera är ett system med betoningen på verksamhetsstöd. Systemet blir därigenom en av grundbultarna i domstolens vardagsarbete. Den fortsatta utvecklingen av Vera som jag hoppas att vi ska få resurser till kommer att ytterligare förenkla arbetet i domstolarna bland annat genom möjligheter till en ökad samverkan med andra myndigheter. Hösten 2003 behandlade riksdagen efter anmälan från regeringen ett flertal organisationsprojekt. Den positiva behandlingen leder till att arbetet med förändring av domstolsorganisationen kan fortsätta. Under 2004 kommer ett flertal projekt för att genomföra de beslutade omorganisationerna att påbörjas. Störst bland dessa blir den genomgripande omorganisationen av tingsrätterna i Stockholms län. Samtidigt fortsätter vi utreda övriga regioner i landet. Arbetet med dessa utred- 4
G E N E R A L D I R E K T Ö R E N H A R O R D E T ningar sker i högt tempo och med en hög ambition när det gäller utredningarnas bredd och saklighet. Avsikten är att snabbt ta fram ett bra underlag för statsmakternas överväganden om den framtida tingsrättsorganisationen. Det är viktigt att framförallt domstolarnas personal får besked om vad som ska gälla framöver. Det jag sade i inledningen om den ökade arbetsbelastningen måste balanseras mot det viktiga konstaterandet att domstolarna, främst tack vare sin skickliga och lojala personal av alla kategorier, enligt min mening, gjort ett av sina bästa verksamhetsår någonsin. Ett rimligt antagande är att framtiden innebär mer arbete och mindre resurser. För att möta detta måste arbetet med att utveckla domstolsväsendet fortsätta. Med all den kompetens som finns i domstolsväsendet och all den goda vilja som visionen andas ser jag positivt på framtiden. Stefan Strömberg 5
E T T H Ä N D E L S E R I K T Å R ÅRET SOM GÅTT Höga förväntningar på domstolsväsendet Den 10 och 11 september blir dagar som alla kommer att minnas med sorg och bestörtning. Inom loppet av några timmar begås två knivöverfall, båda med dödlig utgång. Först avlider dåvarande utrikesminister Anna Lindh tidigt på morgonen den 11 september efter att aftonen före ha blivit överfallen på NK i Stockholm. Bara några timmar senare avlider en femårig flicka i Arvika efter ett överfall utanför hennes daghem. Det rättsliga efterspelet kring mordet på Anna Lindh inleds i januari 2004 när målet tas upp i Stockholms tingsrätt. Den för Arvika-mordet häktade gärningsmannen döms den 19 november vid Arvika tingsrätt till sluten psykiatrisk vård. En hemmagjord bomb som exploderar utanför tingsrätten i Umeå den 30 januari skadar en 37-årig man kallad till ett misshandelsmål. Den skadade 37-åringen avlider den 10 februari till följd av de skador han ådrog sig. Två misstänkta gärningsmän åtalas senare vid Umeå tingsrätt och döms i maj 2003 till livstids fängelse. Domen fastställs senare av Hovrätten för Övre Norrland. Efterdyningarna av EU-toppmötet i Göteborg 2001 fortsätter, men nu med polisens agerande i fokus. Åtalet mot en polischef för olaga frihetsberövande av hundratals demonstranter vid Hvitfeldtska gymnasiet prövas av Göteborgs tingsrätt. Flera stora företagsskandaler får sina rättsliga efterspel. Åtalet mot Prosolvias ledning omfattar 12 000 sidor och 110 vittnen. Målet beräknas pågå till november 2004. Ägarna av Skandia stämmer direktörerna och pensionsspararna överväger grupptalan mot bolaget. Satsningar på infrastruktur och ny teknik, t.ex. tredje generationens mobiltelefoni har inneburit prövningar i miljödomstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Miljööverdomstolen har haft uppmärksammade mål gällande tunnelbygget i Hallandsåsen och Scanraff oljeraffinaderi i Lysekil. Etapp 5 av Botniabanan är föremål för rättsprövning i Regeringsrätten. Allmänheten och massmedia ser ofta domstolarna i ljuset av den brottslighet som drabbar samhället. Det är däremot sällan som det europarättsliga inslaget och juridikens ökande betydelse i samhället får några stora rubriker. Svea hovrätt har exempelvis uttalat sig angående direkt rätt till skadestånd på konventionsrättslig grund. EG-domstolen har i domar gett svenska domstolar förhandsbesked angående bl.a. offentliggörande av personuppgifter på Internet och olika skattemässig behandling av vissa tjänsteförsäkringar. Medborgarnas förväntningar på domstolsväsendet är höga! Så här vill vi ha framtiden Våren 2002 bildades den särskilda Framtidsgrupp som fick uppdraget att för domstolsväsendets räkning leda arbetet med framtagandet av en ny framtidsvision. I september 2003 presenterade Framtidsgruppen sitt resultat vid en chefskonferens med alla domstolschefer. Visionen har sammanfattats i dokumentet Så här vill vi ha framtiden, Vision för domstolsväsendet. Därefter har arbetet att sprida innehållet i visionen fortsatt ute i de enskilda domstolarna. I arbetet med visionen har många regionala och lokala möten hållits inom domstolsväsendet. Därigenom har många av de anställda i domstolsväsendet fått tillfälle att medverka och redovisa hur de ser på domstolsväsendets framtid. Förändringsarbetet fortsätter Förändringsarbetet inom domstolsväsendet bedrivs på många olika fronter. En viktig del i att skapa det framtida domstolsväsendet är att förändra och utveckla den yttre domstolsorganisationen. Regeringen har nyligen eller förväntas inom kort fatta ett flertal viktiga beslut om sammanläggningar av tingsrätter som ska leda fram till en långsiktigt hållbar organisation för landets domstolar. Arbetet med dessa sammanläggningar har inletts och flertalet förändringar ska vara klara under 2004 och 2005. Under 2003 har DV fortsatt att utreda och utarbeta förslag till nödvändiga organisatoriska förändringar avseende den yttre tingsrättsorganisationen. Detta arbete fortsätter under 2004 och verkets målsättning är att förslag beträffande resterande delar av tingsrättsorganisationen ska lämnas till regeringen under 2004. Utvärderingar Den 4 juni lämnade Riksrevisionsverket sin granskningsrapport avseende de insatser för utveckling av verksamheten vid domstolarna som bedrivits under åren 1999 2002. Uppdraget har avsett såväl de insatser DV utfört genom utvecklingsgruppen som insatser som bedrivits vid domstolar i egen regi. I uppdraget har ingått att analysera och bedöma om utvecklingsverksamheten skapat större förutsättningar för domstolarna att uppnå de mål regeringen ställt upp för reformeringen av domstolsväsendet samt att belysa för- och nackdelar med de olika arbetsmetoder som förekommit. Av rapporten framgår bland annat att domstolarnas förändringsbenägenhet har ökat och att renodlingen av domarrollen har fått ett genombrott. Vidare att de länsoch tingsrätter som har gemensam ledning 6
D E T T A Ä R D O M S T O L S V Ä S E N D E T och administration kan tjäna som förebild. Förutsättningarna för att säkerställa och höja personalens kompetens och öka specialiseringen har däremot inte ökat enligt rapporten. Det har också varit svårt att bedöma om utvecklingsinsatserna skapat bättre förutsättningar att uppnå ökad snabbhet, service och kvalitet till medborgaren. Domstolsväsendets nya verksamhetsstöd Under 2003 fortsatte utvecklingsarbetet och det successiva införandet av det nya verksamhetsstödet, kallat Vera. Vid utgången av 2003 använde följande domstolar hittills utvecklade moduler i Vera: Regeringsrätten, Svea hovrätt, Göta hovrätt, Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Sundsvall, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten i Göteborg, Växjö tingsrätt, miljödomstolen, Östersunds tingsrätt, miljödomstolen, Umeå tingsrätt, miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen och Stockholms tingsrätt, miljödomstolen. Under 2004 och senast i april 2005 införs successivt Vera i stor skala när övriga domstolar får Vera som verksamhetsstöd. SIV Statistik I Verksamheten är ett nytt statistiksystem som domstolen får tillgång till i samband med Vera. SIV är ett verktyg för planering och uppföljning av verksamheten i domstolarna. Ramavtal om rättsdatabastjänster Under våren 2003 tecknade DV ramavtal med ett flertal leverantörer om leverans av rättsdatabastjänster. Det som började i en önskan att renodla de interna avtalen slutade med ramavtal för alla myndigheter som sorterar under regering och riksdag. Upphandlingen har skett inom ramen för den statliga inköpssamordningen och omfattar breda rättsdatabaser, juridiska nyhetstjänster samt rättsdatabaser som rör särskilda rättsområden. 7
O M V Ä R L D E N DETTA ÄR DOMSTOLSVÄSENDET Domstolsväsendet består totalt av 121 olika myndigheter. Dessa indelas i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar, hyres- och arrendenämnder, Rättshjälpsmyndigheten samt DV. Allmänna domstolar Till de allmänna domstolarna räknas tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. Att avgöra tvistemål och brottmål är huvuduppgiften för de allmänna domstolarna. Utöver sina dömande uppgifter har de allmänna domstolarna, framför allt tingsrätterna, att utöva en viss offentlig kontroll. Det sker bland annat genom att tillstånd ges till adoptioner och vissa namnbyten. Vid årsskiftet 2003/2004 fanns det 72 tingsrätter från Trelleborg i söder till Gällivare i norr. Vid tingsrätterna arbetar totalt cirka 2 600 anställda. Lagmannen är chef på tingsrätten. På vissa tingsrätter finns dessutom särskilda domstolsfunktioner inrymda: Fem tingsrätter inrymmer miljödomstolar som handlägger miljömål, exempelvis tillståndsprövning av större samhällsprojekt. Miljööverdomstol är Svea hovrätt. 23 av tingsrätterna är tillika fastighetsdomstolar och handlägger bland annat mål kring expropriering, fastighetsbildning och tomträtt. Dessa domstolar handlägger även mål enligt lagen om grupprättegång. Sju tingsrätter är sjörättsdomstolar. 24 av tingsrätterna handlägger även tryckfrihetsmål. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum för bland annat vissa typer av patentmål. Vid sju tingsrätter finns inskrivningsmyndigheter där inskrivningsärenden handläggs, det vill säga lagfarter och andra ärenden som gäller fastighetsinskrivning. Till tingsrätterna finns närmare 5 400 nämndemän knutna. Tingsrätternas avgöranden är som regel möjliga att överklaga till hovrätt. Det finns sex hovrätter i landet fördelade på orterna Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. Chef för hovrätten är hovrättspresidenten. Vid hovrätterna arbetar totalt cirka 700 anställda. Även till hovrätterna finns nämndemän knutna, totalt cirka 500. Hovrättens dom kan som regel överklagas till Högsta domstolen. En förutsättning för att målet ska tas upp där är dock att Högsta domstolen ger prövningstillstånd. I realiteten är hovrätt vanligen sista instans. Högsta domstolen finns i Stockholm. Där arbetar totalt cirka 100 anställda. Högsta domstolens domar blir oftast prejudikat. Allmänna förvaltningsdomstolar De allmänna förvaltningsdomstolarna utgörs av länsrätterna, kammarrätterna och Regeringsrätten. Förvaltningsdomstolarnas främsta uppgift är att lösa tvister mellan den enskilde och det allmänna som kommun, landsting och stat. Dessa domstolar handlägger exempelvis skattemål, socialförsäkringsmål, psykiatrimål och beslut om samhällsingripande för ungdoms- och missbruksvård. Mål enligt plan- och bygglagen är andra exempel på mål som handläggs av förvaltningsdomstolarna. Det finns 23 länsrätter i landet. Vid länsrätterna arbetar totalt cirka 900 anställda. Lagmannen är chef på länsrätten. Till länsrätterna finns närmare 1 300 nämndemän knutna. Länsrätternas avgöranden kan överklagas till kammarrätt. Kammarrätterna är fyra till antalet fördelade på orterna Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall. Chef för kammarrätten är kammarrättspresidenten. Vid kammarrätterna arbetar totalt cirka 400 anställda. Även till kammarrätterna finns nämndemän knutna, totalt cirka 300. Kammarrättens dom kan som regel överklagas till Regeringsrätten. En 8
O M V Ä R L D E N förutsättning för att målet ska tas upp där är dock att Regeringsrätten ger prövningstillstånd. I realiteten är kammarrätt vanligen sista instans. Regeringsrätten finns i Stockholm. Där arbetar totalt cirka 110 anställda. Regeringsrättens domar blir oftast prejudikat. Hyres- och arrendenämnder Utöver allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar finns inom DV:s ansvarsområde tolv hyres- och arrendenämnder. Hyresnämnderna har bland annat till uppgift att medla i och avgöra vissa hyrestvister. Motsvarande gäller för arrendenämnderna som handlägger arrendetvister. Totalt arbetade vid årsskiftet 2003/2004 cirka 100 anställda inom hyres- och arrendenämnderna. Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall handlägger ärenden om rättshjälp. Vid årsskiftet fanns 15 anställda vid myndigheten. Myndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Domstolsverket DV är central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet. DV:s verksamhet styrs i första hand av de verksförordningar och instruktioner som utfärdas av regeringen. Varje år utfärdar regeringen dessutom ett särskilt regleringsbrev där DV:s uppdrag sammanfattas. I regleringsbrevet för 2003 sägs bland annat att; DV ska med respekt för den grundläggande rollfördelningen mellan domstolarna, DV och andra myndigheter: skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet genom effektiv och ändamålsenlig resursfördelning, vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet, ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer, arbeta för en ökad samverkan inom domstolsväsendet, arbeta för en ökad samverkan mellan domstolar och andra myndigheter med särskild inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom. DV är lokaliserat till Jönköping och har cirka 180 anställda. 9
O M V Ä R L D E N OMVÄRLDEN Domstolväsendet måste vara berett att möta olika händelser och förändringar i omvärlden. Domstolarna måste följa med i utvecklingen, bl.a. genom att ta till sig ny teknik och nya arbetssätt. Inom domstolsväsendet pågår därför sedan flera år ett reformarbete för att kunna bibehålla domstolarnas ställning som garant för rättvisa och rättssäkerhet. Reformarbetet avser såväl den yttre och inre organisationen som de inre arbetsformerna. Arbetet med den yttre organisationen syftar till att skapa enheter som är rustade inför morgondagen och som förmår locka till sig den bästa arbetskraften. Andra viktiga målsättningar handlar om att öka möjligheterna till specialisering och skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Dessa målsättningar uppnås bäst om domstolarna är av en viss storlek. Det inre reformarbetet avser hur arbetet bedrivs bäst inom domstolarna. Ett påtagligt sätt på vilket domstolsväsendet påverkas av omvärlden är förändringar av lagstiftningen som kan innebära att tillströmningen av mål och ärenden till domstolarna ökar eller minskar. Vidare kan olika händelser i samhället få konsekvenser för domstolsväsendet och domstolarnas arbete, exempelvis när mera allvarlig brottslighet leder till stora och uppmärksammade rättegångar. En annan typ av förändring som påverkar domstolsväsendet är den snabba utvecklingen inom IT-området. Även i ett större perspektiv kan förändringar i omvärlden få betydelse för domstolsväsendet, såväl direkt som på ett mera indirekt sätt. Som exempel kan nämnas den ökade förekomsten av terroristattacker runt om i världen. Även om Sverige varit förskonat från sådana händelser hittills kan de medföra att en fokusering görs på säkerhetsarbetet inom olika sektorer av samhället, och därmed även inom domstolsväsendet. Genom det ökade rättsliga samarbetet mellan länder har emellertid den ökade förekomsten av terroristattacker också fått en mera direkt påverkan på svenska domstolar genom införandet av ny lagstiftning. Under 2003 trädde således en ny lag om straff för terroristbrott i kraft. Lagen innebär ett genomförande av ett rambeslut inom EU om bekämpande av terrorism. I den nya lagen anges vilka gärningar som ska utgöra terroristbrott och under vilka förutsättningar någon ska dömas för terroristbrott. För att uppfylla rambeslutet har även bestämmelserna i brottsbalken om kapning utvidgats. Utvidgningen innebär att förutom fartyg och luftfartyg kommer även bussar, tunga lastbilar och maskindrivna spårfordon att omfattas av bestämmelserna. Under året har ytterligare några lagändringar trätt i kraft som kan komma att påverka måltillströmningen hos domstolarna. En av dessa gäller reglerna om besöksförbud. Ändringarna innebär att besöksförbud ska kunna utvidgas till större geografiska områden än tidigare. I vissa fall ska ett besöksförbud även kunna omfatta den gemensamma bostaden. Lagen om grupprättegång trädde i kraft den 1 januari 2003. Lagen innebär en möjlighet för enskilda, organisationer och vissa myndigheter att väcka talan för flera personers räkning. En grupprättegång omfattar samtliga gruppmedlemmar som inom en viss tid anmält till domstolen att de vill ingå i gruppen. Gruppmedlemmarna behöver inte delta i rättegången och svarar normalt inte heller för kostnaderna för rättegången. Den nya taleformen förstärker rättsskyddet framför allt på miljö- och konsumentområdena. Endast vissa domstolar är behöriga att handlägga mål enligt lagen om grupprättegång. Enligt regeringens beslut är det de domstolar som är fastighetsdomstol som ska vara behöriga. Som redan nämnts är IT-området ett område där utvecklingen påverkar även domstolarna. Här kan påverkan ske på olika sätt och på olika plan. Den snabba utvecklingen på IT-området innebär många fördelar för samhället, men kan också innebära nackdelar. Sedan flera år är det möjligt att kommunicera med domstolarna med e-post. Enligt en ny regel i förvaltningslagen är detta numera också en skyl- 10
O M V Ä R L D E N dighet som åligger alla myndigheter. Givetvis är detta positivt på många sätt, bl.a. för effektiviteten i arbetet. Den framtida utvecklingen kan innebära att en stor del av den pappersbaserade kommunikationen med myndigheter i stället kan ske genom användande av elektroniska rutiner. Denna utveckling kommer även att gälla för domstolarna. Den ökande användningen av elektroniska rutiner för emellertid också med sig vissa negativa effekter. En sådan effekt är att riskerna för olika slag av intrång ökar. De problem med virusattacker som uppstår med jämna mellanrum - ofta globalt - drabbar även domstolsväsendet. Under det gångna året medförde ett virusangrepp mot bl.a. domstolarna att DV fick satsa stora resurser på att vidta olika slags åtgärder för att förhindra spridning av viruset. Risken för virusattacker och andra slag av intrång medför att det löpande arbetet med IT-säkerhet ständigt måste prioriteras. Detta har medfört att en ny tjänst som IT-säkerhetschef har inrättats på DV. Den nya tekniken har också fört med sig nya slag av brottslighet som kan vara svår att hantera för polis, åklagare och domstolar. Brott som bygger på utnyttjande av IT och annan teknik är regelmässigt av mycket komplicerat slag, vilket gör att beivrandet tar i anspråk stora resurser hos de olika instanserna. De som sysslar med ITbaserad brottslighet strävar också efter att finna nya metoder att begå brottsliga handlingar, vilket ställer större krav på de myndigheter som har till uppgift att förhindra brottsligheten och beivra brott som begåtts. I framtiden kommer med all sannolikhet denna typ av brottslighet att öka allt mer. 11
V E R K S A M H E T E N S M Å L O C H R E S U L T A T VERKSAMHETENS MÅL OCH RESULTAT Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Verksamheten ska utgå från ett medborgarperspektiv. Huvuddelen av domstolsväsendets verksamhet är dömande verksamhet. Domstolarna och myndigheterna beslutar även i en rad ärendefrågor samt genomför förliknings- och medlingsverksamhet. Inom domstolsväsendet pågår sedan några år tillbaka ett reformarbete vad gäller utveckling av verksamheten. Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet omfattar den verksamhet som bedrivs vid domstolarna, hyres- och arrendenämnderna samt vid Rättshjälpsmyndigheten. I verksamhetsgrenen ingår även kostnader för konkursförvaltare, vittnen och tolk m.fl. Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete avser den verksamhet som bedrivs av DV, även om en stor del av DV:s verksamhet utförs tillsammans med domstolarna och myndigheterna. Målet för den dömande verksamheten är enligt regleringsbrevet för 2003 att brottmål, tvistemål och förvaltningsmål ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. Inriktningen för domstolarna är att genomströmningstiderna generellt ska minska för samtliga målkategorier. Målbalanserna och målbalansernas åldersstruktur ska förbättras och på sikt återspegla genomströmningstiderna. Ärenden ska handläggas rättssäkert och effektivt. För de olika domstolstyperna utom Högsta domstolen och Regeringsrätten har regeringen uppställt skilda specifika verksamhetsmål i fråga om handläggningstider och balansnivåer. Högsta domstolen och Regeringsrätten har ålagts att sätta upp egna verksamhetsmål. Målet för DV är att skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet Rättsväsendet genom en effektiv och ändamålsenlig resursfördelning. DV ska också vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet och ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer. Vidare ska DV arbeta för en ökad samverkan såväl inom domstolsväsendet som mellan domstolar och andra myndigheter utanför domstolsväsendet med särskild inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom. Verksamhetens omfattning 2001-2003 (tkr) 2001 2002 2003 Verksamhetsgrenen Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet 3 518 224 3 619 435 3 674 056 Verksamhetsgrenen Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete 101 679 108 210 104 146 Rättshjälp, offentligt försvar, målsägande biträde m.m. 817 385 876 229 948 046 Domstolsväsendet totalt 4 437 288 4 603 874 4 726 248 12
V E R K S A M H E T E N S M Å L O C H R E S U L T A T Domstolsväsendets verksamhet har kostat 4 726 248 tkr under 2003. Kostnaden för den verksamhet som bedrivs av domstolarna uppgår till 3 674 056 tkr och kostnaden för DV uppgår till 104 146 tkr. Under 2003 har även utbetalats 948 046 tkr för rättshjälp, offentlig försvarare, målsägandebiträde m.fl. Jämfört med 2002 har de totala kostnaderna ökat med 122 mnkr eller knappt tre procent. Förutom löneökningar har kostnadsökningar för offentliga försvarare, målsägandebiträden och konkursförvaltare ökat de totala kostnaderna under denna period. Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet 2003 Högsta domstolen 87 377 tkr (2%) Hovrätterna 490 161 tkr (13%) Tingsrätterna 1 927 700 tkr (52%) Regeringsrätten 92 761 tkr (3%) Kammarrätterna 275 627 tkr (8%) Länsrätterna 572 341 tkr (16%) Hyresnämnderna 70 387 tkr (2%) Rättshjälpsmyndigheten 9 489 tkr (0,3%) Vissa domstolsutgifter 148 213 tkr (4%) Verksamhetens omfattning 2003 Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet 3 674 056 tkr (78%) Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete 104 146 tkr (2%) Rättshjälp och övriga kostnader för den dömande verksamheten 948 046 tkr (20%) 13
U T V E C K L I N G I F O K U S UTVECKLING I FOKUS Det övergripande målet för domstolsväsendet är att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. I budgetpropositionen för 2003 uttalas att förändringsarbetet alltid skall utgå från nyttan för den enskilde medborgaren. Ledstjärnan i reformarbetet skall vara medborgarnas krav på snabbhet, rättssäkerhet och hög kvalitet. Det skall bl.a. ske genom verksamhetsutveckling, kontinuerlig fortbildning, främjande av jämställdhet samt etnisk och kulturell mångfald. Utvecklingen av organisationsstrukturerna mot bakgrund av dagens krav skall fortsätta. Utvecklingen ska utgå från en helhetssyn på verksamheten med en långtgående samverkan mellan rättsväsendets myndigheter. DV har under året fortsatt fokuserat utvecklingsarbetet inom fyra prioriterade områden, nämligen organisation, generationsväxling, införande av Vera och administration. Inom de olika områdena ingår satsningar på verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och teknik. Visionen har sin utgångspunkt i att det måste vara oberoende och kompetenta domstolar som sköter rättskipningen. För att domstolarnas uppdrag ska kunna fullgöras krävs också medborgarnas förtroende. Domarens självklara utgångspunkt måste vara att domstolen inte är till för sin egen skull utan för medborgarna. Framtidens domstolsväsende beskrivs därefter i fyra huvudområden: En domstol för medborgaren, Ett välorganiserat domstolsväsende, Domstolen en modern kunskapsorganisation och Domstolen en attraktiv arbetsmiljö. En domstol för medborgaren kännetecknas av rättssäkerhet, kvalitet och korta handläggningstider. Det ställer krav på tillgänglighet och teknisk utveckling för kommunikation och information. När det gäller organisationen förutsätts domstolarna i framtiden vara så stora att de inte längre har några egentliga problem med sårbarhet. Storleken ska ge möjlighet till nya arbetsformer och specialisering i verksamheten. Det ska normalt bara finnas en underrätt i varje län och kansli endast på en ort, även om förhandlingar vid behov genomförs även på andra platser. En centralmyndighet, där företrädarna för domstolarna har ett avgörande inflytande, ska ansvara för övergripande samordning av domstolsväsendet. Domstolarna, som är personalintensiva kunskapsorganisationer, måste kunna konkurrera om den bästa arbetskraften. Specialisering, fortlöpande kompetensutveckling och flexibla arbetssätt ska tillsammans med gott ledarskap och moderna tekniska hjälpmedel, som beslutsstöd samt presentations- och videoteknik, ge en bra och attraktiv arbetsmiljö. Högskoleutbildning för dem som arbetar i beredningsorganisationen ska normalt vara ett krav. Domarna förutsätts ha olika yrkesbakgrund och domstolschefens förordnande är tidsbegränsat. Strukturerat kvalitetsarbete och återkommande mätningar av kvaliteten i verksamheten ska vara genomfört. En vision för domstolsväsendet De riktlinjer för förändringsarbetet som finns i budgetpropositionen pekar på behovet av en helhetssyn på domstolsväsendets framtid. Under våren 2002 inleddes också ett arbete för att ta fram domstolsväsendets syn på utvecklingen. Under 2003 hölls regionala möten med domstolsanställda över hela landet för att diskutera framtidsfrågor. Särskilda möten hölls med yngre domstolsanställda. Efter en omfattande arbetsprocess, där merparten av de anställda i domstolsväsendet deltagit, sammanställdes en vision för domstolsväsendet, Så här vill vi ha framtiden. Visionen uttrycker de förhoppningar och önskemål om framtiden som personalen gav uttryck för vid arbetsmötena runt om i landet. 14