Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm
Funktionshinder Konsekvens av det samhälle vi lever i, - med dess risker i form av arbetsmiljöer, trafikmiljöer, livsstil, - följd av de kulturella föreställningar som finns om vad som är normalt ifråga om prestationskrav, utseende och annat
Perspektiv i dag Tillgänglighet Diskriminering Hinder för delaktighet
Tillgänglighet Hur de institutionella stödsystem som finns i samhället är utformade - transportmedel, färdtjänst, offentliga lokaler, affärer, arbetsplatser mm Bristande tillgänglighet innebär en rad sociala konsekvenser, t.ex. att ständigt behöva planera den egna tillvaron, brist på valfrihet, beroende av andra
Social konstruktivistiska perspektiv Man försöker förstå funktionshinder i ett socialt sammanhang och som är sammanflätat med ekonomisk-politiska maktrelationer Lösningen blir att med lagstiftningens hjälp och med politiska medel åstadkomma förändringar i den sociala miljön till gagn för personer med funktionsnedsättning Förminskande och förtryckande attityder skapas och vidmakthålls genom de praktiker och diskurser som präglar de dominerande samhällsinstitutionerna
Fysiska miljön Utformningen av den fysiska miljön är resultat av dragkamp mellan olika aktörer där maktutövningen spelar väsentlig roll Viktigt att ha kunskap om hur de nya fysiska miljöer utformas, för vem och under vilka betingelser
Sociala miljön Den social modellen förnekar inte att skadan, sjukdomen är ett problem som motiverar behandling, vård och rehabilitering, men funktionsnedsättningen ska framför allt ses i relation hur omgivningen ser ut Hinder att kunna delta på lika villkor i samhällslivet, hur attityder och fördomar skapas och vidmakthålls, hur sociala arrangemang utformas (skolans undervisning, arbetsplatsens konstruktion mm)
Tillgänglighet lagstiftning och reformretorik Historiskt sett har inriktningen varit vård och omsorg inom ramen för segregerande institutioner - Filantropi (humanitär hjälp) - Kontrollbehov (institutioner) - Försörjningsförmåga ( rehabilitering och normalisering) - Integrering
Från patient till medborgare De övergripande nationell målen - Samhällsgemenskap med mångfald som grund - Full delaktighet i samhällslivet - Jämlikhet i levnadsvillkor för män och kvinnor, för pojkar och flickor
Handikappolitiska arbetet Ska särskilt inriktas på att - Identifiera och undandröja hinder för full delaktighet - Förebygga och bekämpa diskriminering - Ge barn, ungdomar och vuxna förutsättningar för självständighet och självbestämmande Se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, skapa tillgängligt samhälle och förbättrad bemötande
Ansvars- och finansieringsprincipen Sektorsansvar myndigheterna skall verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder Handisam myndighet för handikappolitisk samordning samordna, stödja och driva på
Utbildning Tradition att särbehandla elever som inte passar in - elever med kroppsliga sjukdomar - stökiga, bråkiga och olydiga elever - elever som inte klarar kunskapsmålen - elever som blir mobbade
Teoretiska perspektiv på specialundervisning Medicinskt perspektiv, många föräldrar vill ha diagnos dels för att få stöd, dels för att minska skuldkänslor och oro Socialt perspektiv, fokuserar på den sociala omgivningen och fysiska barriärer i skolan, undervisningsmiljön Socialkonstruktivistisk perspektiv, ifrågasätter identifieringen av särskilda behov som leder till segregering av undervisningen
Utbildningsnivå Allmänt lägre utbildningsnivå än befolkningen övrigt Vuxenskadade vanligare med högre utbildning Varför? - tillgänglighet, förmåga, förväntningar, begränsningar?
Arbetsmarknaden Barriärer - Byggnader - Rekrytering - Befordran - Lönen - Kompetensutveckling - Irrelevanta krav - Nedvärderande attityder
Myndigheternas logik Arbetsförmedlingen Anställningsbar person, ska kunna arbeta ett visst antal timmar/vecka Försäkringskassan Restarbetsförmåga, d v s den arbetsförmågan FK bedömer finns kvar Kommunen Sysselsättningskrav knuten till försörjningsstöd eller daglig sysselsättning i någon form för personer med sjukersättning Konsekvens; passar man inte in hamnar man i ett ingemansland
Identitet, arbete, försörjning Självbild knyts till position på arbetsmarknaden Arbetes och sysselsättningens påverkan på dagliga rutiner Arbetets påverkan till sociala kontakter Möjlighet att visa på faktiska förmågor Ofta arbete med lönebidrag, med små möjligheter att kunna göra karriär, få kompetensutvecklig, byta arbetsuppgifter eller arbetsgivare, låg lön
Strukturella problem Brister i skolmiljön, brister i studie- och yrkesvägledning, bristande tillgänglighet, svårt att ta sig till jobbet, låga förväntningar Vardagssysslor som tar mycket tid Behov av tid för kontakter med vårdinrättningar och andra myndigheter
Mötet mellan individen och professionella De professionellas monopol på kunskap - Hög grad av autonomi - Expertroll - Makt som är svårt att ifrågasätta - Styrningen uppifrån - Arbetsfördelning - Alla ska behandlas lika Brukarens utgångspunkt - de levda erfarenheterna
Handläggarna Frihet att bedöma hur problem ska tolkas och åtgärdas organisationens regler och procedurer Välfärdsbyråkratens roll motsägelsefull Ofta take-it-or-leave-it logik
Individen Kunskapsmässigt underläge Behov av hjälp att orientera sig i välfärdsapparaten Nå fram till rätt person Bli ifrågasatt Bli utredd av många myndigheter Krav att klara situationen på egen hand
Välfärdssystemets roll i dag Neddragningarnas effekt - Ersättningar begränsas - Villkoren skärps - Striktare tillträdesregler - Hårdare prövning av sjukersättning och A- kassa
Arbetsmarknaden i dag Högre krav på formell utbildning Enkla jobb har försvunnit Snabba förändringar inom arbetsmarknaden Krav på nya kompetenser och yrken
Service och tjänster i dag Marknadsanpassningen - Många utförare individen förväntas välja mellan utförare som finns på marknaden Professionellas roll - Följa strikta regelsystem familjen blir viktig komplement framför allt när det gäller sociala relationer