Personalpolitik för ett bättre Region Skåne

Personalpolitik för ett bättre Region Skåne

Innehåll Innehåll 2 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs 3 Politiskt ansvarstagande 3 Jämställdhet och mångfald 3 Minska sjukfrånvaron 4 Rätt till heltid 4 Trygga anställningar 5 Inflytande och samverkan 5 Ett bra ledarskap 5 Låt proffsen vara proffs 6 Utbildning och kompetensutveckling 6 Avslutning 7 2

Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje dag ett fantastiskt arbete och bidrar alla till att skånsk hälso- och sjukvård inom många områden håller världsklass och är en viktig del av välfärden. Personalen är verksamhetens viktigaste resurs och kvaliteten på det som utförs är ofta intimt sammanflätat med hur våra medarbetare mår och trivs. Med frisk, inspirerad och engagerad personal kan vi erbjuda medborgarna bättre kvalitet på vård och service. Många år med kraftiga besparingar och omorganisationer i verksamheten har dock skapat en stressig och ohälsosam arbetsmiljö. Ett antal medarbetare har valt att lämna Region Skåne och på en del arbetsplatser är personalgenomströmningen mycket stor. Det krävs därför kraftfulla åtgärder för att vända denna trend, med satsningar både på minskad arbetsbelastning, bättre anställningsvillkor och ökat personalinflytande. Vården står inför stora rekryteringsbehov framöver, en rad vårdyrken är eller riskerar att bli bristyrken. Om inget görs kommer det i framtiden att vara svårt att få tag på bland annat sjuksköterskor, undersköterskor och läkare inom en rad olika områden. Region Skåne som arbetsgivare måste därför framstå som ett attraktivt alternativ för de människor som de närmaste åren ska ut i arbetslivet. Genom att vara en god arbetsgivare kan regionen locka till sig och behålla den personal som är nödvändig för att klara av den framtida kompetensförsörjningen. En attraktiv arbetsgivare respekterar personalen och skapar goda möjligheter för personalen att använda och utveckla sin kompetens. Det betyder att arbetet organiseras på ett sådant sätt att varje medarbetares kompetens tillvaratas fullt ut och att vi fokuserar på hela vårdkedjan. Med en effektiv bemanning flyter arbetet lättare, arbetsmiljön förbättras och vårdköerna minskar. Politiskt ansvarstagande Arbetet för att skapa bra och utvecklande arbetsplatser måste främst bedrivas av medarbetare och chefer på själva arbetsplatsen, men det bottnar i en politisk ledning som vill och vågar ta initiativ och ansvar för en god personalpolitik. Detta har alltför ofta saknats under det nuvarande styret. Det handlar inte om politisk detaljstyrning av medarbetarnas vardagsfrågor, utan om att genom tydliga visioner, beslut och prioriteringar ge de rätta förutsättningarna för att förverkliga en god arbetsmiljö. Dessa måste kompletteras med en god återkoppling och uppföljning av resultaten och en beredskap att också ta ett politiskt ansvar när resultaten inte blir som det var tänkt. Det politiska ansvaret omfattar även offentligt finansierade verksamheter som drivs i privat regi. Region Skåne ska i avtal och uppföljning se till att de anställda som arbetar i entreprenadutsatt verksamhet ska omfattas av lika goda arbetsvillkor som personal i verksamhet i egen regi. Detta är särskilt viktigt i frågor rörande lägstalöner, arbetsmiljöarbete, riktlinjer kring arbetstider och meddelarfrihet. Krav på kollektivavtal ska gälla alla entreprenörer. Jämställdhet och mångfald Region Skåne ska i största möjliga utsträckning vara återspegling av det kringliggande skånska samhället och ska därför sträva efter en ökad mångfald bland sina anställda. En mångfald av erfarenheter och kunskaper ger större förmåga att ge likvärdig service till alla medborgare oavsett bakgrund. Det kan också skapa dynamik och 3

utveckling när människor med olika erfarenheter tillsammans bidrar till att göra Region Skånes verksamhet bättre. I jämförelse med många manligt dominerade yrkesgrupper är de kvinnodominerade vårdyrkena underbetalda med hänsyn till utbildningskrav och ansvarstagande. Även inom vården finns fortfarande omotiverade löneskillnader mellan män och kvinnor kvar. Det är en viktig jämställdhetsfråga att rätta till dessa orättvisor. Men det är också en ödesfråga för kompetensförsörjningen inom vården att kunna erbjuda löner och arbetsvillkor som gör det attraktivt att välja en yrkeskarriär inom vårdsektorn. Därför är jämställda löner både en rättvisefråga och en framtidsfråga för verksamheten. Då vi kunnat se att den löneglidning som sker inom ramen för dagens lönesättning ofta utfaller till männens fördel måste en diskussion föras om hur vi bättre kan få en lönebildning som följer de politiskt uppsatta målen. Utöver en sämre lön har kvinnor oftare sämre arbetsvillkor i form av otryggare anställningar, deltidsanställningar och en större sjukfrånvaro. Jämställdhetsfrågorna ska därför vara en integrerad del av Region Skånes personalpolitik. Minska sjukfrånvaron Arbetsbelastningen i sjukvården ökar kraftigt. Den främsta anledningen till ökningen är med stor sannolikhet nedskärningarna i vården. Färre anställda ska ge fler patienter alltmer vård. Det är en ekvation som visat sig inte gå ihop. Personalen betalar ett högt pris med sin hälsa. När arbetsbelastningen ökar, ökar även risken att personalen slits ut i förtid. Resultatet syns tydligt i en ökande sjukfrånvaro bland Region Skånes personal. Skåne minimera sjukfrånvaron. Samtidigt krävs en hög ambition kring det egna rehabiliteringsansvaret. För att minska sjukfrånvaron vill vi arbeta med: - Stopp för nedskärningar och besparingar - Arbetsro istället för ogenomtänkta omorganisationer - Ett ständigt förbättringsarbete för en god arbetsmiljö tillsammans med de fackliga organisationerna - Rehabilitering och friskvård - Ökat personalinflytande - Ett bättre ledarskap på alla nivåer - Bra och utvecklande arbetsplatser där kompetensen tas tillvara Rätt till heltid Det ofrivilliga deltidsarbetet innebär ofta försörjnings- och planeringsproblem för den enskilde. Därför ska alla tjänster i Region Skåne i grunden vara heltidstjänster, medan deltid ska vara en möjlighet för den som vill. Alla nyutlysta tjänster ska vara 100 procent. Detta är en viktig jämställdhetsfråga, då det är mest kvinnor som arbetar ofrivillig deltid, och därmed ofrivilligt har en lägre inkomst och därmed en sämre pension. Även om alla tjänster i grunden ska vara heltidstjänster så kan det finnas perioder i livet då man vill arbeta mindre. Det kan exempelvis vara när barnen är små, eller när pensionen närmar sig. Region Skåne ska så långt det är möjligt erbjuda den anställde önskad sysselsättningsgrad. Frågan om önskad sysselsättningsgrad ska vara ett stående inslag på de årliga medarbetarsamtalen. Utvecklingen med ökande sjukskrivningstal måste vändas. Genom att erbjuda bra och utvecklande arbetsplatser och bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan Region 4

Trygga anställningar Fasta anställningar ska vara norm i Region Skåne. Bruket av otrygga anställningsformer ska motverkas och minimeras. För den enskilde påverkas både arbetssituationen och den sociala situationen starkt negativt av en otrygg anställning. Även för organisationen finns stora vinster med trygga anställningar, då det kan medföra en bättre kontinuitet på arbetsplatsen. Personal som kan planera långsiktigt på arbetsplatsen är en viktig förutsättning för att genomdriva framgångsrikt organisations- och utvecklingsarbete. Bruket av otrygga anställningar varierar kraftigt mellan olika verksamheter och verkar ofta vara beroende av det lokala ledarskapet. Bland annat därför är det viktigt att det finns ett reellt lokalt personalinflytande över arbetstider och arbetsorganisation. Ett sätt att minimera visstidsanställningarna är att inrätta personalpooler med tillsvidareanställd personal. Då kan kontinuiteten i verksamheten öka samtidigt som en ökad trygghet för personalen uppnås. Inflytande och samverkan Goda påverkansmöjligheter och ökat inflytande för personalen ger högre kvalitet i verksamheter och friskare arbetsplatser. Det är därför oacceptabelt att samverkan med de fackliga organisationerna har skötts så dåligt under nuvarande regim att man från Kommunal och Vårdförbundets sida sett sig nödgade att säga upp samverkansavtalen med Region Skåne. Förtroendet mellan regionledning och de fackliga organisationerna måste återupprättas och ett nytt samverkansavtal förhandlas fram. En bra samverkan mellan fack och arbetsgivare ska kombineras med ett demokratiskt utvecklings- och förändringsarbete där medarbetarnas kunskaper och erfarenheter tas till vara. Det är nödvändigt för att verksamheten även på längre sikt ska hålla högsta kvalitet och kunna implementera de nya kunskaper och metoder som ständigt växer fram inom hälso- och sjukvården. Ett bra ledarskap Den viktigaste egenskapen hos en bra chef är ett gott ledarskap. En bra ledare är engagerad och lyhörd. En bra chef har därför medarbetarnas tillit och har själv ett engagemang för människor och samhälle. Chefen ska kunna delegera och ge sina medarbetare ansvar och inflytande över hur arbetet utförs. Det är viktigt att chefer i Region Skåne också kan ge återkoppling och erkännande efter utfört arbete. Region Skåne ska ha en genomtänkt strategi för att rekrytera och utbilda nya och befintliga chefer i verksamheten. Goda ledaregenskaper ska prioriteras vid rekrytering av nya chefer. Det är ofta väl så viktiga som förkunskaper om själva verksamheten. Det är en stor uppgift för politiken att ha bra ledare som förmår att tillsammans med personalen bryta ner politiska visioner och mål till arbetet på den lokala arbetsplatsen. När ledarskapet är osynligt eller inte fungerar högst upp i organisationen, vilket vi sett allt för många exempel på under den gångna mandatperioden, skapar det osäkerhet och problem även längre ner i organisationen bland chefer och medarbetare. De tvära kasten och det otydliga ledarskapet riskerar att förvärra känslan av utsatthet och maktlöshet på golvet. I ett sådant klimat frodas även ryktesspridning och spekulationer som förvärrar oron. När otydligheten och nyckfullheten är omfattande i den högsta politiska ledningen påverkar det i hög grad arbetsron och arbetsglädjen på golvet. 5

Låt proffsen vara proffs De som styr sjukvården har ofta okritiskt fört in styrmodeller som är hämtade från näringslivet. Ofta har det handlat om införandet av marknadsliknande köp- och säljsystem, konkurrensutsättning och ett ökat fokus på det som går att mäta och uttrycka i siffror. Konsekvensen har blivit att fokus har hamnat på ekonomiska styrmedel vilka ofta får ersätta personalens kunskaper, erfarenheter och professionalism. Patienten omvandlas till kund och ansvaret för den samlade sjukdomsbilden försvagas när olika tillstånd delas upp och ersätts var för sig i vad som ofta kallas resultatenheter. Ofta sker då en suboptimering av sjukvårdens resurser när ersättningssystemen inte hänger med i utvecklingen av vårdprocesserna. Det finns också en allvarlig risk är att vårdinsatserna anpassas till vad som är lönsamt i ersättningssystemet och inte efter patientens behov. Den hårda ekonomiska styrningen och nedbrytningen av sjukvården i små avgränsade kategorier och mätbara mål är inte bara ett hot mot patienten. Det tränger även undan och snedvrider vårdpersonalens kunskaper och professionalism. Allt större andel av läkarnas arbetstid används till att administrera ersättningssystem och registrera ersättningsgivande medicinska åtgärder. Vi anser att den utvecklingen har gått för långt och att vi nu tillsammans med professionen måste hitta nya sätt att styra hälso- och sjukvården som bättre tar till vara personalens yrkeskunnande och etik. Om utgångspunkten för utvecklingen av vården är en tillit till proffsens förmåga att vara just proffs, då kan inte utvecklingen bygga på nya snillrika ekonomiska incitament, utan måste istället inriktas på andra sätt att ta till vara den resurs som redan finns. Arbetet för att finna nya och bättre sätt att styra och utveckla hälso- och sjukvården måste tas fram i dialog och samverkan med professionen. Viktiga mål i ett sådant arbete är: - Minskad administration - Kvalitetsmätningar för att jämföra och utveckla verksamheten, inte i första hand för att styra ersättningar - Finna och ta bort skadliga ekonomiska incitament - Styrningen ska generellt i högre grad ta sin utgångspunkt i professionens etik och kunskaper/erfarenheter och i mindre grad i ekonomiska incitament Utbildning och kompetensutveckling Att jobba i Region Skåne ska vara utvecklande och stimulerande. Vår verksamhet utvecklas hela tiden och personalen ska ges förutsättningar att utvecklas med den. Det ställer höga krav på möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning under sin anställning. Kompetensutveckling kan vara studiebesök eller intressanta seminarier, det kan också vara att prova nytt på sitt arbete så att lärandet blir en del av en vanlig arbetsdag. Kompetensutveckling kan också vara studier på högskola eller annan längre utbildning. Därför måste möjligheten till specialistutbildning bli bättre. Lika viktigt som att arbeta med kompetensutveckling är att Region Skåne förmår att upptäcka och integrera nya kompetenser i verksamheten. Individerna ska ges möjlighet att utvecklas både personligt och i sin profession. Det är även viktigt att det till kompetensutvecklingen kopplas en möjlighet till en god löneutveckling. För att lyckas med detta krävs att vi har en väl fungerande struktur för lönesamtal. Eftersom lönen är en del av 6

återkopplingen från arbetsgivaren till den enskilde medarbetaren är det viktigt att alla arbetsledare har förmåga att skapa tydlighet i löneprocessen och att lönekriterierna är väl kända. Kompetensöverföring, i form av erfarna medarbetare som delar med sig av sin kunskap till yngre och medarbetare med kortare anställningstid är en viktig del av kompetensutvecklingen. Förmågan att tillvarata och sprida kunskap som redan finns i organisationen måste bli mycket bättre. Varje medarbetares behov av individuell utveckling ska tas upp på medarbetarsamtalen och arbetsgivaren ansvarar för att alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. Avslutning Vi vill med denna skrift särskilt lyfta fram personalpolitikens betydelse för att lyckas med andra satsningar inom offentlig sektor. En organisations förmåga att attrahera duktiga och engagerade medarbetare är helt avgörande för vilken kvalitet och vilken service den kan leverera. Och den förmågan är i sin tur avhängig en god och långsiktigt hållbar personalpolitik. Vi tror att det är en fördel om de styrande politikerna och de fackliga organisationerna har en gemensam målbild för hur en sådan personalpolitik bör se ut. Har du synpunkter på materialet, eller andra frågor? Tveka då inte att ta kontakt med oss! Henrik Fritzon (S) Regionråd Daniel Hedén (S) Vice ordförande personal- och arbetsgivarutskottet Region Skåne 7