Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Relevanta dokument
Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland hbtpersoner

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Normmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner. En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Integration av hbtq-frågor i elevhälsoarbete ja tack!

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Transpersoners situation i samhället igår, idag och imorgon

Varför blir vi sjuka av det ojämställda samhället?

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndenhälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

Sexualiteter, samverkande maktdimensioner, normkreativitet och droger

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

RespektErA hur JAg vill ta mig igenom AlLt!

Kommittédirektiv. Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner. Dir. 2016:102. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2016

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor, (SOU 2017:92)

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Hälsa på lika villkor? Självskattad hälsa hos HBHO*-personer i Mellansverige 2012

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

SLUTRAPPORT. Projektet Hbtq+, psykisk hälsa och suicidprevention

Definition av Verklighetens folk: De som har familj, arbetar, tar semester och lever sina liv som folk gör mest.

Hatbro' mot hbtq-personer. Maria Tillquist 9 juni 2017

Att bemöta msm. Malin Grundström, RFSL Ungdom, Jon Gjønnes, RFSL,

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Hälsa på lika villkor? 2014

Yttrande över Transpersoner i Sverige förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Workshop om sexuell hälsa med fokus på unga nyanlända Karolina Höög & Maja Österlund

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet AKTUELLT

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

FRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Hbtq-personer och suicidprevention

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

Minoritetsstr. kan skapa beroende

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

LIV & HÄLSA UNG med fokus på HBTQ-ungdomar

Gotlands Regnbågshelg 2012

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Regeringens arbete för hbtq-personers lika rättigheter

Avdelning för hälsofrämjande -

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Män som har sex med män

Att ställa frågor om våld

Nationell samordning suicidprevention

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Möjlighet att leva som andra

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll Katrineholms kommuns HBTQ-satsning

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

YTTRANDE 1 (5) VLL Ku2017/02516/DISK Stockholm

Remissyttrande över SOU 2017:47 Nästa steg på vägen mot en god och jämlik hälsa

Insatser för att förbättra hbtqpersoners

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Hälsa på lika villkor

Trend Vårdbarometern

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor

Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation

Effekter av heteronormen

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Hälsa på lika villkor? År 2010

Seta rf Böletået 5, Helsingfors Anders Huldén

14 Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) LS

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten

INLEDNING... 1 METOD OCH URVAL... 1 DISPOSITION... 6 BEGREPPSFÖRKLARING... 7

Hälsa på lika villkor

Förstudie inför framtagandet av ett kunskapsstöd till socialtjänsten om hbtq- perspektivet

BoendeDOK. Avstämning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

BRA BEMÖTT? Unga hbtq-personers erfarenheter av att besöka ungdomsmottagningen Anna Due & Mina Gäredal

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Bredda normen. Unga hbtq-personers röster om att varken arbeta eller studera

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript:

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige Charlotte Deogan Utredare, PhD Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens uppdrag Uppföljning av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland hbt-personer Kunskapsspridning om effektiva metoder och insatser 214-217 Samverkan med DO, SoS, MUCF & Kulturrådet Sid 2.

Rapportering till regeringen Uppdrag rapporterades juni 215 1. rapport om homo- och bisexuella personer, 214 (HLV) 2. rapport om transpersoner, 214/215 (självselekterad webbenkät) Ej varje år Kvalitativ studie om sexuell hälsa Sid 3.

Uppdrag att samordna det suicidförebyggande arbetet på nationell nivå utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och aktörer, genom bl.a. en föreslagen nationell myndighetssamverkansgrupp och en nationell intressentgrupp utveckla kunskapssammanställning, kunskapsspridning och vägledning stärka kunskapsuppbyggnaden på området utveckla uppföljningen av det suicidpreventiva arbetet publicera sammanfattande årliga rapporter om utvecklingen på området utifrån rollen som samordnande myndighet. Sid.

Transpersoners hälsa - metod KI, RFSL, RFSL Ungdom, FoHM Självselekterad, anonym webbaserad enkätstudie 8 respondenter - heterogen grupp Största enkät om hälsa bland transpersoner i Sverige HLV-frågor, målgruppsspecifika frågor QX, sociala medier (RFSL, RFSL Ungdom), privata kontaktlistor, Google AdWords, transspecifik vårdkontakter Självselekterad enkät - går inte att generalisera till gruppen transpersoner i sin helhet. Men ger ett bra underlag för diskussioner Sid 5.

Studiens respondenter Ålder och utbildning 5 45 4 35 3 25 2 15 1 6 5 4 3 2 1 5 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 Åldersgrupper Sid 6.

Studiens respondenter Begrepp som användes för att beskriva sin transidentitet. Antal svarade och andel som använde respektive begrepp (flera svarsalternativ kunde anges) Transidentitet Antal Andel Transperson 376 47 % Transsexuell 299 37 % Före detta transsexuell 44 6 % Transvestit 129 16 % Intergender 251 31 % Annat 4 5 % Osäker 54 7 % Vill inte ange 1,1 % Totalt 1 194 Sid 7.

Öppenhet med sin transerfarenhet Alltid öppen Öppen för vissa personer eller i vissa sammanhang Kan inte välja att vara öppen eller ej, för det syns Döljer det för de flesta personer eller i de flesta sammanhang Döljer det alltid 2 4 6 % Sid 8.

Kränkande behandling Andel som har blivit behandlad eller bemött på ett kränkande sätt under de senaste 3 månaderna (N = 782) 45 4 35 3 25 % 2 15 1 5 Nej En gång Flera gånger Sid 9.

Avstått från aktiviteter pga. rädsla för diskriminering Har det hänt under de senaste 12 månaderna att du har avstått från att göra något av rädsla för att bli dåligt behandlad eller diskriminerad på grund av din transerfarenhet? Ja, flera gånger i veckan Ja, flera gånger i månaden Ja, någon gång i månaden Ja, någon enstaka gång Nej, det har inte hänt under de senaste 12 månaderna, men tidigare Nej, det har aldrig hänt 5 1 15 2 25 3 % Sid 1.

Utsatthet för våld pga. transerfarenhet Har någon gång varit utsatt för våld på grund av sin transerfarenhet fördelat efter ålder, andel (N = 781) 3 25 2 % 15 1 5 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 Åldersgrupper Sid 11.

Trygghet Andel som avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad, eller på annat sätt ofredad, fördelat efter ålder 6 5 4 % 3 2 1 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 Åldersgrupper Sid 12.

Utsatthet för sexuellt våld Andel som tvingades till sex mot sin vilja fördelat efter ålder (N = 781) % 4 35 3 25 2 15 1 5 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 Åldersgrupper Sid 13.

Utsatthet för psykiskt våld Andel som har blivit utsatta för psykiskt våld under de senaste 12 månaderna fördelat efter ålder (N = 781) 6 5 4 % 3 2 1 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 Åldersgrupper Sid 14.

Förtroende? Respondenterna rapporterar lågt förtroende för samhällsinstitutioner - 75% lågt förtroende riksdagen samt Arbetsförmedlingen - 65% landstings- och kommunpolitiker - 6% Polisen samt Försäkringskassan - 58% socialtjänsten - 51% skolan - 43% hälso- och sjukvården Sid 15.

Levnadsvanor Nästan en tiondel av respondenterna angav att de har använt droger under de senaste sex månaderna. En fjärdedel uppgav att de skulle vilja träna mer än vad de gör i dag men är på något sätt begränsade på grund av sin transerfarenhet. Var tredje respondent rapporterade att de har ett problematiskt förhållande till mat och ätande. Sid 16.

Förhållande till mat och ätande % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 Oproblematiskt förhållande till mat och ätande Problematiskt förhållande till mat och ätande Sid 17.

Allmänt hälsotillstånd % 8 7 6 5 4 3 2 1 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 Bra hälsa Någorlunda Dålig hälsa Sid 18.

Nedsatt arbetsförmåga Har du någon fysisk eller psykisk sjukdom som medför att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i din vardag? 6 5 4 % 3 2 1 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 Nedsatt i hög grad Nedsatt i någon mån Sid 19.

Självmordstankar senaste 12 mån % 4 35 3 25 2 15 1 5 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 En gång Flera gånger Sid 2.

Självmordsförsök någon gång % 4 35 3 25 2 15 1 5 15 19 2 29 3 44 45 64 65 94 För ett år sedan eller mer Mellan 2 veckor och ett år sedan Sid 21.

Kan leva i enlighet med sin könsidentitet 35 3 25 2 15 1 5 Helt I stort sett Endast delvis Inte alls Sid 22.

Lever sexuellt så som man önskar 35 3 25 2 15 1 5 Helt I stort sätt Endast delvis Inte alls som jag önskar Sid 23.

Kondomanvändning Kondomanvändning i samband med vaginalt/analt samlag 45 4 35 3 25 2 15 1 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 En pågående sexuell partner Flera pågående sexuella partner Sid 24.

Sex mot ersättning 1% av respondenterna har erfarenhet av sex mot ersättning: 3 % vid ett tillfälle och 7 % flera gånger - saknade/saknar (tillräckligt med) arbete eller försörjning och behövde pengar 41 % - för att jag tycker att det är spännande 25 % - för att skada mig själv 24 % - för att få bekräftelse i min könsidentitet 19 % - för att jag kunde inte motstå ersättningen som erbjöds 19 % Sid 25.

Hiv Nästan hälften har aldrig hivtestat sig De vanligaste anledningarna till att inte testat sig för hiv var att man lever i ett monogamt förhållande med en person som inte har hiv och att man aldrig haft samlag eller oskyddat samlag. Över en tredjedel vet inte var man kan testa sig och få ett bra bemötande Över 8 procent vet hur man kan skydda sig mot hiv 1/8 angav att hen är hivpositiv Sid 26.

Bemötande inom allmänna hälsooch sjukvården Jag har fått bra bemötande och bra hjälp 65 % Jag har känt mig dåligt bemött på grund av min transerfarenhet 28 % Personalen ville hjälpa men saknade nödvändig kunskap/information om transfrågor Jag behövde utbilda personalen om min transerfarenhet för att kunna få rätt hjälp 3 % 32 % Personalen ville inte använda mitt egenvalda namn/pronomen 13 %/19 % Jag blev vägrad vård av sjukvårdspersonal på grund av min transerfarenhet Jag sköt upp eller undvek att söka vård på grund av RÄDSLA ELLER ORO för att uppleva dåligt bemötande eller diskriminering från sjukvårdspersonal Jag sköt upp eller undvek att söka vård på grund av TIDIGARE ERFARENHETER av dåligt bemötande eller diskriminering från sjukvårdspersonal 5 % 4 % 23 % Sid 27.

Sammanfattning Majoritet av respondenterna skattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott, samtidigt som endast ~1%känner att de helt kan leva i enlighet med sin könsidentitet Främst livsvillkoren som påverkar förutsättningarna för hälsa bland transpersoner Livsvillkor påverkar hälsa på ett mängd olika sätt samt begränsar transpersoners livsutrymme och möjligheten att leva i enlighet med sin identitet Psykisk hälsa ett fortsatt allvarligt problem hög andel självmordstankar/självmordsförsök Sid 28.

Metodbegränsningar Diskussion Skillnader i hälsa kvarstår transpersoner vs. befolkningen i allmänhet Resultaten i linje med tidigare undersökningar Sid 29.

Slutsatser Begränsat livsutrymme Öka kunskapen om transpersoners livssituation i samhället Riktade självmordsförebyggande insatser Trygga och inkluderande miljöer Tillgång och tillgänglighet till stöd och rådgivning Kunskapshöjande insatser till relevanta yrkesgrupper Fördjupningsstudier kommer Sid 3.

Rapporten finns att hämta Folklhälsomyndighetens hemsida: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer Sid 31.