Östersund - Sveriges bästa klimatkommun



Relevanta dokument
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Östersunds klimatarbete med exempel från arbete inom kommunkoncernen och i det geografiska området.

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

fossilbränslefri kommun

Fossilbränslefri kommun 2025

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Framtidens transporter sker med biogas och el

Klimatoch energistrategier

Energigas en klimatsmart story

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

På väg mot en hållbar framtid

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta?

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Green Highway en grön transportkorridor längs ett förnyelsebart energibälte. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Miljöredovisning 2014

Förnybarenergiproduktion

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Beskrivning av ärendet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Den målbild som visionen målar upp behandlar tre aspekter:

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Klimatmål, strategier och åtgärder januari 2016

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Energiskaffning och -förbrukning 2012

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Hållbart resande och transporter. Grön Trafik, aktuella projekt och kampanjer

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun

Earth Week mars

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län

Biogasstrategi för Östersund kommun

Vattenfall Värme Uppsala

Klimatpolicy Laxå kommun

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR (080911)

Bioenergin i EUs 2020-mål

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Energihushållning. s i handboken

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum

Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet

Hållbar utveckling Den sociala dimensionen Peter Wenster Sveriges Kommuner och Landsting

Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västmanlands län

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Hållbart resande och transporter. Grön Trafik, aktuella projekt och kampanjer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Miljöarbete i Eskilstuna

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Klimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi

Energi- & klimatplan

Energistrategier. Vision 2040

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Mot ett energismart Falun 2050

Energi- och klimatstrategi

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Ett annorlunda uppdrag

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Energieffektivisering av transporter

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Klimatbokslut Klimatbokslut Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Transkript:

Östersund - Sveriges bästa klimatkommun Östersund är bästa klimatkommun tack vare ett omfattande och ambitiöst klimatarbete på alla områden. Naturskyddsföreningens motivering Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersund till Sveriges bästa klimatkommun i deras jämförelse Klimatindex, som sammanställs vart tredje år. Svante Axelsson är generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. Han har arbetat med undersökningen och säger så här om varför Östersund blev Sveriges bästa klimatkommun. Östersund har ett väldigt brett och genomtänkt klimatarbete. Kommunen var inte bäst i alla områden som vi undersökte, men man ligger bra till i samtliga. Om man skulle jämföra vår utmärkelse med Oscarsgalan så skulle Östersund kanske inte vinna pris för bästa huvudroll, men för bästa regi. Nu går vi vidare och vässar klimatarbetet ytterligare! Att bli utnämnd till Sveriges bästa klimatkommun gör oss stolta. Det ger oss också hopp och tro inför framtiden och det arbete som ligger framför oss. Hänsynen till kommande generationer lägger ett ansvar på oss att vara aktiva nu för att kunna ge dem ett hållbart samhälle i framtiden. Att bli etta är ganska svårt. Vi är inte den enda kommunen som har klimatarbetet högt på agendan. Men vi har arbetat hårt i många år inom den kommunala organisationen och skapat ett system som fungerar väldigt bra. Det finns också många företag, organisationer och privatpersoner i Östersund som bidragit till att minska utsläppen. Utnämningen ger oss ett fint kvitto på vårt långsiktiga arbete. Ett kvitto på att vi är på rätt väg! För arbetet har faktiskt bara börjat. Ett klimatarbete med höga ambitioner är en förutsättning för Östersunds tillväxt. Om AnnSofie Andersson framtidens generationer ska Kommunstyrelsens välja att bo och verka här ska ordförande vi fortsätta ligga i täten på vägen mot ett hållbart samhälle! 2

Varför fick vi utmärkelsen? Ett långsiktigt och gediget arbete ligger bakom att vi fått utmärkelsen. Arbetet sker överallt, i alla enheter, och även bland företag och organisationer i Östersund. Vi är den första kommunen i landet som miljöcertifierat hela sin verksamhet enligt ISO 14001 och EMASregistrerats. De största minskningarna av klimatpåverkande utsläpp har gjorts inom ramen för lokala investeringsprogrammet (LIP) och klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP). Men vad är det vi faktiskt gör? Varför är vi Sveriges bästa klimatkommun? Här är några goda exempel. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt och vid kraftvärmeverket används i huvudsak biobränsle. Därutöver finns en ackumulatortank som ger ökad drift och leveranssäkerhet och som minskar utsläppen. Fastighetsenheten arbetar med att effektivisera energianvändningen, att ställa om från fossila till förnybara energislag och att skapa engagemang hos personal och hyresgäster. Vid nybyggnation ställs energikrav för att kunna miljöklassa byggnaden. Enheten Grön Trafik arbetar för en omställning till hållbara resor och transporter på flera olika sätt. Busstrafiken ställer om till miljöbränslen och minskar sina koldioxidutsläpp med tre fjärdedelar. Kommunen deltar i projektet Tid för Tåg och har en överenskommelse om samarbete med Trafikverket. Vi källsorterar vårt avfall och sorterar ut matavall.vi planerar för att förädla matavfallet till fordonsgas i en gemensam anläggning tillsammans med Sundsvall. Vid Gövikens avloppsreningsverk producerar vi fordonsbränsle ur avloppsslammet och här finns en anläggning där man kan tanka biogas. På Gräfsåsens avfallsanläggning utvinns biogas som används för att producera el och värme. Miljö- och samhällsnämden stimulerar byggande av energisnåla hus genom avgiftsbefrielse av passivhus. Vi uppmuntrar också till köp av miljöbilar genom att erbjuda gratis parkering. Kultur- och fritidsnämnden beviljar bidrag till arrangemang och kräver som motprestation att en miljöplan tas fram och följs. Utbyte av hälften av kommunens gatubelysning mot energieffektiv belysning pågår. Men detta är bara början. Kommunen satsar vidare. Genom att underteckna Borgmästaravtalet har vi åtagit oss att minska våra utsläpp mer än EU:s mål, som är en minskning av utsläppen av koldioxid med 20% till 2020 jämfört med 1990. Östersunds eget klimatmål är att minska utsläppen av växthusgaser med 60 % mellan år 1990 och 2020 och enligt de beräkningar som gjorts har utsläppen av växthusgaser (inklusive koldioxid) redan minskat med 50 % mellan 1990 och 2008. Fakta Klimatindex: Utmärkelsen grundar sig på en enkätundersökning som omfattade 222 kommuner. Naturskyddsföreningen har poängsatt svaren och Östersunds arbete resulterade i 67 poäng av 90 möjliga, vilket var den högsta poängen av alla kommuner. Kommunerna utvärderades ifrån dessa huvudområden: Klimatmål och historiska utsläppsförändringar, smarta transporter, kommunikation och samhällsplanering, energiomställning och kommunens fastigheter samt matens klimatpåverkan, internationellt samarbete, gröna jobb och goda exempel i klimatarbetet. 3

Grön Trafik Trafiken och transporterna är den största utsläppskällan av klimatgaser i Östersund. Därför satsar vi på omställning av trafik och transporter i mer klimatsmart och förnyelsebara riktning. Enheten Grön Trafik informerar och inspirerar och bedriver konkreta projekt och aktiviteter i samverkan med andra både inom kommunen och utanför. Gröna Bilister har 2010 rankat Östersunds kommun som fjärde bästa kommun i Sveriges när det gäller miljöbilsarbete. Vid bilköp köper kommunen miljöbilar och bilparken är nu uppe i 157 miljöbilar. I många upphandlingar av tjänster ställs krav på både förnyelsebara bränslen och miljöbilar. Miljöbilar parkerar gratis i Östersund. Biogaspionjär Östersund är en av biogaspionjärerna i Norrland och producerar egen biogas, och det finns ett tankställe. Omkring 260 biogasfordon rullar på gatorna och kommunen kör själv 83 gasfordon. Stadsbussarna kör under 2011 sina 30 bussar på de förnyelsebara bränslena etanol, biogas och rapsdiesel. Även Länstrafiken kör 34 av sina 80 bussar på rapsdiesel. Cykelsatsningar Kommunen stimulerar till ökad cykling genom att bygga cykelvägar ta fram cykelkarta, bra vägvisning och genom att ha bra rutiner för att snöröja huvudcykelstråken. Dessutom bedrivs olika projekt för att stimulera cykling. Eltrafiksatsningar Östersunds kommun och Jämtkraft driver fler elbilsprojekt. Jämtkraft bygger också upp en lokal infrastruktur, bland annat norra Europas första snabbladdare av Chademotyp finns i Östersund. Östersunds kommun har 23 elcyklar inom den kommunala verksamheten i alltifrån hemtjänst till gatukontoret som delvis ersätter bilresor. Varje september arrangerar Östersund tillsammans med tusentals andra städer i Europa den Europeiska trafikantveckan för inspirera till hållbart resande. Under veckan informerar och inspirerar vi våra medborgare att välja ett mer klimatsmart resande. Och fyra år i rad har Östersund blivit nominerad till European Mobility Award för arrangemangets kvalitet. Mer information: www.ostersund.se/grontrafik, www.ostersund.se/cykling eller Facebook: Vi som vill ha grönare trafik 4

Åk fossilfritt från Bottenhavet till Norskehavet! Vägen mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim är en gammal pilgrimsled. Här har handel bedrivits och varor transporterats sedan vikingatiden med olika färdsätt. Idag ger trafik och transporter upphov till klimatpåverkande utsläpp och luftföroreningar. De tre städerna Sundsvall-Östersund-Trondheim (SÖT), kraftbolagen på svenska och norska sidan samt flera företag längs sträckan samarbetar för att klimatanpassa trafiken. Fossilbränslefri transportkorridor Satsningen på projektet kallas Green Highway. Målet är att skapa en grön fossilbränslefri transportkorridor tvärs över den skandinaviska halvön. Det gör vi genom att använda mer energieffektiva fordon, gå över från bil till andra transportslag, ersätta resor med smart teknik och köra fordon med el eller förnyelsebara bränslen. I regionen finns goda förutsättningar för produktion av fordonsbränsle och el med minimal klimatpåverkan. Här produceras exempelvis biomassa för biogasproduktion, vind- och vattenkraft. Vintertestcenter för elbilar Green Highway är ett projekt som också har målsättningen att stimulera näringslivsutvecklingen inom regionen. Bland annat genom att utveckla Östersund till en ort för vintertester av elbilar och andra miljöbilar. Inom fordonsklustret VTC, Vehicle Technical Center, bedrivs ett elskoterprojekt och utbildning av elbilstekniker, här finns till exempel ett EMC-lab, som bland annat mäter elektromagnetiska störningar. Laddstationer är uppsatta längs Green Highway och vägen är utsedd till en av två nationella teststräckor för att underlätta elbilskörning mellan Sverige och Norge. Längs vägen finns också möjlighet att tanka biogas och etanol. Läs mer på www.greenhighway.nu Lieme Symbolförklaring Dorotea Steinkjer Verdal Strömsund Levanger Trondheim Stjørdal Meråker Storlien Åre Järpen Krokom Storsjön Östersund Ragunda Sollefteå Gällö Svenstavik Bräcke Røros Härnösand Borgsjö Ånge Timrå Fränsta Vattjom Sundsvall Sveg Rendalen Ljusdal Hudiksvall Trysil Karta över ladd- och tankstationer längs Green Highway Orsa 5 Trysil Ringsaker Elverum Mora Bollnäs Söderhamn

Förnyelsebar och energieffektiv energiproduktion Klimatarbete handlar mycket om hur effektiva vi är i energianvändningen och om vilka bränslen som används för uppvärmning. Energiförsörjningen i Östersunds kommun sker idag i hög utsträckning via fjärrvärme och förnyelsebar el. Bland annat tack vare en kraftig utbyggnad av fjärrvärmen i tätorterna Östersund och Brunflo. Förnyelsebara bränslen Fjärrvärmen får till mycket stor del sin energi från förnyelsebara bränslen till hetvattencentralen. Under 2010 var cirka 90 procent av det tillförda bränslet förnyelsebart. I hetvattencentralen produceras samtidigt el vid sidan av hetvatten det vill säga förnyelsebar el. Elbehovet för Östersundsborna klaras därmed i huvudsak genom vattenkraft och el från hetvattencentralen för fjärrvärme energi från förnyelsebara råvaror. Ackumulatortank Effektiviteten i hetvattenförsörjningen har också ökat genom att en ackumulatortank har byggts. Arctura, som ligger vid skidstadion, innehåller 26 miljoner liter hetvatten. Det är en värmereserv som gör att vi kan maximera nyttan av vår värdefulla elproduktion, trygga fjärrvärmeleveranser och minska behovet av olja. Hetvattenproduktionen, och därigenom förbränningen, kan nu hållas på en jämn och effektiv nivå. Något som har stor betydelse för utsläppen av luftföroreningar. Fjärrvärmens utveckling i Östersund ENERGITILLFÖRSEL SAM T SVAVEL OCH NOx -UTSLÄPP FJÄRRVÄRM E ÖSTERSUND OLJA 1200 KOL RÖKGASKOND. 1000 TORV 800 600 400 SVAVEL TRÄD ELPANNOR VÄRMEPUMP SPILLV.,GAS DEPONIGAS 200 NOx Elproduktion KVV+ deponigasmotor NOX-UTSLÄPP 0-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99 2001 2003 2005 2007 2009 SVAVELEMISSON Som diagrammet visar har oljeberoendet har upphört, och det helt dominerande bränslet till hetvattencentralen är numera träbränslen. Samtidigt har utsläppen från förbränningen minskat kraftigt. 6

Minskat energianvändande sparar miljö och pengar Östersunds kommun vill och ska vara ett föredöme i miljöarbetet och i energiomställningen. Ett minskat energianvändande är avgörande för ett framgångsrikt klimatarbete, och lyckas vi sparar samhället både på miljö och pengar. Energibesparingar Sedan slutet av 1990-talet har vi arbetat offensivt med energifrågan. Under de senaste åren har arbetet tagit flera kliv framåt och målen har blivit allt tuffare. Oljeanvändningen ska bort och elvärmeanvändningen ska minska. Fastigheterna ska spara 15 procent energi per kvadratmeter från 2004 till 2010. För att göra energibesparingar arbetar vi med att minska energiåtgången i kommunala och allmänna lokaler. Vi gör också besparingar i belysningsnätet längs våra gator och vägar, bland annat genom ny klimatsmart teknik i kombination med en tydligare prioritering av behoven. Till följd av mer energieffektiv gatubelysning har 10 % energibesparing gjorts mellan 2009 och 2010. För att bli framgångsrik i det här arbetet har Östersunds kommun kvalitetssäkrat arbetet enligt den relativt nya energiledningsstandarden ISO 16001. Den ser till att verksamheter har energimål och ständigt jobbar för att förbättra dem. Och certifieringen hjälper verksamheten att göra rätt prioriteringar. Det är en kvalitetsstämpel på vårt arbete. Rådgivning till allmänheten och företag Vi ansvarar dock inte för alla fastigheter, lokaler och bostäder runt om i Östersunds kommun. Vi måste ha vårt näringsliv, våra organisationer och inte minst våra medborgare med oss. Alla måste dra sitt strå till stacken för att vi ska förbruka mindre energi och bidra till ett hållbart samhälle. Därför sker en stor del av arbetet med energibesparingar och energieffektiviseringar genom rådgivning till allmänhet och företag. Med kommunens expertis inom området kan vi påverka andra till att också tänka klimatsmart. Det är viktigt att boendets energibehov är så effektivt och sparsamt som möjligt för att ge utrymme för det nödvändiga energibehovet i industrin. För att stimulera nytänkande i bostadsbyggandet ur energisynpunkt är så kallade passivhus hus med extremt lågt behov av tillförd energi - befriade från bland annat avgifter för bygglov, nybyggnadskartor i Östersund. Resultat Arbetet med energibesparingar och effektiviseringar har resulterat i att elförbrukningen mellan 1996-2008 minskat med sju procent och från 2007 till 2008 med fem procent per invånare. Kommunen har som mål att elförbrukningen ska fortsätta att minska med en procent per år. 7

Technical Tours Om du vill besöka någon av de anläggningar som bidrar till att göra Östersund till Sveriges bästa klimatkommun kontaktar du Östersund Turist & Kongress Tel. 063-14 40 01 Jämtkrafts snabbladdare av Chademotyp Återvinningscentralen i Odenskog Jämtkrafts biogasmotor Siv Foto: Jämtkraft Foto: Katarina Rehnsbo Jämtkrafts Arctura Biogasanläggningen i Göviken Jämtkrafts kraftvärmeverk Foto: Stefan Linnerhag Foto: Magnus Engdahl Östersunds kommun, 831 82 Östersund, Tel 063-14 30 00. www.ostersund.se