Utbildningsplan för masterprogrammet i medicinsk pedagogik 4ME09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-11-05
Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4ME09 1.2. Programmets namn Masterprogrammet i medicinsk pedagogik (Master s Programme i Medical Education) 1.3. Omfattning 120 högskolepoäng (120 ECTS credits) 1.4. Ikraftträdande Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med HT 2009. 1.5. Behörighetskrav Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp samt minst två års yrkeserfarenhet inom medicin, vård eller beteendevetenskap och/eller minst två års undervisningserfarenhet (på lägst gymnasienivå). Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska B (med lägst betyget Godkänd). 1.6. Examen Medicine masterexamen med huvudområdet medicinsk pedagogik (Master of Medical Science (120 credits) with a Major in Medical Education) Om studenten väljer att genomföra examensarbetet om 15 högskolepoäng berättigar utbildningen, efter fullgjorda kursfordringar enligt punkt 7, även till: Medicine magisterexamen med huvudområdet medicinsk pedagogik (Master of Medical Science (60 credits) with a Major in Medical Education) Student som uppfyller fordringarna för examen ska på begäran få examensbevis. 2. Mål
Sid 3 (7) 2.1. Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen Utbildningen på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. 2.2. Mål för magisterexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För magisterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om - etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2.3. Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För masterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt
Sid 4 (7) forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen ska studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2.4. Mål för masterprogrammet i medicinsk pedagogik vid Karolinska Institutet Utöver de nationella målen gäller följande mål för masterprogrammet i medicinsk pedagogik vid Karolinska Institutet: Efter genomgången utbildning ska studenten - utifrån ett systemperspektiv kunna analysera och förstå vård- och utbildningsverksamheters struktur och processer för att kunna leda och underlätta förändringsprocesser på individ-, grupp- och organisationsnivå, - kunna förstå och kritiskt granska lärandeprocesser från olika perspektiv för att skapa en konstruktiv lärandemiljö, - kunna skapa förutsättningar för och kunna granska/ bedöma lärande samt kunna stimulera lärandeprocesser som främjar livslångt lärande, och - utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt kunna undersöka och förstå medicinsk-pedagogisk praxis från individ till organisationsnivå, samt i samverkan med andra kunna kommunicera och implementera resultaten. 3. Beskrivning av huvudområdet
Sid 5 (7) Medicinsk pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som baseras på förklaringsgrunder och perspektiv från både vård- och beteendevetenskaper, främst pedagogik men också psykologi, sociologi och socialantropologi. Inom medicinsk pedagogik studeras lärprocesser, förutsättningar för lärande och professionell utveckling inom medicin, vård och omsorgsområdet. Det innebär att studenten utvecklar kunskap om olika villkor, strategier och metoder för att stimulera, påverka och driva lärprocesser som leder till en positiv och ändamålsenlig utveckling för studenter, akademiker, professionella yrkesutövare och patienter. Studier inom medicinsk pedagogik omfattar såväl individ- som systemnivå inom både universitets- och hälso- och sjukvårdsområdet. Genom studier inom huvudområdet får studenten arbeta med att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till den egna praktiken där undersökning, förändringsarbete och offentliggörande av resultat ingår, vilket kan sammanfattas i begreppet scholarship of medical education. Den ökade förståelse för lärandets villkor inom medicin och vård som detta leder till, kan användas för att förbättra förutsättningarna för professionell utveckling samt för att effektivt utnyttja resurser som ska leda till det övergripande målet om en god vård och förbättring av människors hälsa. Studier i medicinsk pedagogik kan användas för att förbättra kvaliteten på lärande, undervisning och praktik inom vårdområdet, framför allt vad gäller integration mellan discipliner, teori och praktik, interaktion med patienter, samarbete och ledarskap, attityder, etik och vetenskapligt förhållningssätt. 4. Innehåll och upplägg 4.1. Huvudsakligt innehåll och upplägg Största delen av studierna (kursarbetet) sker individuellt eller i interaktion med kurskamrater och lärare/handledare via nätet på en lärplattform. En sammanhängande studieperiod av några dagar varje termin är förlagd till Karolinska Institutet. Varierande arbetsformer som seminarier, diskussioner, presentationer av uppgifter, själv- och kamratbedömning samt handledning av lärare används. Översiktliga föreläsningar ges och länkar till kurslitteratur görs tillgängliga via en proxy-server. Studenternas erfarenheter och teoretiska kunskaper konkretiseras och bearbetas genom tillämpning. Deltagande i programmet kräver aktivt arbete med utvecklingsprojekt som kan relateras till en konkret lärandemiljö. Utbildningsprogrammet är upplagt kring fyra olika teman. Utbildningen bygger på deltagarnas egna erfarenheter av, och frågor kring dessa teman. 1. Lärandeprocesser inom medicin och vårdområdet ur ett systemperspektiv Det medicinska universitetet och hälso- och sjukvårdsområdet studeras som kontexter och kulturer i relation till utbildning, lärande, och forskning. Interprofessionellt lärande studeras särskilt. Systemfaktorer som mål, ramar, regelverk och förutsättningar för förändring analyseras. Lärandeprocesser på mikro till makronivå gällande studenter, lärare, ledare, professionella och patienter och samband mellan dessa nivåer, uppmärksammas.
Sid 6 (7) 2. Lärandeprocesser ur ett individperspektiv Teorier om lärande som motivation, minne, förförståelse, konstruktion av kunnande/förståelse, meningsfullt lärande och metakognitiva processer studeras. Förståelse för utveckling av självstyrt lärande, informationskompetens, kritiskt förhållningssätt och förmåga att integrera teori och praktik betonas. Centralt är studier av hur lärsituationer inom olika kontexter kan planeras och bedömas för att stimulera och underlätta lärande baserat på pedagogiska teorier, beprövad erfarenhet och utnyttjande av teknologi. Lärandeprocesser förekommer i olika sammanhang både i relationen mellan lärare och student och mellan kliniker och patient, eller mellan mer erfaren och mindre erfaren kollega. 3. Att utveckla ett metaperspektiv på lärande Undersökning, granskning och värdering av utbildning och lärandeprocesser inom det medicinpedagogiska området fokuseras. Olika paradigm, forskningsansatser och metoder studeras, tillämpas och analyseras. Förmåga att kommunicera, uttrycka sig om och resonera om medicinpedagogiska frågor och problemområden för olika målgrupper kommer att tränas skriftligt, muntligt och via andra medier. Den personliga utvecklingsprocessen följs och dokumenteras enligt portföljmetodik och relateras till utveckling av scholarship in medical education. 4. Att leda utveckling Teorier som rör utveckling, förändring och förbättringsprocesser studeras. Innebörder i och utveckling av en strategisk pedagogisk nivå inom det medicinska universitetets kontexter, samt lärares och pedagogiska ledares kompetensutveckling och lärandeprocesser fokuseras. Villkor och former för samarbete när det gäller lärande och utveckling är en viktig del i detta tema. Särskild uppmärksamhet ägnas åt beredskap och lärande inför en föränderlig framtid. Dessa fyra teman bearbetas med olika fokus i programmets olika kurser. Innehållet integreras i kurserna och en del teman återkommer under flera av kurserna. Samtliga teman introduceras och bearbetas till viss nivå under programmets första halva. Möjligheter finns att utifrån individuella intressen särskilt studera vissa områden inom ramen för kurserna. Studenten använder genom hela utbildningen portföljmetodik, både för att reflektera över den egna progressionen och som underlag för bedömning. Under programmets andra halva väljer studenten en fördjupad inriktning, vilken speglas dels i de valbara kurserna och dels i examensarbetet. Inom programmet finns fyra möjliga huvudinriktningar; akademiskt ledarskap, pedagogiskt utvecklingsarbete, professionell utveckling samt ämnesdidaktik inom medicin/vårdområdet. Det innebär att studenten under andra året utvecklar ett forskningsprojekt inom någon av huvudinriktningarna. I programmet ingår valbara kurser om 15 högskolepoäng. Valbarheten innebär att studenten erbjuds en eller flera kurser inom sin valda inriktning. Självständigt utvecklingsarbete är en viktig arbetsform. Studenten kan välja att genomföra två examensarbeten om 15 respektive 30 högskolepoäng eller ett sammanhållet om 45 högskolepoäng. 4.2. Undervisningsspråk
Sid 7 (7) Undervisningsspråk är engelska. 5. Övergångsbestämmelser -- 6. Övriga riktlinjer 6.1. Betygsskala Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan. 7. Studieplan med ingående kurser Kurser märkta med * ingår i magisterexamen Kursbenämning Scholarship i medicinsk pedagogik * Scholarship of Medical Education Lärandeprocesser * Learning Processes Integration av teori och praktik * Integration of Theory and Practice Design och bedömning av lärande * Design and Assessment of Learning Interprofessionellt lärande * Interprofessional Learning Att leda förändringsarbete och lärande * Leading Change and Learning Examensarbete i medicinsk pedagogik 1* Degree Project in Medical Education 1 Valbara kurser Elective courses Forskningsmetodologi i medicinsk pedagogik Research in Medical Education Examensarbete i medicinsk pedagogik 2 Degree Project in Medical Education 2 Högskolepoäng Nivå Progression i huvudområdet 15 Avanc AV 15 Avanc 15 Avanc AV 30 Avanc AV I stället för två examensarbeten om 15 respektive 30 högskolepoäng kan studenten välja att genomföra: Examensarbete i medicinsk pedagogik Degree Project in Medical Education 45 Avanc AV