Nämndens underlag för övergripande plan med budget

s handling nr 8/201 Nämndens underlag för övergripande plan med budget Service- och tekniknämnden 2015-2017 Beslutad av service- och tekniknämnden 201-08-28 38

Innehållsförteckning 1 Ansvarsområden och volymmått... 3 1.1 Service- och tekniknämnden... 3 2 Övergripande mål och resultatmål... 5 2.1 Ortsutveckling... 5 2.2 Kultur och fritid... 9 2.3 Skola... 10 2. Omsorg och trygghet... 11 2.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 13 2.6 Ekonomi och organisation... 16 3 Investeringar... 20 Bilaga: Nya upphandlingar... 25 2

1 Ansvarsområden och volymmått 1.1 Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt en god folkhälsa - både vad avser god och nyttig mat, vackra utemiljöer och idrott. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det antagna kostpolitiska programmet. Kostverksamheten omfattar även olika spetskompetenser inom måltidsutveckling. De interna uppdragen inkluderar också administration av städentreprenad samt städning av förskolor. Kommunens växel tillhör nämndens ansvarsområde. Det gör även interna transporter, intern posthantering, omlastningscentral, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator, parker, skog och natur. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag tillföreningar inom nämndens ansvarsområde. Föreningskonsulenten är föreningarnas kontaktväg in till kommunen. Nämnden har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 201 Prognos 201 Prognos 2015 Antal portioner frukost och lunch till förskola, fritids och skola Antal portioner lunch och middag till äldreomsorg Simhallen, antal besökare Helgaktiviteter på Sportcentrum Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter/år Antal producerade växter i växthuset 1001 58 312 35 10 825 52 11 000 122 000 3

Förslag till förändring av volymmått Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Antal portioner frukost och lunch till förskola, fritids och skola Antal portioner lunch - förskola, grundskola, gymnasium. Elevnärvaro vid skolluncher i procent. Grundskola F-6. Elevnärvaro vid skolluncher i procent. Grundskola 7-9. Elevnärvaro vid skolluncher i procent. Gymnasieskola. Antal portioner lunch och middag till äldreomsorg. Antal portioner: dagsportioner SÄBO. Antal portioner: Lunchmatlådor ÄO. Helgaktiviteterpå Sportcentrum. Antal ärenden hos konsumentvägledningen. Antal telefonabonnemang med växelanknytning (analogt, IP-telefoni, OE). Abonnemang utan växelanknytning (mobil). Förslag till förändring Bör tas bort och ersättas med nedanstående volymmått. Bör läggas till. Bör läggas till. Bör läggas till. Bör läggas till. Bör tas bort och ersättas med nedanstående volymmått. Bör läggas till. Bör läggas till. Bör tas bort då volymmåttet inte säger något, och utfallet alltid är 52/år. Bör läggas till. Bör läggas till. Bör läggas till.

2 Övergripande mål och resultatmål 2.1 Ortsutveckling 2.1.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samhällsplanering och näringslivsutveckling Genom att arbeta med långsiktiga drifts- och underhållsplaner kan Service- och tekniknämnden optimera användandet av ekonomiska och andra resurser över tid. Det är viktigt att samplanering sker med andra nämnder/aktörer/bolag för att samhällsplaneringen både ska vara effektiv och rendera största möjliga nytta för samhället. Exempel på områden där nämndens och andra aktörers verksamheter påverkar varandra är: inventering av parkmark, kommunens cykelplan, underhållsplan för asfalt, trädplan, motionsspår och lekplatser Verksamheten inom Sportcentrum är ett av kommunens tre största besöksmål. Sportcentrums framtidsgrupp arbetar för att verksamheten ska fortsätta att ligga i framkant och locka besökare, vilket bidrar till såväl turistnäring som handel och tillväxt. Parallellt med detta verkar Sportcentrum och framtidsgruppen för jämställdhet, integration, god hälsa och fritidssysselsättningar för barn och unga. Sammantaget bidrar detta till både samhällets och näringslivets positiva utveckling i Katrineholm. För att kommunen ska vara attraktiv krävs även fortsatta satsningar på utemiljöer, rekreationsområden, gator, parker med mera. Katrineholm ska vara en trevlig, trygg och attraktiv kommun som medborgarna kan vara stolta över. Service- och tekniknämnden gynnar även det lokala näringslivet på ett mer direkt sätt genom samarbete kring gällande ramavtal (avseende exempelvis sand, grus, vinterväghållning, byggmaterial) samt genom att möjliggöra för mindre aktörer att exempelvis delleverera livsmedel i omgångar till kommunens omlastningscentral, för senare servering i köken. Utbildning och arbetsmarknad Service- och tekniknämnden ger stöd och sysselsättning till medarbetare som har olika former av arbetsmarknadsåtgärder, framförallt inom verksamheten i Skog och natur. Landsbygd och kransorter Sedan början av 201 finns en föreningskonsulent anställd av Service- och tekniknämnden. Föreningskonsulenten fungera som en kontaktpunkt för alla föreningsrelaterade frågor. Tjänsten arbetar också proaktivt, genom att möta och besöka föreningar såväl i staden som i kransorterna och på landsbygden. Detta bidrar till att stärka samhällsutvecklingen även utanför stadskärnan. Miljö Mätningarna av matsvinn utvecklas till att mätningar sker dagligen, efter en uppdelning i tre områden som baseras på kommunens sammanställning 76 steg mot en hållbar lustgård. Analyser av tidigare svinnmätningar har visat att den största mängden svinn sker vid servering i mottagningskök. Därför påbörjas ett pilotprojekt under hösten 201 där två mottagningskök (med tillhörande tillagningskök) ska arbeta aktivt med dagliga uppföljningar och åtgärder för att minska serveringssvinnet. Inom projektet kommer mätningarna att utvecklas så att de även innefattar kökssvinn i tillagningsköken, vilket tidigare inte analyserats. Metoden skall sedan implementeras på alla enheter under 2015. Ekoprojektet har inneburit ett ökat användande av ekologiska och närproducerade livsmedel. I augusti 201 låg andelen ekologiska livsmedel på 31 % och andelen närodlade på 9 %, vilket 5

har varit möjligt genom en tioprocentig ökning av råvarukostnaden. Det har även skett en övergång från utländska till svenska varor, och den övervägande delen kött och kyckling kommer idag från Sverige. För att vidmakthålla de goda resultaten utan att ytterligare öka livsmedelsbudgeten, krävs ett fortsatt aktivt arbete med omvärldsbevakning, inköp och livsmedelsupphandling samt ett nära samarbete med grossister och producenter. Förhoppningen är att fortsätta utveckla samarbeten med lokala producenter, och en utbyggnad av omlastningscentralen på Kerstinboda skulle möjliggöra för fler småskaliga producenter (med begränsade egna lagringsutrymmen) att kunna leverera större kvantiteter till kommunen. Service- och tekniknämnden måste även fortsättningsvis satsa på kompetensutveckling och fortbildning av personalen i köken, för att säkerställa att de nya arbetssätten behålls och utvecklas. Kommunen har en bra och fungerande miljöbilsstrategi för tätorten, där 90 % av bilarna drivs av biogas. På landsbygden är det däremot betydligt svårare, och främst hemtjänstens behov av fyrhjulsdrift och mer bränsleeffektiva fordon omöjliggör en större användning av gasbilar. En ambition är att tillsammans med Vård- och omsorgsnämnden arbeta fram alternativ som ryms inom miljöbilskriterierna. Skötseln av nämndens skog sker enligt Forest Stewardship Councils miljöcertifiering, för att befrämja ett ansvarsfullt bruk av världens skogar ur både miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Sportcentrums framtidsgrupp (se ovan) verkar även för att verksamheten ska bedrivas så hållbart och miljövänligt som möjligt. En stor utmaning under de kommande åren ligger i att byta ut köldmedlet som används för konstfrusen is. Idag används stora mängder ammoniak, vilket innebär en stor potentiell risk om anläggningen skulle gå sönder och ammoniaken läcka ur. Nämnden har ett nära samarbete med Räddningstjänsten och en god beredskap, men i framtiden bör anläggningen moderniseras. Ammoniakfrågan kommer att ligga i fokus, och även energifrågan där vi har en energisnål anläggning för konstfrusen is och uppvärmning av konstgräs. Besöksnäringen Sportcentrums marknadsföringsplan går ut på att marknadsföra Katrineholms kommun med hjälp av Sportcentrum. Besökare som kommer till Sportcentrum ska även upptäcka Katrineholm i övrigt. För det krävs ökat samarbete med övriga kommunen och med näringslivet. Människor som besöker Sportcentrum måste kunna tas omhand även utanför idrotten. Stora Djulö camping är certifierad enligt SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation. Service- och tekniknämnden har för avsikt att iordningställa en ordentlig återvinningscentral, vilket krävs av miljöskäl för att campingen ska få behålla nuvarande certifiering. 2.1.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Samtliga nämnder Målnivå: Index 6 Källa: KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens Årlig, lång sikt 37 6

Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar utveckling. Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts bra ska vara fortsatt hög STN Målnivå: 75% Källa: Undersökningen Kritik på teknik, som genomförs av SKL vart tredje år Lång sikt 81% Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Samtliga nämnder och bolag Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabas en Årlig 5 182kg/inv En hög andel miljöbilar i kommunkoncerne n STN Målnivå: 65% Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncerne n. KKiK Årlig Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska öka KS, STN Målnivå: Ökning av areal reservat och biotopskydd Källa: SCB Årlig 550ha Svinnet av mat ska minska STN Målnivå: Minskning med 20% till 2020, dvs. en minskning till 6 g per portion Källa: Egen mätning Delår 9g Andelen ekologiska råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel STN Målnivå: 30% Källa: KKIK, Egen mätning Delår 7,5% Andelen närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel STN Målnivå: 5% Källa: Egen redovisning Delår 3% Andelen mat som lagas från grunden ska öka genom en minskning av användandet av hel- och halvfabrikat STN Målnivå: 10 % årlig minskning av hel-/halvfabrikat under planperioden Källa: Egen undersökning baserad på statistik över inköpta hel/halvfabrikat. Delår 7

2.1.3 Förslag till förändring av resultatmål Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska öka Svinnet av mat ska minska Förslag till förändring Resultatmålet är svårt att konkretisera och koppla till den specifika nämndens verksamhet. Förslagsvis bör resultatmålet bevakas och följas upp på kommunövergripande nivå istället för av varje nämnd. Nämnderna kan sedan istället ges uppdrag utifrån deras verksamhet. Målet bör inte vara kontinuerlig ökning. Andelen skyddad natur av den mark som kommunen kan råda över ligger idag väl över rekommenderade nivåer. Förutsatt att den totala markarealen är densamma bör bevarande av den nu skyddade arealen vara ett mer rimligt mål. Resultatmålets beskrivning bör modifieras till: "Målnivå: Minskning av matsvinnet med 20 % till 2020, dvs. en minskning till 6 g per portion i samband med lunchserveringarna Källa: Egen mätning" 8

2.2 Kultur och fritid 2.2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Idrotts- och fritidsverksamhet Idrottandet ska utvecklas för ett bättre socialt engagemang och ökad integration, vilket i sin tur leder till ett tryggare och mer välmående samhälle. Arbetet enligt det idrottspolitiska programmet fortlöper - kommunen, föreningslivet och spontanidrotten ska alla bidra till en god och jämlik hälsa i både tätort och på landsbygd. För att detta ska vara möjligt krävs välskötta idrottsanläggningar både i centralorten och kransorterna. Under 2015 sker en fortsatt satsning på underhåll och återinvesteringar i lokaler och utrustning. Samverkan med föreningslivet Föreningskonsulenten tillsattes i januari 201. Erfarenheterna är hittills mycket goda. Föreningskonsulentens arbete syftar till att underlätta för samtliga föreningar i sin kontakt med kommunen. Funktionen ska även arbeta proaktivt, med att söka upp och ta kontakt med föreningar i frågor som berör dem. Under 2015 kommer arbetet att utvecklas och fördjupas, baserat på föregående års erfarenheter och lärdomar. Under 201 bildades en framtidsgrupp bestående av politiker, tjänstemän, företrädare för föreningar och SISU idrottsutbildarna. Syftet är att se hur idrottsarenorna i Katrineholm och kransorterna ska utvecklas på kort och lång sikt. Även planering av hur området Duveholmshallen/Backavallen (Sportcentrum) kan användas på bästa sätt i framtiden ingår i gruppens arbete. Anläggningarna är av skiftande kvalitet och behöver åtgärdas därför tas nu ett helhetsgrepp genom framtidsgruppen. 2.2.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Djulöområdets attraktivitet ska öka KTN, STN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds. Källa: Kulturundersöknin g Lång sikt 50% 9

2.3 Skola 2.3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Grundskola och fritidshem Elever som äter skollunch har bättre förutsättningar att lära och måltiden kan - ur ett folkhälsoperspektiv - ge eleverna möjlighet till bra matvanor. Därför har Livsmedelsverket fått i uppdrag att ta fram ett ämnesövergripande pedagogiskt verktyg skolmåltider (årskurs -6). Katrineholms kommun har blivit tillfrågad att delta i ett pilotprojekt, och i samarbete med Bildningsnämnden provar Service- och tekniknämnden detta redskap under hösten 201. De senaste åren har skolelevers matematikkunskaper försämrats i hela landet. Så även i Katrineholm. Därför har Service- och tekniknämnden och Bildningsnämnden inlett ett samarbete för att förbättra grundskoleelevers kostvanor och studieresultat. Arbetet utgår från statistik från undersökningen Liv & hälsa ung, som genomförs i Sörmlands län och jämförs med resultat för hela landet. En mindre studie kommer att genomföras på Södra skolan där elever kommer att erbjudas extra mellanmål/frukost, för att se om den extra måltiden kan ge positiv verkan på studieresultat. Utfallen kommer att jämföras med Tallåsskolan. Studie fokuserar på elever i årskurs åtta. Det webbaserade verktyget Skolmat Sverige är ett viktigt redskap i arbetet med att kvalitetssäkra och dokumentera skolmåltiderna och måltidsmiljön. 2013 års resultat visade att måltidsmiljön behöver förändras och Service- och tekniknämnden har tagit fram en flerårig investeringsplan både gällande matsalsmöbler men även övrig utformning. En viktig aspekt är hur skolmatsalarna används och hur eleverna kan nyttja dessa som mötesplats under en större del av dagen. Fortsättningsvis kommer kommunens skolrestauranger att utvärderas årligen med hjälp av verktyget, som från och med 201 även innehåller könsuppdelad statistik. Gymnasieskolan Serveringssystemet i gymnasieskolan kommer att förändras i riktning mot en mer restaurangliknande miljö - Framtidens skolrestaurang. Måltidsmiljön kommer att ses över utifrån den specifika restaurangens förutsättningar. Kockarna kommer att göras mer synliga för eleverna, och ambitionen är att det ska bli en mer attraktiv miljö för elever att vistas och äta i. Övriga verksamheter samt samverkan Våren 201 genomfördes ett projekt mellan vaktmästeriet och Tallås/Södra skolan, med målet att minska skadegörelsen i Järvenhallen. Vid skolavslutningen kunde en stor minskning av skadegörelse redovisas. Diskussion förs därför med Bildningsförvaltningen om en fortsättning och eventuell utvidgning av projektet. I samband med det nya städavtalet har Service- och tekniknämnden lyft frågan om ökad dialog för ett gemensamt ansvar angående kommunens lokaler. Dagens struktur med fastighetsägare, verksamhet och externa entreprenörer kräver samordning och samsyn. Rutiner för felanmälan och tydligare ansvarsfördelning är en förutsättning för ett bra samarbete, vilket ska leda till en bättre miljö för såväl medarbetare som medborgare. 10

2. Omsorg och trygghet 2..1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Omsorg till äldre och funktionsnedsatta Kommunens matdistribution står för hemleverans av matlådor till äldre i Katrineholm. Verksamheten är under utveckling för att ge utökade valmöjligheter av maträtter och ökad kännedom om matlådans kvalitet. Service- och tekniknämnden har tillsammans med Vård- och omsorgsnämnden påbörjat projektet Mat är liv och lust som pågår maj 201 - maj 2015 för god matupplevelse och flexibel måltidsmiljö inom äldreomsorgen. På Lövåsgårdens avdelningar Hagtorp, Nyäng och Karlslund prövas och utvärderas aktiviteter där kock och serveringspersonal följer med maten ut till matgäst samt införande av frukostbuffé. Sammantaget ska arbetssättet uppmuntra till att skapa matlust kring måltiden och ge äldre ökade valmöjligheter. En spridning av arbetssättet planeras till fler boenden, då arbetssättet är mera resurskrävande är en förutsättning att ekonomiska resurser finns tillgängliga. Arbetet med att öka andelen ekologiska och närproducerade råvaror fortsätter. Projektet kommer att utvärderas av de två berörda nämndernas förvaltningar. Trygghetsarbete Fortsatt satsning kommer att ske gällande säkerhetshöjande åtgärder för att förbättra belysningen i parker och stadsmiljö, i enlighet med kommunens ljusplan. Att hålla efter klotter och skadegörelse i kommunen är också viktigt för att staden ska upplevas som trygg. Sedan 201 ansvarar Service- och tekniknämnden för all klottersanering i kommunens regi, det öppnar möjligheter för fortsatt utveckling och möjliga synergieffekter när arbetet samlas under samma tak. Service- och tekniknämnden har i dag en funktion som bevakar och arbetar med kommunens och de kommunala bolagens försäkringar. I samband med kommande pensionsavgång kommer funktionen att ses över. Räddningstjänsten Service- och tekniknämnden har ett väl fungerande samarbete med räddningstjänsten. Vid till exempel arrangemang och anläggningsarbeten är det viktigt med informationsutbyte för att räddningstjänsten ska kunna styra om utryckningsvägar och på andra sätt kunna förhålla sig till pågående arbeten och trafiksituationen i kommunen. Service- och tekniknämnden utför också saneringar av gator och dagvattenbrunnar, på uppdrag av räddningstjänst, vid till exempel oljeutsläpp. Samarbetet fungerar även väl vid oförutsedda olyckor, under hösten 2013 inträffade två ammoniakläckage vid Backavallens kylanläggning. Incidenterna hanterades helt enligt gällande rutiner i samverkan med räddningstjänsten. 11

2..2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Snabb klottersanering för ökad trygghet STN Målnivå: Om vädret tillåter ska mindre klotter saneras under närmast följande arbetsdag, och omfattande klotter inom en vecka Årlig Källa: Egen mätning 12

2.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa 2.5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Folkhälsa Under 201 inleddes ett samarbete rörande en trädgårdsmästartjänst, mellan Vård- och omsorgsnämnden och Service- och tekniknämnden. Samarbetet är till för att ge vackrare utemiljöer vid särskilda boenden inom äldreomsorgen samt att skapa sysselsättning för brukare kring att sköta om trädgårdar och planteringar. Därmed skapas bra möjlighet till inflytande och delaktighet. Tre boenden fick särskilt fokus under 201 och inför nästa år är ambitionen att gå vidare med ytterligare boenden. De nu fastslagna idrottspolitiska och kostpolitiska programmen är viktiga styrdokument för hela kommunens folkhälsoarbete och måste fortsättningsvis genomsyra all relaterad verksamhet. Det räcker inte med att dokumenten finns, de måste även förankras i verksamheterna och bli en naturlig röd tråd i det dagliga arbetet. En populärversion av båda programmen tas fram under hösten 201 och kommer att användas för att göra informationen lättillgänglig. Service- och tekniknämndens dietistkompetens har under flera år riktats mot Vård- och omsorgsnämnden, under 201 har verksamheten utvecklats ytterligare och då i riktning mot Bildningsnämnden. De skärpta lagkraven gällande skolmåltider kräver insatser med kompetens inom både näringsriktighet och säkerhet ur allergi- och livsmedelshygienperspektiv. En ökning av specialkoster har skett vilket ställer högre krav på kompetensen inom detta område för såväl pedagoger som kökspersonal. Service- och tekniknämnden och Vård- och omsorgsnämndens gemensamma arbete avseende nattfastan inom äldreomsorgen har utvecklats för att nå kommunens resultatmål. Ett pilotprojekt med ändrad måltidsordning på ett antal äldreboenden har genomförts och utvärderas inför 2015. Positiva resultat på nattfastans längd syns redan. Om utfallet är fortsatt positivt kan resterande boenden i kommunen komma att involveras i projektet. En viktig del i utvärderingsarbetet är måltidsobservationer som genomförs löpande. Även arbetet med utbildning och information till enhetschefer och personal fortsätter, och dialoger förs med de äldre på boendena. Genom att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet ges möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan nattfastan också kortas. Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring har remitterats till ett antal olika instanser och ett antal remissvar har inkommit. Arbetet fortsätter på Socialstyrelsen och det är oklart när det avslutas, men det kommer att ställa krav på nya rutiner för att förebygga och behandla undernäring. Jämlikhet och integration Ett förvaltningsövergripande samarbete planeras med Viadidakt angående integration och hälsa hos nyanlända. Det har framkommit att det ibland råder bristande kännedom om kost-, livsstilsoch hälsofrågor. Kommunens besitter god kompetens inom området och kan använda den för att bidra till förebyggande av hälsoproblem, samtidigt som kommunens nyanlända erbjuds baskunskaper i en hälsosam livsstil. 13

Jämställdhet Under 201 har Service- och tekniknämnden tagit fram en ny jämställdhetsplan. För att arbetet med genusmedveten styrning skall bli långsiktigt hållbart krävs att en systematik för hur jämställdhet ska bli en naturlig del av förvaltningens sätt att styra sina verksamheter. Nästa steg blir att gå vidare med utbildningsinsatser riktade mot - i ett första steg - personalansvariga chefer. Att idrottandet i kommunen ska vara jämställt, och att pojkar, flickor, kvinnor och män ska ges samma möjligheter till idrottande och god hälsa är ett av det idrottspolitiska programmets främsta fokusområden. En enkätundersökning genomförs därför i samarbete med SISU och Bildningsnämnden, med syfte att undersöka och kartlägga hur pojkar och flickor i grundskolan ser på idrott och jämställdhet. Resultatet ska ligga till grund för utbildningsinsatser som riktar sig mot bland annat idrottsledare och föräldrar till barn som idrottar. Undersökningen är en del i en större satsning som kommunen genomför för att idrott ska bli jämställt. Alla skolklasser som fyller i enkäten kommer att få resultaten presenterade så snart de är sammanställda. Tillgänglighet Under hösten 201 inleddes en satsning på att utveckla kommunens växel, med syfte att öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Växelmedarbetarna kommer att utvecklas i sin funktion som generalister, för att i större utsträckning kunna besvara enkla frågor och ge allmän information om kommunen. Vid ärenden som kräver specialistkunskap eller ett myndighetsutövande så kopplar växeln samtalet till rätt instans. Syftet är främst att nå högre tillgänglighet för medborgarna, men medför även effektivare processer och avlastning för olika specialistkompetenser. Underhåll och renovering av Service- och tekniknämndens fastigheter görs kontinuerligt med perspektiv på tillgänglighet, miljö och jämlikhet. Service- och tekniknämnden utför även tillgänglighetsanpassningar av gator, vägar, parker och idrottsanläggningar. 1

2.5.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Andelen barn och unga som mår bra ska öka Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende. 90 % av de som bor i särskilt boende oavsett driftsform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål) Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: Liv & hälsa ung KS, STN Målnivå: Öka Källa: Hälsa på lika villkor STN, VON Målnivå: 90% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. STN, VON Målnivå: 60% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert Lång sikt Lång sikt Delår 53,9% Delår 1% 15

2.6 Ekonomi och organisation 2.6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Effektiv organisation Uppsägningen av avtalet verksamhets- och individanpassad arbetstid innebär ett antal förändringar som påverkar organisationen. Flexibiliteten minskar, både för arbetsgivaren och för de anställda. Heltidsanställningarna blir färre, samtidigt som deltids- och timanställningarna ökar. Även övertidskostnaderna och kostnaderna för fyllnadstid ökar då schemaläggningsmöjligheterna blir mindre flexibla. Risk finns också för att verksamheternas intäkter kan minska, som en följd av den minskade flexibiliteten. Arbetet med de ekonomiska spelreglerna har varit resurskrävande under 201, och de kommer att fortsätta vara en fokusfråga även under 2015. Ambitionen är att servicenivåöverenskommelser mellan Service- och teknikförvaltningen och andra berörda förvaltningar ska finna på plats vid ingången av året. Erfarenheten från 201 års arbete säger att tydlighet och gemensamma synsätt är avgörande punkter för att samarbetena ska fungera bra. Tillkommande verksamheter såsom nya förskoleavdelningar och förskolor måste räknas in så att priserna för mat, städning och vaktmästeri sätts till rätt nivå. Den 1 april 2015 startar en ny avtalsperiod för kommunens telefoni. Målsättningen inför det nya avtalet är att tillgängligheten ska öka och att kommunen ska följa med i den tekniska utvecklingen för att uppnå ökad effektivitet genom moderna telefonilösningar. Detta kan exempelvis innebära att olika former av samverkan underlättas, att kommunikationssätten effektiviseras och/eller att kommunens kostnader för telefoni sänks. Service- och teknikförvaltningen har inte möjlighet att ha experter på samtliga nämndens områden inom den egna förvaltningsorganisationen. Istället kan experter tas in när och där de behövs. Det kan röra sig om långvariga samarbeten (exempelvis de entreprenörer som driver bowlinghall och camping) eller tillfälliga konsultinsatser. Service- och tekniknämnden är idag en av kommunens största beställare, samt innehar controllerfunktion för städentreprenörerna och drift av kommunens bilpark. Telefoni och livsmedel är andra stora områden. Arbetet är resurskrävande då beställningar och logistik behöver följas upp, men framförallt ställer det krav på rätt kompetens. Rutinerna kommer att förändras i och med att upphandlingarna i framtiden ska skötas från ett upphandlingscenter - Telge inköp i Södertälje. Det vore därför av stor vikt att en utveckling av en framtida tjänst, en upphandlingscontroller som arbetar för hela kommunen, tillsattes i nämndens regi. Ramutrymme för en sådan tjänst finns dock inte i dag i förvaltningen. Service- och tekniknämnden svarar för skötseln av bland annat gator och parkområden. Nyinvesteringar hos andra nämnder leder ibland till att Service- och tekniknämndens underhållsoch skötselkostnader ökar. För att uppnå effektivitet och långsiktighet är det därför viktigt att berörda nämnders förvaltningar har ett nära samarbete redan i planeringsfasen av sådana investeringar. En kartläggning genomförs under hösten 201 för att säkerhetsställa att rätt IT-stöd används i de olika verksamheterna. Det kan finnas IT-stöd som underlättar arbetet för till exempel städcontrollern eller vaktmästarna. Genom att i högre grad arbeta med moderna IT-lösningar inom nämndens verksamheter bör effektiviteten kunna stärkas och ökas. Ett konkret sådant exempel är den integrering mellan kostdataprogrammet Aivo och ekonomisystemet Agresso som ska finnas på plats i januari 2015, och som ska medföra säkrare och effektivare fakturering mellan förvaltningar. Området bevakas kontinuerligt i samarbete med IT-kontoret för att 16

identifiera nya lösningar och förbättringsområden inom existerande verksamheter. Nya föreskrifter gällande märkning av - och information om - livsmedel är ute på remiss och kommer troligtvis innebära ökad administration för kockarna i tillagningsköken, vilket kräver utveckling av datastöd. Den 13 december 201 träder de nya föreskrifterna i kraft, med undantag för kraven på näringsdeklaration som börjar gälla den 13 december 2016. Frågan bevakas kontinuerligt. Samverkan med andra kommuner Service- och tekniknämnden har en stark och bred samverkan med Vingåkers kommun. Ett nytt samverkansavtal gällande kosten upprättades under 201. Målsättningen med avtalet är att verksamheten ska ses ur ett helhetsperspektiv där kommungränsen inte får utgöra ett hinder för en ömsesidig fördelaktig samverkan. Samverkan skall leda till hög kvalitet på maten samt hög kompetens inom relevanta expertområden, lagar och rekommendationer. Genom samordning nyttjas den totala produktionskapaciteten inom kostavdelningarna på ett sätt som gynnar båda kommunerna. Samarbetet skall bedrivas på kommersiella villkor där varje kommun står för sina egna kostnader. Sedan 201 köper Vingåkers kommun växeldrift av Service- och tekniknämnden, vilket är gynnsamt ur effektivitetssynpunkt för båda kommuner. Trafikmålning, klottersanering och sommarblommor är tre andra exempel på samarbeten där Service- och teknikförvaltningen utför tjänster åt Vingåkers kommun. Kommunikation och öppenhet Service- och teknikförvaltningen har arbetat med olika former av relationsmarknadsföring gentemot kommuninvånarna. Personalen som arbetar med gatu- och parkskötsel har till exempel presenterats för medborgarna på sociala medier. För att ytterligare stärka öppenheten och möjligheterna till dialog med medborgarna planeras en ny satsning till 2015. Ambitionen är att sätta upp skyltar vid anläggningsarbeten, där information om arbetet framgår tillsammans med uppgifter om kontaktperson/-er. Service- och tekniknämndens medarbetare ser även över vilka tekniska lösningar som finns underlätta medborgarnas kontakt med tjänstemännen, till exempel vid felanmälan eller anmälan av klotter. Det ska finnas förutsättningar för att snabbt och enkelt kunna gå från tanke till handling. Kommunens verksamhetslokaler Service- och tekniknämnden måste rusta för framtida utmaningar och öppna upp för ökade samarbetsmöjligheter inom nämndens verksamhetsområden. Om Kerstinbodaområdet utvecklas kan flera verksamhetsdelar samlas. Detta skulle leda till ett antal synergieffekter, båda vad gäller arbetsmässig effektivitet genom att mer personal samlas på samma ställe och enklare kan samarbeta, och kostnadsbesparingar om antalet övriga lokaler kan minskas. Genom att fortsätta styra leverantörers tunga transporter till kommunens omlastningscentral stärks trafiksäkerheten, och den interna logistiken kan utvecklas om alla leveranser sker till samma plats för att sedan slussas vidare ut till verksamheterna. För att underlätta för mindre lokala leverantörer av exempelvis livsmedel ska det vara möjligt delleverera livsmedel i omgångar till kommunens omlastningscentral, för senare servering i köken. Kommunen som arbetsgivare Resultatet av Nöjd medarbetarindex (NMI) 201 kräver arbete, då det är tydligt att sjukfrånvaron ökat. Utvecklingen kräver en djup analys (ur genusperspektiv) där Service- och teknikförvaltningen reder ut vad som orsakat ökningen. Satsningar på kompetensutveckling och 17

ökad delaktighet i utvecklingsprocesserna kommer förhoppningsvis att förbättra välmåendet hos personalen. Även kommunens värdegrund ska genomsyra Service- och tekniknämndens verksamheter. Genom att förtydliga chefsuppdraget och satsa på ledarskapsutbildningar ska uppdragsbeskrivningarna bli bättre och chefernas roller bli tydligare, vilket förhoppningsvis också kan påverka framtida Nöjd medarbetarindex i positiv riktning. 18

2.6.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga nämnder Målnivå: Minst 78% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: Minst 89% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s informationsindex minst 79 % Källa: SKL:s webbinformations undersökning. KKiK. Samtliga nämnder Målnivå: Jämfört med andra kommuner ska resultatet ligga i den översta kvartilen Källa: Medarbetarenkät Samtliga nämnder Målnivå: Skillnaderna mellan personalens och befolkningens sammansättning ska minska Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB Årlig 93% Årlig 5% Årlig 92% Årlig 85% Udda år Udda år 11% 19

3 Investeringar Katego ri Benämning Budget Driftkostnad 1-7 SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Total budget 79 680 710 28 655-50 -50-50 Gata Maskiner och fordon 300 3 500 800 GPS vinterväghållning 150 Långsiktig underhållsplan 500 250 250 Oförutsedda driftsinvesteringar Värmbols IP, dagvattenpump Konsekvens dagvattenpolicy 500 500 500 500 300 300 300 Biologisk bekämpning 150 150 150 5 5 5 5 5 5 Gatubelysning, byte till LED-belysning Gatubelysning, elsäkerhetsåtgärder Gatubelysning, byte stolpar gatubelysning, byte kabelskåp Gatubelysning, byte kreosotstolpar Gatubelysning, byte styrsystem 2 000 2 000 2 000-50 -50-50 100 100 100 3 000 3 000 1 000 500 500 500 250 800 5 Övriga IP, miljöåtgärder 1 000 500 300 5 5 Upprustning av grusbelagda gc-vägar Upprustning gator, kanststöd, brunnar, räcken 200 200 200 100 100 100 5 Beläggningsytor 5 000 5 000 5 000 5 Brobesiktningar 75 75 75 5 Hällstugevägen, upprustning 900 5 Åtgärder enligt asfaltplan 900 900 Park och anläggning Växthuset, plasttak 200 Växthuset, bevattningssystem Växthuset, bordvärme 100 500 20