Nordisk Råd Mødegruppe Näringsutskottet, N Mødetid 27. januar 2010 Mødested Radisson Blu Scandinavian Hotel, København Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0400 Fax +45 3311 1870 nordisk-rad@norden.org www.norden.org Referat 15. april 2010 10-178 Gemensamt möte med Miljöutskottet (delvis Medborgarutskottet) 09:00-10:15 1. Udredning om muligheder for et fælles nordisk pant og retursystem, status. Bilag Bilag 1 Notat om status for Grænsehindringsforums arbejde med et fælles pantsystem for flasker og dåser Jan Rehnberg, udreder for grænsehinderforum, præsenterede sine foreløbige resultater for udvalgene. Ifølge Jan Rehnberg er der ca. 1 mia dåser, som ikke bliver genanvendt i Norden. (Inkl. grænsehandel Danmark-Tyskland, Sverige-Tyskland og Estland-Finland). Dette medfører ca 12.000 tons aluminium, og hvis man genanvender en aluminiumsdåse sparer man ca 95% af energien sammenlignet med at producere en ny dåse. Rehnberg påpegede de forudsætninger som må være til stede for at man kan få en fælles nordisk pantløsning. Disse er: - fælles materialespecifikationer for metaldåser og plastikflasker som tilsluttes pantsystemerne i Norden - fælles tilslutnings- og registreringskrav til de nordiske pantsystemer - nationelle unikke EAN-koder. Alle nordiske koder inkl. eksporten til Tyskland og Estland skal registreres i de nordiske systemer - fælles nordiske EAN-koder. Rehnberg opsatte 3 mulige løsningsmodeller, 1. et fælles nordisk pantsystem, 2. et nordisk Clearing House og 3. samarbejde mellem nuværende nordiske pantsystemer. Det sidste var nok det mest effektfulde på kort tid. Der er meget forskellige syn på hvordan man håndterer spørgsmålet om pantbeløbet. Rehnberg var inde på nogle forskellige muligheder, bl.a. at pantbeløbet altid er det samme i alle lande, at forbrugeren får det beløb tilbage som er gældende i det land han afleverer sin emballage i, eller at der
kommer en fælles nordisk pant på de artikler som er registrerede i et andet nordisk land inklusiv Tyskland. (Slesvig-Holsten/Estland). De forskellige modeller har forskellige konsekvenser, f.eks. kan der være risiko for at forbrugerne transporterer emballage til nabolandet hvis panten er højere, men denne risiko mente Rehnberg var meget lav. Generelt blev det pointeret, at ideen med fælles nordisk pantordninger kommer fra et politisk pres, og at det er nødvendigt at holde opmærksomheden på emnet, for at nå resultater. Den model man vælger at arbejde frem imod må være så enkel som muligt, og det ville i første omgang være at få de eksisterende systemer at snakke sammen. Næringsudvalget, Miljø- og naturresurseudvalget og Medborger- og forbrugerudvalget tog orienteringen til efterretning, og har sagen på dagsordenen i april. 2. Den gemensamma nordiska elmarknaden - Nord Pool Bilaga 1 Artikel (DN) - Prissättning på den nordiska elmarknaden - Nord Pool Bilaga 2 Fungerar konkurrensen på elmarknaden? (Sammanfattning - forskningsöverskit) Docent i nationalekonomi, Thomas Tangerås, vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), redogjorde för resultaten i sin forskningsöversikt - Hur väl fungerar konkurrensen på den nordiska elmarknaden? - angående prissättningen på den gemensamma nordiska elmarknaden, Nord Pool. Forskningsöversikten är gjord tillsammans med fil dr i nationalekonomi Sven- Olof Fridolfsson. De har granskat de senaste studierna av priserna på Nord Pool. Dessa studier försöker mäta i vilken utsträckning elpriset beror på att bolagen utövar marknadsmakt genom att producera för lite el. Tangerås menar att ett rekordhögt pris på el skapar farhågor om att konkurrensen på elmarknaden inte fungerar. För ett fortsatt förtroende för elmarknaden är det viktigt att undanröja misstankar om att elbolagen håller tillbaka produktionen för att höja priset på el. Tangerås menar vidare att den svenska regeringen borde utöva sin ägarroll i den nordiska elbörsen Nord Pool och kräva tillgång till de data som är nödvändiga för att studera prisbildningen. Tangerås pekar i sin presentation på tre möjliga orsaker/förklaringar till de höga elpriserna: 1. Kylan ökade efterfrågan samtidigt som det låga kärnkraftsutnyttjandet i Sverige gjorde att billig elproduktion inte var tillgänglig när den behövdes. 2. Flaskhalsar i elnäten förhindrade export av billig el från södra Norge till Sverige och därför uppstod stora prisskillnader. 3. Producenterna har utövat marknadsmakt för att pressa upp priserna ytterligare Tangerås vill få tillgång till de data som är nödvändiga för att studera prisbildningen på elmarknaden. Ökad insyn kan ge mer kunskap om hur väl konkurrensen fungerar på elmarknaden och vad som styr priserna. Det finns emellertid ett par utmaningar med en ökad insyn på den nordiska side 2 af 11
elmarknaden. Insynen kan minska om företagen lämnar Nord Pool och återgår till bilaterala avtal och aktörerna kan i princip använda ökad insyn för att upprätthålla ett prissamarbete. Marknadsaktörerna har redan idag mycket information om varandra och risken kan minskas väsentligt om informationen offentliggörs med eftersläpning, exempelvis med 6 månader eller 1 år. Tangerås menar dock att det är väsentligt att detaljerna kring elmarknaden måste utredas närmare. Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet antar informationen för kännedom. 3. Gemensam nordisk produktion av förnybar energi Inga bilagor I Nordiska ministerrådets handlingsprogram för energiområdet 2010 2013 slås fast att målet med det nordiska energisamarbetet är att det ska bidra till en stabil och säker energitillgång, hållbar tillväxt och välfärd för länderna medborgare. I fokus står bl.a. utveckling av hållbar energi och välfungerande energimarknader och en ökad integration av hållbar energi i energisystemen. En större utbyggnad av hållbar energi ska bidra till ekonomisk tillväxt och ökad energitillgångssäkerhet samt att understödja ländernas arbete med att motverka klimatförändringarna. Nordiska rådet antog i oktober 2009 en rekommendation (Rek 13/2009) med vissa förslag till NMR:s vidare arbete med energihandlingsprogrammet. De nordiska länderna ska enligt handlingsprogrammet arbeta för att främja användningen av hållbar/förnybar energi via en gemensam insats för att förbättra förutsättningarna och konkurrensvillkoren för hållbar/förnybar energi. Handlingsprogrammet slår även fast att i den utsträckning det är fördelaktigt ska länderna sträva efter en koordinering av insatser och redskap. Nordiskt erfarenhetsutbyte är centralt för samarbetet och de nordiska länderna ska arbeta för att skapa gynnsamma förutsättningar för teknologiutveckling och innovation på detta område. Det kan konstateras att det förekommer en rad initiativ inom detta område som är intressanta och viktiga att förhålla sig till. Bl.a. har EU satt igång arbete angående hållbar/förnybar energi. Det s.k. VE-direktivet ställer krav på medlemsstaterna (MS) att främja hållbar/förnybar energi. En rapport från MS skulle skickas till EU-Kommissionen senast den 31 december 2009 där den förväntade utbyggnaden av hållbar/förnybar energi fram till 2020 ska beskrivas. Vidare arbetar Nordvind med utbyggnad av vindkraften i Norden. Nordvind är ett projekt under NMR:s arbetsgrupp för förnybar energi som ser på villkoren för vindkraft i de nordiska länderna. BSPC:s arbetsgrupp om energiförsörjning i östersjöområdet har avslutat sitt arbete och lagt fram sin slutrapport. Rådet har även lagt fram en framställning (Framst. 4/2009) om initiativ när det gäller havsvindkraftverk i Östersjön. Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet utsåg Ole Vagn Christensen respektive Anita Brodén som rapportörer med uppdrag att till septembermötet lägga fram ett utkast till gemensamt utskottsförslag om hur vi kan skapa en högre ambitionsnivå inom det nordiska energisamarbetet, se på potentiella utvecklingsmöjligheter för en gemensam produktion av side 3 af 11
förnybar energi och möjligheterna att exportera ett eventuellt energiöverskott. Kaffepaus 10:15-10:30 Näringsutskottets möte 10:30-13:00 4. Godkännande av dagordning Inga bilagor Näringsutskottet godkände utkast till dagordning. 5. Godkännande av referat Bilaga 1 Referat Näringsutskottet 27. oktober 2009 kl. 9:00 Näringsutskottet godkände utkast till referat från mötet den 27 oktober 2009. 6. UNR's nye resolutioner 2009 Bilag Bilag 1 UNR slutdokument session 2009 UNR:s representant i Näringsutskottet, Fredrik Bjørnebekk, presenterade de resolutioner som UNR antog vid sin session 2009 och som berör utskottets ansvarsområde. Det gäller ett förslag om en utvidgad pantordning i Norden att även innefatta el-artiklar, samt större ambitioner för nordisk turism, bl.a. genom gemensam nordisk marknadsföring gentemot omvärlden. side 4 af 11
Näringsutskottet antog informationen för kännedom. 7. Nordiskt närings- och innovationspolitiskt samarbetsprogram 2011-2013 Bilaga 1 PM - Arbetet med ett nytt nordiskt närings- och innovationspolitiskt samarbetsprogram 2011-2013 Sekretariatet informerade om det arbete som NMR har satt igång för att ta fram ett nytt nordiskt närings- och innovationspolitiskt samarbetsprogram för åren 2011 2013. NMR:s ämbetsmannakommitté för näringsfrågor (ÄK-N) har arrangerat en workshop i syfte att diskutera och få input till en övergripande vision för det nya samarbetsprogrammet och till vilka insatsområden som bör ges särskild prioritet. NR var inbjudet och deltog genom utskottets ordföranden. NMR kommer att under första delen av 2010 arrangera ytterligare workshops för att fördjupa och konkretisera samarbetsprogrammet som kommer att läggas fram för rådet i form av ett ministerrådsförslag i samband med sessionen 2010. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. 8. Nordiska ministerrådets budget 2011 Inga bilagor Sekretariatet informerade om rådets arbete med Nordiska ministerrådets budget för 2011. Budgetgruppen, som för rådets del ansvarar för budgetförhandlingarna med Nordiska ministerrådet består år 2010 av: Marion Pedersen, ordförande, (Mittengruppen) Sinikka Bohlin, (Socialdemokratiska gruppen) Kent Olsson, (Konservativa gruppen) Line Barfod, (Venstresocialistiske Gröne gruppen) De länder som inte är representerade efter att partigruppernas representanter utpekats (Island, Finland och Norge) har möjlighet att utpeka en nationell representant till Budgetgruppen. Vid presidiets möte den 27 januari utpekades Per-Kristian Foss, Norge och Illugi Gunnarsson, Island som nationella representanter i gruppen. Enligt plan skall samarbetsministrarna godkänna budgetanvisningarna som definierar budgetramarna för de olika sektorerna den 17-18 februari. side 5 af 11
Näringsutskottet antog informationen för kännedom. 9. Samarbetet med Baltisk församling 2010 Bilaga 1 JOINT ACTION PLAN 2010 12 jan 10 Sekretariatet informerade om det planerade samarbetet med Baltiska församlingen 2010. Utskottet hade under 2009 tillsammans med Miljö- och naturresursutskottet planerat att delta med en delegation i ett möte med Baltiska församlingens motsvarande utskott angående transport- och infrastrukturpolitik med anledning av den rekommendation om en handlingsplan för klimatvänlig transportpolitik som gemensamt lagts fram av utskotten. Detta möte blev på begäran av balterna uppskjutet till ett senare tillfälle. I planen för samarbetet mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen under 2010 finns detta tema kvar som samarbetspunkt för Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet. Ett nytt möte planeras att äga rum i början av juni 2010 i något av de baltiska länderna (exakt tid och plats är inte bestämd). Det är balterna som står för planering av mötet. Ordföranden uttryckte ett starkt önskemål om att detta möte bör bli av och ansåg det viktigt att de nationella departementen som är berörda också involveras, bjuds in och kan delta. Till det uppskjutna mötet 2009 hade Lisbeth Grönfeldt Bergman, Lyly Raiala och Bjarne Kallis anmält sitt intresse att delta och representera utskottet. Dessa ledamöter är fortsatt intresserade av att delta i mötet. Sekretariatet sänder en förfrågan ut till utskottets ledamöter om deltagande. 10. BSPC Working Group on Integrated Maritime Policy Bilaga 1 18th BSPC Resolution FINAL SE Bilaga 2 Invitation - first meeting 21-22 jan 2010 Bilaga 3 Programme - first meeting 21-22 jan 2010 Ordföranden informerade om arbetsgruppens första och konstituerande möte som avhölls i Rostock, Tyskland, den 21-22 januari 2010. Eftersom utskottet inte haft tillfälle att utse någon ledamot att representera rådet deltog utskottets ordförande som utskottets representant vid mötet. side 6 af 11
Vid den 18:e parlamentariska östersjökonferensen den 31 augusti 1 september 2009 i Nyborg, Danmark, diskuterades sjöfart/havspolitik som ett av konferensens teman. I slutdeklarationen enades konferensen om att inrätta en arbetsgrupp för en integrerad havspolitik, speciellt infrastruktur och logistik. Arbetsgruppens uppdrag är att försöka utveckla gemensamma positioner och politiska ställningstaganden inom detta område för den regionala, nationella och europeiska nivån. Näringsutskottet ansåg att ordföranden fortsatt bör vara rådets representant i arbetsgruppen då hon vid arbetsgruppsmötet blev tillfrågad om att bli vice ordförande för arbetsgruppen. Vidare diskuterade utskottet utsläpp av svavel från sjöfarten och den av IMO föreslagna minskningen av svavelhalten i fartygsbränsle (0,5 till 0,1 procent). Bl.a. framfördes att ca 90 % av den finska exporten sker med sjöfrakt och dessa hårdare krav skulle slå hårt mot den finska industrin. Detta bör bli en prioriterad fråga för rådets representant i arbetsgruppen att bevaka. Vidare framfördes önskemål om att nordpassagen i Arktis även diskuteras i detta sammanhang. Framför allt från norsk sida är man skeptisk till att ryssarna försöker styra trafiken med sina isbrytare och att det även handlar om en fråga om säkerhet och sjöräddning. Utskottet enades om att till nästa möte kalla in experter för att ge en bild av situationen i nordpassagen. Näringsutskottet utsåg Lisbeth Grönfeldt Bergman som rådets representant i BSPC:s arbetsgrupp om maritim policy. 11. Sommermødet 2010 Bilag Ingen bilag Utskottet diskuterade tidpunkt för sommarmötet på Färöarna och slog fast vecka 25, den 21-23 juni 2010 som bästa tidpunkt för detta möte. Näringsutskottet beslutade avhålla sitt sommarmöte i vecka 25, den 21-23 juni 2010, på Färöarna. 12. Övrigt Inga bilagor Inga övriga frågor diskuterades. side 7 af 11
[Skriv beslutning her] Gemensamt möte med Kultur- och utbildningsutskottet kl.14:00-16:00 13. Vidareutveckling av det nordiska forsknings- och innovationsområdet - NORIA Bilaga 1 Bilaga 2 PM om NORIA - det nordiska forsknings- och innovationsområdet PM-NordForsk Näringsutskottet och Kultur- och utbildningsutskottet diskuterade sekretariatets PM och föreslog att utse Alf Holmelid till rapportör för arbetet med att ta fram ett utkast till utskottsförslag om att initiera en granskning av NORIA. Forskning och innovation är bland de klart största posterna i den nordiska budgeten och därför anser Näringsutskottet och Kultur- och utbildningsutskottet att det efter ca fem år sedan starten av NORIA är naturligt att sätta igång en process för att initiera en kartläggning av NORIAkonceptet. Syftet är att dra erfarenheter av det nordiska forsknings- och innovationssamarbetet och undersöka om de (politiska) mål och succékriterier som låg till grund för samarbetet är uppfyllda och (fortfarande) relevanta för att hålla detta område på rätt kurs framåt och uppnå önskat resultat. En rapport med förslag till insatser och åtgärder bör läggas fram senast halvårsskiftet 2011. Näringsutskottet och Kultur- och utbildningsutskottet beslutade att utse Alf Holmelid till rapportör för arbetet med att ta fram ett utkast till utskottsförslag om att initiera en granskning av NORIA. 14. Konkurrens och kompetens på arbetsmarknaden Bilaga 1 Bilaga 2 De nordiske landes konkurrencedygtighed Innovativa samarbeten för nya ungdomsjobb i Västerås Kultur- og Næringsudvalgene havde i samarbejde planlagt at gennemføre et seminar om arbejdsliv og konkurrrencedygtighed i Norden. Der blev fremført en række oplæg ved eksterne gæster fra hhv. Västerås, Syddansk Universitet, Metropol København samt FAOS. side 8 af 11
FAOS/Metropol indledte med en præsentation af den nordiske flexicurity model. Beskæftigelsespolitiske tiltag i de nordiske lande bør koordineres på tværs af de elementer, der indgår i flexicurity-modellen: Fleksibilitet i ansættelsesforholdet Et socialt sikkerhedssystem En aktiv beskæftigelsespolitik Der er i de nordiske lande en vis tradition for med nationale variationer at koordinere arbejdsmarkeds- og uddannelsespolitik. Påstanden er her, at det fremover bliver afgørende mere systematisk og konsekvent at samordne initiativer og tiltag. Men det går også videre og favner andre politiske områder. Man kan hævde at det kræver en fælles politik ikke bare inden for arbejdsmarkeds- og uddannelsespolitik, men også i tæt samspil med vækst-, social-, regional-, innovationspolitikker mv. Hermed også sagt at beskæftigelses- og uddannelsespolitikken fremstår som potentielt centrale koordinationsområder. Det er disse områder, der skal levere de menneskelige ressourcer, der er helt afgørende for nordiske virksomheder og i sidste ende konkurrenceevne. Det er også disse områder der skal sikre, at der er arbejdskraft til sundheds-, uddannelses- og plejeområderne; vores centrale velfærdsområder. Uddannelsessystemet bør indrettes således, at der skabes betingelser for fleksible overgange mellem niveauer og tilbud i uddannelsessystemet, men også mellem uddannelses- og læringssteder. Der skal udvikles meritsystemer, der gør det muligt for den enkelte at bevæge sig op (vertikalt) og over i nye fagområder (horisontalt) i uddannelsessystemet, ligesom mellem uddannelse og arbejde - med reelle såvel som formelle kompetencer som grundlag. Hvis den enkelte skal bringes ind i en opadgående skrue for kompetenceudvikling kræver det, at eksisterende hierarkier mellem uddannelser og eksisterende adskillelse mellem uddannelse og virksomheder bliver nedbrudt. Der skal arbejdes for at lette overgangen fra skole til arbejdsmarked eller fra inaktivitet eller arbejdsløshed til arbejdsmarked. Når de unge har fået arbejde, bør de have mulighed for at gøre karriere. Der er behov for forøgelse og forbedring af investeringerne i tilvejebringelse af de kvalifikationer, der efterspørges på arbejdsmarkedet, og i at sikre et bedre match på kort sigt og forudse de kvalifikationer, der bliver behov for på lang sigt. Dette blev uddybet i den næste præsentation fra Västerås, hvor Björn Nordén præsenterede kommunens projekt (jobbaivasteras.nu) der er et tværgående initiativ mellem kommune, uddannelsesinstitutioner og virksomheder i lokalområdet. Initiativet sigter mod at fokusere de unges kompetenceudvikling således at on the job training og uddannelse indgår i et tæt parløb hvor den unge og virksomheden finder det rette uddannelsesog jobforløb, således at både arbejdstager og arbejdsgiver drager nytte af det og således at ingen unge uddannes til arbejdsløshed, hvilket er et stort problem i Sverige (og hele Norden) særligt blandt unge. Det sidste oplæg var fra Syddansk Universitet ved karrierekonsulent Monika Janfelt. Her redegjortes for universitetets samarbejde med aktører i lokalsamfundet med henblik på at sikre en viden transfer fra forskerverdenen og til resten af samfundet. Syddansk universitet ligger i et randområde langt fra storbyen og har udfordringer med at rekruttere højt kvalificeret arbejdskraft, bl.a. er regionen præget af et relativt lavt uddannelsesniveau. Universitetet har gennemført et samarbejde og partnerskab med Region Syddanmark, der driver sundhedsvæsenet i syddanmark. På denne måde har universitetet kunne målrette overførsel af ny viden og forskningsresultater direkte ud i andre sektorer. Samtidig understregedes, at universiteternes side 9 af 11
ledelses- og kompetencestrukturer ikke er konstrueret til denne type partnerskabsprojekter. De fleste forskere og professorer kan udelukkende meritere ved at udføre mere traditionelt forskningsarbejde som fx at forske og publicere i anerkendte forskningstidsskrifter. Derfor bør der arbejdes for at etablere nye kompetenceudviklingsstrukturer på universiteterne således at det videnskabelige personale kan avancere i forbindelse med partnerskaber og viden transfer-projekter. Gerne ved at arbejde for at forbedre rammebetingelserne for at kunne etablere fælles nordiske kompetenceudviklingsprogrammer specifikt målrettet forsker- og universitetsverdenen særligt med henblik på forskningsformidling og anvendelse af ny viden i sektorer uden for universitet. Kultur- og Næringsudvalgene tog oplæggene til efterretning, samt besluttede at give sekretariatet i opdrag at forfatte et udkast til et udvalgsforslag om de i seminaret behandlede emner og problemstillinger. side 10 af 11
Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Ole Vagn Christensen (S), Danmark Torfinn Opheim (A), Norge Lillian Hansen, suppleant for Tone Merete Sønsterud (A), Norge Billy Gustafsson (s), Sverige Mittengruppen (M) Bjarne Kallis (kd), Finland Lauri Oinonen (cent), Finland Janne Seurujärvi (cent), Finland Per Olaf Lundteigen (Sp), Norge Den konservativa gruppen (K) Lyly Rajala (saml), Finland Næstformand Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Sverige Formand Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Geir Ketil Hansen, suppleant for Alf Egil Holmelid (SV), Norge Utan partigruppstillhörighet Torgeir Trældal (FrP), Norge UNR Fredrik Bjørnebekk Forfald Erling Bonnesen (V), Danmark Bjarni Benediktsson (Sj.), Island Pia Christmas-Møller (Uden for partigruppe), Danmark Sekretariat Kenneth Ekberg, Nordisk Råd Halla Nolsøe Poulsen, Nordisk Råd Jonna Sandø, Nordisk Råd, Danmarks delegation Kari Salo, Nordiska rådet, Finlands delegation Bjørn Andreassen, Nordisk Råd, Norges delegasjon Eva Hjelm, Nordiska rådet, Sveriges delegation Gun Lagerstam, Den socialdemokratiska gruppen Marianne Seip, Den socialdemokratiska gruppen Patrick Edman, KOMM Reidar Ryssdal, politisk rådgiver, Norge side 11 af 11