Smärtbehandling Termin 4 skkprogrammet

Relevanta dokument
Smärtbehandling. sskprogrammet. Per-Åke Lundberg

Dagens program. Sida 1

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

WHO:s smärttrappa gäller än:

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärtfarmaka och akupunktur

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldre och läkemedel LATHUND

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Cancerrelaterad smärta

Farmaka vid akut smärta

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala


Smärtmekanismer och smärtbehandling

Smärta palliativa aspekter

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärtläkemedel gamla och nya

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p)

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Den vidunderliga smärtan

Effektiv behandling av smärta

-med fokus på opioider

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Docent Carl-Olav Stiller Avdelning för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset-Solna Stockholm

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Tro på patienten! Behandling av cancersmärta. Cancersmärta. Cancersmärta. Patienten har alltid rätt. Neuropatisk. Nociceptiv. Syns inte på röntgen

SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN.

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Smärta i palliativ vård

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Smärta palliativa aspekter

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

amitriptylin Saroten 75+

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Smärta i palliativ vård

Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärta i palliativ vård

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Receptbelagda opioider. Johanna Nordmark Grass GIC

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Nyheter inom smärtbehandling NSAID. Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken

Cancerrelaterad smärta

GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING SMÄRTA. IASP-International Association for the Study of Pain

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till en spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

Cancerrelaterad smärta

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Terminal smärtlindring

Smärta i palliativ vård

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Centralt verkande analgetika = opioider

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Läkemedel till äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre

PRODUKTRESUMÉ RIKSLICENS Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml

Transkript:

Smärtbehandling Termin 4 skkprogrammet

Smärtimpulsens väg Bild: Hasse Nilsson Sida 2

Sida 3

Smärtimpulsens väg Sida 4

Referred Pain: Sida 5

Sida 6 Mechanisms associated with peripheral sensitization to pain

Grind-kontroll-teorin Sida 7

Huvudgrupper av smärta Nociceptiv smärta Neuropatisk smärta Psykogen smärta Smärta av okänd orsak Sida 8

Nociceptiv smärta Ex. vid reumatiska sjukdomar, skelettmetastaser, ytliga sår eller liggsår Inflammatorisk smärta Kroppens varningssignal Behandlas med vanliga analgetika Sida 9

Neuropatisk smärta Ex. trigeminusneuralgi, post-herpetisk neuralgi Beror på skada eller dysfunktion i nervsystemet Behandlas med t.ex. TENS, blockader, lokalanestetika, antidepressiva läkemedel eller epilepsiläkemedel Sida 10

Psykogen smärta Ex. vid depression Smärta orsakad av psykisk sjukdom Den bakomliggande psykiska sjukdomen behandlas Sida 11

Smärta av okänd orsak Ingen bakomliggande orsak kan hittas Svårbehandlad Icke-farmakologisk terapi viktig Ibland hjälp av läkemedelsbehandling Sida 12

Arachidonsyrakaskaden Fosfolipider NSAID / ASA FOSFOLIPAS A2 Arachidonsyra (AA) CYKLOOXYGENAS (COX) LIPOOXYGENAS Prostaglandiner (PG) Tromboxaner fria radikaler Paracetamol Leukotriener (LT) Sida 13

BEHANDLINGSTRAPPA NIVÅ 3 NIVÅ 1 + starka opioider NIVÅ 2 NIVÅ 1 + svaga opioider NIVÅ 1 paracetamol eller NSAID Sida 14

Paracetamol Analgetisk och antipyretisk effekt Svag antiinflammatorisk effekt Få biverkningar vid terapeutiska doser Risker vid överdosering Doseras normalt 1 g x 4 Sida 15

Paracetamol Central verkan (mekanismen dock inte helt klarlagd) Vid normaldosering låg toxicitet Vid rektal adm. otillförlitlig biotillänglighet Dosering: 500 mg, 2 tabl var 4:e tim dagtid eller Panodil Extend 2 tabl x 3 16

Paracetamol 2 Inled inte samtidigt med start av annan behandling! (Svårt att utvärdera effekten då) Om ingen effekt inom ett par dygn Sätt ut! Vid opioidbehandling Utsättning av paracetamol? Samtidig behandling med paracetamol och NSAID? 17

Paracetamol myter 1 Paracetamol saknar biverkningar Nej, men det är få biverkningar. Att behöva ta 8 stora tabletter dagligen kan för vissa patienter vara besvärligt. Paracetamol är farligt om patienten har levermetastaser Nej, det är vid tecken till leversvikt som paracetamol skall undvikas. De flesta patienter med levermetastaser har inte leversvikt. 18

Paracetamol -myter 2 Paracetamol har dålig effekt Fel! Vid vissa smärtor hos vissa individer kan paracetamol vara effektivt. Det är viktigt att prova paracetamol! Paracetamol skall ges kontinuerligt som tabletter Ja, men behöver utvärderas. De som inte har effekt av underhållsbehandling kan ha effekt vid genombrottssmärta, eller sådan smärta som inte relaterar till cancer.

Acetylsalicylsyra ASA Analgetisk och antipyretiskeffekt Antiinflammatorisk effekt Förlänger blödningstiden (aktiv ulcus, antikoagulantiabeh, blödarsjuka, förlossning) Biverkningar/överkänslighet (astma, bronkkonstriktion) Minskad diures( hjärtsvikt, njursjd) Minskar och förlänger värkarbetet vid förlossning Sluter ductus arteriosus för tidigt Minskar möjligheten till graviditet ( huvudvärk, epigastralgier, yrsel, öronsusning) Sida 20

Effekter och biverkningar av COXhämmare Minskad inflammatorisk smärta Vätskeretention Magbiverkningar Ökad blödningstid Bronksammandragning Förvirring hos äldre Påverkan på livmoder Sida 21

Generella effekter NSAID: 1. Antipyretisk: Hämmar syntes av PGE2, PGI2 i hypothalamus. 2. Analgetisk: a. Minskad syntes av PGE2, PGI2 som sensitiserar nociceptorer perifert och centralt vid inflammation eller vävnadsskada b. Vid huvudvärk hämmas vasodilatationen i de cerebrala kärlen genom hämning av PG. 3. Antiinflammatorisk:Minskad svullnad genom minskad syntes av PGE2, PGI2 som är vasodilaterande. Sida 22

NSAID Kortverkande NSAID med snabbt insättande effekt Ibuprofen Brufen, Ipren, Ibumetin Diklofenak-kalium Diclofenac T, Voltaren T Kort-medellångverkande Diklofenak-natrium Diklofenak, Voltaren Ketoprofen Ketoprofen Kort-medellångverkande med gastroprotektiv effekt Diklofenak + misoprostol Arthrotec Medellångverkande Naproxen Naproxen Långverkande med långsamt insättande effekt Nabumeton Relifex Ketoprofen Ketoprofen retard Sida 23

GI biverkningar Dyspepsi, illamående, reflux, gastrit Erosion, blödning. Vanligt! Beror på hämning av konstitutivt uttryckt COX-1 ==> inhibition av lokalt producerad PGE2/PGI2 i magsäcken ==> bildning HCl + blodflöde. Dessutom är många NSAID, speciellt ASA, sura. Skyddande PGE1 analog, t ex misoprostol som ökar blodgenomströmningen, HCl Protonpumpshämmare Sida 24

Glukokortikoider Peroralt som komplement vid smärtbehandling av vissa patienter, t.ex. cancerbehandling Lokalt för injektion direkt i led Biverkningar -Hyperglykemi --Atrofi av muskler, hud, --Infektionsrisk --Fettackumulering, buk,ansikte --Osteoporos -Försämrad läkning Sida 25

Kortikosteroider Antiinflammatoriskt Använd vid Skelettmetastaser Levermetastaser (kapselsmärta) Hjärnmetastaser Annan inflammation, ödem I Sverige oftast T Betapred 0,5 mg Startdos 4 mgx1 Nedtrappning med ledning av effekt 26

Centralt verkande analgetika Svaga opioider:takeffekt Exempel: Dexofen dextropropoxifen Citodon kodein Tiparol tramadol Starka opioider Exempel: Morfin morfin Durogesic fentanyl OxyContin oxykodon Sida 27

Effekter av opioider Analgesi Eufori / Dysfori Sedation Förvirring Andningsdepression Minskad hostreflex Illamående/kräkning Pupillkonstriktion (Mios) Förstoppning Histaminfrisättning Tolerans, beroende Ödem Hallucinationer Hypotension Sida 28

Dextropropoxifen Ex. Dexofen, Doloxene Biverkningar: Yrsel Sedation Illamående Observera! Extrem halveringstid lång och varierande Risk för andningsdepression Kombinera inte med alkohol, hypnotika och sedativa Sida 29

Dextropropoxifen Interindividuella skillnader i effekt Smalt terapeutiskt intervall Risk för oavsiktlig överdosering Allvarliga och snabbt insättande symtom vid överdos Potentiering av sedering och andningsdepression med sedativa, hypnotika och alkohol Metabolism: Till nor-propoxifen i levern och sedan renal utsöndring. Metaboliten nor-propoxifenhar en halveringstid på ca 30 timmar och anses bidra till CNS toxicitet, speciellt farlig i kombination med alkohol. Denna metabolit ansamlas vid njursvikt Sida 30

Kodein Ex Citodon, Treo Comp, Ardinex Biverkningar Förstoppning Dåsighet Illamående Gallvägsdyskinesi Beroende och tolerans Sida 31

Tramadol Ex. Tiparol, Nobligan Svag opioideffekt Effekt på noradrenalin och serotonin Dosberoende Kombination med paracetamol ger bättre effekt Sida 32

Tramadol Biverkningar Illamående och yrsel (>10%) Pyskiska och neurologiska biverkningar rapporterade Dosberoende Interaktioner Läkemedel som påverkar serotoninnivån, ex. SSRI Läkemedel som sänker kramptröskeln, ex. SSRI, TCA Centralt dämpande medel/alkohol Warfarin Sida 33

Morfin är fortfarande Golden standard Morfin - bäst vetenskapligt studerad opioid Morfin finns i många beredningsformer Morfin kan administreras på många sätt Patienten känner till morfin Morfin är gynnsamt ur kostnadssynpunkt Stor skillnad mellan individer vad beträffar biotillgänglighet och biverkningsrisk 34

Doc. Carl-Olav Stiller, klin farm KS Centrala opioid effekter: Analgesi-både en effekt på smärtkänseln och upplevelsen av smärtan (ev via eff i limbiska systemet) Eufori-i vissa fall dysfori Sedering-minskad koncentrationsförmåga, minskad fysisk och psykisk prestationsförmåga Andningsdepression(blockering av CO 2 driven) (Smärtan kan ses som en fysiologisk antagonist till morfinets CNS dämpande effekt.) Hostdämpning- mer uttalat för kodein Mios-pga stim av kärnan till N. occulomotorius Kräkningar illamående-pga stim av kemoreceptorer i area postrema - Sida 35

Doc. Carl-Olav Stiller, klin farm KS Perifera och endokrina opioid effekter Perifera effekter Ökad tonus och minskad peristaltik i tarmen -ger obstipation -kan utnyttjas kliniskt vid dysenteri Ökad tonus i gallgångar - försiktighet vid gallsten Ökad tonus i urinvägar -kan ge urinretention samt ökade besvär vid njursten (dock ej lika uttalat som vid gallsten) Histaminfrisättning -kan ge urtikaria, klåda, bronkokonstriktion och hypotension pga perifer vasodilatation Endokrina effekter ADH frisättning (vätskeretention), Prolaktin, Somatotropin frisättnig LH minskad frisättning (menstruationsrubbningar) 36

Exempel på starka opioider Morfin Morfin Meda, Dolcontin, Spasmofen Ketobemidon Ketogan Novum, Ketogan Fentanyl Durogesic, Actiq Oxykodon OxyNorm, OxyContin Hydromorfon Palladon Sida 37

Opioidbehandling Inled med morfin eller oxykodon i låg dos av långverkande preparat. Alternativt fentanylplåster Välj gärna en dos som förväntas vara något i underkant Komplettera med kortverkande medel vid behov T Morfin eller T Oxynorm 15-20% av dygnsdos Anpassa underhållsdosen med ledning av hur många extradoser som behövts 38

Oxykodon ( Oxynorm) Bättre biotillgänglighet än morfin Visad effekt på postherpetisk neuralgi Säkrare än morfin vid nedsatt njurfunktion Dubbelt så potent som morfin peroralt Lika potent som morfin parenteralt Slow-release preparat har effekt 45 min 12 h 39

Hydromorfon ( Palladon) Kliniskt i stort sett jämförbart med morfin Används när man önskar stor effekt med liten volym Säkrare än morfin vid nedsatt njurfunktion 10 mg hydromorfon ger samma effekt som 50 mg morfin Finns i 10, 20 och 40 mg/ml 40

Fentanyl transdermalt ( Durogesic, Actiq) Inga aktiva metaboliter 25μg plåster jämförbart med 40-60 mg Morfin per os I första hand vid stabil smärta Förstahandsval till patienter som inte kan ta tabletter (t ex kräkningar) Kan svårt att hantera vid höga doser och i livets slutskede 41

Metadon Metadon: Agonistisk effekt på u-receptorn (som morfin) NMDA-receptor blockad Stor distributionsvolym med ackumulering i vävnaden Halveringstid i plasma 8 75 timmar Enstaka doser Metadon ekvipotent med Morfin, vid kontinuerlig behandling upp till 10 ggr mer potent än Morfin Kan ha god effekt vid blandsmärta med både nociceptiva och neurogena inslag Specialistpreparat 42

Doc. Carl-Olav Stiller, klin farm KS Full µ-receptor agonist: Petidin 1/10 så potent som morfin - antikolinerg effekt: som ger muntorrhet och synstörningar och mindre spasm i gall-och urinvägar än av morfin Metabolism: N-demetylering till nor-petidin, som vid ansamling kan ge upphov till epiletiska kramper. (Långtidsbehandling bör därför undvikas). Sida 43

Opioidbiverkningar Illamående vanligt - erbjud antiemetika (ex Postafen) vid behov Förstoppning mycket vanligt -rekommendera alltid laxermedel (ex Laxoberal, Movicol) Konfusion bör ses som ett tecken på relativ överdosering Klåda, svettningar Trötthet Miktionsbesvär Myoclonus 44

Morfin Peroralt Upptitrering av dos med tabletter Underhållsbehandling med depotpreparat Extradoser vid smärtgenombrott ca 1/6 av dygnsdosen Parenteralt Dosjustering vid övergång mellan peroral och parenteral behandling Sida 45

Behandling av neuropatisk smärta TENS Lokalbehandling lidokain+prilokain EMLA capsaicin Capsina Antidepressiva amitriptylin Ex Tryptizol klomipramin Ex Anafranil duloxetin Cymbalta Antiepileptika karbamazepin Ex Tegretol gabapentin Ex Neurontin pregabalin Lyrica Utvärdera behandlingen kontinuerligt! Sida 46

Behandling neurogen/neuropatisk smärta Lokalbedövningsmedel o likn EMLA, Xylocain, Capsaicin Elektriska stimuleringsmetode TENS, ESES, intracerebral stimulering Farmakologiska metoder TCA, antiepileptika, ketamin, metadon Övriga metoder blockader, destruktiv kirurgi, opioider ( ex metadon), beröring, akupunktur, värme/kyla 47

Antidepressiva läkemedel vid neuropatisk smärta Ex. Saroten, Klomipramin Lägre doser än vid behandling av depression Äldre särskilt känsliga för biverkningar ex. förvirring, förstoppning, trötthet, hjärtpåverkan, muntorrhet, urinretention Saroten/Tryptizol eller Klomipramin/Anafranil Inled med låg dos -t ex 10mg tn Patientundervisning! Dosökning med ledning av muntorrhet. Alltid information om tandvård! Effektutvärdering inom några veckor. Sida 48

Antiepileptika vid neuropatisk smärta Läkemedel Smärtindikation Kommentar karbamazepin Trigeminusneuralgi Interaktion med dextropropoxifen Långsam dosupptrappning gabapentin Postherpetisk Långsam neuralgi Ev. dosupptrappning dosreduktion hos äldre pregabalin Smärta vid diabetesneuropati Neuropatisk smärta Dosjusering vid minskad njurfunktion Inte förstahandsmedel Dosupptrappning Sida 49

Antiepileptika Gabapentin, Lyrica Börja med låg dos! (ex Lyrica 50 mg tn) Patientundervisning! Dosökning med ledning av graden av trötthet. Effektutvärdering inom några veckor. Dosbegränsande biverkan: trötthet, konfusion mm Lyrica även dokumenterat effektivt mot panikångest! 50

Strålbehandling Bör ges i få fraktioner Extremiteter - en behandling kan räcka Rygg -några få behandlingar för att minimera biverkningar till buk/thorax Skelettmetastaser är vanligaste indikation vid smärta Smärtfrihet < VAS 0 i 60-70% Viss effekt på smärtan i ca 20% Tid till effekt Inom 2 veckor hos nästan alla som får effekt Ibland senare vid njur- och prostatacancer 51

Övrigt Intratekal/intraspinal behandling Cordotomi Bisfosfonater Spridda skelettmetastaser Kan ta flera veckor till effekt Antikolinergica Koliksmärtor Ileus 52