Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Relevanta dokument
Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vikt. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Klockan 1. Klockan. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Till läraren. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Året. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Klockan. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vikt. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vad är pengarna värda?

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30

Huvudnyheterna den 7 oktober 2016 handlade om:

Månadspeng, sparande och pengaprat. Så kan du få koll på ekonomin!

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Tränarguide del 2. Mattelek.

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Nära sju av tio barn har köpt något som de sedan ångrat

Showen Dollar. Om serien. Programbeskrivning. Dollar är en glammig talkshow om pengar och ekonomi!

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 1 FACIT

Stora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa).

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr.

Matteresan 1 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31389

Veckomatte åk 3 med 10 moment

FACIT. Kapitel 1. Version

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

FACIT. Version

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

Lärarhandledning Läsa och skriva

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar

Ogiltigförklarande av vissa sedlar och mynt

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor

Lilla Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 10 kallar vi i skolan för Lilla plus. (term + term = summa)

Innehåll och förslag till användning

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

SCOUTPROGRAMMET OCH ADVENTS- KALENDER- KAMPANJEN 2016

FACIT. Kapitel 1. Version

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Arbeta vidare med aritmetik 2018

MatteSafari Kikaren 1B Facit

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...

Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos 2 sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60

Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Lag om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Samhällskunskap Civics

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Lärarhandledning Läsa

Hösten Våren 2016

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Geometri Kapitel : 6 Bråk och procent. Elevens namn: Datum för prov HÄLLEBERGSSKOLAN

kl Tentaupplägg

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

läsresan Lärarhandledning

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Lärandematris Street Art åk 7 BILDSPRÅK. ritar former på bokstäver och bilder som är ganska svåra.

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl

Matematik Åk 3 Tal och räkning

1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...

Extramaterial till Matematik X

Lektionsplaneringar för Upptäck orden

Delprov B: Maskinen. Delprov C: Maskinen

Extramaterial till Matematik Y

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

LÄRARHANDLEDNING. Eleverna kan två och två eller i större grupper på ett lekfullt sätt träna följande: Talinnehåll Addition Subtraktion Multiplikation

Aktiviteter Del 4. h succesivt anta mindre värden, som till exempel π. , och låta programmet summera sekanternas längder från x = a till x = b.

Inledning SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL:

Arbeta vidare med Milou 2008

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Jag ska göra en skiss. Jag gör ett diagram. Jag ska gissa!

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Att utveckla läromedel

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Taluppfattning och tals användning Matematik

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

DET RÖDA TRÄDET. Samtalshandledning

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Vilka regler finns på internet?

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN

Transkript:

Pengar Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1

Hur ser våra mynt och sedlar ut och vad använder vi dem till? I Pengar 1 får eleverna bekanta sig med 1-krona, 2-krona, 5-krona, 10-kronan och 20-kronorssedel. De får räkna pengar, växla, jämföra priser och uppskatta vad olika varor kan kosta. Tanken är att eleverna ska få en förståelse för pengars värde och att saker kostar olika mycket. Bilderna på varorna har vi medvetet valt utifrån saker som eleverna kan känna igen från sin egen vardag. Urvalet är också tänkt att passa elever i olika åldrar. När ni löser uppgifterna kan det vara till stor hjälp att använda inköpta mynt och sedlar eller låta eleverna rita. Mynten i boken är i naturlig storlek vilket gör det möjligt att lägga konkreta mynt direkt på de illustrerade. 20-kronorssedeln har vi däremot varit tvungna att förminska av utrymmesskäl. Man behöver kunna och förstå många begrepp när man handskas med pengar. Av den anledningen finns övningar som tränar de här begreppen: lika mycket, mer än, mindre än, billigare än, dyrare än, billigast och dyrast. Det behövs naturligtvis många fler övningstillfällen för eleverna att växla och räkna pengar än vad som tas upp i den här boken. Bygg gärna upp en affär i klassrummet för att träna konkret och för att eleverna ska få möjlighet att öva ofta. I ett antal uppgifter får eleverna uppskatta och ta ställning till vad man kan köpa för en viss summa pengar. För att de ska få en känsla för, och en visuell bild av, vad olika varor kostar behöver eleverna undersöka priser på varor. Besök affärer och titta i reklamblad. Kanske kan eleverna få i hemläxa att kolla priset på några varor i den affär de brukar handla i? Finns det olika priser på samma vara, som t.ex. tandkräm? 2

Bokens innehåll Sidorna 6 7 Inled med att, på ett enkelt sätt, förklara varför vi har pengar. Jämför med byteshandel. Ta fram mynt och sedlar och jämför med dem på uppslaget. Vad betyder valör? Vilka valörer använder vi i Sverige? Vilka mynt och sedlar känner eleverna igen? I vardagligt tal finns det flera olika benämningar på våra sedlar. (tjuga, hundring, 20-, 50-, 100-, 200-, 500-, 1000-lapp). Vad brukar eleverna kalla sedlarna? I boken har vi valt att skriva 20-kronorssedel men man kan naturligtvis välja att använda den benämning som eleverna känner igen och använder. Vilka personer är avbildade på sedlarna? Vad tror de mynten är gjorda av? Vilket mynt är värt mest och vilket är värt minst? Vad betyder valuta? Hur ser förkortningen för kronor ut? Kan eleverna nämna några andra länders valutor? Sidorna 8 11 1- och 2-krona presenteras. Hur kan man se skillnaden på en 1-krona och en 2-krona? Hur många 1-kronor går det på en 2-krona? Träna mycket på att räkna olika antal 1-kronor. Låt eleverna träna tillsammans. En elev lägger fram ett antal 1-kronor och den andra räknar och svarar. Sidan 12 14 Räkna ihop pengar i plånböcker och spargrisar. Hitta även på egna exempel och fråga varandra. Kan eleverna fortsätta räkna efter 5 stycken 2-kronor, det vill säga förstår de att det handlar om 2-hopp? 3

Sidan 15 Räkna ihop pengarna och skriv priset på prislappen. Här övar vi att summera två olika valörer, 1-krona och 2-krona. Sidan 16 Kostar varan mer eller mindre än 5 kronor? Till hjälp finns en tallinje där det vid behov går att fylla i de siffror som saknas. Låt eleven fundera först och sedan använda tallinjen vid behov. Sidan 17 Pengarna räcker endast till en av de tre varorna. Kan eleverna hitta vilken? Även här använder vi två valörer. Sidorna 18 19 Räkna ut vad två frukter kostar tillsammans. Fortsätt att träna genom att hitta på andra kombinationer än de som visas på sidan. Sidorna 20 21 Hur mycket får du tillbaka? Eleven utgår från en bestämd summa pengar och ska köpa en viss sak. Här går det att kryssa över de mynt som varan kostar och på så sätt lättare se vad man får tillbaka. Sidorna 22 23 5-kronan och 10-kronan presenteras. Titta närmare på mynten. Hur vet man vad de är värda? (valören) Hur kan man se skillnad på en 5-krona och en 10-krona? På vilka olika sätt kan man växla en 5-krona och en 10-krona? Sidorna 24 28 Vad är lika mycket som en 5-krona? Hur många olika sätt att växla hittar eleverna? I första övningen finns endast en valör men i de följande blir det två och tre valörer. Räkna ihop pengarna i börsar och glasburkar. Hitta gärna på egna exempel och fråga varandra. 4

Kan eleverna fortsätta räkna efter 4 stycken 5-kronor det vill säga förstår de att det handlar om 5-hopp? Sidan 29 Räkna ihop pengarna och skriv priset på prislappen. Här tränas summor med flera 5-kronor i kombination med 1-kronor och 2-kronor. (En till tre valörer) Sidan 30 Kostar varan mer eller mindre än 10 kronor? Till hjälp finns en tallinje där det vid behov går att fylla i de siffror som saknas. Låt eleven fundera först och sedan använda tallinjen vid behov. Sidan 31 Har eleverna en känsla för vad olika saker kostar? Eleverna svarar på frågor och ringar in sina svar. Sidan 32 Pengarna räcker endast till en av de tre varorna. Kan eleverna hitta vilken? Här använder vi en till tre valörer. Sidan 33 Uppskatta vad 5 kronor räcker till. Flera av varorna har ni mött tidigare i boken. Vad har eleverna för egna erfarenheter? Vad mer kan man köpa för 5 kronor? Sidan 34 Vad kostar två varor tillsammans? Räkna ut och skriv summan. Sidan 35 Hur mycket får du tillbaka? Eleven utgår från en bestämd summa pengar och ska köpa en viss sak? Sidan 36 Här finns medvetet fler varor än Jan handlar. Här gäller det att utifrån texten hitta just de varor som Jan köper och sedan svara på frågorna. 5

Sidorna 37 41 Repetera olika sätt att växla 10 kr innan ni gör sidan 37 38. Låt eleverna ge egna förslag. Räkna ihop pengarna i plånböcker. Hitta på egna exempel och fråga varandra. Räkna ihop pengarna och skriv priset på prislappen. (En till tre valörer) Kan eleverna fortsätta räkna efter fem stycken 10-kronor det vill säga förstår de att det handlar om 10-hopp? Sidan 42 Läsuppgifter med 10-hopp. Lös uppgifterna och jämför med elevernas egna erfarenheter. Har de veckopeng eller månadspeng? Sparar de till något speciellt? Hur länge måste de spara för att kunna köpa det de önskar? Sidan 43 Räkna ihop pengarna och skriv priset på prislappen. Här tränas summor med 10-kronor i kombination med 1-, 2- och 5-kronor. Sidan 44 Uppskatta vad 10 kronor räcker till. Flera av varorna har ni mött tidigare i boken. Vad har eleverna för egna erfarenheter? Vad kan man mer köpa för 10 kronor? Sidan 45 Har eleverna en känsla för vad olika saker kostar? Eleverna svarar på frågor och ringar in sina svar. Sidorna 46 47 Pengarna räcker endast till en av de tre varorna. Kan eleverna hitta vilken? (En till tre valörer) 6

Sidorna 48 49 Kan eleverna växla 10 kronor till 1-, 2- och 5-kronor? Klipp ut mynt och klistra dem på rätt ställe. För att göra uppgiften lite svårare finns det fler mynt än vad som behövs. Sidan 51 Vad är billigare och dyrare än 10 kr? Vad tror eleverna? Vad har de för erfarenheter? Uppskatta, resonera och färglägg. Sidorna 52 53 Vad är billigast och dyrast? Här får eleverna jämföra likartade varor med varandra. Syftet är att uppmärksamma och förstå att likartade varor kan kosta olika mycket. Det är viktigt att jämföra priser. Samtala om att man måste spara längre tid om man vill köpa dyrare saker. Sidan 54 Lägg ihop priser på två varor. Här kan man som pedagog naturligtvis öka svårighetsgraden genom att lägga till ytterligare en vara. Sidan 55 Hur mycket får du tillbaka? Eleven utgår från en bestämd summa pengar och ska köpa en viss sak. Här går det att kryssa över de mynt som varan kostar och på så sätt se vad man får tillbaka. Sidan 56 Rita in pengar så att summan stämmer. Eleven väljer själv vilka mynt som ska ritas in. Samtala sedan om ifall det finns andra kombinationer än de som eleverna valt. Sidan 57 Dra streck från mynt till rätt ruta så att summan stämmer. Här är det ett bestämt mynt som saknas till varje ruta. 7

Sidorna 58 60 20-kronorssedeln presenteras. Vad är det för skillnad på mynt och sedlar? På hur många sätt kan man växla en 20-kronorssedel? Finns det fler sätt än de som visas på sidan 58? (Fyra valörer) Sidorna 61 63 Räkna ihop pengarna i börsarna. Låt eleverna hitta på egna exempel och fråga varandra om det blir 20 kronor. Kan eleverna fortsätta räkna efter fem stycken 20-kronorssedlar, det vill säga förstår de att det handlar om 20-hopp? Läsuppgiften Familjen Lind på semester är ytterligare en övning med 20-hopp. Sidan 64 Vilka mynt och sedlar saknas för att summan ska stämma? Eleverna väljer själv vilka mynt och sedlar som ska ritas in. Samtala sedan om det finns andra kombinationer än de som eleverna valt. Sidan 65 Har eleverna en känsla för vad olika varor kostar och har de förstått begreppen? Eleverna svarar på frågor och ringar in sina svar. Sidan 66 Ta fram mynt och sedlar för att lättare räkna ut svaren. Förslagsvis arbetar eleverna två och två för att konkretisera uppgiften. När det är en 20-kronorssedel i uppgiften kan det underlätta om det finns två 10-kronor tillgängliga så man konkret kan se hur man delar. Sidan 67 Uppskatta vad 20 kr räcker till. Många av varorna har eleverna mött tidigare i boken. Vad har eleverna för egna erfarenheter? Vad mer kan man köpa för 20 kronor? 8

Sidan 68 Pengarna räcker endast till en av varorna. Kan eleverna hitta vilken? (en till tre valörer) Här möter eleven förkortningen :- som ofta används vid helt antal kronor. Har de sett den på affären? Sidan 69 Räkna ihop vad två varor kostar tillsammans. Räcker en 20-kronorssedel för att betala varorna? Sidorna 70 71 Växla 20-kronorssedeln och 10-kronan. Klipp ut mynt och klistra dem på rätt ställe. För att göra uppgiften lite svårare finns det fler mynt än vad som behövs. Sidan 73 Vad är rimligt att varorna kostar? Eleverna uppskattar ungefärligt pris och kryssar i rutorna. Sidan 74 Resonera kring vilka varor som är billigare än och dyrare än 20 kr? Fundera tillsammans med eleverna. Vad har de för erfarenheter? Sidorna 75 76 Vad är billigast och dyrast? Här får eleverna jämföra likartade varor med varandra. Syftet är att uppmärksamma och förstå att likartade varor kan kosta olika mycket. Det är viktigt att jämföra priser. Sidan 77 Hur mycket får man tillbaka om man har en bestämd summa pengar och köper en viss sak? Sidan 78 Eleverna utvärderar kort arbetet med boken. Samtala sedan gärna både i grupp och enskilt för att få veta mer ingående vad som upplevdes lätt eller svårt. 9

Sidorna 79 88 Slutligen finns ett antal sidor för repetition där eleverna har möjlighet att själva påminnas och bedöma sitt eget lärande. Pedagogen får hjälp att se elevernas kunskaper och kan utgå från dessa vid fortsatt planering. 10