I II landstinget DAlARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 128. ~. PROTOKOLLSUTDRAG Sammanlradesdalum 2009-02-02 9 Bolagisering av verksamheten vid Naturbruksgymnasiet Älvdalen, avsiktsförklaring Dnr LD08/02822 Landstinget Dalarna har varit huvudman tör verksamheten vid Naturbruksgymnasiet Älvdalen sedan 1972. Ursprungligen bedrevs endast skogsbruksutbildning vid skalan. Sedan början av 1990-talet har verksamheten expanderat kraftigt. Med de möjligheterna till olika inriktningar inom det treåriga Naturbruksprogrammel kan skolan idag, utöver skoglig utbildning, även erbjuda gymnasieutbildning inom skogfjakt, sportfisketurism, vildmarksturism och transporter skog/miljö. Härtill bedrivs KY-utbildning inom naturturism, skog och fjällsäkerhet. Skolan åtar sig även uppdragsutbildningar inom dessa områden. Sammanlagt har skolan idag drygt 300 studerande i gymnasieutbildning och KY-utbildningar. Verksamheten, som baseras på samverkansavtal med 14 av länets kommuner, finansieras genom elevavgifter. Stora investeringar har skett i såväl utrustning som lokaler. Skolan är idag en modern utbildningsanläggning, med för ändamålet anpassade lokaler och undervisningsmaterial. Cirka 75 personer arbetar vid enheten. Landstinget avyttrade under 1997 fastigheten till Svenskt Fastighetskapital AB. 1998 slutfördes en tillbyggnad av skolan för att även kunna inrymma Älvdalens kommuns gymnasieskola. Denna enhet har idag ca 135 studerande. Vissa tjänster delas mellan enheterna. Från de båda enheterna ser man stora vinster i att arbeta tillsammans som en skola. Utdrag exp 2009-02-04 till 1. 2. 3. Vid protokollet: Bestyrkes i tjänsten J1J~fqyM~
LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 1292009-02-02 Såväl Landstinget Dalarna som Älvdalens kommun har enligt avtalet med Svenskt Fastighetskapital AB förvaltningsansvaret för hela fastigheten Älvdalens Kyrkby 1:57, där skolbyggnaderna är uppförda. Förvaltningsansvaret gäller till och med utgången av år 2026. Fram till 2011-12-31 är Landstinget ansvarigt för förvaltningen. Efter denna tidpunkt ska ansvaret övergå till Älvdalens kommun. Flera samverkande faktorer, som inverkar eller kommer att ha negativ inverkan på två huvudmännens verksamheter, har inneburit att man under hösten inlett diskussioner om att bedriva verksamheten i annan och gemensam form. I PM redogörs för vilka konsekvenser redan beslutade och förväntade reformer samt elevutvecklingen under de närmaste tio åren kan komma att få för de två skolorna. Den organisationsform som företrädare för de två huvudmännen anser bäst skulle gagna ytterligare utveckling av de två enheterna samt ge störst möjligheter till effektivisering, är ett gemensamt aktiebolag i offentlig regi med Landstinget Dalarna och Älvdalens kommun som delägare. Fördelen med en fristående skola i bolagsform är att man kan erbjuda utbildning till sökande från hela landet och att den studerande kan ansöka hos CSN om att få bidrag till inackorderingstillägg. Som frisöksreformen nu är utformad är det elevens hemkommun som avgör om eleven får ekonomiskt stöd för boende på annan ort. Systemet med frisök fungerar utmärkt så länge det finns utbyggd kollektivtrafik att tillgå och eleven bor hemma hos föräldrarna. Ska eleven bo inackorderad ställs krav på goda ekonomiska grundförutsättningar, något som många saknar och som begränsar möjligheterna att välja utbildning efter intresse. Skolor som är belägna långt ifrån tätbefolkade områden kommer att få allt svårare att konkurrera om gymnasieeleverna om ekonomiska hinder försvårar elevens val. Ansökan om att få bilda en fristående skola, som kan vara i drift den 1 juni 2010, ska lämnas till statens skolinspektion senast den 1 april 2009. Det är önskvärt att bolaget är bildat vid tidpunkten för ansökan. Detta innebär att arbetet med att pröva frågan i landstingsoch kommunfullmäktige, förbereda bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv m.m. måste ges högsta prioritet. En fördröjning i processen medför att starten förskjuts ytterligare ett år.
LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 1302009-02-02 Information om bakgrunden till detta förslag har lämnats till samtlig personal vid de två enheterna den 6 oktober 2008. Förhandling enligt 11 MBA har ägt rum den 5 december 2008. Berörda fackliga organisationer har inget att erinra mot förslaget. Skolnämnden beslutar vid sitt sammanträde 2008-12-08, 90, föreslå landstingsfullmäktige besluta att bilda ett gemensamt aktiebolag med Älvdalens kommun för de två skolenheterna Naturbruksgymnasiet Älvdalen och Älvdalens gymnasieskola samt uppdra till skolchefen att i samråd med skolchefen i Älvdalen ta fram de dokument som är nödvändiga för bolagsbildning och ägarstyrningen. Efter att skolnämnden behandlat ärendet, har regeringen presenterat ett slutbetänkande av utredningen om villkoren för fristående skolor. Betänkandet har rubriken "Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet" (SOU 2008: 122). I utredningens uppdrag ingick att belysa möjligheten för en kommun att vara ägare eller ha motsvarande inflytande i en fristående skola samt, om detta var möjligt, också föreslå reglering av detta förhållande. Utredningen, som gjort en kartläggning av förekomsten av kommunalt ägande, konstaterar att skollagen saknar regler som förbjuder kommunalt ägande och att det därför inte finns några hinder för kommunalt ägande. Utredningens förslag är att som huvudprincip ska gälla att en kommun inte ska ha något rättsligt inflytande i en fristående skola, men att det i undantagsfall ska kunna tillåtas. Under förutsättning att följande villkor är uppfyllda föreslås undantag kunna beviljas: 1 samverkan mellan en eller flera kommuner och privata intressen 2 att den aktuella verksamheten inte hade kommit till stånd utan sådan samverkan 3 att det finns särskilda skäl för att lämna tillstånd med hänsyn till att utbildningens innehåll och utformning innebär ett kvalitetsmässigt tillskott i kommunen eller regionen. Fristående skolor med kommunalt ägande som redan idag har tillstånd får under en tvåårig övergångsperiod möjlighet att anpassa verksamhet och organisation till de nya kraven. I utredningen omnämns b la Ryssbygymnasiet som är ett, helägt aktiebolag av Landstinget Kronoberg. Skolan erbjuder utbildningar som i stort överensstämmer med de utbildningar som är tänkta att bedrivas i bolagsform i Älvdalen.
LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 131 2009-02-02 Utredningen föreslår ovanstående förändringar i skollagen fr o m den 1 januari 2010. Detta innebär att Landstinget Dalarna och Älvdalens kommun vid bolagsbildningen måste ta hänsyn till de nya förutsättningar som kan komma att gälla fr o m nästa år, eftersom skolinspektionens eventuella tillstånd att bedriva en gemensam fristående skola kan träda i kraft tidigast fr o m hösten 2010. Noteras kan att det i utredningens uppdrag inte" ingår att ta ställning till om staten eller ett landsting ska kunna vara delaktiga i en fristående skola. I avsnitt 1.2 ges dock exempel på sådana skolor. Det visar på att det finns en problematik som i flera avseenden liknar den som gäller för kommunerna," Hur detta ska tolkas är i nuläget inte klart. De två skolorna har redan idag ett väl utvecklat samarbete med de näringar, som utbildningarna riktar sig mot. Det faller sig därför naturligt att söka presumtiva delägare inom dessa näringar, t ex skog, transport, industri, hotell och restaurang samt turism. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t bilda ett gemensamt aktiebolag med bland annat Älvdalens kommun för de två skolenheterna Naturbruksgymnasiet Älvdalen och Älvdalens gymnasieskola samt a t t utreda förutsättningarna för privat delägande i bolaget som uppfyller de krav som kan komma att ställas med anledning av utredningen och lämna förslag till delägare tilllandstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen beslutar dessutom för egen del a t t uppdra till skolchefen att i samråd med skolchefen i Älvdalen ta fram de dokument som är nödvändiga för ansökan bolagsbildning och ägarstyrning, samt a t t förändringen sker i nära dialog med eleverna
1'32 Underlag till Barn- och utbildningsnämnden, Älvdalens kommun Skolnämnden, Landstinget Dalarna c
133 Bakgrund Älvdalens (ÄUC) är samlingsbegreppet fdr Naturbruksgymnasiet Älvdalen och Älvdalens Gymnasieskola. ÄUC ligger i Älvdalen i norra Dalarna och det lokala elevunderlaget i kommunen är begränsat, vilket betyder att elever måste komma till Älvdalen fdr att det ska finnas en grund fdr att bedriva utbildningsverksamhet. Skolan har redan från starten levt och vuxit genom att rekrytera elever utifrån. I dagsläget kommer ca 25% av eleverna från Älvdalens kommun och 75% rekryteras från övriga Sverige. Detta innebär att skolan är helt beroende av att: Elever även fortsättningsvis har en reell möjlighet att välja ÄUC Elever kan rekryteras från hela landet ( Ny gymnasiereform stryper elevrekryteringen Regeringen publicerade under våren 2008 gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). En proposition väntas under våren 2009, och preliminärt skall de nya gymnasieprogrammen vara i gång fr o m höstterminen 2011. I det läge som råder finns osäkerhet i fråga om hur reformen slutgiltigt utformas och tillämpas. Det finns också osäkerhet i själva tidsplanen. I kommittedirektiv (Dir 2007:8) och utredningens förslag (SOV 2008:27) framgår att möjligheten till riksrekrytering bör begränsas. Förslag om att begränsa riksrekryteringen var på gång redan i den fdrra gymnasiereformen (GY07) som ställdes in hösten 2007. Att riksrekryteringen kraftigt ska begränsas har funnits med i två på varandra följande forslag till gymnasierefonn och det talar för att det verkligen kommer att genomföras. ~- En begränsad riksrekrytering kommer att påverka flera utbildningar vid Älvdalens och det rör så väl Naturbruksgymnasiet Älvdalen som Älvdalens Gymnasieskola. Frisöksreformen löser inte denna problematik (för mer information läs Bilaga l "Frisök bra för elever i storstadsområden" nedan). En smalare framtidsväg En genomgående tanke i den nya gymnasiereformen är att den mångfald av utbildningsvägar som finns idag skall stramas upp och resultera i mer renodlade program. Till skillnad från forra förslaget GY07, går nuvarande förslag ut på att hindra studievägar som bygger på kombinationer mellan olika program. I GY07 betonades istället vikten av utgångar anpassade till näringens skiftande behov och därför uppmuntrade man till programöverskridande kombinationer. Flera av utbildningarna vid ÄUC riskerar att inte få plats i sitt nuvarande program (se tabell l och 2) om propositionen går på utredarens forslag.
134 Sammanställning av konsekvenser Framtidsvägens förslag med smalare program och strypt riksrekrytering kommer att få omfattande konsekvenser för utbildningarna vid ÄUC. Av tabell l och 2 framgår tydligt att utbildningarnas framtida rekryteringsbas är ytterst oviss i den nya refonnen så vida inte respektive huvudman vidtar åtgärder. Tabell J. Naturbruksgymnasiet Älvdalen bedriver naturbruksprogrammet med fem lokala lort. 'kt' nlogar. Samverkansavtal filons med aiia dalakommuner utom Avesta. Lokal inriktning Rekrytering I nya reformen Rekryteringsbas ida2 i nya reformen Skog Dalarna Nationell inriktning: Skog och Vatten Dalarna ( Skog och Jakt Dalarna Nationell inriktning: Skog och Vatten Dalarna Transporter Skog/Miljö Dalarna Oklart om byte av program blir? nödvändigt? Naturguide- RiksrekJytering Riksrekrytering försvinner.? Yildmarksturism Dessutom oklart om byte av program blir nödvändigt. Sportfiske-Turism Riksrekrytering Riksrekrytering försvinner.? Dessutom oklart om byte av program blir nödvändigt. Tabell 2. Älvdalens gymnasieskola bedriver flera gymnasieprogram. Samverkansavtal finns med närkommuner i vissa fall (Mora, Orsa, Vansbro). Program Rekrytering I nya reformen Rekryteringsbas i ida~ Industriprogrammet (lp) Riksrekrytering Riksrekrytering försvinner.? - Internationell Nationella inriktningar: svetsutbildning - Plåt- och svetsteknik - Industriteknik - Maskinteknik nya reformen Hotell och Älvdalen, Mora, Nationell inriktning: Restaurang Älvdalen, Mora, Restaurangprogrammet Orsa, Yansbro och måltidsservice Orsa, Yansbro (HR) Samhällsvetenskaps- Älvdalen, Mora, Nationell inriktning? programmet Orsa, Yansbro samhällsvetenskap blir kvar. - Samhällsvetenskap Oklart om Hälsa och Friskvård - Hälsa och Friskvård måste byta program? Individuella programmet Älvdalen Tionde år på grundskolan, men mycket osäkert om det går igenom.
135 Hur säkerställervi skolans framtid? Elevrekrytering från hela Sverige är en grundförutsättning får att det ska gå att bedriva gymnasial- och eftergymnasial utbildningsverksamhet i en glesbygdsort som Älvdalen. Detta faktum kommer att bli än mer kritiskt när elevkullarna minskar under de kommande åren. Den positiva utveckling som har skett på ÄUC under senare år med ökat elevantal, investeringar och utbyggnad av lokaler samt ökad personalstyrka bygger på att enheterna Naturbruksgymnasiet Älvdalen och Älvdalens Gymnasieskola arbetar som en skola. Detta är också en viktig framgångsfaktor för fortsatt utveckling. ( Sett mot elevrekrytering och möjligheten att vara en skola framstår alternativet att bilda en offentligt ägd friskola som det bästa alternativet för en hållbar framtid (Tabell 3). För att det skall finnas en möjlighet att genomfåra detta alternativ innan nya gymnasiereformen träder i kraft, behöver en ansökan lämnas in till Skolinspektionen senast den l april 2009 (se Bilaga 2). Med denna tidtabell kan både ansökan och genomförande processen baseras på befintliga utbildningar. Om ansökan förskjuts ett år är denna möjlighet borta i och med att den nya gymnasiereformen planeras träda i kraft 2011. Förslaget är därför att nödvändiga politiska beslut fattas så att ansökan kan lämnas in senast den l april 2009. Detta ger då utrymme att göra en fördjupad analys av friskolealternativet samtidigt som möjligheten att utreda andra alternativ finns kvar. Tabell 3 Summermg av huvudmannaskap och rekryteringsbas. Huvudman Rekryterin~sbas Fristående skola med Riksintag (Sverige) offentligt ägt aktiebolag som huvudman Kommentarer En skola, maximal rekryteringsbas. Möjlighet att lägga utbildningar som inte ryms inom NP och SP (se tabell l och 2 ovan) i andra program. Kommunalförbund eller motsvarande tillsammans med Mora och Orsa Oförändrat huvudmannaskap Mora, Orsa, Älvdalen samtsamverkansavtal med dalakommuner för naturbruksprogrammet (NP) Samverkansavtalmcd kommuner. Skulle innebära en betydligt mindre rekryteringsbas jmf med idag. Dessutom skulle de utbildningar som inte ryms inom NP (se tabell l ovan) försvinna. Två skolor med mycket stora osäkerheter i elevrekryteringen (se tabell l och 2 ovan).
136 Samarbete och utbyte av information mellan huvudmännen Effekterna av nya gymnasiereformen har diskuterats Älvdalens kommuns Barn och Utbildningsnämndens arbetsutskott den 25 september 2008 samt vid Landstinget Dalarnas skolnämnd den 7 oktober 2008. Eftersom de beslut som respektive huvudman fattar i dessa frågor kommer att påverka den andre huvudmannens verksamhet bildades en gemensam arbetsgrupp bestående av BON ordförande Anders Björklund, skolnämndens ordforande Gunnar Barke (samt vice ordförande Nils Gossas), skoichefcen Månsson, skolchef Margareta Dahlberg, rektor Anneli Gunnars och biträdande rektor Susanne Höglund. På arbetsgruppens möten har information stämts av för respektive huvudman så att samplanering och fordelning arbetsuppgifter har kunnat koordineras. Samtidigt har gruppen har startat upp det berednings- och utredningsarbete som är nödvändigt för den fortsatta processen. ( Behov av fortsatt utredning De frågor som behöver lösas inför dessa omvärldsforändringar är komplexa och fortsatta utredningar är nödvändiga. Alternativet med fristående skola med ett offentligt ägt aktiebolag som huvudman behöver utredas vidare och analyseras på djupet. Arbetet med att utveckla samverkan mellan de tre kommunerna, Mora, Orsa och Älvdalen fortsätter. En grupp bestående av Christer Winbo (gymnasiechef Mora), Anneli Gunnars (rektor ÄUC) samt Åsa Williams (rektor Orsa Lärcentrum) skall ta fram direktiv till en utredning rörande samverkan inom de frivilliga skolformerna. Förslaget skall presenteras den 28/11 2008 och omfattar även samverkan mellan en ev friskola och ett ev kommunalförbund.
137 Bilaga 1 Frisök bra för elever i storstadsområden En frisöksreform har redan införts. Genom ändringar i skollagen (1985:1100) har elever från och med 1januari 2008 möjlighet att söka en utbildning med nationell inriktning i en annan kommuns gymnasieskola även om samma utbildning erbjuds i hemkommunen eller samverkansområdet, så kallad frisökning. Dock undantas elevens rätt till ekonomiskt stöd för boende på annan ort. Elever som är antagna via frisök är därmed inte berättigade till inackorderingstillägg från hemkommunen. I praktiken innebär detta att det är elever i storstadsområden med väl utbyggd kollektivtrafik som har glädje av reformen. Dessa kan dagspendla över kommungränser till de skolor de önskar söka. Frisök för de elever som behöver flytta för att kunna genomföra den utbildning de valt måste finansiera boendet själv och då är det familjens ekonomi som avgör vad som är möjligt. I dagsläget segregerar frisöksreformen stad från landsbygd samt höginkomsttagare från låginkomsttagare. Att inackorderingstillägget inte följer det fria valet är ett avgörande skäl till varför frisöksreformen saknar betydelse för gymnasieutbildningarna vid ÄUC. Frisöksreformen omfattar utbildningar i en annan kommuns gymnasieskola. För fristående gymnasieskolor har det fria valet tillämpats sedan länge och det är staten som betalar inackorderingstillägget. Eleven ansöker hos CSN som bedömer om stödet skall betalas ut och de ger inte alltid bifall vilket innebär att även detta system begränsar elevens val i vissa situationer.
Bilaga 2. Ansökan om att starta fristående skola Tidsperspektiv Höst 08: Beslut om vägval Beslut om organisationsfonn Remiss Förberedelser Rigga organisation, villkor Marknadsföring Göra klart: Avtal Anställningar Marknadsföring 1/4-09 ansökan in till Skolinspektionen mars: beslut aug: forsta intag Besök av skolinspektionen 2008 2009 2010