1 FÖR GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄRSKOLA OCH VUXENUTBILDNING INOM KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING
2 Gymnasieprogrammens förkortningar BF...Barn- och fritidsprogrammet BFFD-ID...Barn- och fritidsprogrammet profil Idrottsledarskap BP...Byggprogrammet EC...Elprogrammet EN...Energiprogrammet ES...Estetiska programmet ESBD...Estetiska programmet inriktning Bild och formgivning ESDN...Estetiska programmet inriktning Dans ESMK...Estetiska programmet inriktning Musik ESTA...Estetiska programmet inriktning Teater FP...Fordonsprogrammet HP...Handels- och administrationsprogrammet HR...Hotell- och restaurangprogrammet HV...Hantverksprogrammet HV-FR...Hantverksprogrammet inriktning Frisör HV-INR...Hantverksprogrammet inriktning Inredning HV-MT...Hantverksprogrammet inriktning Mode-textil HV-STIL...Hantverksprogrammet inriktning Stil, hälsa och image HV-TRÄ...Hantverksprogrammet inriktning Trä, Träprogrammet IB...International Baccalaureate IP...Industriprogrammet LP...Livsmedelsprogrammet MP...Medieprogrammet NV...Naturvetenskapsprogrammet OP...Omvårdnadsprogrammet SMBF-UN...Specialutformat barn- och fritidsprogram profil Brand, skydd & räddning SMNV...Specialutformat naturvetenskapsprogram med samhällsvetenskap SMNV-ESBD...Specialutformat naturvetenskapsprogram med estetisk profil bild och formgivning SMNV-ESMK...Specialutformat naturvetenskapsprogram med estetisk profil musik SMSP-K...Specialutformat samhällsvetenskapsprogram inriktning kommunikation, media och journalistik SM-TIME...Karlstads internationella TIME-utbildning (telekommunikation, IT, media och entertainment) SP...Samhällsvetenskapsprogrammet TE...Teknikprogrammet
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...5 Mål och resultat inom gymnasieskolan...7 Att som länets universitets- och skolstad har ett allsidigt utbud av utbildningar...7 Att eleverna vidgar och fördjupar sina kunskaper samt utvecklas som individer...10 Att programmålen ska styra verksamheten...20 Att elevernas inflytande ska öka...21 Att eleverna ska trivas på gymnasiet...22 Mål och resultat inom gymnasiesärskolan...25 Att utifrån varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för ett vuxenliv i arbete, boende och fritid...25 Mål och resultat inom vuxenutbildningen...27 Fler vuxna ska motiveras till ett livslångt lärande...27 Studierna ska anpassas till den enskildes behov genom tillgänglighet och flexibiltet...28 Utbudet av vuxenutbildning ska anpassas till den regionala arbetsmarknadens behov...29 Uppföljning och utvärdering av verksamheten...30
4
5 Sammanfattning Alla kommuner (huvudmän) och skolor i Sverige ska årligen ta fram en skriftlig kvalitetsredovisning. Enligt föreskrifterna i förordningen ska kvalitetsredovisningen göras som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Denna rapport består av Karlstads-Hammarö gymnasienämnds del av kommunens kvalitetsredovisning. Gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar finns i form av separata kvalitetsredovisningar från respektive rektor. Det finns gott om statistik och hårda fakta om den svenska skolan. Det gäller allt från betyg på kurser, slutbetyg, antal elever som slutför gymnasieskolan m.m. till vilka resurser som läggs ned. Tillsammans med statistik och den elevenkät som årligen genomförs i årskurs 3 samt de samtal som förs mellan elever, lärare och rektorer nås en kvalitativ uppföljning av gymnasieskolan. Kommunen erbjuder alla nationella gymnasieprogram, det individuella programmet och den internationella examen International Baccalaureate med undervisning på engelska samt flera specialutformade program. Målsättningen att eleverna så långt möjligt ska beredas plats på sitt förstahandsval uppfylldes för 82 % av eleverna vid intagningen 2009, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med föregående år. En total anpassning till sökandebilden är svår att genomföra då denna skulle medföra en ytterligare utökning av platser på bl.a. Byggprogrammet, Estetprogrammet och Fordonsprogrammet tre program som kräver speciell utrustning och lokaler och i många fall en överenskommelse med branschen för att säkerställa kvalitet och APU-platser. Karlstads-Hammarö gymnasienämnd har över tid valt att använda kommungruppen Större städer i sina jämförelser. Sedan drygt två år har gymnasienämnden haft målsättningen att Eleverna ska klara av att genomföra sin gymnasieutbildning i minst samma utsträckning och med lika goda resultat som i den övre tredjedelen av jämförelsegruppen Större städer. Utgångspunkten för jämförelserna kring genomströmning och genomsnittligt slutbetyg är Skolverkets statistik för nationella program. Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år uppgår uppgick 2010 till 87,5 % i Karlstads-Hammarö gymnasieskola. För bästa tredjedelen inom gruppen Större städer var motsvarande siffra 86,1 %. Högst andel, där 90 % eller fler av eleverna når slutbetyg inom fyra år 2010 har Barn- och fritids-, Naturvetenskaps-, Bygg-, El-, Fordons-, Livsmedels-, Medie- och Samhällsvetenskapsprogrammet. Handelsprogrammet låg tidigare under såväl riksnivå som bästa tredjedelen större städer. Programmet uppvisar för 2010 förbättringar vilket visar att ett målmedvetet och systematiskt arbete ger resultat och är nu i nivå med såväl riket som bästa tredjedelen större städer. Betygsmedelvärdet för de nationella programmen som 2010 var 13,7 en ökning med en tiondel för Karlstads- Hammarö gymnasieskola. Nivån för riket eller för kommungruppen större städer ligger kvar på 14,0. Betygsmedelvärdet för bästa tredjedelen i gruppen större städer är för 2010 14,1. Skillnaden mellan Karlstad-Hammarö och gruppen bästa tredjedelen större städer uppgår till 0,4 vilket är en minskning med 0,2 poäng jämfört med 2009. Våren 2010 kom cirka 19 % av slutbetygen inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola från specialutformade program. Det samlade betygsmedelvärdet för de specialutformade programmen var 2010 14,9. Sammantaget ger detta ett betygsmedelvärde för gymnasieskolan i Karlstad- Hammarö på 14,0 vilket är i nivå med riket och gruppen större städer. Matematik är fortsatt ett problem inom svensk gymnasieskola. Inom vissa program finns, både lokalt och nationellt, betydande andelar elever som inte når godkänt resultat på det nationella provet i kursen matematik A. Den samlade bilden visar att resultaten inom matematik behöver förbättras lokalt och nationellt men samtidigt att resultaten i matematik i Karlstads-Hammarö gymnasieskolan står sig väl vid en jämförelse nationellt. Karlstads-Hammarö gymnasieskola redovisade under några år en hög andel reducerade program. För år 2010 var andelen reducerade program 0,2 % vilket var lägre än för såväl riket som gruppen större städer.
6 Värdegrundsarbetet har varit prioriterat av rektorerna och insatser har genomförts både på generell/allmän nivå och i form av konkreta insatser. Från läsåret 2009/2010 används en gemensam mall/rutin för arbetet kring kränkande behandling och diskriminering. Eleverna har goda kunskaper om programmålen och menar att de märks i de olika kurserna. Flertalet rektorer redovisar att de har som krav på verksamheten att minst ett större ämnesövergripande projekt med koppling mellan kärnämnen och karaktärsämnen ska genomföras under läsåret. Resultaten i enkäten som berör området Elevinflytande visar att elevernas upplevelse av elevdemokratiplanens genomslag i verksamheten som helhet behöver förbättras. Skolan behöver arbeta för en ökad förståelse hos eleverna för vikten av att kunna, vilja och ta ansvar för att verka i ett demokratiskt samhälle. En klar majoritet av eleverna trivs bra i skolan och anser att det är mycket viktigt att närvara på lektionerna men den betydande frånvaron ger en motsägelsefull bild. Tendensen inom Karlstads- Hammarö gymnasieskola har under senare ökat något än minskar trots att frånvaro varit ett prioriterat område. Tendensen för 2010 är att frånvaron minskar något. Inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program har det under 2010 genomförts en medveten satsning på att utveckla och öka samverkan med motsvarande/ närliggande program inom gymnasieskolan. Antalet deltagarna inom Yrkesvux, anpassad yrkesutbildning för vuxna, har ökat kraftigt under 2010. Under 2010 har gymnasieförvaltningen arbetat fram nya ansökningar tillsammans med regionens näringsliv för att få fortsätta med befintliga KY-utbildningar och samtidigt få utbildningarna konverterade till Yrkeshögskoleutbildningar, YH-utbildning. Gymnasienämnden är i dagsläget huvudman för 9 YH-utbildningar och 1 KY-utbildning.
7 MÅL OCH RESULTAT INOM GYMNASIESKOLAN «Att som länets universitets- och skolstad ha ett allsidigt utbud av utbildningar» Resultat och måluppfyllelse Programutbud Kommunerna Karlstad och Hammarö erbjuder genom den gemensamma nämnden samtliga 17 nationella program, flera specialutformade program och den internationella examen International Baccaleaurate där undervisningen bedrivs på engelska. Under paraplyet Karlstads-Hammarö idrottsgymnasium har elever möjlighet att kombinera studier med sin specialidrott. Idrottsgymnasiet omfattar Friidrottsgymnasiet som är riksrekryterande, ishockey som är ett auktoriserat elithockeygymnasium och de regionala idrottsgymnasierna amerikansk fotboll, basket, bandy, fotboll, handboll samt innebandy. Handelsprogrammet deltar fortsatt i den nationella försöksverksamheten med lärlingsutbildning och verksamheten omfattar nu alla tre årskurserna. Planering för att införa lärlingsutbildning på fler program har pågått under 2010 där erfarenheterna från försöksverksamheten legat till grund. I samband med Gy 2011 införs nationellt möjligheten till lärlingsspår som en alternativ studieväg på samtliga yrkesprogram.. Karlstads-Hammarö gymnasieskola startade spetsutbildningen Forskar-NV i nära samarbete med Karlstads universitet och naturbruksprogrammet med trädgårdsprofil hösten 2010. Båda programmen hade första läsåret, efter sena beslut, problem med rekryteringen. Tillsammans med arbetsmarknads- och socialförvaltningen och representanter för arbetslivet har Killstadsutbildningen (YES-utbildningen) startats under 2010. Utbildningen ligger inom ramen för det Individuella programmet och riktar sig mot elever i betydande svårigheter. Sökandebild Karlstad-Hammarö gymnasieskola har fortsatt stor attraktionskraft även om det totala antalet förstahandssökande elever minskar. För gymnasieskolans del är nu elevpuckeln passerad och antalet elever kommer utifrån demografi successivt att minska under kommande år. Under 2010 sökte 1583 (1812) elever i första hand till 1495 (1615) platser. (2009 års siffror inom parentes.) Antalet platser på fristående gymnasieskolor inom karlstadsregionen minskade något mellan 2008 och 2009 men ökade kraftigt under 2010 till 932 platser. Till dessa platser sökte 671 elever i första hand vilket är klart lägre än 2009 då 850 elever sökte i första hand till karlstadsregionens fristående gymnasieskolor. Av förstahandssökande elever kom 295 elever från samverkansområdet Karlstad- Hammarö, Kil, Forshaga och Grums kommuner vilket motsvarar 44 %, vilket är i paritet med 2009 års nivå på 43 %. Fristående skolor 2008 2009 2010 Antal platser 877 798 932 Antal förstahandssökande 878 850 671 Sökbilden i samband med antagningen 2010 följer i stort samma mönster som föregående år. Populära program är fortsatt Hantverksprogrammets inriktningar frisör och stil, Byggprogrammet och Fordonsprogrammet vilka har klart fler förstahandssökande än antalet platser inom Karlstads- Hammarö gymnasieskola. Överskott på platser fanns framförallt på Naturvetenskapsprogrammet och Naturbruksprogrammet. Under perioden 2008-2010 finns för några program tydliga trender i sökmönster. För de populära programmen Hantverk-frisör och Bygg fortsätter antalet förstahandssökanden minska. Det Naturvetenskapliga programmet som under perioden 2007 till 2009 hade en positiv utveckling ligger 2010 kvar på ungefär samma nivå som 2009. I kvalitetsredovisningen för 2008 framfördes farhågor
8 Antal förstahandssökande och antal platser 2010 kring intresset för det Samhällsvetenskapliga programmet. Antalet förstahandsansökningar ökade inför 2009 på såväl Tingvalla som Sundsta. Antalet förstahandssökande till Samhällsvetenskapligt program ligger 2010 kvar på ungefär samma volym men det sker en tydlig förskjutning av ansökningar mellan Sundstagymnasiet och Tingvallagymnasiet där Sundsta ökat och Tingvalla minskat. Intresset för IB-utbildningen, International Baccalaureate, ökade något 2009 men hade åter igen minskat antal förstahandssökande 2010. Antalet sökande ligger 2010 på en något låg nivå utifrån de krav på bredd och djup som finns inbyggda i IB-konceptet. De program som proportionellt haft svårast att rekrytera är Barn- och fritidsprogrammet, inklusive brand, skydd och räddning, samt Industriprogrammet. Det minskande antalet elever (demografin) som börjar på gymnasiet gjorde sig för första gången riktigt påmint 2010. Om några program i stort behåller söksiffror kommer andra program helt naturligt att minska när det gäller antalet förstahandssökande. Målsättningen är att eleverna så långt möjligt ska beredas plats på sitt förstahandsval. Läsåret 2010/2011 var det 82 % av eleverna som antogs på sitt förstahandsval. Föregående läsår (2009/2010) kunde 87 % på motsvarande sätt beredas plats på sitt förstahandsval. Flertalet elever kunde erbjudas plats på sitt förstahandsval utifrån att organisationen så långt som möjligt anpassats till elevernas önskemål. För vissa utbildningar gäller fortsatt att det krävs ett väl utvecklat samarbete och samtycke, exempelvis kring antalet utbildningsplatser, från aktuell bransch för att kvalitén ska kunna säkras. Antagningsstatistiken bygger på egna uppgifter och inte nationell statistik. Sökmönstret till Karlstads-Hammarö gymnasieskola är traditionellt och följer i stort etablerade könsmönster på arbetsmarknaden. Bygg-, Fordons- och Elprogrammet har en tydlig övervikt av pojkar. Hantverksprogrammets inriktningar frisör, inredning samt stil, hälsa och image tillsammans med media lockar flickorna. Barn- och ungdoms- och gymnasieförvaltningen gjorde via genuspedagogernas försorg en riktad satsning inom programområdet Teknik. Syftet var att öka antalet sökande flickor till Fordonsprogrammet. 12 förstahandssökande flickor fanns hösten 2010 vilket nära nog är en fördubbling jämfört med 2009. Totalt sett, specialutformade program inräknat, är intresset bland pojkar och flickor lika stort för naturvetenskaplig utbildning. Det totala antalet förstahandssökande till Teknikprogrammet ligger i stort på samma nivå 2010 som för 2009 men andelen flickor sjönk med 5 procentenheter till 21 %. Intresset för olika friskolor är något större bland flickor. Av förstahandssökande från Karlstad-Hammarö till fristående gymnasieskolor var 60 % flickor 2010. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2011 Planering för att öka andelen elever som kommer in på sitt förstahandsval fortsätter under 2011 Arbetet med att stimulera och stödja elever till mer
9 otraditionella val behöver fortsätta 2011. Implementering och start av den reformerade gymnasieskolan, Gy 2011, sker under 2011. Planering för kommande nationella inriktningar läsåret 2012/2013 påbörjas Två nya utbildningar, särskild variant bild och särskild variant musik, startas inom naturvetenskap Lärlingsutbildning på yrkesprogram utreds som alternativ studieväg Servicecollege Karlstad-Hammarö etableras under 2011 på Tingvallagymnasiet i nära samverkan med bransch och avnämare Förstahandssökande-jämförelse över tid Antal förstahandssökande flickor och pojkar 2010
10 «Att eleverna vidgar och fördjupar sina kunskaper samt utvecklas som individer» Resultat och måluppfyllels Kunskaper Karlstads-Hammarö gymnasienämnd har över tid valt att använda kommungruppen Större städer i sina jämförelser. Sedan drygt två år har gymnasienämnden haft målsättningen att Eleverna ska klara av att genomföra sin gymnasieutbildning i minst samma utsträckning och med lika goda resultat som i den övre tredjedelen av jämförelsegruppen Större städer. Utgångspunkten för jämförelserna kring genomströmning och genomsnittligt slutbetyg är Skolverkets statistik för nationella program Slutförd utbildning inom fyra år Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år uppgick 2010 till 87,5 % (86,2% för 2009) i Karlstads-Hammarö gymnasieskola. För bästa tredjedelen inom gruppen Större städer var motsvarande siffra 86,1 % (85,8 % för 2009). Resultatet i Karlstads-Hammarö gymnasieskola varierar mellan program och över tid. Störst variationer över tid finns bland de små programmen med få avgångselever per årskurs. Högst andel 2010, där 90 % eller fler av eleverna når slutbetyg inom fyra år har Barn- och fritids-, Bygg-, El-, Fordons-, Livsmedels-, Medie-, Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammet. 2010 hade Karlstads-Hammarö gymnasieskola 9 program som låg över eller i paritet med den bästa tredjedelen i gruppen större städer avseende genomströmning och slutbetyg. Inom två program, Bygg- och Livsmedelsprogrammet, fick samtliga avgångselever slutbetyg 2010. Under senare år har en låg andel elever med slutbetyg funnits på Omvårdnadsprogrammet vilket redovisats tidigare kvalitetsredovisningar. Programmets positiva utveckling beträffande genomströmning, som fanns 2007 och 2008 bröts 2009 då andelen elever med slutbetyg sjönk något. Inom omvårdnadsprogrammet, som ökat något jämfört med 2009, krävs fortsatt ett systematiskt arbete för att öka genomströmningen. Statistiken över slutbetyg inom Handelsprogrammet visade på en kraftig nedgång för 2007. Resultatet 2007 pekade på behov av insatser både i ett kort och i ett längre perspektiv. Som framgår av diagrammet har den positiva utvecklingen fortsatt även under 2010. Arbetet med att öka genomströmningen inom Handelprogrammet behöver fortsätta även under 2011. I kvalitetsredovisningen för 2008 redovisades en negativ trend beträffande genomströmning för Energiprogrammet. Andel elever Andelen elever m ed med slutbetyg inom inom 4 år per 4 år/program 2010 2010 KD/ HÖ RIKET Tredjedel 120 100 80 60 40 20 0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP M P NV OP SP TE NP
11 Andel elever m ed slutbetyg inom 4 år/program 2008-2010 Andel elever med slutbetyg inom 4 år per program 2008-2010 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE 2008 2009 2010 Den negativa trenden fortsatte under 2009 vilket särskilt skulle beaktas i verksamheten under 2010. Vidtagna insatser inom Energiprogrammet har gett resultat och 2010 var genomströmningen drygt 85 % för Energiprogrammet. 57 % av eleverna på Individuella programmet gick vidare till studier på ett nationellt eller specialutformat program efter läsåret 2009/10. Merparten av resterande elever, 28 %, valde att fortsätta sina gymnasiestudier inom det Individuella programmet. Resterande elever, 15 % valde att skriva ut sig ur Karlstads-Hammarö gymnasieskola vilket är klart fler än 2009. Här finns behov av att följa upp var eleverna tagit vägen, till annan huvudman eller arbete? Förutom på Nobel finns PRIV-inriktningar på flertalet skolor utifrån respektive skolas utbud och profil. Genomsnittspoäng samt reduktion och utökning av program Av de elever som 2010 fick slutbetyg i riket var 11,9 % (11,7 % för 2009) av utländskt ursprung jämfört med 8,7 % (6,9, % 2009) i Karlstad. Knappt 90 % (87 %) av de elever som fick slutbetyg från ett nationellt program i riket 2010 var behöriga till högskolestudier vilket är på samma nivå som för Karlstads-Hammarö gymnasieskola (88 %). I Karlstads-Hammarö gymnasieskola är det en stor andel elever som får slutbetyg inom 4 år medan genomsnittspoängen (meritvärdet) på elevernas slutbetyg från nationella program är lägre totalt sett än för riket. För såväl riket som jämförelsegruppen större städer är det genomsnittliga meritvärdet 14,0 medan det för Karlstad-Hammarö är 13,7 poäng, en ökning på 0,1 poäng från 2009. Skillnaden blir ännu mer påtaglig vid en jämförelse med bästa tredjedelen större städer. Skillnaden mellan Karlstad- Hammarö och gruppen bästa tredjedelen större städer uppgick 2009 till 0,6 poäng men har 2010 minskat till 0,4 poäng vilket fortsatt måste anses som betydande. Skolinspektionen konstaterade i sitt beslut från mars 2009 över den genomförda tillsynen Totalt är betygsnivån (specialutformade program inräknade) i nivå med riket, men några program ligger mycket lägre än genomsnittet i riket. Analysarbetet kring orsakerna till den stora skillnaden i betygsmedelvärden för några av programmen måste fortsätta och ges prioritet i verksamheten. Betygsmedelvärde nationella program 2007 2008 2009 2010 Riket 14,0 14,0 14,0 14,0 Karlstad-Hammarö 13,8 13,7 13,6 13,7 Större städer 14,0 14,0 14,0 14,0 Bästa tredjedelen 14,2 14,1 14,2 14,1 För att undersöka om detta har en systemorsak eller vad orsaken kan vara har Karlstads-Hammarö gymnasieskola startat ett arbete runt betyg och bedömning där lärare erhållit föreläsningar samt träffats över skolgränser för att diskutera betyg. Detta arbete kommer att behöva fortsätta under åren som kommer. Våren 2010 kom cirka 19 % av slutbetygen inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola från specialutformade program. Det samlade betygsmedelvärdet för de speci-
12 alutformade programmen för 2010 var 14,9 i Karlstads- Hammarö gymnasieskola och för riket var motsvarande värde 14,3. Sammantaget ger detta ett betygsmedelvärde för gymnasieskolan i Karlstad-Hammarö på 14,0 vilket är i nivå med riket och aningen lägre än bästa tredjedelen i gruppen större städer. Avvikelser från den generella bilden finns på programnivå, vilka kan varierar från år till år. Stora variationer i meritvärde uppstår över tid framförallt på små program där få elever får slutbetyg per läsår. Under 2010 steg det samlade betygsmedelvärdet något i Karlstads-Hammarö gymnasieskola medan värdet var konstant eller minskade något i jämförelsegrupperna. 2010 är det Barn- och fritids-, Bygg, Estetiska- och Hantverksprogrammet som har högre medelbetyg än jämförelsegruppen bästa tredjedelen i gruppen större städer. I jämförelse med riket står sig El-, Industri-, Medie- och Naturvetenskapsprogrammen bra. På programmen Energi-, Handels oxh administration-, Hotell- och restaurang-, Omvårdnads-, och Samhällsvetenskapsprogrammet ligger Karlstad-Hammarö klart under snittet för riket och gruppen bästa tredjedelen större städer. Eleverna på det Samhällsvetenskapliga programmet har fortsatt ett lägre betygsmedelvärde än eleverna på motsvarande program i jämförelsegrupperna. För ett studieförberedande program som det samhällsvetenskapliga kan denna skillnad, som 2009 uppgick till sex tiondelar och ökat något 2010, vara en konkurrensnackdel för karlstadseleverna. Samtidigt kan konstateras att Teknikprogrammets avgångselever som 2009 låg klart under (8 tiondelar) jämförelsegrupperna har under 2010 minskat skillnaden väsentligt 2010 till 0,2 poäng jämfört med riket och något större vid jämförelse med gruppen bästa tredjedelen större städer. För att undersöka om detta har en systemorsak eller vad orsaken kan vara har vi under året startat ett arbete runt betyg och bedömning där lärare erhållit föreläsningar samt träffats över skolgränser för att diskutera betyg. Detta arbete kommer att behöva fortsätta under åren som kommer. Under rubriken Betyg på kurser och kursbetyg nedan görs en jämförelse mellan resultaten på nationellt prov i matematik A på programnivå mellan Karlstads-Hammarö gymnasieskola och riket. Jämförelsen visar att Karlstads- Hammarö gymnasieskola hävdar sig mycket väl i ett nationellt perspektiv. Om matematik A används som en indikator i ett bredare perspektiv talar det för att betygsmedelvärdet i Karlstads-Hammarö gymnasieskola borde vara något högre. Frågan blir då om lärarna i Karlstads- Hammarö gymnasieskola tolkar betygskriterier för hårt/ snävt eller om det är så att man inte hängt med i någon form av betygsinflation. Frågor kring bedömning och betyg behöver fortsatt diskuteras inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola såväl internt mellan skolorna som i jämförelse med riket. Meritvärdet på avgångsbetygen i Karlstads-Hammarö gymnasieskola varierar över tid. Utvecklingen av betygsmedelvärden över tid för respektive program kan vara ett Genom snittsbetyg 2010 - en jäm förelse Genomsnittsbetyg 2010 - en jämförelse 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE NP Karlstad-Hammarö Riket Tredjedel
13 Genomsnittsbetyg nationella program 2008-2010 Genomsnittsbetyg nationella program 2008-2010 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 2008 2009 2010 6,0 4,0 2,0 0,0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE stöd för verksamheten i analysen av resultat och betygsnivåer. Särskilt viktigt är att konsekventa analyser görs inom de större programmen med många elever som Samhällsvetenskaps- och Teknikprogrammen. Betygsmedelvärdet kan även påverkas av att elever beviljats reducerade och utökade program. Karlstads-Hammarö gymnasieskola hade för några år sedan väsentligt fler reducerade program än riket och gruppen större städer. Enligt gymnasieförordningen ska reducerat program beviljas den som har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt. Inom gymnasieskolan i Karlstad-Hammarö har sedan några år ett arbete pågått för att harmonisera tolkningen av gymnasieförordningens skrivning kring reducerat program i ett nationellt perspektiv. Bland annat har en samling med rutiner, Mentorspärmen, införts vilket syftar till att säkerställa att skolan arbetar med stöd till elever och elevvård på ett systematiskt likvärdigt sätt inom organisationen. Reduktioner görs ofta tidigt i utbildningen vilket leder till en viss eftersläpning innan åtgärder får genomslag i statistiken. I kvalitetsredovisningarna för 2007 och 2008 redogjordes för prognoser från några av rektorsområdena vilka bekräftar eftersläpningseffekten och att arbetet skulle ge fullt resultat 2009. Statistiken för 2010 visar att det systematiska arbetet gett önskat resultat. Andelen elever som beviljats reducerade program varierar mellan program och över tid. Särskilt stora svängningar uppstår på små program, få elever, mellan olika år. För några program som varit föremål för särskild uppmärksamhet från gymnasienämnden redovisas utveckling och variation över tid i tabellen nedan. De förändrade tillträdesregler till Högskola och Universitet som trädde i kraft i december 2007 ger gymnasieskolan ett tydligare uppdrag att ta hand om alla elever. Tillträdesreglerna innebär att endast fullständiga slutbetyg ger behörighet för högskolestudier. Andelen elever med utökat program låg tidigare lågt i Karlstads-Hammarö gymnasieskola. Under senare år har andelen utökade program inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola ökat och är 2009 klart i nivå med riket. I den nationella statistiken sker en betydande ökning av andelen utökade program för såväl Karlstad-Hammarö Andel reducerade program 2006 2007 2008 2009 2010 Riket 4,5 3,9 3,5 2,4 0,7 Karlstad-Hammarö 10,0 7,7 8,6 1,8 0,2 Större städer 4,8 4,4 3,7 2,3 0,5 Andel reducerade program 2008 2009 2010 Medieprogrammet 6,7 0,0 0,0 Estetiska programmet 7,1 2,9 0,0 Naturvetenskapsprogrammet 6,3 0,0 0,0 Samhällsvetenskapsprogrammet 22,5 2,3 0,0
14 som för jämförelsegrupperna. Den troligaste anledningen till den markanta ökningen torde vara införandet av meritämnen och meritkurser. I sin strävan att höja sitt meritvärde väljer många elever extra kurser utöver de kurser som ingår i program och inriktning. Andel utökade program 2006 2007 2008 2009 2010 Riket 22,3 22,4 22,6 22,6 41,1 Karlstad-Hammarö 14,0 19,6 24,7 24,5 40,8 Bästa tredjedelen 20,8 20,3 24,7 24,6 47,0 Betyg på nationella prov och kursbetyg Matematik är fortsatt en stor stötesten inom svensk gymnasieskola. Som framgår av diagrammet nedan finns en betydande andel elever som inte når godkänt resultat på det nationella provet i kursen matematik A. Bilden för Karlstad-Hammarö följer i stort den som finns för riket men resultaten är 2010 sammantaget något bättre än 2009. Resultaten är bättre för flertalet nationella program men med besvärande undantag för Handels- och Omvårdnadsprogrammen. Båda programmen visar på betydande försämringar av resultaten jämfört med 2009. Ett särskilt fokus behöver läggas på matematiken på de båda programmen under 2011. Svårigheter finns för eleverna på Barn- och fritids-, Fordons-, Handels-, Hotell- och restaurang-, Industri- och Omvårdnadsprogrammet där över 25 % av eleverna eller fler inte når godkänt på det nationella provet. Den samlade bilden visar att resultaten inom matematik behöver förbättras såväl lokalt som nationellt men samtidigt att resultaten i matematik i Karlstads-Hammarö gymnasieskolan står sig väl vid en jämförelse nationellt. Resultaten på nationellt prov i matematik A indikerar att skillnaden mellan betygsmedelvärdet i Karlstads-Hammarö gymnasieskola och riket skulle kunna vara mindre. Särskilt bör förhållandet för Samhällsvetenskaps- och Teknikprogrammet beaktas utifrån provresultat lokalt och nationellt och den betydande skillnad som redovisats för betygsmedelvärdet som redovisats tidigare. Jämförelser mellan resultatet på det nationella provet i matematik A och kursbetyget i matematik A görs årligen. De flesta programmen har en något eller en klart högre andel godkända kursbetyg vid en jämförelse med resultaten från det nationella provet. Det är här på sin plats att påpeka att det nationella provet för det absoluta flertalet genomförs i årskurs 1 och att provresultatet jämförs med elevens slutbetyg från årskurs 3. Störst skillnad mellan provresultat och betyg finns inom Barn- och fritids-, handels- och administrations-, och Omvårdnadsprogrammet men det finns andra program där ansvariga bör observera den betydande skillnaden i utfall mellan nationellt prov och betyg. I princip alla rektorer belyser och kommenterar problematiken med matematik och vilka åtgärder och satsningar som görs för att förbättra resultaten. Skillnaden mellan resultatet på det nationella provet och betyget i matematik A kommenteras i många av kvalitetsredovisningarna. Elever som inte fått godkänt på det nationella provet erbjuds stöd och/eller förlängd tid och prövning(ar) innan gymnasiestudierna avslutas. I kvalitetsredovisningarna har rektorerna även jämfört för- % IG Procent nationellt IG nationellt prov prov Matematik A 2010 2010 80 70 60 50 40 30 IG, % Kd/Hö IG, % Riket 20 10 0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV- ÄG NV- TG OP SP- S SP- T TE NP
15
16 Matematik A Jämförelse mellan provresultat och betyg Jämförelse mellan provresultat och betyg Matematik A 80 70 60 50 40 30 IG % prov IG% kurs 20 10 0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV- ÄG hållandet mellan provresultatet och övriga betygssteg, VG och MVG, för matematik A. Den samlade bedömningen är att det fortsatt finns en god samstämmighet, bortsett från den IG-diskussion som redovisats. En jämförelse har även gjorts mellan betygen i matematik A och en karaktärsämneskurs på respektive program. Jämförelsen visar på en något större spridning av betygen och andelen VG och MVG är något fler i karaktärsämneskurserna jämfört med matematik A. Den samlade slutsatsen måste dock bli, även om det förekommer variationer mellan program, att det finns en god överensstämmelse mellan betygsättningen i matematik A och karaktärsämnet. Avgörande över tid är att rektor analyserar utfallet årligen i sin kvalitetsredovisning och att utfallet kopplas till programmets betygsmedelvärde i förhållande till resultaten för riket. NV- TG OP SP- S SP- T TE Av rektorernas kvalitetsredovisningar framgår att spridningen mellan program och klasser tenderar att öka både i positiv och negativ riktning. Riktade insatser krävs parallellt med generella åtgärder för att nå ökad meningsfullhet i skolan. Även på programnivå lyfter flera av rektorerna upp att det finns skillnader mellan könen och att flickor är mer nöjda. Områden som redovisar en förbättring betonar att de prioriterat arbetet med att stärka elevernas ansvarstagande för sina studier. Skolorna redovisar en mängd olika insatser för att öka och bättre rikta stödet till eleverna. Arbetet fortsätter med att utveckla rutiner för att hitta elever med behov av stöd, erbjuda mer tid till kurser vid behov, ökad tillgång till matematikstudio, läs- och skrivstudio, schemalagd handledningstid, lärarfortbildning runt dyslexi, dyskalkyli, m.m. Stöd och kunskapsutveckling Elevenkäten visar att eleverna i årskurs 3 läsåret 2009/10 upplever att de i stort sett fått stöd och den hjälp de behöver i motsvarande omfattning som läsåret före för att klara sina studier. Vissa elever tycker fortsatt att skolvardagen inte är helt meningsfull, man saknar sammanhang. I elevenkätens avsnitt Stöd och kunskapsutveckling har skillnaden mellan pojkars och flickors upplevelser återigen ökat. Flickorna är fortsatt generellt sett mer nöjda än pojkarna. Skillnaden är så stor att den behöver analyseras och beaktas. Större skillnader finns på program och rektorsnivå vilket redovisas och kommenteras i rektors kvalitetsredovisning. Flera rektorer, företrädesvis inom yrkesförberedande program, redovisar ett systematiskt arbete för att öka stöd och hjälp runt matematik. Arbetet omfattar områden som resursförstärkning, ändrad organisation, mindre klasser samt fortbildning. Karlstads-Hammarö gymnasienämnd genomför årligen en sommarskola, förutom skolornas ordinarie stödinsatser, som en del av arbetet med att ge eleverna stöd och hjälp under gymnasietiden. Sommarskolan 2010 omfattade 361 elever från egna gymnasieskolor samt friskolornas år 1 och 2. Sommarskolan vänder sig till de elever som fått eller riskerat att få IG på en kurs.
17 Sommarskolan bedrevs under två perioder där varje period omfattade 3 veckor och låg direkt i anslutning till skolslut i juni respektive skolstart i augusti. 20 handledare ansvarade för undervisningen medan 6 ordinarie lärare ansvarade för prov, bedömning och betyg. Fler elever tog chansen och gick 2010 upp i prövning i ämnet matematik, från grundskola till Ma E, vilket har lett till en minskad andel G eller högre. Värdegrundsarbete Gymnasieskolan har ett bredare uppdrag än att förmedla kunskaper och ge eleverna betyg. Uppdraget innebär bland annat att bidra till ett förankrande av värdegrund och demokratiskt förhållningssätt. Gymnasienämnden antog i februari 2009 en ny Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen är anpassad till de nya lagrum som gäller för skolan. Inom planen hanteras både kränkande behandling och diskriminering. Som komplement till Likabehandlingsplanen finns en av gymnasienämnden fastställd mall för arbetet för att nå en bättre systematik och jämförbarhet inom nämndens ansvarsområde. Arbetet utifrån den nya Likabehandlingsplanen startade i och med läsåret 2009/2010. Resultatet av skolans arbete inom området värdegrund pekar mot en gymnasieskola som i huvudsak präglas av ett gott socialt klimat där olikheter accepteras och bidrar till mångfald och respekt för vars och ens egenart. Likaså upplever eleverna att samarbetet med klasskamraterna fungerar bra. Elevenkäten: Stöd och kunskapsutveckling läsåren 07/08 till 09/10 07/08 08/09 09/10 Flickor Pojkar Skolan bidrar till att utveckla mig som människa 4,4 4,1 4,1 4,3 3,8 Min kunskap och förståelse för omvärlden har ökat tack vare skolan 4,4 4,2 4,2 4,4 4,0 Skolan har utvecklat min förmåga att ta ansvar för mina studier 4,1 3,9 4,0 4,2 3,7 Jag har hittills nått de resultat jag har förväntat mig i mina studier 3,8 3,8 3,8 4,0 3,7 Jag får det stöd/den hjälp jag behöver 4,1 3,9 3,9 4,0 3,8 Arbetet som jag gör i skolan känns meningsfullt 3,7 3,5 3,5 3,8 3,2 Min egen roll i skolarbetet/lärandet är viktig 4,6 4,8 4,6 4,9 4,4 (Skala 1 6 där 6 = instämmer helt)
18 Karlstads-Hammarö gymnasieskola får fortsatt låga värden kring elevernas upplevelse av om mobbning förekommer på skolan och om skolan aktivt arbetar för att motverka mobbing. Utifrån elevenkätens resultat kan slutsatsen dras att en del elever har upplevelsen av att viss mobbing förekommer på gymnasieskolan och att det saknas ett aktivt arbete från skolans sida för att förebygga mobbing vilket även lyftes fram i 2009 års kvalitetsredovisning. En av åtgärderna för ökad måluppfyllelse 2009 var att Orsakerna till att eleverna upplever brister i skolans arbete med att förebygga mobbing ska kartläggas och följas upp. I samtliga skolors kvalitetsredovisningar lyfts värdegrundsarbetet fram som aktivt och ständigt pågående men eleverna uppfattar inte värdegrundsarbete som en del i att förebygga mobbing. Värdegrundsarbetet måste fortsatt ses som ett viktigt förbättringsområde för gymnasieskolan. Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering behöver ges ökad tydlighet och bli mer konkret i den dagliga verksamheten. Ett led i detta arbete är den gemensamma mall som används på samtliga rektorsområden. Mallen ska säkerställa kvalitet och likvärdighet för eleven samt för att stödja och underlätta värdegrundsarbetet. Rektor är ansvarig för planens innehåll gällande konkreta aktiviteter och åtgärder samt hur arbetet följs upp. Arbetet utifrån Likabehandlingsplanen ska redovisas med ökad konkretiseringsnivå i de olika kvalitetsredovisningarna. Andel elever i % som nått betyget G eller högre i ämnet 2009 2010 Matematik 71,0 53,0 Svenska 61,0 82,0 Engelska 36,0 52,0 Naturkunskap 52,0 59,0 Samhällskunskap 66,0 60,0 Historia 37,0 56,0 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2011 Kunskaper Analysarbetet kring orsakerna till den stora skillnaden i betygsmedelvärden för vissa program måste fortsätta och ges hög prioritet i verksamheten. Kunskapsutvecklingen i matematik ska fortsatt följas upp och kombineras med fortbildningsinsatser Uppföljning av betygsnivåer och genomströmning fortsätter inom Omvårdnads- och Handelsprogrammet Åtgärder för att stimulera elevernas ansvarstagande för sina studier skall genomföras Utvecklingsinsatser kring Ledarskapet i klassrummet prövas på några enheter Värdegrund Den nya gemensamma modellen för likabehandlingsplaner utvärderas och revideras på rektorsnivå Orsakerna till att eleverna upplever brister i skolans arbete med att förebygga mobbning ska kartläggas och följas upp Elevenkäten: Värdegrund läsåren 07/08 till 09/10 07/08 08/09 09/10 Flickor Pojkar Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. kön 4,9 4,8 4,7 4,8 4,6 Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. ursprung 4,7 4,8 4,7 4,8 4,6 Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. sexuell läggning 4,8 4,9 4,7 4,9 4,6 Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. religion 4,9 4,9 4,8 4,9 4,7 Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. funktionshinder 4,9 4,9 4,8 4,9 4,7 Mobbing förekommer inte på skolan 3,8 3,9 4,0 4,0 3,9 Skolan arbetar aktivt för att motverka mobbing 3,5 3,3 3,5 3,6 3,5 Samarbetet med klasskamraterna fungerar bra 4,7 4,7 4,7 4,6 4,8 (Skala 1 6 där 6 = instämmer helt)
19
20 «Att programmålen ska styra verksamheten» Resultat och måluppfyllelse Eleverna har goda kunskaper om programmålen och menar att de märks i de olika kurserna. Flertalet rektorer redovisar att verksamheten bedriver minst ett större ämnesövergripande projekt och hur man aktivt arbetar med organisation och resurser för att stödja och underlätta samverkan över ämnes- och kursgränser. Skolinspektionen menar i sitt beslut från den regelbundna tillsynen 2009 att det finns skillnader i elevernas kunskap om såväl läroplanens som gymnasieprogrammens och kursplanernas mål. Resultatet blir att samtliga elever inte ges möjlighet till det helhetsperspektiv som läroplanen och gymnasieskolans programmål förordar. Tydligast är skillnaden enligt Skolinspektionen mellan studieförberedande program och program med yrkesämnen där man oftast kommit längre med samverkan kring programmålen. Skolinspektionens slutsats överensstämmer med resultaten i elevenkäten på programnivå 2010. Områdena skriftliga och muntliga utvärderingar genomförs och lärarna diskuterar studieresultaten med mig har över tid varit ett förbättringsområde för gymnasieskolan och prioriterats i verksamhetsplanen. Gymnasieförvaltningens bedömning är, efter att ha gått igenom rektorernas kvalitetsredovisningar, att det finns ett systematiskt arbete kring utvärdering och utvecklingssamtal i organisationen. Flera av rektorerna beskriver rutiner kring hur kurser utvärderas och att rektor tar del av utvärderingsresultaten. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2011 Arbetet med en flexiblare tidsanvändning fortsätter under året på minst två enheter Med utgångspunkt i programmålen ska arbetssätt och arbetsformer fortsatt utvecklas och prövas för att nå helhet och sammanhang Rektor ska, i sin roll som pedagogisk ledare, stödja utvärderingsarbetet och i ökad grad ta del av resultaten från genomförda kursutvärderingar Elevenkäten: Programmål läsåren 07/08 till 09/10 07/08 08/09 09/10 Flickor Pojkar Jag känner väl till programmets mål 4,5 4,5 4,4 4,4 4,3 Programmets mål märks i de olika kurserna 4,3 4,2 4,1 4,2 4,1 Lärarna diskuterar mina studieresultat med mig 4,4 4,2 4,2 4,3 4,0 Lärarna genomför muntlig eller skriftlig utvärdering under kursens gång 4,3 4,1 4,1 4,1 4,0 (Skala 1 6 där 6 = instämmer helt)