Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Relevanta dokument
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Religionens roll i Sverige : kontinuitet och förändring

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Dagens föreläsare EXPO En berättelse om tystnad. Visions värderingar. Niclas Nilsson

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Regnskab"i"2015"presenterades."Återstående"rapport"från"FreiburgWprojektet"hade"kommit"och" presenterades."

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

LPP i religion vt. 2016

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Religionskunskap. Syfte

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Arbetsområde: Min tid - min strid

Södervångskolans mål i SO

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Block 4 Tematiska tvärsnitt

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Strategi för barn och unga i Norden

Förslag den 25 september Historia

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Att lära av Pisa-undersökningen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

Utrikespolitiken som slagfält

Hur ser Ditt parti på kyrkors och religiösa samfunds frihet från statlig och politisk påverkan i deras trosutövning

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Politiska system i jämförande perspektiv

Våra värderingar - politik och religion

Johannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

M E D I A I N M O T I O N

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Vad vill samhället med museerna?

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Transkript:

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier Sammanfattning Teoretisk modell Frågor och diskussion 2

Inledning Bakgrund (Gustafsson 1985, Riis 1985) Empiriska studier 1988, 1998 och 2008 (NOREL) Religiös förändring (Berger 1967, Dobbelaere 1981) Globalisering/glokalisering (Beyer 2007) Gränsdragningsproblem (Beckford 1999) Den religiösa skiljelinjen (Lipset och Rokkan 1967) Politisering (Kingdon 2011) 3

Nordisk politik Kulturellt och institutionellt lika länder Majoritetskyrkor i särställning Ökande religiös mångfald Ökande politisk konkurrens Högerpopulistiska partier (Mudde 2007) 4

Partiprogram Långsiktig ideologi Förändring över tid? Religiösa skiljelinjen? Metod 5

Partiprogram: Nationell identitet 6

Partiprogram: Nationell identitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 6

Partiprogram: Nationell identitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1988 6

Partiprogram: Nationell identitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1998 6

Partiprogram: Nationell identitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 2008 6

Partiprogram: Partiidentitet 7

Partiprogram: Partiidentitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 7

Partiprogram: Partiidentitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1988 7

Partiprogram: Partiidentitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1998 7

Partiprogram: Partiidentitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 2008 7

Partiprogram: Organiserad religion 8

Partiprogram: Organiserad religion Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 8

Partiprogram: Organiserad religion Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1988 8

Partiprogram: Organiserad religion Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1998 8

Partiprogram: Organiserad religion Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 2008 8

Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald 9

Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 9

Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1988 9

Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1998 9

Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 2008 9

Partiprogram: Mänskliga rättigheter 10

Partiprogram: Mänskliga rättigheter Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 10

Partiprogram: Mänskliga rättigheter Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1988 10

Partiprogram: Mänskliga rättigheter Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 1998 10

Partiprogram: Mänskliga rättigheter Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 2008 10

Partiprogram: Slutsatser Förändring över tid: Socialdemokrater Kristdemokrater Högerpopulister Den religiösa skiljelinjen kvarstår, men mer komplex 11

Parlamentsdebatter Realpolitik Politisk profilering Politisering Metod 12

Parlamentsdebatter: Religion? Antal anföranden med referenser till religion 1988/89 1998/99 2008/09 643 409 309 283 277 226 169 130 102 21 19 64 42 58 69 Danmark Finland Island Norge Sverige 13

Parlamentsdebatter: Islam Andel av anföranden med referenser till religion 1988/89 1998/99 2008/09 47 % 27 % 22 % 10 % 9 % 10 % 8 % 5 % 6 % 2 % 2 % 3 % 5 % Danmark Finland Island Norge Sverige 14

Parlamentsdebatter: Nationell identitet Andel av anföranden med referenser till religion 1988/89 1998/99 2008/09 29 % 17 % 17 % 17 % 10 % 8 % 12 % 9 % 10 % 5 % 5 % 2 % 2 % 3 % Danmark Finland Island Norge Sverige 15

Parlamentsdebatter: Organiserad religion Andel av anföranden med referenser till religion 1988/89 1998/99 2008/09 100 % 90 % 64 % 57 % 53 % 54 % 50 % 51 % 48 % 44 % 41 % 29 % 26 % 22 % 38 % Danmark Finland Island Norge Sverige 16

Parlamentsdebatter: Globalisering/mångfald Andel av anföranden med referenser till religion 1988/89 1998/99 2008/09 67 % 41 % 34 % 28 % 36 % 31 % 38 % 22 % 20 % 9 % 5 % 2 % 4 % Denmark Finland Iceland Norway Sweden 17

Parlamentsdebatter: Mänskliga rättigheter Andel av anföranden med referenser till religion 1988/89 1998/99 2008/09 33 % 36 % 24 % 26 % 12 % 14 % 10 % 15 % 10 % 13 % 5 % 5 % 1 % 3 % 3 % Danmark Finland Island Norge Sverige 18

Parlamentsdebatter: Partifördelning Andel av anföranden med referenser till religion Högerpopulister Kristdemokrater Socialdemokrater 2008/09 26 % 13 % 31 % 9 % 17 % 17 % 11 % 25 % 18 % 21 % 12 % Danmark Finland Island Norge Sverige 19

Parlamentsdebatter: Slutsatser Ökat antal anföranden med referenser till religion Ökat antal områden, som religion associeras till Minskning i förhållande till nationell identitet Vanligast i relation till organiserad religion, men minskande Ökande i relation till globalisering och mångfald Högerpopulister refererar oftare till religion =ökad politisering av religion 20

Fallstudie 1: Samkönade äktenskap Nordiska länderna pionjärer Parallella system Parlamentsdebatter 1989-2012 Majoritetskyrkornas roll? Metod 21

Fallstudie 1: Slutsatser Majoritetskyrkornas roll utmanad Båda sidor använder majoritetskyrkorna som auktoriteter Båda sidor understryker vikten av kyrkornas valfrihet Obligatoriskt civiläktenskap får inget stöd Utdragen process i Norden mellan registrerat partnerskap och samkönade äktenskap =omförhandling av majoritetskyrkornas roll 22

Fallstudie 2: Slöjor bland domare/poliser Den heliga berättelsen om sekulära framsteg (Woodhead) Parlamentsdebatter i Danmark och Norge 2009 Värderingar: moral och känslor, ofta förknippade med symboler Metod 23

Fallstudie 2: Slutsatser Ställer religionsfrihet på sin spets: Lagens och statens trovärdighet Värderingar som det sekulära framsteget och neutralitet dominerar Värderingar som jämlikhet är mindre vanliga =värderingskonflikt mellan sekulärt/religion, modernt/ traditionellt 24

Empiriska slutsatser: Sammanfattning Kontinuitet och omförhandling i kyrka/stat-relationer Förändring genom ökad religiös mångfald och ökade referenser till mänskliga rättigheter Högerpopulistiska partier politiserar immigrationsfrågorna genom att använda sig av sekulära värderingar och kulturell kristendom 25

Analytisk modell: Bakgrund Varför finns religionen över huvud taget med i politiken? 1. Demokrati behöver ett demos 2. Religion kan användas för politisk legitimitet, uttrycka kollektiva värden och skapa normativitet Hur förhåller sig detta till homogenitet, mångfald och olika nivåer av politisk konflikt (politisering)? 26

Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

Diskussion