Kvinnors hjärtan. En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor

Kvinnors hjärtan En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor

Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar pengar till speciellt utvald svensk forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Den forskning vi stödjer räddar liv och ger fler friska år. Vi är Sveriges största och viktigaste finansiär av den oberoende hjärt- och lungforskningen. Tyvärr kan fonden bara tillgodose en mindre del av de sökta medlen. En viktig uppgift för fonden är därför att samla in mer pengar. Hjärt-Lungfonden prioriterar klinisk forskning för att de medicinska resultaten snabbt ska komma till praktisk användning inom sjukvården. Du kan när du vill stödja den livsviktiga forskningen genom att sätta in valfritt belopp på pg 90 91 92-7 eller bg 909-1927. Alla gåvor är lika välkomna, stora som små. Du kan också göra en stor insats för forskningen genom att bli månads givare. Andra sätt att stödja oss är genom minnesgåvor, testamenten, gratulationsgåva eller aktiegåva. ISBN 978-91-87485-09-1 Box 5413, 114 84 Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel 08-566 24 200, Fax 08-566 24 229 www.hjart-lungfonden.se insamlingskonton: pg 90 91 92-7, bg 909-1927 organisationsnummer 802006-0763

hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ungefär 38 procent av både kvinnorna och männen har en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak visar siffror från Socialstyrelsen (Dödsorsaker 2011, publicerad 2012). Bilden är densamma i hela västvärlden, och i övriga världen sker en snabb utveckling mot samma sjukdomsmönster med ökande förekomst av hjärtsjukdomar i Asien och i utvecklingsländerna. Liksom hjärtinfarkt orsakas kärlkramp av åderförfettning, även kallat åderförkalkning, i hjärtats kranskärl. Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda riskfaktorerna. De övriga är framför allt högt blodtryck, diabetes, stress, övervikt, bukfetma och fysisk inaktivitet tillsammans med ohälsosam kaloririk mat och för lite grönsaker och frukt. Just nu bedrivs i Sverige omfattande och framgångsrik forskning om mekanismerna bakom åderförfettning samt genernas betydelse, och hur den skadliga processen kan stoppas. Forskarna har bland annat kommit fram till att det är avgörande att tidigt sätta in medicin som sänker nivåerna av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet. Det är viktigt att denna banbrytande forskning får möjlighet att fortsätta. Forskningen angår oss alla och du kan bidra genom att skänka en gåva till Hjärt- Lungfonden. Innehåll 04 Hjärtat och blodomloppet 06 Hjärtsjukdomar 16 Behandling 24 Riskfaktorer 33 Forskning Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 3

hjärtat och blodomloppet Så fungerar hjärtat Kvinnor har mindre hjärta och smalare kärl än män. Vid kranskärlssjukdom kan effekten på hjärtat vara olika mellan könen. hjärtat är en muskel, som är något större än en knuten hand, med uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak som mynnar i vänster kammare samt höger förmak som mynnar i höger kammare. Hjärtat fungerar som en pump med två seriekopplade cylindrar. Med en frekvens av 60 slag per minut drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna ådrorna som leder från hjärtat ut i kroppen. Efter sammandragningen vidgar sig hjärtat igen och blodet från kroppen återförs till höger förmak och höger kammare via venerna, som leder till hjärtat. Den högra kammaren i hjärtat pumpar därefter blodet genom lungorna, där blodet syresätts och koldioxid vädras ut. Därefter förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster kammare, som pumpar ut det syrerika blodet i kroppen på nytt. Klaffarna i hjärtat fungerar som backventiler och hindrar att blodet går tillbaka från kamrar och till förmak, och från lungartär och aorta till respektive kammare. Hjärtat har ett elektriskt system retledningssystemet som gör att det dras ihop och blodet pressas ut i kärlsystemet. Retledningssystemet består av specialiserade hjärtmuskelceller som alstrar impulser till alla delar av hjärtmuskeln. I högra förmaket sitter sinusknutan som startar den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till båda förmaken och den får förmaken att dra ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan förmaken och kamrarna sitter av-knutan, en annan specialiserad cellgrupp. Här stannar impulsen upp något så att förmaken hinner tömmas fullständigt. av-knutan skickar sedan i väg en våg av signaler via en speciell hjärtbana som heter His bunt, det leder 4 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

Till höger lunga Aorta Till vänster lunga Lungpulsåder Från lungorna till hjärtat Lungven Från lungorna Sinusknutan AVknutan Vänster förmak Höger förmak Hjärtklaff Vänster kammare Hålven Höger kammare Syrefattigt blod Syrerikt blod till en sammandragning av kamrarna och att blodet pumpas ut i kroppen från vänster kammare och ut i lungorna från höger kammare. Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska blodtrycket. I vila pumpar hjärtat cirka fem liter blod i minuten till kroppens alla organ och vävnader. Varje år ska det slå ungefär 30 miljoner gånger, under en livstid cirka 2,5 miljarder gånger. Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 5

hjärtsjukdomar Kärlkramp och hjärtinfarkt kranskärlen är de blodkärl som försörjer hjärtat med blod. Kärlen ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och låter blodet fritt strömma igenom och förse kroppens organ och vävnader med näring och syre. Med åren kan ansamlingar av fett, framför allt kolesterol, bilda fettstrimmor i kärlväggen. Ansamlingen av blodfetter orsakar en inflammation i kärlväggen och bygger upp en förhårdnad av fett, bindväv och kalk som kallas plack. När placket växer ökar först kärlets yttre diameter. Därefter blir hålrummet i kärlet gradvis trängre och hjärtat kan få en försämrad blod- och syretillförsel. I längden kan hjärtats pumpförmåga bli nedsatt. Denna förträngning i kranskärlen kallar vi åderförfettning. Den medicinska termen är ateroskleros. När det uppstår sprickor i placket aktiveras blodplättarna, det vill säga de blodceller som får blodet att koagulera, och det kan bildas blodproppar som täpper till blodkärlet helt. Följden kan bli syrebrist, ischemi, i viktiga organ såsom hjärtat. De flesta människor har förfettade kärl utan att känna något. Tidigare trodde man att åderförfettning inträffar först sent i livet, men i dag vet vi att inlagringen av fett börjar redan i 20-årsåldern och växer gradvis med åldern, hos vissa betydligt snabbare än hos andra. Särskilt stor risk för att drabbas löper personer med högt blodtryck, hypertoni, personer med förhöjda blodfetter, hyperlipidemi, personer med diabetes, personer med bukfetma samt rökare. Ärftlighet och stress inverkar också. Kärlkramp Man skiljer mellan stabil och instabil kärl- 6 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

Det typiska symptomet på kärlkramp är bröstsmärta vid fysisk eller psykisk ansträngning. Om smärtan kommer plötsligt och strålar ut i kroppen kan det röra sig om instabil kärlkramp eller en hjärtinfarkt. kramp. Stabil kärlkramp är när en bestående förträngning i ett av hjärtats kranskärl gör det svårt för blodet att rinna fritt och vid ansträngande situationer får hjärtat på så vis för lite syre, vilket ger övergående smärta i bröstet. Vid instabil kärlkramp blir smärtan plötsligt svårare eller också utlöses den vid mindre ansträngning än tidigare, eller till och med i vila. Instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kan vara förstadium till hjärtinfarkt. Kärlkramp beror oftast på att ett eller flera av hjärtats kranskärl har blivit för trånga på grund av inlagringar i kärlväggen, så kallad åderförfettning eller ateroskleros, vilket försvårar blodflödet genom kärlet. Det typiska symptomet är bröstsmärta vid fysisk eller psykisk ansträngning. När man anstränger Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 7

sig eller blir upprörd ökar hjärtats arbete och det behövs mer blod. Förträngningen i kranskärlen hindrar då tillräckligt mycket blod från att nå hjärtat, det blir syrebrist, vilket orsakar smärta. Symptomen kan även yttra sig som en tryckande känsla eller obehagskänsla över bröstet eller som svårighet att få luft. Smärtan försvinner när man har vilat en stund. En person med stabil kärlkramp som plötsligt får tätare attacker av bröstsmärta vid allt mindre ansträngning eller vid vila bedöms ha instabil kärlkramp. Det är ett allvarligare tillstånd. utredning För att fastställa diagnosen kärlkramp görs vanligen ett arbetsprov på testcykel med ekg-registrering. Resultatet visar hur mycket man kan anstränga sig innan det börjar göra ont i bröstet. ekg visar om syrebrist uppstår vid ansträngning och om något onormalt finns i hjärtrytmen. För att läkaren ska veta hur det ser ut i patientens kranskärl, och i vilken utsträckning de är förträngda, görs ofta en kontraströntgenundersökning av kranskärlen, en så kallad koronarangiografi. Hjärtinfarkt Den dominerande orsaken till hjärtinfarkt bland medelålders och äldre är åderförfettning i kransartärerna. Om inlagringen i kärlväggen plötsligt brister bildas en liten klump koagulerat blod. En blodpropp kan lätt täppa till kärlet och avbryta blodströmmen. Man får då en hjärtinfarkt. Området som drabbas av bristande blodtillförsel skadas gradvis om blodproppen inte snabbt löses upp. Utan syre dör hjärtcellerna i området. Svårt skadad hjärtmuskelvävnad övergår från att vara muskel till bindväv, det vill säga ärrvävnad. Skadan som uppstår i hjärtmuskeln kan leda direkt till döden eller orsaka skador som senare kan leda till en ny hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. 8 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

I vissa fall kan hjärtinfarkt också uppstå av att en blodpropp bildats och täpper till ett kärl som inte har synliga inlagringar på kontraströntgen av kranskärlen kärlen är rena ett fenomen som är vanligare hos kvinnor. Kvinnor har oftare kärlkramp utan att ha synliga förträngningar i kranskärlen. En långdragen spasm kan också orsaka hjärtinfarkt. De mest typiska symptomen vid hjärtinfarkt är plötsliga smärtor mitt i bröstet. Ofta strålar smärtorna ut i vänster arm, men de kan även stråla ut i båda armarna, händerna, halsen, underkäken, magen och ryggen. Man kan uppleva plötsliga andningssvårigheter med eller utan smärta. Svimning, kallsvettningar, illamående eller yrsel, ofta kopplat med smärta eller tryck i bröstet, är vanligt. Smärta som sitter i mer än 15 minuter kan vara en hjärtinfarkt. Då ska man ringa ambulans. Tyst infarkt ger inte typiska besvär och upptäcks ofta långt efteråt, till exempel vid hälsoundersökningar med ekg. Tysta infarkter är relativt sett vanligare hos kvinnor. Emotionell stress kan utlösa hjärtchock, som i vissa fall kan leda till döden. Tillståndet kallas Takotsubo-kardiomyopati, ibland även brustet hjärta. Det är ett tillstånd som karaktäriseras av akut, ofta stressutlöst bröstsmärta och/eller andningssvårigheter, förändringar av ekg-kurvan, stegring av hjärtskademarkörer i blodet och uttalad nedsättning av funktionen i vänster kammare. Tillståndet är snarlikt en akut hjärtinfarkt, men till skillnad från den typiska hjärtinfarkten hittar man vid kranskärlsröntgen inga kranskärlsförändringar kärlen brukar vara rena. De flesta patienter brukar återhämta sig. Detta syndrom är vanligare hos kvinnor än hos män. Kvinnors och mäns hjärtan är olika. I förhållande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 9

Studier har visat att risken för att dö i plötsligt hjärtstopp är förhöjd hos kvinnor med hög BMI i kombination med låg fysisk aktivitet.

än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på en plats. Kvinnor och män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärtmekanismerna. Det finns också skillnader i systemet för blodets koagulering. Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt mindre ofta relatera symptomen till hjärtsjukdom och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor som män. utredning Gränsen mellan hjärtinfarkt och instabil kärlkramp är sällan knivskarp. Hjärtinfarktsdiagnosen ställs med hjälp av blodprov då man ser höjda halter av ämnen från hjärtmuskulaturen (biokemiska markörer) i kombination med antingen minst ett typiskt symptom eller typiska ekg-förändringar. Hjärtsvikt Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Cellerna i kroppen får då för lite näring och syre vilket i första hand yttrar sig som diffusa symptom i form av trötthet och andfåddhet. Sjukdomstecknen smyger sig på under lång tid, varierar från person till person och dessutom från dag till dag. Orsakerna till hjärtsvikt kan vara högt blodtryck eller läckage i de hjärtklaffar som fungerar som backventiler. En annan orsak kan vara hjärtinfarkt, då en del av hjärtmuskeln dött till följd av infarkten. Det kan även röra sig om hjärtmuskelförtvining (kardiomyopati) där belastningen på den kvarvarande muskelmassan ökar. Den försämrade genomblödningen i kroppen drabbar på sikt även andra organ, exempelvis njurarna, vilket leder till att kroppen samlar på sig vatten Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 11

Förhöjd risk I den svenska MONICA-studien i Umeå såg man att risken för att dö i plötsligt hjärtstopp är förhöjd hos kvinnor som har högre BMI och som är mindre fysiskt aktiva än genomsnittet. I studien såg man också att kranskärlssjukdom i kombination med en del yttre psykosociala faktorer som stress och stort alkoholintag tycks ligga bakom flera fall av plötsligt hjärtstopp. och salt, vilket i sin tur leder till viktuppgång. Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning av hjärtsvikt. Kvinnor och män uppvisar dock delvis olika sjukdomsbild och för kvinnor kan sjukdomen i vissa fall vara extra svår att upptäcka och behandla. Vid en typ av hjärtsvikt är pumpförmågan bevarad, i stället är det hjärtats fyllnadsfas som är störd. Denna typ av hjärtsvikt drabbar oftast äldre och kvinnor och de drabbade är ofta multisjuka och lider av högt blodtryck, diabetes och förmaksflimmer. utredning För att fastställa diagnosen hjärtsvikt krävs noggranna undersökningar. Inledningsvis tas ett ekg för att undersöka om hjärtat får den blodförsörjning som behövs. I ett blodprov mäter man även bnp, brain natriuretic peptide. Det är ett hormon som frisätts naturligt från hjärtats vänstra kammare vid belastning och uttänjning, till exempel vid hjärtsvikt. För att ställa rätt diagnos, vilket inte minst gäller kvinnor som kan uppvisa andra sjukdomstecken än män, ska läkaren efter bnp-provet undersöka hjärtat med ultraljud, så kallad ekokardiografi. Vid ultraljudsundersökningen kan man se hjärtats struktur, funktion och pumpkapacitet och man kan mäta hur blodflödet in i och ut ur hjärtat fungerar. Hjärtrytmrubbningar Kvinnor har något högre hjärtfrekvens i vila än män. Skillnaden mellan könen finns redan i barnaåren. Sjukliga rubbningar i hjärtrytmen (arytmier) uppkommer vanligtvis med stigande ålder och är ofta tecken på underliggande hjärtsjukdom. Hos äldre uppstår rytmrubbningarna i allmänhet av åderförfettning i kranskärlen som orsakar syrebrist i hjärtat och en försvagad hjärtmuskel. Olika rubbningar i det så kallade retledningssystemet i hjärtat (se avsnittet Så fungerar hjärtat) kan 12 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

leda till att hjärtat slår långsammare, bradykardi, eller snabbare, takykardi, än normalt. Bradykardi är vanligare hos män, medan takykardi är vanligare hos kvinnor. I båda fallen kan rytmen vara regelbunden eller oregelbunden. Rytmrubbningar kan upplevas som extraslag eller hjärtklappning. Bradykardi (för långsam hjärtrytm) beror lika ofta på att det föreligger rubbningar i sinusknutans funktion som att det finns hinder för impulsfortledningen mellan förmak och kammare. Symptomen vid bradykardi är vanligen plötslig svimning eller plötslig yrsel, andra vanliga symptom är andfåddhet, trötthet och nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning. Takykardi (hjärtrusning) innebär att hjärtat slår i betydligt snabbare takt än normalt. Orsaken beror ofta på en elektrisk rundgång eller att ett område med enstaka celler, som har förmåga att aktivera hjärtat, arbetar snabbare än vad sinusknutan gör. Symptomen är hjärtklappning, yrsel och ibland svimning och bröstsmärta. Förmaksflimmer Förmaksflimmer är en typ av takykardi. Förmaken slår då mycket snabbt och drar inte ihop sig, vilket ger en sämre pumpeffekt i hjärtat och en snabb oregelbunden puls. Kvinnor drabbas senare i livet än män av förmaksflimmer, från 60 år och uppåt. Vid förmaksflimmer utgår de elektriska signalerna inte från sinusknutan. I stället uppstår, utan samordning, elektriska signaler på flera ställen i förmaken. Man kan beskriva det som att förmaksmuskulaturen flimrar med knappt synliga, oregelbundna rörelser. Denna elektriska oreda gör att förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och inte samarbetar med kamrarna. Dessutom arbetar de alldeles för fort och förmaken hinner varken fyllas med blod eller tömmas effektivt mellan sammandragningarna. Även de signaler som förs över Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 13

från förmaken till kamrarna blir ofullständiga och kamrarnas sammandragningar blir oregelbundna, liksom pulsen. Den oregelbundna rytmen och dåliga samordningen mellan förmak och kammare gör att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras. Den som lider av förmaksflimmer har därför ofta nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning och hjärtklappning i vila. Kroniskt förmaksflimmer är en vanlig orsak till blodpropp i hjärnan och därmed till stroke. Varje år får 6 000 svenskar stroke till följd av förmaksflimmer. Den ökande risken för blodproppar beror på att blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i hjärtats vänstra förmak. Blodet har då lättare att klumpa ihop sig och proppen kan sedan följa blodströmmen till hjärtat. Kammarflimmer, ventrikelflimmer, är en direkt livshotande rytmrubbning som innebär att hjärtats elektriska signaler inte synkroniseras korrekt. De elektriska signalerna startar på ett okontrollerat sätt i kammaren i stället för i sinusknutan. Resultatet blir att hjärtat flimrar eller darrar i stället för att slå normalt. Ett flimrande hjärta pumpar inget blod till kroppen och den som drabbas blir snabbt medvetslös. Kammarflimmer leder till döden om inte den som drabbas får hjärt-lungräddning och defibrillering, det vill säga en elchock på hjärtat som återför hjärtat till normal rytm. AVNRT AV-node Re-entry En hjärtrytmrubbning som är vanligare hos kvinnor än hos män är avnrt, även kallad av-nodal återkopplingstakykardi. Vid avnrt går de elektriska impulser, som normalt skulle skickas genom retledningssystemet, också genom en nyskapad extraväg i hjärtats elektriska system. I själva av-knutan finns då två impulsvägar i stället för en och där kan det bli elektrisk rundgång. Detta innebär en risk för hjärtrusning på mellan 180 och 260 slag per minut. 14 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

Anfallen kommer plötsligt och försvinner lika spontant och kan vara i allt från några minuter till timmar. utredning Rytmrubbningar i hjärtat kan vara uppenbara, exempelvis vid akut hjärtinfarkt, eller svårare att definiera, till exempel vid bradykardi. Rytmrubbningar i hjärtat kan oftast konstateras med manuell pulskontroll, ultraljud eller ekg-undersökning, ibland med långtids-ekg som spelar in hjärtrytmen under 24 timmar. I vissa fall krävs undersökning med ultraljud eller magnetkamera eller en kranskärlsröntgen för att fastställa orsaken till rytmrubbningen. Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 15

behandling Medicin och kirurgi förändringarna i hjärta och kärl utvecklas under många år, och hastigheten är delvis beroende av arv, delvis av riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer man har, desto snabbare utvecklas ateroskleros. Processen kan stoppas och i vissa fall gå tillbaka om man ändrar eventuella riskfaktorer på ett kraftfullt sätt. Rökstopp, stressreduktion, motion och näringsriktig kost är viktiga sätt att minska sin risk för framtida sjukdom eller återinsjuknande. I vissa fall kan operation och medicinering behövas, men då alltid tillsammans med en sund livsföring. Studier visar att mediciner i kombination med rehabilitering, där medvetna livsstilsförändringar ingår, ökar överlevnaden drastiskt för kvinnor. Lika viktigt är att det finns en god kontakt mellan patient och vårdpersonal. Kärlkramp läkemedel Vid kärlkramp ordineras ofta ett flertal läkemedel som är till för att motverka besvären och förhindra en framtida försämring av sjukdomen. långtidsbehandling. - asa) minskar risken för proppbildningar i kärlen. ges ofta för att minska risken för framtida besvär. liksom 16 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

vanligaste anledningen till att kranskärlsröntgen (koronarangiografi) utförs. Undersökningen görs också ibland som ett led i utredningen av andra hjärtsjukdomar. Efter lokalbedövning i ljumsken förs en kateter in via kroppspulsådern till vänster kranskärl, där kontrastmedelsinjektioner görs. Därefter byts kateter och höger kranskärl undersöks. Undersökningen avslutas med att vänster kammare fylls med kontrastvätska så att man även kan bedöma hur hjärtmuskeln arbetar. ballongvidgning Vid svårare kärlkrampsbesvär försöker man allt oftare, och i ett allt tidigare skede, återställa cirkulationen i hjärtat via operation. En vanlig metod är en så kalllad ballongvidgning, pci. Metoden innebär att man vidgar förträngda kranskärl på ett relativt enkelt och smärtfritt sätt, utan att man behöver öppna bröstkorgen och operera kärlen. Behandlingen går till som vid kranskärlsröntgen, med den skillnaden att det finns en uppblåsbar ballong i änden av katetern. När katetern är på plats vid förträngningen blåses ballongen upp, ofta flera gånger, så att förträngningen pressas tillbaka och blodet kan passera. För att kärlet inte ska falla ihop och för att minska risken att besvären återkommer sätts ett eller flera små metallnät, så kallad stent, på platsen. Hos cirka 5 10 procent av patienterna kan förträngningen komma tillbaka, oftast inom ett halvår, och risken är större för kvinnor. Om det sker kan behandlingen upprepas, de allra flesta förblir då besvärsfria. Läkemedelsavgivande stent har visat minska risken ytterligare för att förträngningen ska komma tillbaka. För att förebygga blodproppsbildning vid alla typer av stent rekommenderas i dag långtidsbehandling med acetylsalicylsyra i låg dos som kombineras med ytterligare blodproppsförebyggande läkemedel Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 17

xxxxxx Risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom minskar vid sund livsföring. För kvinnor är det exempelvis mycket viktigt att hantera och reducera stressen.

i upp till ett år. Kombinationsbehandlingen innebär en något ökad risk för blödning och rekommendationen är att läkemedelsavgivande stent undviks hos patienter med ökad blödningsrisk. bypassoperation Om det finns utbredda förträngningar blir det ofta nödvändigt med kranskärlsoperation, en så kallad koronar bypassoperation. Vid en bypassoperation tar man ut ett eller flera blodkärl från underbenet, insidan av bröstkorgen eller underarmen och använder kärlbitarna för att koppla blodflödet förbi förträngningarna i kranskärlen. Operationen hjälper blodet att komma förbi och syresätta hjärtat. Kvinnor har ofta sämre kärl som är lämpliga att använda som förbikopplingar. Det beror sannolikt på att kvinnor oftare än män är drabbade av åderbråck. Hjärtinfarkt Den moderna hjärtinfarktsbehandlingen kan vara både medicinsk och kirurgisk. Den viktigaste behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är att så snart som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få igång blod- och syretillförseln igen. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre tid det tar för proppen att lösas upp. Ju snabbare blodflödet till den hotade hjärtmuskulaturen återställs, desto mindre blir skadan av infarkten. Ofta görs också ett EKG redan i ambulansen, som skickas till sjukhuset där man kan förbereda för omedelbar behandling med ballongvidgning redan innan patienten anlänt eller direkt dirigera om ambulansen till ett sjukhus som kan göra sådana ingrepp. Ballongvidgning görs för att öppna det tilltäppta kärlet och kräver snabb transport till sjukhus med specialutbildad personal. Om behandlingen fördröjs kan patienten i stället få behandling med blodproppsupplösande läkemedel, så kallad trombolys. Att ge akut ballong vidgning Ändrad livsstil Efter en kranskärlsoperation eller ballongvidgning, samt för att hindra återkomst av hjärtinfarkt eller kärlkramp är det av största vikt att eventuella riskfaktorer behandlas. Detta innebär: Rökstopp Stresshantering tillsammans med annan rehabilitering Ökad fysisk aktivitet Ändrad kost Viktreduktion Kontroll och behandling av diabetes Kontroll och behandling av förhöjda blodfettsnivåer Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 19

vid omfattande infarkter anses dock ha stora fördelar jämfört med trombolys och är det vanligaste. I vissa fall är det inte heller möjligt att ge trombo lysbehandling. Äldre har ofta andra komplikationer som gör att trombolysbehandling inte är lämplig, exempelvis ökad risk för stroke vid högt blodtryck. Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln vissa proteiner som kan spåras i blodet. Flera blodprov kan tillsammans med symptom och EKG bekräfta en infarkt. Efter en hjärtinfarkt ges ofta olika mediciner som var och en för sig sänker risken för återinsjuknande. att blodplättarna klumpar ihop sig och bildar proppar. påverkan på hjärtmuskeln och sänker hjärtfrekvensen. ace-hämmare eller arb-hämmare som sänker blodtrycket. bildning vid insättning av stent. ssri-mediciner (selektiva serotoninåterupptagshämmare) mot ångest och depressioner, som är vanliga reaktioner efter en infarkt. Ångest och depression är riskfaktorer för återinsjuknande i hjärtinfarkt, det gäller i synnerhetför kvinnor. Hjärtsvikt Hjärtsvikt är ofta ett kroniskt tillstånd som är svårt att behandla. De flesta personer som har hjärtsvikt kan behandlas med mediciner som lättar på hjärtats arbete, sänker blodtrycket och lindrar symptomen. I många fall används en kombination av olika läkemedel som anpassas individuellt. 20 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

xxxxxx Olika typer av mediciner som sätts in vid hjärtsvikt är: drivande läkemedel som hjälper kroppen att bli av med överskottsvatten och salt. ace arb som är kärlvidgande läkemedel, vil arbete minskas. mer effektivt. och sänker blodtrycket. förmåga. behandling. En sådan behandling är insättandet av en så kallad crt crt står för Cardiac Resynchronization Therapy in i både höger och vänster hjärtkammare och att de För att hjälpa ett hjärta som slår för långsamt opereras ofta en pacemaker in under huden. Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 21

aktiveras på ett sätt som optimerar pumpförmågan. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som kom 2008 uppskattas behovet av årliga nyimplantat till 16 per 100 000 invånare, men i realiteten var den genomsnittliga implantationsfrekvensen för åren 2006 2007 endast 6,6 procent och 70 procent av dem som fick crt var män. Underbehandlingen är med andra ord stor, i synnerhet vad gäller kvinnor. Detta trots att studier visat att kvinnor drar ännu större nytta av crt än män redan vid lindrig hjärtsvikt. Hjärtrytmrubbningar Vid hjärtrytmrubbningar behandlas hjärtat beroende på rytmstörning. För att hjälpa ett hjärta med bradykardi att få en normalare rytm opereras vanligen en pacemaker in under huden. Pacemakern är försedd med tunna kablar med elektroder som fästes i hjärtat och som hjälper hjärtat att hålla takten. Takykardi behandlas ofta med hjärtfrekvenssänkande läkemedel som tar ned farten och håller kvar hjärtat i normal rytm. I vissa fall opererar (värmer eller fryser) man bort den elektriska oroshärden i hjärtat. För personer som har haft hjärtstillestånd på grund av rytmrubbningar, eller som har så allvarliga symptom att de bedöms vara i riskzonen för plötsligt hjärtstopp, används i allt högre utsträckning icd, en implanterad defibrillator. Från dosan, som känner av hjärtats rytm, löper en kateter till hjärtats högra kammare. Vid vissa livshotande rytmrubbningar ger dosan ifrån sig en elektrisk stöt som får hjärtat att gå med regelbunden rytm igen. Omhändertagande i vården För kvinnor som får hjärtinfarkt är risken att avlida högre än för män, och det finns flera faktorer som kan ligga bakom detta faktum. 22 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

I genomsnitt är kvinnor tio år äldre än män vid insjuknandet och de har ofta fler riskfaktorer i form av högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt. I allmänhet känner äldre personer inte smärta på samma sätt som yngre personer. Det är även känt att personer med diabetes efter hand drabbas av nervskador som gör att smärtkänsligheten minskar, vilket kan göra att bröstsmärta inte känns lika tydligt. Ytterligare en faktor är att många kvinnor inte tror att de kan drabbas av hjärtinfarkt. Generellt sett väntar kvinnor längre än män innan de kontaktar sjukvården eller tar sig till akuten vid misstänkt hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt är tiden avgörande, det är viktigt att komma till sjukhuset så snabbt som möjligt. Ju tidigare man kommer till behandling desto större möjlighet att begränsa omfattningen av muskelskadan, särskilt om man kommer inom 60 min. Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 23