PM Folkpartiets partiprogram i jämförelse med dess idéhistoriska ursprung

PM Folkpartiets partiprogram i jämförelse med dess idéhistoriska ursprung Högskolan Dalarna Statsvetenskap

Folkpartiets partiprogram i jämförelse med dess idéhistoriska ursprung

PM Malin Andersson, Linn Rydstedt Görel Zingmark Politiska ideologier 7,5 hp. VT15 Innehållsförteckning löser detta sen i word Inledning Idéhistorian kring liberalismen bygger på en fri individ, vilken är den primära sociala enheten i samhället, individen är över sig själv, sin kropp, suverän. Idéhistorian bygger på att möjliggöra för varje individ att kunna utveckla högre former av lycka. Yttrandefrihet, tankefrihet och handlingsfrihet främjar utvecklingen av individens personlighet. Mycket av detta känns igen i Folkparitets partipolitiska program, där individen fortfarande står i centrum och den främsta uppgiften är att ta strid för att varje människa ska ha rätten att

forma sitt eget liv. Dock förändras tiden, utmaningen är nu för Folkpartiet att anpassa sin politik till ett modernt mer globaliserat samhälle. Därför är utgångspunkten i denna studie att belysa viktiga inslag i liberalismens idéhistoria som fått avspeglingar på Folkpartiets politik i modern tid samt att kritiskt jämföra Folkpartiets partipolitiska program med liberalismens idéhistoria och visa på skillnader och likheter mellan dessa. Syfte Syftet med studien är att jämföra Folkpartiets politiska program med liberalismens idéhistoriska ursprung. Frågeställningar Hur ser förhållandet ut mellan Folkpartiets partipolitiska program vad gällande skola och utbildning i jämförelse med liberalismens idéhistoriska ursprung? Hur ser förhållandet ut mellan Folkpartiets partipolitiska program vad gällande jämställdhet samt jämlikhet i jämförelse med liberalismens idéhistoriska ursprung? Hur ser förhållandet ut mellan Folkpartiets partipolitiska program vad gällande synen på ekonomi och globalisering i jämförelse med liberalismens idéhistoriska ursprung? Hur ser förhållandet ut mellan Folkpartiets partipolitiska program vad gällande synen på statsmakten i jämförelse med liberalismens idéhistoriska ursprung? Referat Skola och utbildning

Liberalismen idéhistoriska grund ansåg att den största materiella välståndet samt den största lyckan kunde nås bäst ifall alla var ansvariga över sin egen välfärd och att alla hade möjligheten att påverka. Tanken om nyttoargumenten är bland annat att frihet främjar utvecklingen av individernas personlighet. Och som den brittiske filosofen John Stuart Mill menade är ett samhälle där inte individen kan utveckla sig själv, ett samhälle som är stagnerande och som till slut kommer att deformera individerna. (s. 30) s.32? John Stuart Mill och andra filosofer var under 1800-talet rädd för massans okunnighet, det växte under denna tid fram en stark tilltro på den egna individen och individens egna förmåga att bedöma sina intressen och ta ansvar över sina handlingar (Sid 32). Under åren 1860-1870 växte tanken fram hos liberala tänkare om en allmänna rösträtt. John Stuart Mill var ledande för denna tanke, många liberaler fruktade att den stora massan av människorna var okunniga, och tanken om en allmän rösträtt skulle därför inte gagna samhället och inte heller föra med den positiv utveckling. (sid. 28) Under denna tid var flertalet människor icke läs- eller skrivkunniga och inte politiskt engagerade. Man kom fram till att med hjälp av allmän folkbildning skulle detta problem kunna lösas och människor skulle därmed få den kunskap som krävdes, för att med sina idéer och kunskap föra samhället vidare och på det sättet bli bättre. (sid 28) s. 30? I Folkpartiets partipolitiska program kan man läsa att kunskap fortfarande anses som den största makten hos individen, det är den viktigare faktorn för att kunna stärka varje individs livschanser. Därför skall vi enligt Folkpartiet ha höga förväntningar på utbildningsprogrammet, det skall även hållas levande och bejaka kunskap i sig, kreativitet och det kritiska tänkandet hos individerna. (partiprogrammet sid. 5-7) Genom kunskap kan man bryta barriärer, öppna nya vägar samt öka toleransen hos individerna. Det är genom kunskap individerna stärks och därför ska enligt Folkpartiet kunskap värderas högt. Liksom Johan Stuart Mill menar även Folkpartiet att utbildning och skola ska vara likvärdigt för alla i samhället, utbildning för alla leder till jämlika livchanser och i och med detta kommer den sociala rörligheten öka. (partiprogrammet 5-7) Jämställdhet och jämlikhet Den idéhistoriska grunden för liberalismen samt filosofen John Stuart Mill var tidig med att understryka vikten om en allmän rösträtt, han menade då att även kvinnor skulle omfattas av denna allmänna rösträtt, detta för att skapa fullständigt politiska och sociala rättigheter för båda könen. (Sid 32) Jämlikhetsbegreppet växte sig även stark genom den liberala filosofen Ronald Dworkin som menade att varje individ skall behandlas med samma människosyn och respekt, alla människor skall behandlas jämlika men samtidigt skall det finnas en acceptans att vi även är olika. (sid. 32) Enligt Ronald Dworkin ska det vara svårt att bortse och ignorera de svagas intresse när man skall fatta ekonomiska och politiska beslut. (Sid 32) Folkpartiets partipolitiska program använder sig av uttrycket liberalfeminism, vilket handlar om både

män och kvinnors lika rätt till frihet, ansvar och makt. Individen skall vara fri från begränsningar som ofta bristande jämställdhet innebär. Man menar här att man ska bekämpa de attityder och de föreställningar som ligger bakom. (partiprogrammet 11-12) Sverige ska vara ett jämställt land där varje människa har rätt till att kunna förbättra sin situation. Den sociala bakgrunden skall ha en mindre betydelse än vad förmåga och ambition har. Män och kvinnor skall ha samma rätt att utbilda sig, att arbeta samt att kunna forma samhället, de sociala och ekonomiska villkoren för män och kvinnor skall vara desamma. Alla skall ha rätt till samma möjligheter utan att hämmas av fördomar eller diskriminering. (partiprogrammet sid 11-12) Enligt Folkpartiets partipolitiska program ses inte Sverige som ett jämställt land, utan som är ett land och ett samhälle där vi tillsammans måste fortsätta att bekämpa den bristande jämställdheten. Sverige skall vara ett öppet och tolerant land där alla skall visas samma respekt oberoende av sexuell läggning, etnicitet, politisk tillhörighet eller andra grunder för diskriminering. (partiprogrammet sid 11-12) Ekonomi och globalisering Liberalismens idéhistoria värnar om en fri ekonomi, en ekonomi med frihandel och där näringsfrihet samt statens ingripande är högst minimalt.(s37) Tillvaron skulle icke vara av värde för någon människa om alla andra människors handlingsfrihet vore fullkomligt obegränsad. Några regler för vårt uppförande måste därför uppställas skriver John Stuart Mill i sin bok Om Friheten, om den minimala makt staten därför måste förskaffa för att kunna skydda individen samtidigt som individen är fri till att utöva sina egna intressen och sin egna handel. (Om friheten-j.s.mill) Det är oundvikligt att inte sätta gränser, men för ett maximalt välståndssamhälle måste en ekonomi innebärande äganderätt och ett fritt prissystem få stå till grund för ett handlingsfritt samhälle. Ett samhälle där det råder fri konkurrens mellan idéer, varor och tjänster är grundläggande för utvecklingen av vetenskap, demokrati och marknadsekonomi.(s.37) 1700-tals-liberalerna stod upp mot den dåvarande reglerande ekonomin och med bl.a. den franska läran Laissez-faire förespråkade de en ekonomisk frihet, frihet från tullar och världsgränser. Ett bättre välståndssamhälle skulle uppstå om individen får sträva fritt efter ekonomiskt välstånd och näringarna får agera fritt utan inblandning.(s.29) Enligt liberalism är det individens egna rätt och egna ansvar att själv välja arbete, likt det är konsumentens egen rätt att fritt välja varor och tjänster. NY:En av de liberaler som slog ett slag för frihandel mellan länderna var Richard Cobden som såg världssamarbeten som gynnande då ett ökat förtroende kunde skapas som senare skulle leda till ett fredsband länderna emellan.(s.30) NY:På 1900-talet kom liberalism med en ny strategi kring

undvikandet av konjuktursvängningar där offentliga arbetsmöjligheter skall erbjudas men som ska följas med marknadslön.(s.40) Ur Folkpartiets partiprogram framkommer det tydligt att det fortsatt anses viktigt med handelsfrihet och det läggs stor vikt på den fria handeln över gränserna. Globalisering har en stor central roll i Folkpartiets partipolitiska program, man menar att samhällets välstånd är i behov av globaliseringen, detta då det skapar utmaningar och möjligheter inom samhället. Man ser samarbetet med EU som något väldigt positivt och för att underlätta handel skall tullar avskaffas. För att stärka detta samarbete skall Sverige anslutas till den den europeiska valutan euron men först efter att gemensamma regelverk utvecklats inom EU i stabiliseringssyfte. Detta i sig kommer leda till ett långsiktigt samarbete inom den europeiska unionen.(partiprogram s14) I Folkpartiets partipolitiska program tror man på ett växande samhälle likt den liberalistiska idéhistorien. Företagsamhet skapar utveckling och ett arbetande samhälle skapar ett bra välfärdsystem. Man lägger tyngd på ett tillitsdrivet samhälle, men att regler måste hållas inom äganderätt och rättssäkerhet. En ekonomi som inte växer reducerar alla chanser till en gemensam välfärd.(partiprogram s13). I det partipolitiska programmet menar Folkpartiet att de har ett socialliberaliskt tankesätt där marknadsekonomin fortfarande är önskat, men där stort fokus ligger på att inget utanförskap ska ske. Det är viktigt att ingen individ ska leva i fattigdom och därav inte kunna delta i Folkpartiets idé om jämlika villkor. Strävan är att finna möjligheter till den som är i behov av exempelvis enklare yrkesutbildning för individer som befinner sig i ett sämre utgångläge. Därför måste ett initiativ, enligt det partipolitiska programmet, komma från staten för att skapa offentliga arbetsmöjligheter, förutsätt att detta inte konkurrerar ut etablerade privata företag eller gör det svårare för nya företag på marknaden. Det är dock fastställt att staten ej ska äga banker, flygbolag eller telebolag.(partiprogram. 15) Statsmakt Enligt den liberalistiska idéhistoriska grunden finns en rädsla för en för stark stat, den ska endast finnas som ett skydd för individen. Ideologin uppstod som en rörelse att verka för individens frigörelse från ett statligt förtryck. Under 1800-talet och större delen av 1900-talet såg liberalisterna statsmaktens expansion som det största hotet mot individens frihet. (s 35) Enligt Doyles fyrdimensionella definition av liberalism ska den lagstiftande

församlingen endast ha begränsad makt och då den som givits av folket, staten har inte rätt att ta individens tillgångar och individer ska ha rätt att handla med varandra utan att staten går in och reglerar. Med andra ord ska marknadens krafter styra ekonomin. (Föreläsning 2) (tror inte det är ok att använda det som källa, isåfall i diskussionen/ linn). John Locke som var en engelsk filosof, politisk tänkare och kallad "liberalismens fader", understryker i sitt samhällsfördrag statens uppgift att skydda individens intressen och garantera individens naturliga rättigheter liv, frihet och egendom. (Larsson, s 33) Adam Smith övertygade den snabbt industrialiserade världen att en fri marknad var harmonisk, medan ingrepp i den störde jämvikten och skapade problem. Tillsammans med andra ekonomer la han grunden till laissez-faire-doktrinen, vars budskap var att ekonomisk frihet för individerna var en förutsättning för tillväxt och allmänt välstånd. (Larsson, s 29) John Stuart Mill menar att det inte är genom statsmaktens agerande och åtgärder som ekonomiska och kulturella framsteg görs i samhället, utan att dessa framsteg är ett resultat av människors ansträngningar. (s. 37) Liberalisten Bertil Ohlin var den som under 1930-talet formulerade den moderna svenska socialliberalismens grunder. Såväl han som John Maynard Keynes i England utvecklade modeller för att utjämna ekonomiska konjunktursvängningar och därigenom motverka ekonomiska kriser. (Larsson, s. 40) I och med detta fick staten och politiker en aktiv roll för att minska konsekvensen av ekonomiska svängningar, genom att till exempel reglera penningmängden, över-eller underbalansera budgeten, skapa offentliga jobb med marknadsmässiga löner och införa ett system med progressiv beskattning. Detta sätt att ge staten makt att påverka stred mot den laissez-faire-doktrin som delvis tillämpades under 1800-talet. (s. 40) Den frihandelsteorin gick ut på antagandet att tillgång och efterfrågan var det som skulle gälla, och att staten skulle avstå från att styra den fria marknaden. (s. 29) Enligt Folkpartiets partipolitiska program skall staten ska gå in och backa upp där det behövs, till exempel vad gäller den låga andel kvinnor i näringslivets högsta positioner. Staten har ett ansvar och möjlighet att medverka till utjämning mellan könen genom att rekrytera fler kvinnor till ledande positioner inom myndigheter och offentligt ägda bolag. (samma som nästa mening, partiprogrammet s. 11) En annan åtgärd där staten har möjlighet att påverka är genom ett föräldraförsäkringssystem som uppmuntrar till delad föräldraledighet mellan vårdnadshavare. (partiprogrammet s. 11). Vidare är Folkpartiet övertygad om marknadsekonomins viktiga funktion för ett demokratiskt och hållbart samhälle, dock ska staten genom lagar och regler säkerställa att all konkurrens, äganderätt och rättsäkerhet sker på lika villkor. Den socialliberala marknadsekonomi som partiet förespråkar ska även innefatta en generell välfärdspolitik med omfördelande inslag för att utjämna orättvisor och säkerställa att människor på grund av fattigdom eller utanförskap ska ges möjlighet till en grundläggande ekonomisk standard som alla medborgare har rätt till. (partiprogrammet s. 13).

Analys och slutsats Man kan göra flera liknelser vad gällande rätten till utbildning utifrån liberalismens idéhistoriska ursprung och Folkpartiets partipolitiska program. Filosofen John Stuart Mill menade att med utbildning så kunde alla rösta och vara delaktiga i den politiska debatten, något som skulle föra samhället framåt och på det sättet bli bättre. I och med detta skulle man kunna undvika att politiskt okunniga människor röstade. Rätten till utbildning är fortfarande mycket viktig i Folkpartiets partiprogram. Utbildning skall vara för alla och man belyser även vilket Mill också gjorde, att kunskapen är individens starkaste vapen. Kunskap leder till att individen kan vara fri, lära sig tänka kritiskt samt att förändra sin situation och delta i den politiska debatten. Man kan dock fråga sig ifall människor som idag röstar, är så pass pålästa som Mill önskade att de skulle vara för att utveckla samhället framåt. Är det en fara för demokratin att människor inte är tillräckligt insatta inom politik och samhällsfrågor? Dock innebär allas möjlighet till rösträtt att, oberoende av social bakgrund, kan människor vara med och påverka samhället och politiken, vilket är av största vikt i en demokrati. Som både idéhistorian kring liberalismen och Folkpartiet menar, är det kunskapen som är den viktigaste delen för att ge alla människor samma möjligheter. En likvärdig utbildning för alla kommer att gynna samhället och skapa fria lyckliga individer, som idéhistorian för liberalismen med Bentham i spetsen säger: Största möjliga lycka för största möjliga antal. Filosofen Mill var tidig med tanken att kvinnan skulle ha lika rättigheter som mannen, detta för att få ett jämställt samhälle och ett samhälle som kunde utvecklas till det bättre. Folkpartiets partipolitiska program visar tydligt likheter till Mill vad gäller allas lika värde samt på jämställdheten mellan man och kvinna. Folkpartiet uttrycker i det partipolitiska programmet att Sverige är långt ifrån jämställt. Idag kanske det stora problemet är att vissa grupper inte känner att de har möjlighet att påverka. Många grupper i samhället kämpar fortfarande för lika sociala rättigheter, samt ett jämställt samhälle oberoende av sexuell läggning, etnicitet, politisk tillhörighet etc. Den idéhistoriska liberalismen kan anses som enkel, att alla är jämlika och jämställda, men uppgiften i praktiken är svårare än vad vi kanske räknat med. Folkpartiet anser att det fortfarande finns mycket kvar att göra i frågor som berör jämställdhet och jämlikhet. Fortfarande sitter färre kvinnor på höga positioner i samhället och kvinnor är till stor del underrepresenterade i de samhälleliga styrande organisationerna. Filosofen Mill skriver inte inte vad det är för rättigheter kvinnan skall få och hur problemet skall få en lösning, men i dagens liberala Folkparti uttrycks med tydlighet att kvinnor skall ha lika rätt till arbete, lika rätt att göra karriär samt samma möjligheter att kunna förändra samhället. Rätten till arbete har haft den största betydelsen vad gällande kvinnors jämställdhet, det tar inte Mill upp i någon större utsträckning, han skriver till största del om kvinnors rätt till rösträtt. Idag kan man tycka att jämställdhetsdebatten i Sverige har kommit långt, men

fortfarande finns mycket kvar att göra. I Folkpartiets politiska program beskriver de sig som ett feministiskt parti, och i grunden ligger tanken om att kvinnan skall ha en lika given plats som mannen. Men fortfarande tjänar till exempel kvinnan oftast mindre än mannen, och mer måste göras. Ibland kan Mills tanke om ett samhälle som stagnerat, där individerna blir deformerade upplevas aktuellt när jämställdhetsfrågan diskuteras i Sverige. I många fall ter sig Folkpartiet mer till socialliberalism än liberalism vad gäller ekonomin men håller sig fortfarande uppbyggt med liberalismens idéhistoriska vägledning. Enligt Folkpartiet är samhället uppbyggt på det sätt att det ska vara lönsamt att arbeta för individen, där var och en ansvarar för sin egen försörjning i den mån den kan. Detta är den syn John Stuart Mill såg på individen, då mycket förtroende lades på individen att själv se till att klara sin egen ekonomi. Dock var det oklart huruvida det fanns en trygghet och hur stor den utgjorde i och med att ideolgin inte bygger på ett stort förtroende för staten. Ur Folkpartiets socialliberala mening måste staten finnas för ett starkt och jämlikt samhälle. Den jämlika politiken är stark hos Folkpartiet vilket gör det icke humant att inte finna lösningar och möjligheter för de som exempelvis hamnar i fattigdom på grund av arbetslöshet. Man går in på djupet hos Folkpartiet att konkret finna vägar för hur ett samhälle kan fungera liberaliskt men där det ändå finns stöd för de som är i behov. På ett snyggt sätt då fokus ligger på att självförsörjning alltid kommer vara den mest gynnsamma för individen. Globaliseringsfrågan är fortfarande stark i Folkpartiets politik, detta från liberalismens idéhistoriska ideologi där man la fokus på en tullfri handel och att handel ska få förekomma fritt mellan länderna. Att handel inte ska begränsas till endast inom landet förekom tydligt hos liberlismens idéhistoria då det endast kan gynna individens utvecklande och skapande. Redan på 1800-talet agiterade Richard Cobden för att frihandel eliminerade risken för krig. Genom ett ömsesidigt beroende och ett intresse att värna handel, skulle förutsättningar för fred skapas. Detta synsätt har Folkpartiet i allra högsta grad idag, frihandel är enligt partiet en av de centrala faktorerna för utveckling och demokratiutveckling i världen. Folkpartiet ser idag till större breddgrader och redovisar en tydlig politik på hur detta kan tas vidare och bilda ett starkare välfärds- Sverige. Genom historien har synen på statens makt varierat. Folkpartiet har liksom de tidiga liberala filosoferna förespråkat en statsmakt som genom sitt agerande säkerställer stabila offentliga finanser och en låg statsskuld. Socialliberalismen är tongivande inom dagens Folkparti, med uppfattningen att välfärdssamhället ska skydda de svagaste i samhället. Historiskt såväl som idag råder uppfattningen att den offentliga makten ska vara begränsad, och endast de frågor som hör till det gemensamma i samhället, ska vara föremål för politiska beslut. I ett samhälle där politiken tar över människors privatliv, finns ingen frihet. Genom liberalismens historia och idag är synen på individen som rationell och kapabel att se sina egna val, rättigheter och skyldigheter en ledstjärna. Man

ansåg förr och man anser idag att staten endast ska finnas som ett skydd för att säkerställa individens rättigheter. Referenslista Litteratur: Larsson, Reidar. "Politiska ideologier i vår tid". Studentlitteratur Lund, 2014 John Stuart Mill. "Om friheten", Albert Bonnier Förlag Stockholm, 1917, Översattning av Hjalmar Öhrvall. Bilaga Folkpartiet partiprogram. Partiprogram antaget vid landsmötet i Västerås den 14-17 november 2013.