Livsmedelsindustrins internationalisering Effekter på sysselsättning och produktivitet En liten andel av livsmedelsföretagen exporterar i jämförelse med övrig tillverkningsindustri. Det är främst de stora företagen som exporterar och i synnerhet de företag som ingår i en multinationell företagskoncern. Internationaliseringen i livsmedelsindustrin bidrar till ökad sysselsättning och högre arbetsproduktivitet i livsmedelsföretagen. Tillväxt i såväl förädlingsvärde, sysselsättning och export under början av 2000-talet har huvudsakligen skett i landsbygdskommuner. Rapport 2016:16 1
Livsmedelsindustrins internationalisering Effekter på sysselsättning och produktivitet Denna rapport har initierats av två utredningar som Jordbruksverket gjort på uppdrag av Regeringen (L2014/2760/LB och L2014/2761/LB): analysera livsmedelsexportens betydelse för lönsamhet, sysselsättning och tillväxt, som ska redovisas senast den 1 april 2015 kartlägga statligt exportfrämjande inom livsmedelsområdet, som ska redovisas senast den 1 september 2015. Dessa regeringsuppdrag redovisades i två separata yttranden under 2015 (Dnr 3.5.17-11813/14 och Dnr 3.5.17-11844/14). Denna rapport sammanfattar de viktigaste slutsatserna från dessa yttranden Utredningsenheten Författare Sara Johansson Anne Hansson
Sammanfattning I denna studie kartläggs livsmedelsindustrins internationalisering samt behovet av exportfrämjande åtgärder. Vidare analyseras exportens betydelse för sysselsättning, produktivitet och tillväxt i livsmedelsindustrin i olika typer av regioner. Syftet med denna studie är att visa på hur internationaliseringen i svensk livsmedelsindustri påverkar sysselsättning, tillväxt och, i viss mån, lokalisering av svensk livsmedelsindustri. Få livsmedelsföretag exporterar i jämförelse med övriga tillverkningsföretag En relativt liten andel av den svenska livsmedelsindustrins produktion går på export och andelen företag som exporterar är låg i jämförelse med övrig tillverkningsindustri. Det är främst de stora företagen som exporterar och i synnerhet de företag som ingår i en multinationell företagskoncern (MNF). Exportfrämjande åtgärder bör riktas mot små- och medelstora företag Statligt finansierade exportfrämjande åtgärder bör främst riktas mot små och medelstora företag som i många avseenden saknar de resurser och nätverk som krävs för att lyckas på exportmarknaden. I dagsläget har sådan exportrelaterad service ofta formen av subventionerade marknadsföringsåtgärder samt av olika typer av finansieringsinstrument. Forskning kring internationalisering och konkurrenskraft visar dock att exportdeltagande också främjas genom åtgärder som bidrar till högre produktivitet, såsom forskning och utveckling, ökat internationellt ägande och ökad importkonkurrens. Internationalisering bidrar till ökad sysselsättning och högre arbetsproduktivitet Exportdeltagande och exportens andel av omsättningen är positivt relaterat till sysselsättning och produktivitet i livsmedelsföretagen. De företag som tillhör en (MNF) har starkare tillväxt i sysselsättning och produktivitet. Eftersom en stor del av företagen som tillhör en MNF också är stora exportörer är det dock svårt att identifiera om den starkare tillväxten i dessa företag kommer från exportaktiviteter eller från det faktum att tillhörighet till MNF innebär ökade möjligheter till specialisering, samverkan och deltagande i globala värdekedjor. Livsmedelsindustrin finns i ökad utsträckning på landsbygden Tillväxt i såväl förädlingsvärde, sysselsättning och export under början av 2000-talet har huvudsakligen skett i landsbygdskommuner. Detta beror delvis på att livsmedelsindustrin blivit mer exportorienterad och därför drar mindre nytta av att finnas nära den inhemska marknaden. Denna studie visar emellertid också på ett statistiskt säkerställt mönster av samlokalisering mellan jordbruk och livsmedelsindustri vilket tyder på att samlokalisering av primärproduktion och förädlingsled ger vissa produktionsfördelar. Detta bidrar också till att livsmedelsföretagen ser fördelar med att lokalisera sig i landsbygdsregioner. Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns en stor potential att öka både produktionsvolymer, sysselsättning och produktivitet i livsmedelsindustrin genom ökat deltagande i internationella marknader. Ett ökat exportdeltagande gynnar tillväxt i såväl sysselsättning som i produktivitet i svensk livsmedelsindustri och en sådan utveckling kan förmodas vara särskilt betydelsefull för tillväxt och sysselsättning på landsbygden.
Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Metod... 2 1.3 Avgränsningar... 3 1.4 Disposition... 3 2 Tidigare studier... 4 3 Livsmedelsindustrins internationalisering... 6 3.1 Deltagande på internationella marknader... 6 3.2 Internationella företagskoncerner... 9 4 Exportfrämjande åtgärder...12 4.1 Användande av exportrelaterade tjänster... 12 4.2 Exportfinansiering... 13 4.3 Hur kan exportrelaterad service utvecklas?... 14 4.4 Andra sätt att främja export... 15 5 Internationaliseringens betydelse för sysselsättning, produktivitet och tillväxt...17 5.1 Internationaliseringens betydelse på för sysselsättning och produktivitet i livsmedelsföretagen... 17 5.2 Betydelsen av internationalisering på regional nivå...23 6 Livsmedelsindustrins betydelse i olika typer av regioner...27 7 Slutsatser...32 Litteraturförteckning...35 Bilaga 1. Kommunkategorier...36
1 Inledning Livsmedelsindustrin är den fjärde största sektorn i svensk tillverkningsindustri och sysselsatte drygt 50 000 personer år 2013. Svensk livsmedelsindustri blir alltmer internationell, vilket återspeglas av en växande import och export och även av ett ökat utländskt ägande. År 2015 exporterades svenska jordbruksvaror och livsmedel till ett värde av ca 46 miljarder 1 och de utlandsägda multinationella företagen står för omkring hälften av den totala omsättningen i svensk livsmedelsindustri. Det är emellertid endast ca 10 % av de svenska livsmedelsföretagen som exporterar. Exportföretagen står dock för närmare 80 % av sektorns totala produktionsvärde. 2 Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns flera skäl att eftersträva en hög grad av internationalisering bland landets livsmedelsföretag. Förutom positiva effekter på sysselsättning och markanvändning har det under senare år presenterats en stor mängd forskningsresultat som påvisar att exportföretag i allmänhet är mer framgångsrika än icke-exporterande företag när det gäller att skapa arbetstillfällen och tillväxt i arbetsproduktivitet (Wagner, 2007; Andersson et al., 2007). Studier visar också att tillhörighet till MNF och importverksamhet bidrar till produktivitetstillväxt och konkurrenskraft på internationella marknader (Greenaway and Keller, 2007; Andersson et al., 2007). Studier av svensk livs medels industri visar att dessa forskningsresultat också i hög grad gäller för svenska livsmedelsföretag (Jordbruksverket, 2008). 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att studera livsmedelsindustrins internationalisering och exportens betydelse för sysselsättning och produktivitet i svensk livsmedelsindustri, samt undersöka vilka typer av företag som kan vara i behov av exportfrämjande åtgärder. För detta krävs en kartläggning av livsmedelsföretagens internationalisering, med avseende på export, import och internationellt ägande. Vidare analyseras sambanden mellan olika typer av internationalisering och produktivitet, sysselsättning och tillväxt i livsmedelsföretagen. Studien omfattar också en översiktlig analys av livsmedelsindustrins utveckling i olika typer av regioner. Genom kartläggning och analys av livsmedelsföretagens internationalisering och lokaliseringsmönster ska studien ge svar på följande frågeställningar: Vilka typer av livsmedelsföretag har hög respektive låg benägenhet att delta i internationella marknader? Vilka företagstyper kan ha behov av statligt finansierade exportfrämjande satsningar och vilka exportrelaterade tjänster har företagen att tillgå? Vilken betydelse har livsmedelsexporten för produktivitet, sysselsättning och tillväxt i svenska livsmedelsföretag? Hur påverkas sysselsättning och tillväxt av svensk livsmedelsexport i olika typer av kommuner? Är livsmedelsexporten av särskild vikt för en positiv utveckling av livsmedelsindustrin på landsbygden? 1 I denna siffra är vidareexport av norsk lax borträknad, enligt Jordbruksverkets bearbetning av SCB:s statistik. 2 SCB 1
Målsättningen med utredningen är att öka kunskapen om livsmedelsföretagens deltagande i internationella marknader och ge fördjupad insikt i hur denna internationalisering påverkar utvecklingen i den livsmedelsindustrin som helhet och den ekonomiska utvecklingen i de regioner där livsmedelsföretagen har stark lokalisering. I detta sammanhang är kopplingen till svensk primärproduktion av särskilt intresse. En god insikt i dessa samband är nödvändigt för ett effektivt främjande av såväl företagande som av export inom svensk livsmedelsproduktion. 1.2 Metod Studien utgår från registerstatistik på företagsnivå från SCB, vilken omfattar företagens utrikeshandel, ägarstruktur, antal anställda, förädlingsvärden samt geografisk lokalisering. Denna statistik omfattar företag som har minst 1 anställd och är momsredovisningsskyldiga i Sverige. Detta gör att de företag som ingår i studien står för ca 70 % av värdet i Sveriges totala livsmedelsexport. Övrig export sker från företag som inte är bokföringsskyldiga i Sverige och inte redovisar moms eller har några förvärvsarbetande inom landet. Vidare omfattar sambandsanalyserna endast företag som har merparten av sina anställda inom livsmedelsindustrin, d.v.s. SNI 10 och 11. För att kartlägga och analysera livsmedelsföretagens kännedom om och användande av den exportrelaterade service som erbjuds från offentligt håll har information samlats in genom en enkätundersökning. Enkäten skickades till alla livsmedelsföretag som under 2014 redovisade en export på över 50 000 kronor. Detta urval innebar att enkäten skickats till närmare 500 livsmedelsföretag. Det var totalt 334 av dessa företag som svarade på enkäten, vilket gav en svars frekvens på ca 70 %. Sambanden mellan export och sysselsättning, produktivitet och tillväxt i livsmedelsindustrin analyseras både på företagsnivå och på FA-regionnivå i syfte att klargöra i vilken omfattning de samband som återfinns på mikronivå också kan urskiljas på makronivå. Dessa samband skattas med en log-linjär regressions modell som inkluderar ett antal företagsspecifika förklaringsvariabler samt för klaringsvariabler på regional nivå. De variabler som används i skattningarna presenteras närmare i avsnitt 5. Regressionsmodellerna skattas med en GLS-metod, som tar hänsyn till heteroskedastiska feltermer. Beroendevariabler i dessa skattningar är antal anställda och förädlingsvärde per anställd för år 2011. Sambanden mellan export och tillväxt analyseras utifrån en liknande modell och skattningsmetod, där beroendevariablerna utgörs av förändringen i sysselsättning respektive produktivitet under perioden 2001 2011. Skattningarna baseras huvudsakligen på logaritmerade variabelvärden, utom för de förklaringsvariabler som utgörs av kvoter. De skattade koefficienterna för logaritmerade variabler kan tolkas som elasticiteter. Eftersom många förklaringsvariabler samvarierar har regressionsmodellen skattats i flera olika specifikationer. De resultat som redovisas i denna rapport omfattar emellertid endast de specifikationer som visar på hög robusthet och god förklaringsgrad. 2
1.3 Avgränsningar P.g.a. datatillgång omfattar utredningen endast sambandsanalyser mellan livsmedels företagens export och produktivitet, sysselsättning och tillväxt i företag som tillhör livsmedelsindustrin. Detta betyder att analyserna är partiella i två avseenden: 1. Analyser av samband mellan export och sysselsättning, produktivitet och tillväxt baseras endast på den export som går direkt från företagen i livsmedels industrin. Denna export motsvarar drygt 70 % 3 av den försäljning till utlandet som görs av företag som är momsredovisningsskyldiga i Sverige och har minst 1 förvärvsarbetande i Sverige. Det är alltså en förhållandevis stor del av den aggregerade livsmedelsexporten som inte finns med i analysen. I den totala exporten finns också en stor transithandel, vilken inte ger upphov till någon förädling i Sverige. Denna handel kan därför inte förväntas ha någon signifikant effekt på sysselsättning eller produktivitet i svensk livsmedelsindustri. 2. Analyserna omfattar endast den direkta effekten av export på produktion och sysselsättning i livsmedelsindustrin. Att produktionen av livsmedel ger efterfrågan på andra varor och tjänster som produceras i den inhemska ekonomin beaktas inte i denna analys. Denna avgränsning beror på att vi inte har något utvecklat och uppdaterat verktyg som kan användas för att studera multi plikatoreffekter och överspillning mellan sektorer. Vi kan därför inte säga något om livsmedelsexportens totala betydelse för den ekonomiska tillväxten i olika delar av landet. Ett visst intresse kommer dock att riktas mot livsmedelsindustrins koppling till primärproduktionen genom att graden av samlokalisering av livsmedelsförädling och primärproduktion belyses. Självförsörjningsgrader och användning av inhemsk råvara i olika delar av livsmedelsindustrin kommer dock inte att behandlas i denna rapport p.g.a. bristfällig statistik och otillräckliga analysverktyg. 1.4 Disposition Rapporten inleds med en översikt av tidigare studier på detta område. Därefter följer avsnitt 3 som kartlägger livsmedelsindustrins internationalisering. I avsnitt 4 identifieras vilka typer av företag som kan vara i behov av exportfrämjande åtgärder tillsammans med en redogörelse för de exportfrämjande åtgärder som företagen har att tillgå i dagsläget. I avsnitt 5 analyseras livsmedelsexportens betydelse för produktivitet, sysselsättning och tillväxt i livsmedelsindustrin, vilket följs av avsnitt 6 som studerar hur sysselsättning och export påverkar olika typer av regioner där särskilt fokus riktas mot exportens betydelse för landsbygdens utveckling. De slutsatser som kan dras från dessa analyser sammanfattas avslutningsvis i avsnitt 7. 3 Den vidareexport som sker av norsk lax är inte med i denna siffra, eftersom det är utländska bolag som förtullar in laxen till EU vid den svensk-norska gränsen. 3
2 Tidigare studier Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns flera skäl att eftersträva en hög grad av internationalisering bland företag inom svensk livsmedelsindustri. Förutom positiva effekter på sysselsättning och markanvändning har det under senare år presenterats en stor mängd forskningsresultat som påvisar att exportföretag i allmänhet är mer framgångsrika än icke-exporterande företag i termer av antal sysselsatta och sysselsättningstillväxt, arbetsproduktivitet och produktivitetstillväxt. Litteraturen på detta område lyfter fram åtminstone fyra förklaringar till dessa observationer 4 : Exporterande företag uppnår större produktionsvolymer och har därför större möjligheter att utnyttja skalfördelar, vilket gör dem mer kostnadseffektiva. På internationella marknader utsätts företagen för starkare konkurrens vilket främjar produktivitet och produktivitetstillväxt eftersom exportföretagen måste vara kostnadseffektiva för att överleva. Kostnaderna för att sälja på utländska marknader är högre än vid inhemsk försäljning p.g.a. högre transport- och transaktionskostnader, vilket ställer högre krav på kostnadseffektivitet. Deltagande i internationella marknader främjar kunskaps- och teknologiöverföring vilket innebär att exportföretag har en större innovationsbenägenhet både vad gäller produkter och processer än icke-exporterande företag. Forskningslitteraturen pekar på att det tycks ske en selektionsprocess där de mest effektiva företagen tar steget ut på exportmarknaden. Detta innebär att de företag som exporterar har en högre produktivitet redan innan de börjar exportera. För tesen att exportföretag drar nytta av skalfördelar och kunskapsöverföring från internationella marknader på ett sådant sätt att de har en högre produktivitetstillväxt även efter att de etablerat sig på internationella marknader, finns mindre övertygande empirisk evidens 5. Faktorerna ovan innebär att exportföretag i allmänhet är mer produktiva och har en högre produktivitetstillväxt än icke-exporterande företag. De högre kraven på kostnadseffektivitet som förutsätts vid export innebär att det endast är de mest effektiva företagen som överlever på exportmarknaden. Dessutom har de företag som lyckas nå exportframgångar i allmänhet en kostnadsfördel gentemot icke-exporterande företag på den inhemska marknaden. Detta innebär att ett ökat exportdeltagande bland företag stimulerar en process där de mest effektiva företagen vinner marknadsandelar, både på hemmamarknaden och på utländska marknader, medan ineffektiva företag slås ut (Melitz, 2003). Denna dynamik främjar den aggregerade produktiviteten och produktivitetstillväxten i hela sektorn samtidigt som konsumenterna får tillgång till billigare produkter. Ett ökat exportdeltagande har således positiva effekter på såväl ekonomisk tillväxt som på reallönernas utveckling. Tidigare studier av exportdeltagandet bland svenska livsmedelsföretag bekräftar att det är de mest produktiva livsmedelsföretagen som deltar på exportmarknaden 4 Se exempelvis Bernard och Jensen (1999) och (2004) samt Wagner (2007), m.fl. 5 Se exempelvis Greenaway och Kneller (2007) för en översikt av empirisk forskning på detta område. 4
(Jordbruksverket, 2008). Exportföretagen i svensk livsmedelsindustri är större, mer produktiva och har en större andel högutbildad personal än icke-exporterande livsmedelsföretag (Gullstrand, 2011). Tidigare studier visar också att exportdeltagande möjliggör ökad lönsamhet genom att företagen utnyttjar att betalningsvilja och preferenser varierar mellan konsumenter i olika länder. Detta innebär att företagen kan tillämpa en differentierad prissättning vid försäljning till olika marknader. Studier på svensk livsmedelsexport visar att det är vanligt att svenska exportörer i livsmedelskedjan sätter olika priser på olika exportmarknader för samma vara. Det är i huvudsak exportföretag i livsmedelsindustrin som lyckas öka sin vinst till följd av sådan differentierad prissättning (Gullstrand et al. 2011). Vidare visar forskningslitteraturen att en stor del av all internationell handel sker mellan företag som ingår i samma företagskoncern. En stor del av all produktion i dagens globaliserade ekonomi sker i globala förädlingskedjor, där företag i olika länder bidrar med olika delar till den slutliga produkten. Sådana globala värdekedjor domineras ofta av stora multinationella företagskoncerner (MNF) som drar nytta av att olika länder erbjuder fördelar för olika typer av produktion. Multinationella företagskoncerner kan betraktas som en speciell typ av kunskapsnätverk eftersom de etablerar starka länkar mellan de företag som ingår i koncernen och på så vis binder samman kunskapsnoder i olika länder. I och med att MNF finns representerade i många länder/världsdelar bidrar de i betydande grad till att ny kunskap och nya teknologier får global spridning. Det är också så att en stor del av den globala forskning som sker i privat regi utförs av dessa multinationella företag (Narula & Zanfei, 2006). Dessa är därför viktiga aktörer som i hög grad driver den globala teknologiutvecklingen. Forskning på detta område visar att multinationella företag spiller över kunskap till lokala företag, både vad gäller teknisk kompetens och vad gäller kunskap kring marknader och slutkonsumenters krav. Multinationella företag fungerar därför ofta som exportkatalysatorer som stimulerar produktivitetsutvecklingen och drar med sig de inhemska företagen ut på världsmarknaden (Greenaway och Kneller, 2007). Tidigare studier kring livsmedelsindustrins lokalisering och export visar att det i Sverige finns ett positiv samband mellan en stark livsmedelssektor och livsmedels export på regional nivå (Jordbruksverket, 2010). Motsvarande sam variation finns inte mellan koncentration av småskaliga företag inom livsmedels förädling och en livsmedelsorienterad exportsektor. Detta resultat tyder på att småskalig livsmedelsförädling är orienterad mot lokala marknader snarare än utländska marknader. Ett resultat av detta är att endast en mycket liten del av de små livsmedelsföretagen deltar på internationella marknader (Jordbruksverket, 2008) trots att det finns ett antal relativt småskaliga nisch produkter som har stor potential på exportmarknaden (Jordbruksverket, 2010). Den småskaliga för ädlingen tycks istället lokaliseras på platser med god tillgänglighet till en köpstark inhemsk marknad, d.v.s. i områden nära storstadsregionerna och i områden som lockar stor turism. Tidigare studier visar också att den småskaliga förädlingen samlokaliseras med primärproduktionen och med högkvalitativa restauranger (Johansson och Pettersson, 2014). 5
3 Livsmedelsindustrins internationalisering I jämförelse med övrig tillverkningsindustri är det en relativt liten andel av den totala livsmedelsproduktionen som handlas över nationsgränser. Detta beror delvis på att handelshindren för jordbruksprodukter och förädlade livsmedel fortfarande är jämförelsevis höga. Handeln med livsmedel kringskärs inte enbart av tullar och avgifter utan handelsmöjligheterna begränsas också av korta hållbarhetstider och jämförelsevis höga transportkostnader för många färska livsmedelsprodukter. Många produkter berörs också av olika nationella regler och kontroller för sanitet, smittskydd och spårbarhet. Att handeln med livsmedel fortfarande är förhållandevis reglerad innebär att merparten av alla livsmedel konsumeras i det land där de produceras. Samtidigt domineras många produktområden inom livsmedel av ett fåtal starka varumärken som har stor global spridning samtidigt som de ägs och kontrolleras av stora internationella livsmedelsbolag. Dessa multinationella företagskoncerner är delvis ett resultat av att handeln med livsmedels är kostsam och reglerad. Istället för att samla all produktion på en eller ett fåtal platser i världen, förläggs produktionen av en produkt till flera olika platser varifrån en lokal/regional marknad kan servas. Sådana horisontella företagsetableringar drivs huvudsakligen av tillgänglighet till avsättningsmarknader och av tillgänglighet till primärproducenter. Ett internationellt ägande kan också innebära att produktionen fragmenteras på ett sådant sätt att olika insatsvaror och komponenter produceras på olika platser i världen för att slutligen sättas samman till en produkt. Genom att vertikalt integrera företag som befinner sig i olika steg i förädlingskedjan kan ett bolag kontrollera en värdekedja som sträcker sig hela vägen från råvaruproduktion till slutkonsument. Idag sker en allt större del av livsmedelsproduktion i globala värdekedjor som domineras av stora multinationella företag. Dessa företagskoncerner drar nytta av att olika länder erbjuder fördelar för olika typer av produktion och att olika länder har ett geografiskt läge och/eller handelsavtal som ger tillträde till olika marknader. Förekomsten av multinationella företag innebär i sig att produktionen av stora globala produkter koncentreras till ett fåtal platser. Detta medför att både insatsvaror och färdiga konsumtionsvaror i allt större utsträckning handlas över nationsgränser. I detta avsnitt beskrivs den ökande internationaliseringen i livsmedelssektorn, både vad gäller handel och vad gäller ägande. 3.1 Deltagande på internationella marknader Sverige exporterade jordbruks- och livsmedelsvaror för ca 46 6 miljarder kronor 2014 enligt SCB:s handelsstatistik. Exportdeltagandet i livsmedelsindustrin är emellertid lågt i jämförelse med övrig tillverkningsindustri. Detta beror delvis på att livsmedelsindustrin under lång tid varit inhemskt orienterad, till följd av högt gränsskydd för import. För svensk del togs ett stort steg mot ökat deltagande på en större marknad i och med EU-medlemskapet som trädde i kraft 1995. Som 6 I denna siffra är vidareexport av norsk lax borträknad, enligt Jordbruksverkets bearbetning av SCB:s statistik. 6
medlemmar i EU har Sverige i stora delar samma regler för införsel av varor som andra EU-länder och också samma gränsskydd gentemot tredje land. Såväl export som import av livsmedel har haft en mycket positiv utveckling sedan EU-inträdet 1995. Resultatet av att handeln med jordbruksvaror och livsmedel fortfarande omgärdas av ett visst gränsskydd är att endast en liten del av livsmedelsproduktionen går på export, knappt 15 % av livsmedelsindustrins totala omsättning. Tabell 1 visar att exportdeltagandet varierar mellan olika delbranscher och är störst inom kvarnindustri, dryckestillverkning och inom det som i statistiken klassas som övrig livsmedelsindustri. Inom den sistnämnda kategorin återfinns ett sort antal beredda livsmedel såsom, kryddblandningar, såser, soppor, kaffepulver mm. som har ett relativt högt förädlingsvärde och samtidigt en lång hållbarhetstid. Tabell 1. Antal företag i olika delar av livsmedelsindustrin år 2013 0-9 anställda 10-49 anställda 50+ anställda Totalt Andel Exportföretag Slakt- och charkuteri 390 109 31 530 8 % Fiskberedning 180 33 8 221 10 % Frukt-och 288 27 15 330 13 % grönsaksberedning a Mejeri 150 11 10 171 9 % Kvarnindustri 101 8 10 119 17 % Bageri 1231 216 22 1469 4 % Övrig livsmedelsindustri 510 61 31 602 19 % Fodertillverkning 81 8 2 91 17 % Dryckestillverkning och 268 16 15 299 16 % tobaksindustri Totalt 3199 489 144 3832 10 % a) Inklusive framställning av vegetabiliska oljor och fetter. Källa: SCB, egen bearbetning Tabell 2 visar hur deltagandet på internationella marknader varierar mellan före tag i olika storleksklasser. Bland företagen med fler än 50 anställda exporterar över 70 %. Bland de mindre företagen är exportdeltagandet betydligt lägre. Eftersom ca 75 % av livsmedelsföretagen har färre än 10 anställda är det endast 10 % av alla företag i livsmedelsindustrin som säljer till utlandet. Tabell 2 visar också att importen följer samma mönster som exporten, d.v.s. det är främst de stora företagen som importerar. Ungefär 10 % av företagen inom livsmedelsindustrin importerar varor från andra länder. Importen omfattar både råvaror för vidare förädling och mer förädlade produkter som säljs vidare på den inhemska marknaden. 7
Tabell 2. Export- och importföretag per storleksklass, 2011 Storlek (antal anställda) Totalt antal företag Antal exportföretag Antal importföretag 1-9 1655 82 (5 %) 72 (4 %) 10-49 565 128 (23 %) 131 (23 %) 50-249 119 85 (71 %) 90 (76 %) 250+ 35 31 (91 %) 34 (97 %) Källa: SCB, bearbetning JIBS Tabell 3 visar att de företag som säljer på utländska marknader har en högre benägenhet att också köpa från utlandet. Som tabellen visar är närmare två tredjedelar av exportföretagen också importörer och närmare 20 % av export företagen importerar råvaror. Ibland är importerad råvara en nödvändighet eftersom det inhemska jordbruket inte kan erbjuda tillräckligt stora volymer under hela produktions året. Ofta är det dock så att importerade råvaror är billigare och där med konkurrerar ut inhemsk produktion. Generellt tycks det vara så att betalningsviljan för produkter med svenskt ursprung minskar i takt med att förädlingsgraden ökar eftersom man kan observera en större tendens att använda importerad råvara i färdigmat, storkök och restaurang. Det finns också några företag som exporterar råvaror för förädling utomlands och återimporterar dessa i form av en mer för ädlad produkt. Samtidigt finns det företag som utvecklat internationellt starka varumärken som grundas just i det svenska ursprunget. Det finns i svensk livsmedelsindustri ett antal produkter som håller en internationellt sett mycket hög kvalitet tack vare gynnsamma produktionsförutsättningar 7. Detta gäller bland annat produkter inom fisk och skaldjur men även vissa frukter och grönsaker som utvecklar särskilda kvaliteter i det nordiska odlingsklimatet. Det finns också ett antal produkter med stark lokal tradition som har fått stor framgång på utländska marknader. Dessa återfinns främst inom bröd och bakverk, fiskeindustrin och inom dryckestillverkningen. Inom dessa produktgrupper finns stora exportprodukter där det svenska ursprunget är en central del av varumärket. Tabell 3. Livsmedelsföretagens utrikeshandel 2011 Antal importföretag (varav råvaruimportör) Antal företag som förädlar råvara utomlands a) Totalt Export 207 (58) 7 327 Icke-export 122 (34) 0 2047 a) Företag som exporterar råvaror och importerar mer förädlade produkter inom samma varugrupp. Källa: SCB, bearbetning JIBS Tabell 4 visar hur den totala livsmedelsproduktionen fördelar sig mellan exporterande och icke-exporterande företag. Här ser man att trots att en liten del av produktionen går på export står exportföretagen för mer än 70 procent av industrins arbetstillfällen och mer än 80 % av det totala produktionsvärdet och förädlingsvärdet i livsmedelsindustrin. 7 Se Jordbruksverket Rapport Nr. RA10:13 8
Tabell 4. Livsmedelsproduktion fördelat mellan exportföretag och icke-exporterande företag 2013 Totalt Andel exportföretag Andel ickeexporterande företag Antal företag 3832 10 % 90 % Sysselsatta 50007 71 % 29 % Produktionsvärde 151 miljarder kr 82 % 18 % Förädlingsvärde 39,3 miljarder kr 81 % 19 % Källa: SCB, egen bearbetning 3.2 Internationella företagskoncerner Handel är bara en aspekt av ett företags internationalisering eftersom deltagande i internationella nätverk också sker genom internationellt ägande som ger upphov till multinationella företagskoncerner. Nästan en tredjedel av alla exportföretag i livsmedelsindustrin tillhör en MNF men det finns också ett stort antal företag som tillhör en MNF som inte säljer på exportmarknaden. Tabell 5 visar hur ägarstrukturen ser ut i livsmedelsföretag i olika storleksklasser. Nästan 70 procent av livsmedelsföretagen med mer än 250 anställda tillhör en multinationell koncern (MNF). Övriga företag i den storleksklassen ingår i en svensk koncern, d.v.s. en koncern där både moderbolag och samtliga dotterbolag är lokaliserade i Sverige. Bland de mindre företagen är däremot den övervägande andelen företag självständiga d.v.s. utan några koncernrelationer. Tabell 5. Ägarstruktur i livsmedelsföretag i olika storleksklasser, 2011 Storlek (antal anställda) Totalt antal företag Antal företag som tillhör en multinationell koncern (MNF) Antal företag som tillhör en svensk koncern Antal företag som ej ingår i koncern 1-9 1655 23 (1 %) 159 (10 %) 1478 (89 %) 10-49 565 25 (4 %) 206 (36 %) 334 (60 %) 50-249 119 43 (36 %) 58 (49 %) 18 (15 %) 250+ 35 24 (69 %) 11 (31 %) 0 Källa: SCB, bearbetning JIBS Tabell 6 presenterar ägarstrukturen i Sveriges 12 största livsmedelsföretag samt den globala spridningen av produktion och försäljning i de företagskoncerner som äger dessa företag. Ser man till de största företagen i svensk livsmedelsindustri är merparten ägda av utlandsägda, multinationella företagskoncerner, som har produktion och försäljning i flera av de stora Europeiska länderna, med viss tyngdpunkt på norra Europa. Det finns emellertid också flera företags koncerner som har global spridning, både vad gäller produktionsanläggningar och försäljning. 9
Tabell 6. Internationalisering i Sveriges största livsmedelsföretag Bolag Lantmännen Bolagsform och ägande Ekonomisk Förening ägd av svenska lantbrukare Moderbolagets sätesland Företagskoncernens produktionsländer Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ukraina Företagskoncernens viktigaste marknader Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ukraina AAK Aktiebolag, börsnoterat Belgien, Colombia, Danmark, Mexiko, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Uruguay och USA. Europa, Nordamerika, Sydamerika, Asien. Arla Foods Aktiebolag ägt av mjölkbönder i Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien och Luxemburg Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien och Luxemburg Danmark, Finland, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna HKScan Sweden Aktiebolag ägt av HKScan AB Finland, Sverige, Danmark, Estland, Lettland Finland, Sverige, Danmark, Baltikum, Polen Cloetta Aktiebolag, börsnoterat Sverige, Italien, Nederländerna, Belgien, Slovakien, Irland Sverige, Italien, Finland, Nederländerna, Norge och Danmark Scandi Standard Aktiebolag, börsnoterat Sverige, Danmark, Norge, Finland Sverige, Danmark, Norge, Finland, Storbritannien och Tyskland Orkla Foods Sverige Aktiebolag ägt av Orkla Foods A/S, Sverige, Danmark, Norge, Finland, Baltikum, Ryssland, Tjeckien, Österrike, Indien, m.fl. Europa Absolut Company Aktiebolag, ägt av Pernod Ricard, Europa, Nordamerika, Asien Global försäljning Skånemejerier Aktiebolag, ägt av Group Lactalis, Europa Europa, Asien, Afrika Coca Cola Enterprises Sverige Aktiebolag, ägt av The CocaCola Company Tillverkning i drygt 200 länder Globalt KLS Ugglarps Aktiebolag ägt av Danish Crown Danmark, Sverige, Tyskland, Polen, Storbriannien, USA, Global försäljning Nordic Sugar AB Aktiebolag, ägt av Nord Zucker Group Danmark, Sverige, Tyskland, Polen, Finland, Litauen, Slovakien Nordeuropa Tillsammans står de 12 största livsmedelsbolagen i Sverige för omkring 65 % av livsmedelsindustrins totala omsättning. Som framgår av tabell 6 är åtta av dessa bolag utlandsägda medan fyra bolag är svenskägda, varav tre stycken är börsnoterade. Som tabell 6 indikerar finns det stora multinationella bolag inom flera av livs medelssektorns delbranscher och dessa bolag ger upphov till stora varuflöden mellan länder. Olika former av internationalisering hänger därför samman. 10
Tabell 7 presenterar internationalisering i form av export, import och internationellt ägande i olika delar av livsmedelsindustrin. Som framgår av siffrorna i den sista kolumnen i tabell 7 står de multinationella företagen för merparten av export värdet i de flesta delbranscher. Undantaget är oljor och fetter och kvarnindustrin, som båda är näringar som i Sverige domineras av ett svenskägt bolag. Tabell 7. Internationalisering i olika delar av livsmedelsindustrin Antal företag Antal exportföretag Antal importföretag Antal företag med både export och import Antal MNF MNF andel av totalt exportvärde (%) Slakt- och chark 373 37 67 21 15 79 Fiskberedning 158 24 41 21 10 73 Frukt-och grönsaksberedning 129 31 31 22 11 72 Oljor och fetter 20 7 7 7 3 1 Mejeri 89 11 11 9 6 72 Kvarnindustri 78 19 17 15 7 27 Bageri 1063 59 30 22 20 83 Övrig livsmedelsindustri 321 94 88 60 24 72 Fodertillverkning 62 11 12 7 5 58 Dryckestillverkning 72 26 17 15 10 83 Tobak 9 8 9 8 4 99 Källa: SCB, bearbetning JIBS Utifrån statistiken som presenterats i detta avsnitt kan man konstatera att det finns ett drygt 100-tal multinationella företag inom svensk livsmedelsindustri men dessa företag är helt dominerande inom svensk livsmedelsexport. Exportföretagen utgör endast 10 % av alla livsmedelsföretag men dessa företag står för mer än 80 % av hela livsmedelsindustrins produktionsvärde och drygt 70 % av alla anställda inom livsmedelsindustrin finns i ett exportföretag. 11
4 Exportfrämjande åtgärder För att kartlägga och analysera livsmedelssektorns kännedom om och användande av exportrelaterad service som erbjuds från offentligt håll har en enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till alla livsmedelsföretag som under 2014 redovisade en export på över 50 000 kronor till SCB. Det var totalt 334 livsmedelsföretag som svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på ca 70 procent. 4.1 Användande av exportrelaterade tjänster Runt 60 procent av företagen som svarade på enkäten uppgav att de använt sig av olika tjänster kopplade till export under de senaste fem åren. Det handlar fram förallt om att ha fått statligt subventionerat mässdeltagande, hjälp med olika typer av information samt att ha tagit del av olika marknadsundersökningar, se tabell 8. Tabell 8. Användning av olika typer av exportrelaterade tjänster Typ av tjänst Andel företag som använt tjänsten i procent av antal företag som har använt någon form exportservice Mässdeltagande 20 Olika typer av information 15 Marknadsundersökningar 13 Agentsökningar 8 Utbildningar 7 Delegationsresor 4 Kreditgarantier 4 Kontorstjänster 3 Krediter 2 Övrigt 7 I enkäten ställdes också frågor om vilken typ av aktör som utfört de olika tjänsterna (se tabell 9). Flest företag (18 %) har använt tjänster som erbjudits av Business Sweden. Andra aktörer som anlitats är Handelskammaren, Exportkreditnämnden, Jordbruksverket, Tullverket, Kommerskollegium m.fl. Många företag har också svarat att de använt exporttjänster som tillhanda hållits av olika privata aktörer, ibland i form av andra bolag inom samma koncern, kunden själv, privata mässbolag, åkerier m.fl. 12
Tabell 9. Leverantörer av exportrelaterade tjänster Tjänsteleverantör Andel företag som använt tjänsteleverantören i procent av antal företag som har använt någon form exportservice Business Sweden 18 Handelskammare 5 Annat bolag i samma koncern 4 Exportkreditnämnden 4 Privata mässbolag 3 Åkerier 3 Jordbruksverket 3 Kunder 1 Tullverket 1 Kommerskollegium 1 De företag som svarade nej på frågan om de om de använt någon form av exportrelaterad tjänst fick svara på en följdfråga om varför sådan service inte nyttjats. De mest frekventa svaren på denna fråga var att företaget inte hade kännedom om vilka tjänster som finns att tillgå samt att företaget inte satsat på exportmarknader eller huvudsakligen säljer inom koncernen. Många företag svarar också att de inte har de resurser som krävs för att satsa på export och att de exportrelaterade tjänster som finns att tillgå är för dyra. Enkätsvaren visar att behoven av exportrelaterad service ser olika ut för olika företag. De små och medelstora företagen tycks ha andra behov av exportservice än de större företagen. De större företagen har ofta lång erfarenhet av export och har därigenom byggt upp värdefull kunskap samtidigt som de ofta har större personella och ekonomiska resurser för att utveckla sitt exportdeltagande. De större företagen ingår också ofta i en svensk eller multinationell företagskoncern (se tabell 5) och av enkätsvaren framgår att sådana bolag ofta får stöd i sin exportverksamhet från andra bolag inom samma koncern. De lite mindre företagen tycks i många fall vara i större behov av export relaterade tjänster. Det låga exportdeltagandet bland de mindre företagen pekar på ett behov av stöd för att nå ut på utländska marknader och av enkätundersökningen framkom att framförallt de mindre företagen efterfrågar tydligare och mer lättillgänglig information kring vilka regler som gäller vid export och vilka exportfrämjande åtgärder som de mindre företagen kan dra nytta av. 4.2 Exportfinansiering En viktig stödåtgärd i företagens exportsatsningar är marknadskompletterande exportfinansiering. Sådan finansiering erbjuds företrädesvis av Aktiebolaget Svensk Exportkredit och av Exportkreditnämnden. Aktiebolaget Svensk Exportkredit har till uppgift att stödja exporterande företag oavsett bransch med bl.a. exportkrediter. Exportkreditnämnden har till uppgift att främja svensk export och svenska företags internationalisering genom att försäkra exportföretag och banker mot risken för att inte få betalt i exportaffärer. Båda dessa finansieringstjänster är tillgängliga för jordbruks- och livsmedelsföretag men ytterst få av dessa företag nyttjar för närvarande tjänsterna. En begränsning ligger i att Exportkreditnämndens garantier inte kan utfärdas för korta betalningsrisker för affärer som sker med EU /EES-länder. 13
När det gäller finansiering till exporterande små- och medelstora företag (SME) generellt (inklusive livsmedelsföretag), samman kallade UD i april 2015 aktörerna inom det svenska export kreditsystemet (bankerna, Exportkreditnämnden, Almi, Aktiebolaget Svensk Exportkredit Bank föreningen och Kreditförsäkringsföreningen) till ett möte. Under mötet fastslogs att exportkreditsystemet fungerar väl för stora exportföretag. För SME ansågs det dock föreligga utmaningar vad gäller åtkomst till exportfinansiering. En arbetsgrupp skapades därför för att ta fram ett eller flera förslag på lösningar som kan underlätta exportfinansiering för denna grupp av företag. Avrapportering ägde rum den 20 maj på Utrikesdepartementet (enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD FIM)). Sammanfattningsvis bedömde arbetsgruppen att de mindre företagen idag har finansiering på olika sätt men exportkrediter till SME upplevs vara ett mer svår finansierat område. Mycket handpåläggning ställt mot relativt små kreditbelopp ger svårighet att nå kostnadstäckning. Samtidigt ställer hög komplexitet krav på kompetens hos både exportör, finansiär och försäkringsgivare. Arbetsgruppen rekommenderade därför utbildnings- och informationsinsatser för SME med de statliga aktörerna inom exportkreditsystemet och bankernas kontorsrörelser samt andra relevanta aktörer som ger rådgivning till SME. Utbildningarna bör omfatta tillgängliga finansierings- och riskavtäckningslösningar för export. Informationsinsatser på samma tema bör även genomföras med de olika statliga aktörerna inom exportkreditsystemet. Arbetsgruppen föreslog också en fördjupad analys av frågan om statliga aktörer, givet deras marknadskompletterande roll, kan acceptera en lägre lönsamhet för att minska finansieringsgapet hos exporterande SME. I detta sammanhang är det också relevant att undersöka i vilken utsträckning regelverk som den svenska Finansinspektionen förfogar över kan anpassas för exporterande SME i syfte att öka tillgängligheten till finansiering. Arbetsgruppen pekade också på ett antal åtgärder som kan genomföras inom ramen för det svenska exportkreditsystemet. Dessa åtgärder omfattar bl.a. en samordnad informationsinsats avseende finansiering- och riskavtäckningslösningar för exporterande SME, organiserad av statliga aktörer med medverkan från privata aktörer (till exempel en gemensam webbaserad informationssida). Det finns också möjligheter att utveckla och förenkla olika typer av finansieringsoch garantitjänster. 4.3 Hur kan exportrelaterad service utvecklas? Jordbruksverkets kartläggning av exportrelaterad service visar att livsmedelsföretagens nyttjande av sådan service varierar mellan olika delbranscher och mellan olika typer av företag. Det statliga exportfrämjandet bör därför innehålla olika delar. Ett behov som är gemensamt för alla livsmedelsföretag oavsett delbransch, storlek eller lokalisering, är emellertid att få lättillgänglig in formation om vilka tjänster som erbjuds och vilka regler som gäller vid export av deras varor. Myndigheter, departement och andra organisationer bör därför i högre utsträckning samverka för att möta företagens informationsbehov. Vidare visar denna kartläggning att många små och medelstora företag inom 14
livsmedelsindustrin saknar resurser att satsa på export. Samtidigt indikerar såväl svaren i enkätundersökningen som resultat i tidigare empiriska studier 8 att företag ofta drar nytta av varandra för att nå ut på internationella marknader. Inte minst så tycks de multinationella företagen vara en viktig kanal genom vilken mindre företag kan hitta nya avsättningsmarknader och få tillgång till distributionsnätverk som omfattar flera länder. Här kan åtgärder som underlättar företagssamverkan vara ett led i en förbättrade exportservice. Det är emellertid så att otillräckliga volymer ofta är ett hinder för små- och medelstora företags export. Här kan stöd till olika samarbetsformer vara till hjälp, något som används i andra länder. Sammanfattningsvis kan man konstatera att för att offentliga resurser ska användas effektivt är det viktigt att alla parter har en god helhetsbild över och god kännedom om den svenska jordbruks- och livsmedelsexporten och hur den utvecklas, t.ex. statistik kring handel, företagsstrukturer, företagens behov av offentlig stöttning mm. Ett efterfrågestyrt exportfrämjande med en bred förståelse för vad som görs för vem och varför är något som vi bör sträva mot. 4.4 Andra sätt att främja export Som diskuteras i avsnitt 2 visar forskningen att det i hög grad är de mest produktiva företagen som själv-selekteras till deltagande på internationella marknader. Detta visar att en god konkurrenskraft är en förutsättning för en framgång på exportmarknaden. En god konkurrenskraft kan stimuleras på många andra sätt än genom statligt finansierad exportservice, exempelvis genom statligt finansierad forskning och utveckling som resulterar i innovativa produkter och kostnadseffektiva produktionsprocesser. Forskning visar också att internationaliseringen i sig stimulerar företagens produktivitetstillväxt, vilket resulterat i starkare konkurrenskraft. Detta sker dels genom att såväl export- som import-deltagande innebär att företagen blir del av en större marknad. Detta innebär en hårdare konkurrens som stimulerar en process där de mest effektiva företagen vinner marknadsandelar medan ineffektiva före tag slås ut. Denna dynamik främjar produktivitetsutvecklingen i hela sektorn vilket bidrar till ökad konkurrenskraft på såväl inhemska som utländska marknader. Deltagande på internationella marknader innebär också bättre för utsättningar att utnyttja stordriftsfördelar, att tillämpa differentierad pris sättning och att hitta billiga insatsvaror. Forskningen visar också att internationellt ägande och multinationella företagskoncerner bidrar till ökat deltagande på internationella marknader, dels genom handel mellan företag inom samma koncern men också genom att multinationella företag bidrar till ökad produktivitet. Detta sker genom att multinationella företag spiller över kunskap till lokala företag, både vad gäller teknisk kompetens och vad gäller kunskap kring marknader, distributionskanaler osv. Sammantaget pekar forskning på att exportdeltagande främjas genom åtgärder som innebär att företagen utsätts för konkurrens och kunskaps överföring från ut ländska företag i form av import och utländskt ägande. Sådan internationalisering stimulerar produktivitetsutveckling och konkurrenskraft i den inhemska 8 Se bl.a. Jordbruksverkets Rapport Nr RA08:17 15
industrin och innebär att kunskap och information om marknads villkor, konsumtionstrender och konsumentkrav i olika delar av världen ökar. Detta stärker de svenska livsmedelsföretagens förmåga att konkurrera på såväl utländska som inhemska marknader. 16
5 Internationaliseringens betydelse för sysselsättning, produktivitet och tillväxt Betydelse av export, import och tillhörighet till en multinationell företagskoncern (MNF) för sysselsättning, produktivitet och tillväxt i livsmedelsindustrin analyseras i detta avsnitt genom statistiskt skattade samband både på företagsnivå och på regional nivå. Syftet med dessa skattningar är att klargöra vilken betydelse internationaliseringen har för utvecklingen av enskilda livsmedelsföretag samt för livsmedelsindustrins utveckling på regional nivå. 5.1 Internationaliseringens betydelse på för sysselsättning och produktivitet i livsmedelsföretagen Analysen inleds med skattningar på företagsnivå där variationen i sysselsättning, produktivitet och tillväxt mellan företag förklaras med en log-linjär modell som inkluderar ett antal företagsspecifika variabler. Analyserna fokuserar på två typer av beroendevariabler; antal sysselsatta och förädlingsvärde per sysselsatt, där den första beroendevariabeln mäter företagets storlek och den andra mäter arbetsproduktiviteten i företaget. Effekten av export, import och MNF analyseras både med avseende på nivån och med avseende på tillväxten i dessa variabler. Analyserna koncentreras kring tre typer av förklaringsvariabler där de första omfattar grundläggande företagsinformation såsom omsättning, kapitalintensitet och utbildningsnivå i arbetskraften. Därefter följer ett antal variabler som speglar företagens deltagande på internationella marknader samt ett par variabler som speglar företagens ägarförhållanden. Alla variabler som inkluderas i de regressioner som skattas med statistik på företagsnivå sammanfattas i tabell 10. 17
Tabell 10. Förklaringsvariabler i skattningar på statistik på företagsnivå Beroendevariabler Definition Antal anställda Antal anställda i företaget per den 1 nov. år 2011 Tillväxt i sysselsättning Förändring i antal anställda mellan 2001 2011 Arbetsproduktivitet Förädlingsvärde per anställd år 2011 Produktivitetstillväxt Tillväxt i förädlingsvärde per anställd 2001 2011 Förklaringsvariabler Omsättning Totalt antal sysselsatta Andel högutbildad personal Kapital per sysselsatt Exportintensitet Importintensitet Export Lite export Mycket export MNF Ny MNF Outsourcing Råvaruimporterande exportör Export landsbygdsföretag Definition Logaritmen av företagets totala omsättning. Logaritmen av totalt antal sysselsatta i företaget. Andel av sysselsatta i företaget med minst tre års universitetsutbildning. Logaritmen av kapitalvärde enligt bokslut per sysselsatt i företaget. Exportvärde i förhållande till omsättning. Importvärde i förhållande till omsättning. Dummy variabel som antar värdet 1 för företag som exporterar. Dummyvariabel som antar värdet 1 för företag som har ett exportvärde som är lägre än medianvärdet för de exportföretag som ingår i studien. Dummyvariabel som antar värdet 1 för företag som har ett exportvärde som är högre än medianvärdet för de exportföretag som ingår i studien. Dummy variabel som antar värdet 1 för företag som ingår i en multinationell koncern. Företag som var självständigt 2001 men ingick i en multinationell koncern 2011. Dummy som antar värdet 1 för företag som exporterar råvaror och importerar mer förädlade produkter inom samma varugrupp. Dummy som antar värdet 1 för företag som i) importerar råvaror (ii) exporterar mer än vad det importerar av icke råvaror, (iii) exportkilopriset för övriga produkter är större än importkilopriset av råvaror. Interaktionsdummy som antar värdet 1 för exportföretag som ligger i en landsbygdskommun. Resultaten från skattningar baserade på företagsstatistik presenteras i tabell 11. Den första kolumnen med skattade regressionskoefficienter visar (föga för vånande) att antalet sysselsatta i ett livsmedelsföretag i hög grad beror på företagets omsättning. Förhållandet mellan antal sysselsatta och omsättning är emellertid inte ett till ett, utan regressionskoefficienten visar att en ökning av omsättningen med 1 % resulterar i ett ökat antal anställda med 0,65 %. Detta resultat indikerar att det finns avsevärda skalfördelar i livsmedelsindustrin. När man kontrollerar för storleken på omsättningen ser man att företag som har en stor export (större än medianen för de företag som ingår i populationen som ligger till grund för skattningen) och företag som ingår i en MNF har ett större antal anställda. Detta visar att internationalisering bidrar positivt till sysselsättningen i livsmedelsföretagen utöver den effekt som export kan förmodas ha på produktions volym och omsättning. Värt att notera är också att företag med en hög andel anställda med högre utbildning tenderar att ha färre anställda. Kunskapsintensiv produktion inom livsmedelsindustrin tycks således inte ske i de största företagen. 18