Tips på kognitivt stöd för barn



Relevanta dokument
K a p. Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. p s ä c k e n

Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn

Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

4 maj Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd

Projekt Kognitivt Stöd

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Förskrivarutbildning Bildtillverkningsprogram

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Idéhäfte. MEMOdayplanner 3. Beskriver även användning av tillbehöret Anpassningsmaterial. Rev A SE

Media Information och Produkter Daglig verksamhet Västerås Ett val- flera möjligheter

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tips på Timer appar. Sammanställd av StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Skapat: Senast uppdaterat:

StoCKK, Daglig verksamhet konferens

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Informationsmaterial om kognitivt stöd

Om autism information för föräldrar

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen

Produkt katalog OrdBild

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

innehållsförteckning Förord... 7

Checklista för kognitiv tillgänglighet

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Checklista för kognitiv tillgänglighet Formulär

Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada

Bemötande och beteendeanalys

Stöd till förskrivare inför utprovning av tid- och planeringshjälpmedel

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

God ljudmiljö inom förskolan

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Kurser och aktiviteter

IGELKOTTENS Arbetsplan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Aktiviteter Habiliteringen Hösten 2016

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Aktiviteter Habiliteringen Våren 2016

LEKTION 2 Användbarhet

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på timer-appar. Appar som hjälper dig hålla koll på tiden

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Resledaren Användarguide Android Innehåll

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Habiliteringen i Blekinge

Hur det är att leva med NPF

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på timer-appar. Appar som hjälper dig hålla koll på tiden

S:ta Gertruds Förskoleklasser. Viggen Svalan Duvan

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Produkter Priser. och. Nokaos produkter och priser. Till varje produktbild finns en kort beskrivning av material och format.

Uppdaterad

Om stöd och insatser enligt LSS. För dig som är barn med en funktionsnedsättning

Tandla karbeso k fo r barn med autism

Checklista för barnvänlig kommunikativ miljö

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Habiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper hösten 2018

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Folkhälsan Syd ab våren 2013

Kompassmodellen Barn och elever med ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor. Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG

Hjälpmedel. Hjälpmedelscentrum

VÄGLEDNING 1 (22) Newmero. Best.nr Innehåll. Användningsområden. Om materialet. Brickorna

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

NALLELEK LäraMera / Swedish Media Art /

För dig som vill läsa vidare följer här några bok- och artikeltips:

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Svalans Förskola. Kontaktperson: Linnéa Ahlberg

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Anpassa HandiKalender

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

Illustration: Louise Winblad/Hej hej vardag. vänliga veckan. lärarhandledning årskurs 1 6

Attentions Ekonomikoll. 1

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

IGELKOTTENS Arbetsplan

Transkript:

Tips på kognitivt stöd för barn

Tips på kognitivt stöd för barn Bildexemplen är hämtade ur Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen i projektet Kognitivt stöd för barn, som bedrevs inom Stockholms läns landsting under tiden januari-07 till juni -08. Projektet var ett samarbete mellan Handikapp & Habilitering, Hjälpmedel Stockholm och Sodexho. I projektet samverkade arbetsterapeuter, logoped, psykolog, specialpedagog samt hjälpmedelskonsulenter. Klara Mera center för kognitivt stöd var projektansvarig. Kappsäcken; bildspel med exempel och teorimaterial finns att ladda ned på www.habilitering.nu/klaramera. Urvalet till detta informationsmaterial har jag gjort för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet är att ge inspiration till föräldrar och personal på förskola och skola hur kognitivt stöd på ett enkelt sätt kan underlätta i lek och vardag. Stockholm den 10 mars 2011 Ulla Ringström Otterstadh

HANTERA TID Timglas Timglas finns i olika storlekar och för olika tidsintervall. Timglas kan t.ex. användas när man borstar tänderna eller för andra aktiviteter som vara kort tid.

HANTERA TID Timers Genom att använda en timer/äggklocka kan man tydliggöra hur länge en aktivitet ska pågå eller när den ska avlutas. Det kan vara t.ex. när ett TV-program ska börja. Det kan också vara att veta hur lång tid det är kvar tills mamma eller pappa hämtar på fritidshemmet. Då kan barnet leka i lugn och ro innan det är dags att avbryta leken. På de timers som man vrider upp kan man sätta en färgmarkering vid olika tidsintervaller, till exempel blå färg fem minuter, grön färg 10 minuter och så vidare. Då blir det lättare för barnet att vrida till rätt tid.

HANTERA TID Timer 20-minutersstock 20-minutersstocken fungerar som en äggklocka. Den visar hur länge en aktivitet ska pågå eller när den ska avlutas. Tidens gång synliggörs med hjälp av lampor som slocknar. När den valda tiden har gått blinkar alla lampor och en signal ljuder. På 20-minutersstocken finns fyra färgpunkter med ett bestämt antal minuter inprogrammerade: blå -5 min, grön - 10min, gul - 15 min och röd - 20 min. Förutom 20-minutersstocken finns även en Timstock (med totalt 60-minuter) och en 80-minutersstock. Timstockarna går inte att manipulera, till skillnad mot en vanlig äggklocka som går att vrida tillbaka.

HANTERA TID Veckoschema med bilder Här är en planering för vad som ska hända den här veckan. Barnet kan själv titta på schemat och behöver inte fråga vad som ska hända under veckan. Underlaget är inplastat med fält i olika färger. Det finns också schemaunderlag i mjukt kardborretyg och som metalltavla. Varje veckodag har sin egen färg: måndag -grön, tisdag blå, onsdag vit osv. Det är ett färdigt system, som används i hela norden. På den här tavlan har man använt bilder från symbolsystemen PCS och Pictogram. Man kan även använda egna foton.

KOMMA PÅ - KOMMA IHÅG - VÄLJA Packlista i bild Att komma ihåg vad som ska med i gympapåsen är inte alltid så lätt. Det är inte heller lätt att lägga tillbaka rätt saker i påsen när man haft gymnastik. Bilder på det som ska vara med sitter på en nyckelring, som alltid sitter på gympapåsen. Det gör att barnet får ett stöd att komma ihåg vad som ska packas.

KOMMA PÅ - KOMMA IHÅG - VÄLJA Välja godis För många barn är det alltför mycket att välja på i affären. En bok med foton på olika sorters godis som barnet tycker om kan vara ett bra redskap för att förbereda valet hemma i lugn och ro. Godisköpet blir då lättare både för barnet och för den vuxne. På samma sätt kan andra val göras tydligare med hjälp av foton. Man kan ha en bok med bilder på olika utflyktsmål som barnet känner till. Det blir då lättare att göra egna val och barnets delaktighet ökar.

ANVÄNDA SYMBOLER Spara till ett mål För att hjälpa barnet att nå till ett sparmål kan man visa hur mycket som ska sparas och hur långt barnet har kommit i sitt sparande. Om sparmålet visas konkret blir det lättare för barnet att minnas vad han sparar till och motivationen att spara kan underlättas. Summan barnet sparar varje vecka eller månad symboliseras med en kopierad sedel som sätts in i en plastficka. Antalet plastfickor är lika många som antalet sedlar som behövs för sparmålet. I exemplet ovan sparar barnet till filmen Madagaskar som kostrar 180 :-.

KOMMA PÅ HÅLLA FOKUS - VÄLJA Komma på och välja aktivitet För att välja måste man veta vad som finns att välja på. Val av aktiviteter eller lek kan göras med hjälp av bilder eller symboler för de olika valmöjligheterna. På sätt kommer barnet också lättare i gång med leken. Antalet bilder anpassas till barnets förmåga. Här är ett exempel där flera val av lek/aktiviteter finns på samma ark.

KOMMA IGÅNG - HÅLLA FOKUS - AVSLUTA Plocka undan Efter leken kan barnet behöva hjälp med att veta vad som ska plockas undan och vem som gör vad. Med stöd av bilderna blir detta tydligt. Det är också bra att visa med en bild vad som ska hända sedan man har städat klart, t.ex. att läsa en saga.

SORTERA OCH HANTERA INFORMATION Uppmärkning av lekförvaring Om var sak har sin egen plats blir det lättare för barnet att hitta sina saker och att lägga tillbaka dem på rätt plats. Om leksakerna finns överblickbara stimulerar det barnet att komma igång med leken till skillnad från om sakerna ligger osorterade. Man kan ha lego i en back, bilar i en osv. För att det ska bli tydligt för barnet var sakerna ska förvaras kan man märka upp backar och lådor med bilder och/eller text. På bilden är leksaksbackarna och tidskriftssamlarna uppmärkta med bilder och text.

SORTERA Sortering och uppmärkning av garderob Uppmärkning med bild eller text, på och i garderoben, underlättar för barnet att sortera och hitta sina kläder.

MORGONRUTIN Klä på sig - schema Att använda samma bilder för samma begrepp både hemma och i förskolan/skolan hjälper till att förstå att det handlar om samma sak. Om barnet får samma slags stöd t.ex. när det gäller att duscha, gå på toaletten och klä på sig i de olika miljöerna blir det lättare för barnet att utveckla sin förmåga att generalisera.