Klimatanpassning - Från ord till handling Lund 2016-04-12 Therése Ehrnstén
Presentationens upplägg: Vad händer med klimatet? Så påverkas Skåne av: - Höga temperaturer - Ökad nederbörd - Stigande hav Kunskapsunderlag Ansvar
Olika klimatscenarier
Klimatförändringarnas påverkan
6 Skadorna blir dyrare
Översvämningsskador Kostnader för de Svenska försäkringsbolagen År Antal Mkr 2011 6 800 312 2012 3 600 174 2013 3 500 180 2014 18 000 900 7
Köpenhamn 2011 och Malmö 2014 Köpenhamn 2011 90.000 skador 8 miljarder 150 mm/ 3h Malmö 2014 5.500 skador* 400 miljoner* 90 mm/ 23h 8
Konsekvenser Hem och villa försäkringen i Danmark En förhöjd självrisk har införts för byggnader samt för lösöre i källarutrymmen Det går inte att försäkra organiska material i källarutrymmen Kunder som har haft skador upp till 70 000 DKK fick 25% premiehöjning och kunder med skador mellan 70 000 och 300 000 DKK fick en 100% premiehöjning 9
Viljeinriktning Vi vill kunna erbjuda ett gott försäkringsskydd för naturskador till alla Men då krävs att det bedrivs klimatanpassningsarbete Försäkringsbolagens roll är att ersätta och återställa skador inte att vidta och bekosta skadeförebyggande åtgärder 10
Vad händer nationellt Klimatanpassningsutredning Nationell strategi Pengar att söka från SMHI Pengar att söka från MSB
Högre temperaturer och värmeböljor
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Högre temperaturer
Förändring i temperatur för hela året. 1991-2011 jämfört med 1961-1990 Beräknad förändring av årsmedeltempera turen ( C) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000.
Rikligt med regn skapar aktivitet! Emporia Foto: Ludvig Thunman Balladgatan Foto: Stephanie Barjasic Foto: Kerstin Ekvall Foto: KvP Ulf Ryd Dalaplan Foto: SDS Camilla Nilsson Estlandsgatan Foto: P4 Malmöhus Edina Hrustic
Klimatanpassning Skåne Klimatanpassning i den fysiska planeringen Ökad nederbörd och översvämningar
Avrinning (l/s, ha) Hårdgjorda ytor och avrinning Regn med återkomsttid 10 år med 10 min varaktighet kan ge en avrinning på 200 l/s ha från hårdgjord yta. Motsvarande avrinning från naturmark = 2 l/s ha 600 500 400 300 före exploatering efter exploatering 200 100 0 2 år 3 år 10 år 30 år 100 år Återkomsttid för regn (varaktighet 10 min)
Förändring i antal dagar med kraftig nederbörd RCP 8,5 RCP 4,5 RCP 2,6
Antal dagar med kraftig nederbörd Antalet dagar per år med dygnsnederbörd på minst 10 mm baserat på direkta stationsdata genomsnitt för hela landet 1961-2013. Största dygnsnederbörden Den största dygnsnederbörden (mm) i genomsnitt för hela landet per år 1961-2013 baserat på stationsdata.
SKYFALLSKARTERING Exempel på användningsområden : Förebygga översvämningar i tätbebyggelse En grund till beredskapsplanering och dagvattenhantering Öka samhällets beredskap Minska risken för människors liv och hälsa Förhindra störningar i trafik och samhällsviktiga verksamheter Undvika stora kostnader för exempelvis skador på fastigheter Planeringsbarhet
Rosengård
Lomma kommun
Dikningsföretag med dess båtnadsområden
Klimatanpassning Skåne Ta översvämningskartorna ett steg längre Vilken markanvändning finns i riskzonerna idag? Riskerar viktiga samhällsfunktioner såsom el-, vatten- och värmeförsörjning att sättas ur funktion? Vilken framtida markanvändning är lämplig på platsen? Använd kartorna som underlag för ÖP, finns där områden som behöver utredas vidare? Underlag för tillsyn, beredskapsplanering och rådgivning
Frekventa problem som uppdagats vid inventering - underdimensionerade ledningar/brunnar som leder till översvämning i samband med kraftig nederbörd/ - Snösmältning i branta slänter som utsätts för yterosion - bristande underhåll vid omhändertagande av vägdagvatten vid brunnar, vilket på sikt kan leda till skada på väganläggningen - lågpunkter på vägnätet där översvämningsrisk föreligger - problem med frost vid underfarter utförda som betongtråg - avledning av vägdagvatten vid broar som kan leda till erosion i bankslänter - vatten kan slå ut el- och pumpstationer vid underfarter.
Riskanalys för vald vägsträcka God omledningstrafik i Skåne 15 identifierade riskobjekt varav 5 har eller bör åtgärdas, dock inte kritiska ur ett nationellt perspektiv En del problem med översvämning kan avhjälpas med kontinuerlig skötsel Mycket av vägnätet klarar ökade regnmängder och påverkas inte tillräckligt för att motivera åtgärder Inga broar är i riskzonen för att inte klara mer nederbörd Konsekvenser 50-100år fram i tiden har inte beaktats
Problembild - Skåne Landhöjningen har upphört Erosionskänsliga jordarter Havsytan stiger 3 mm/år (sedan 1980, SMHI) Högst andel exploaterad yta inom en zon på 300m från strandlinjen Källa:SGU Höga vattenstånd vid stormar 2015 Stormen Egon 1,45 m 2013 Stormen Sven 1,5 m 2011 Första Adventsstormen 1,5 m 1902 Julstormen 2,06 m Lomma 1872 Backafloden 3,6 m Sydkusten
Cirka 23 000 st befintliga bostadshus och kyrkor kan påverkas av en havsnivåhöjning år 2100. 3000 bostadshus och kyrkor påverkas redan vid dagens extremnivåer I Helsingborg stad kan cirka 490 st bostadshus och kyrkor påverkas av en havsnivåhöjning år 2100.
Stigande havsnivå kommer att skapa en ny kustlinje Skräckscenario eller verklighet?
Erosionsförhållande nutid
Naturlig strandprofil ofta glöms det bort att stranden är en yta där naturliga processer verkar både på land och i vattnet
Hur ser det ut i fält? Fortuna, Hårda strukturer och erosion
Fortuna, norrut där de naturliga processerna får verka sanden dämpar vågornas krafter och en flack dyn bildas. Vegetation kan etableras som binder dynerna
Exempel på åtgärder hårda erosionsskydd Problemen förflyttas sandstränder försvinner! Foto SGU
Exempel på åtgärder-strandfodring Skapar andra problem skador på bottnar där sandtäkt sker Foto: Sydsvenska dagbladet
Undvika (ny kustnära exploatering) Bevara (sanddyner, ålgräsängar) Förstärka (strandfodring, sandmotor, vegetation på dyner) Restaurera (återplantera ålgräs, ta bort oönskad vegetation) Ta bort (hårda erosionsskydd, byggnader, infrastruktur) Ekosystembaserade lösningar kan vara mer kostnadseffektiva och hållbara skydd mot klimatförändringar jämfört med konventionella metoder t.ex Temmerman m fl., Nature 2013 Forsknings- och utvecklingsprojekt behövs
Vem ansvarar för vad? Den enskilde Kommunen Staten
Ansvar vid översvämning orsak Urban Mark Verksamhetsområden för VA Gles bebyggelse Utanför verksamhetsområde för VA Regnvatten dagvatten Hav Sjö vattendrag kommun Enskild, Kommun vid försummelse vid beslut max 10 år enskild Enskild, Kommun vid försummelse vid beslut max 10 år
Hur kan man gå till väga? Identifiera risker/sårbarheter Bred förankring Ta fram åtgärder Integrera i ordinarie verksamheter Beakta tidsperspektiv Handlingsplan med ansvar Samverkan Uppföljning