2016-04-08 Buenos Aires ARGENTINA: Ekonomisk och handelspolitisk rapport april 2016 Den nya presidenten, Mauricio Macri, som tillträde den 10 december, ärvde en knepig ekonomisk situation, strukturer i statsförvaltningen och ett på många sätt politiskt splittrat samhälle. Negativ BNP-tillväxt (uppskattas bli -1,0 procent i år), över 30 procent årlig inflation, ca 27 procent fattigdom, statsbudgetunderskott på ca 7,1 procent av BNP och årlig import av bränsle för ca 7 miljarder USD är de största problemen. Ett avtal med amerikanska Chevron för att exploatera de stora skiffergas- och skifferoljefyndigheter i Vaca Muerta i provinsen Neuquén har frysts för tillfället p.g.a. de rådande låga internationella oljepriserna. Utrikeshandeln minskade 2014 och 2015 både i volym och värde dels p.g.a. minskad efterfrågan från landets största handelspartner Kina och Brasilien, och dels p.g.a. restriktioner av importen (som nu lyfts bort). Centralbanken är starkt beroende av skatteinkomster från sojaexport (som ska reduceras gradvis) för att fylla på sina reserver av utländsk valuta. Den nya regeringen vidtog genast drastiska åtgärder: devalverade valutan från ca 10 till 16 ARS per dollar, lyfte bort jordbruksexporttariffer som kvävde flera regioners ekonomi, och minskade statsbudgetunderskottet genom att ta bort subsidier för vatten-, gas- och elkonsumtion samt kollektivtrafiken. Ett avtal med utländska hedgefonder har godkänts av parlamentet, som kommer att ge landet tillgång till internationella lån och stimulera utländska företag och argentinare som har stora innehav av dollar undangömda att investera i landet. Oppositionen har majoritet i parlamentet men regeringen har en fortlöpande dialog med dess ledare och landets guvernörer och har Postadress: Telefon: E-post:ambassaden.buenos-aires@gov.se Embajada de Suecia 54(11)4329-0800 www.swedenabroad.se Casilla de Correo 3599 C1071AAC Buenos Aires Besöksadress: Telefax: Tacuarí 147, piso 6 54(11)4803-5609 1071 Buenos Aires
lyckats uppnå konsensus kring flera grundläggande frågor. Regeringen tror att inflationen kan börja avta under årets andra hälft. Ett flertal korruptionsrättegångar pågår mot höga tjänstemän från förra regeringen. President Macri beskylldes nyligen för att ha varit inblandad i utländska off shore-företag i samband med avslöjandena kring Panama Papers. Macris eventuella inblandning är i dagsläget föremål för utredning. Sverige importerar bl.a. verkstadsprodukter och livsmedel från Argentina och exporterar bl.a. läkemedel, verkstads- och kemiska produkter. Under 2015 ökade den svenska exporten med 33 procent till 2,0 miljarder SEK (från 1,5 miljarder 2014) medan den svenska importen ökade med 7,8 procent till 590 miljoner SEK (från 547 miljoner under 2014). Ca 70 företag säljer svenska produkter i landet. 35 av dessa är dotterbolag till multinationella svenska företag. Ett tiotal av dessa har lokal produktion och exporterar även till utlandet. Tillväxt Regeringen förklarade i januari i år den nationella statistiken i nödsituation och slutade att publicera officiella data om ekonomin tills statens statistikinstitut (INDEC) omorganiseras för att uppge pålitliga siffror. Redan publicerade siffror granskas och kan revideras. Officiellt var BNP-tillväxten åren 2013 och 2014 2,9 procent respektive 0,5 procent. Officiellt uppskattas BNP-tillväxten 2015 till preliminära 2,1 procent (INDEC, mars i år). IMF hade projicerat den till -0,3 procent och dess prognos för i år är -1,0 procent. Landet har goda förutsättningar för tillväxt på sikt: stora naturtillgångar, en exportorienterad jordbrukssektor och en välutbildad befolkning. Investeringar Argentina har Latinamerikas tredje största BNP (efter Brasilien och Mexiko) på 578 miljarder USD (IMF:s uppskattning för 2015) och femte största BNP per capita: 22 892 USD eller 22 375 USD (EIU resp. IMF, köpkraftsparitet: PPP). Staten har investerat i högteknologiområden såsom kärnkraft, bio- och nanoteknologi samt vädersatelliter, men infrastrukturen i form av t.ex. tåg- och elnäten är dåligt underhållen och eftersatt. Landet är sedan 2006 inte självförsörjande på energiområdet. Investeringar av amerikanska Chevron (1,6 miljarder USD), malaysiska Petronas (1 milj. USD) och franska Total
tillsammans med brittisk-holländska Dutch (1 milj. USD) i de gigantiska fyndigheterna av skifferolja och -gas i Vaca Muertareservoaren i Neuquénprovinsen har avtalats men kan sannolikt bara materialiseras om de internationella oljepriserna åter når s.k. breakeven point om 75 USD per fat. Statliga YPF tillsammans med amerikanska Dow kommer att investera 0,5 miljarder USD för gasutvinning i år. Jordbrukssektorn är spärrad för utländska investerare för att säkerställa den strategiska livsmedelssäkerheten och hålla priset nere för den inhemska konsumtionen. Direkta utländska investeringar föll från 2013 till 2014 med 41 procent till 6,6 miljarder USD, i stort sett p.g.a. att 5 miljarder USD betalades ut till spanska Repsol för nationaliseringen av oljebolaget YPF, men ökade till 10,1 miljarder USD 2015, främst genom återinvesteringar av vinster på ca 8,8 miljarder USD. Det finns deklarerade argentinska besparingar i utlandet om ca 225 miljarder USD och enligt vissa uppgifter uppskattningsvis ytterligare ca 175 miljarder USD i undangömda fonder. Om landets ekonomi stabiliseras skulle den i framtiden kunna komma att erbjuda goda villkor för dessa potentiella investerare. Arbetsmarknaden/fattigdomen Landet har ca 44 miljoner invånare. Arbetslösheten vid slutet av 2015 uppgick officiellt till 5,9 procent med ca 8,6 procent undersysselsatta. Dessa siffror är dock ifrågasatta eftersom ca 3,6 miljoner arbetslösa lever på sociala program och personer som mist sitt arbete till följd av mekaniseringen av jordbruket inte ingår i statistiken. Ca 35 procent av arbetskraften uppskattas vara informellt anställda (oanmälda hos pensionsmyndigheten). Privata konsulter uppskattar att ca 21 procent av familjerna i landet lever i fattigdom (katolska kyrkan talar om uppemot 34 procent). Förra regeringen slutade att presentera statistik över fattigdomen 2013. Noll fattigdom är ett av de främsta, uttalade målen för den nya regeringen, som har behållit en del sociala program såsom barnbidraget, som nu utökas så att det täcker ca en miljon fler barn. De offentliganställda ökade med ca 1,5 miljoner mellan 2006-2015. Regeringen avskedade mellan december och mars över 10 900 av dessa som regeringen inte bedömde ha några egentliga arbetsuppgifter och fler kan komma att avskedas under året. Den privata sektorn har för sin del inte skapat nya jobb sedan 2013. Hittills i år har ca 10 000 arbetare permitterats inom bl.a. bil- och byggbranscherna. IMF:s prognos för arbetslösheten i år är ca 8,4 procent.
Energipolitiken Mellan 2003 och 2015 sjönk oljeproduktionen från 328 till 194 miljoner fat (ca 41 procent) och gasproduktionen från 54 till 43 miljoner kubikmeter (ca 20,4 procent). Importen av gas och bränslen ökade istället först till ca 10 miljarder USD 2012. Den minskade 2015 till ca 6,8 miljarder p.g.a. sänkta internationella priser och recessionen i landet. Importen av råolja för raffinering är begränsad men ca 35 procent av all gas och ca 23 procent av likvida bränslen (brännolja, diesel) som förbrukas i landet importeras. Av landets totala elproduktion på ca 115 miljoner MW utgör värmekraft ca 72 procent, vattenkraft ca 23 procent, kärnkraft ca 4 procent och biodiesel m.m. ca 2 procent. Landets fjärde och femte kärnkraftverk, som byggs av kinesiska CNNC, uppskattas vara färdiga 2022. Elförsörjningens underskott varierar säsongsmässigt mellan 4 och 13 procent vilket stundom orsakar elavbrott i hushåll och industrier i stor-buenos Aires. Inflationen Förra regeringens officiella siffror godtogs varken av dåvarande oppositionen eller IMF. Ett nytt konsumentprisindex är under bearbetning. Det konsumentprisindex som utarbetas av San Luisprovinsregeringen och stadsstyrelsen i huvudstaden Buenos Aires uppskattar inflationen för 2015 till ca 29,6 procent. Den ackumulerade inflationen mellan januari och mars i år blev 12,2 procent (4,2 i januari, 4 i februari, 4 i mars) men borttagna subsidier medförde redan i början av april prishöjningar på mellan 100 och 375 procent på gas- och vattenförsörjning, buss-, tunnelbane- och pendeltågresor samt sammanlagt ca 18 procent på bensin (dock tas moms på baslivsmedel bort och låga priser på el, gas och vatten hålls kvar för lågavlönade familjer för att dämpa inflationseffekten för dem). Privata konsultfirmor tror att inflationens månatliga genomsnitt under årets första hälft blir 4 procent (dvs. ackumulerad 24 procent vid slutet av juni) och 1,6 procent under årets andra hälft: totalt ca 33,6 procent för hela 2016. Regeringen vill nå en årlig inflationstakt på ca 5 procent vid slutet av 2019.
Penningpolitiken och statsbudgeten Landet hade 2015 sina högsta skatteintäkter under sin 200-åriga historia. Trots detta var statsbudgetens underskott ca 7,9 procent av BNP, det största på 30 år (5,8 procent av primärt underskott och ca 2,1 procent i form av skuldräntor). De offentliga utgifterna, som sedan 2008 hade finansierats med nyemissioner (45 procent under 2015), och sedan 2011 med centralbankens reserver och pensionsfonderna, minskades i år. Under januari och februari i år minskades statsbudgetens underskott med 40 procent jämfört med samma period i fjol och tryckandet av nya sedlar under årets första kvartal minskade med 35,7 procent. Regeringen vill nå ett underskott på ca 4,8 procent av BNP i år och minska det till närmare noll vid slutet av 2019, när Macris första mandatperiod tar slut. Skattepolitiken Skatteintäkterna utgör ca 25 procent av landets BNP. Den andel som enligt landets författning ska delas ut bland landets provinser har ackumulerats centralt efter ett presidentdekret 2006, främst i syfte att bekosta pensionssystemet. I november förra året beordrade emellertid Högsta domstolen regeringen att omgående betala ut sammanlagt ca 20 miljarder ARS till två provinser och fler eftersöker nu liknande eftergifter från den federala regeringen. Detta underlättar inte den redan bräckliga finansiella utgångspunkten för den nya regeringen. En preliminär överenskommelse om gradvis återgång till ett reguljärt, rättvist system för återbetalning av innehållna medel har träffats mellan regeringen och provinsguvernörerna. Finansmarknaden Bankerna har hög likviditet och hög räntabilitet. Förra regeringen tvingade dem att avsätta 20 procent av krediterna till små- och medelstora företag och bankerna valde därför att fokusera mer på transaktionssidan. I mars beslöt centralbanken om regler för avgiftsfria sparkassor, debiteringskort och överföringar. Övriga tjänster får bankerna prissätta fritt. Bankavgifterna höjdes i april. Utlandsskulden Argentina förklarades i teknisk default 2014 efter att New Yorkdomaren Thomas Griesa dömt den argentinska staten att betala 1,3 miljarder USD till en grupp hedgefonder. Frågan kan nu komma att lösas genom kontant betalning av dessa skulder och därmed får regeringen återigen låna från utlandet. Uppgörelsen kostar landet ett lån
på 15 miljarder USD med en ränta på 8 procent på tio år. Förhoppningen är att detta kan bana vägen för internationella lån och privata investeringar. Valutamarknaden Förra regeringen införde 2011 restriktioner för inköp av utländsk valuta samt valutakontroller, som lyftes bort helt i december med en devalvering på ca 40 procent som följd. Över en natt gick dollarkursen från ca 10 till 14 ARS och fluktuerar nu runt 15 ARS. Centralbanken låter kursen fluktuera utan ingrepp för att motverka allmänhetens fixering med dollarn. Pris på fastigheter brukar värderas i dollar och dollarkursen används som referens för prissättning i flera branscher. Handelsbarriärer Den förra regeringen införde 2011 importrestriktioner som var oförenliga med WTO:s regelverk och som nu delvis har tagits bort och ersatts av ett nytt system. Företrädare för den nya regeringen har bett om en förlängning av respiten från WTO för att hinna få det nya regelverket på plats. Det byråkratiska krånglet komplicerar framförallt importen. Betalningsbalansen och handelsbalansen Argentina hade 2015 ett underskott på betalningsbalansen på 15,9 miljarder USD, främst beroende på kostnaden för importerad energi och underskottet i handelsbalansen på ca 4,4 miljarder USD det värsta resultatet sedan den svåra ekonomiska krisen 2001. Både exporten och importen minskade 2015 jämfört med 2014 med 13,94 respektive 5,27 procent till 70,7 respektive 75,1 miljarder USD. 56,7 och 59,7 miljoner USD av dessa siffror är export respektive import av varor, och resten är tjänster. Allt detta är dock preliminära siffror enligt statistikmyndigheten INDEC. Orsakerna till handelsunderskottet är dels de tidigare handelsrestriktionerna (som nu lyfts bort) och den låga konjunkturen i Kina och Brasilien, landets största handelspartner vilken fortsatt bromsar Argentinas handelsutbyte, även om Macris öppna politik redan har väckt mycket positiva signaler från USA, EU och andra.
Argentinas handel med Sverige och svenskt näringsliv i landet Sverige importerar bl.a. motorfordonsdelar, förbränningskolvmotorer, vin och alkoholhaltiga drycker, frukt och lädervaror och exporterar bl.a. apparater för telekommunikation, obearbetad plast, specialiserade maskiner, kompressorer, kemiska grundämnen, läkemedel, tråd för elnätverk samt mät- och kontrollinstrument. Under 2015 ökade den svenska exporten med 33 procent från 1 552 miljoner SEK år 2014 till 2 063 miljoner SEK (det högsta värdet sedan 2010). Importen ökade med 7,8 procent från 547 miljoner SEK år 2014 till 590 miljoner SEK 2015, det näst högsta värdet sedan 2010 (siffror från Kommerskollegium). Förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Mercosur pågår. Den nya regeringens ambition att nå en uppgörelse har bidragit positivt och i nyligen fastställdes en färdplan mellan EU och Mercosur för de fortsatta förhandlingarna under innevarande år. Svenska produkter och tjänster säljs i landet av ca 30 lokala agenter och 35 dotterbolag, som har sammanlagt ca 24 000 direkt anställda (varav Securitas 15 000) och svarar även för 5 000 indirekta jobb. ABB, Astra Zeneca, Bahco (lokalt SNA Europe), Cellulosa (lokalt Algodonera Aconcagua), De Laval, Nynäs, Scania, SKF, Tetra Pak och Xylem äger lokala tillverkningsanläggningar och exporterar till Latinamerika. Den svensk-argentinska handelskammaren har 56 medlemmar. Business Sweden täcker landet från sitt kontor i Chile. Argentina har ett bilateralt investeringsskyddsavtal samt ett dubbelbeskattningsavtal med Sverige.