Kommunfullmäktige KALLELSE

Kommunfullmäktige KALLELSE 3 september 2007 Kallelsen med handlingar finns på internet www.gotland.se

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Bläse Kalkstensmuseum, Fleringe måndagen den 3 september 2007 kl. 13.00 www.gotland.se Ärenden: 1. Justeringsledamöter och tid för protokollsjustering 2. Länsstyrelsens sammanräkning för utseende av ny ersättare 3. Ansvarskommitténs betänkande SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft 4. Patientavgift vid distriktsläkare; höjning 5. Avgift för slutenvård för personer över 65 år; höjning 6. Tandvårdstaxan; höjning 7. Verksamhetsområden för vatten och spillvatten 8. Del av fastigheten Länna 1:9 i Visby; exploateringsavtal 9. Del av fastigheten Länna 1:9 i Visby; tilläggsanslag för utbyggnad av VAledningar samt flyttning av fjärrvärmeledning 10. Tillägg till lokala ordningsföreskrifter 11. Rökning inom äldreomsorgen. Motion 12. Trafiken på Strandgatan och Kommendantsbacken. Medborgarförslag 13. Hastighetsbegränsning vid psykiatriska kliniken. Medborgarförslag 14. Utökade parkeringstider i Visby. Medborgarförslag 15. Utredning om ensamkommande flyktingbarn. Medborgarförslag 16. Asfaltering av Kvarnåkershamnsvägen. Medborgarförslag 17. Sommarjobb för ungdomar. Medborgarförslag 18. Sommarjobb för funktionshindrade ungdomar. Medborgarförslag 19. Fyllnadsval av: a) En ledamot i patientnämnden t.o.m. 2010-12-31 b) En ledamot i kommunfullmäktiges valberedning t.o.m. 2010-10-31 (a och b avser avsägelse från Catherine Lis Gibson, mp) c) En ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden t.o.m. utgången av år 2010. (efter Thomas Klang, s, som avsagt sig uppdraget)

d) Ny nämndeman i Gotlands Tingsrätt t.o.m. 2010-12-31 (efter Carl Hjelmérus, s, som beviljats befrielse från uppdraget av Gotlands Tingsrätt 20. Catherine Lis Gibsons (mp) avsägelse från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige 21. Nya medborgarförslag 22. Tekniska nämndens ordförande Kjell Skalbergs (c) svar på Eleonore Hemströms (s) interpellation om skötseln av Slite badstrand sommaren 2007 samt om planering av skötseln på längre sikt 23. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c) svar på Eric Martells (s) interpellation om försäljning av mark som kommunen köpt för samhällsändamål 24. Tekniska nämndens ordförande Kjell Skalbergs (c) svar på Stefaan de Maeckers (mp) interpellation om eventuell etablering av logistikcenter på Gotland för glasledningsprojekt i Östersjön 25. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c) svar på Anders R. Johanssons (v) interpellation om kommunens policy vid representation i samband med arrangemang i kongresshallen 26. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Olof Jacobssons (c) svar på Brittis Benzlers (v) interpellation om försämrad budgetprognos för hälso- och sjukvården 27. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c) svar på Björn Janssons (s) interpellation om SIDA:s Östersjöenhet 28. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Olof Jacobssons (c) svar på Gerty Holmstedts (s) interpellation om skadeförebyggande arbete inom hälsooch sjukvården 29. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c) svar på Björn Janssons (s) interpellation om satsning på kryssningstrafiken 30. Ev. frågor 31. Ev. nya motioner och interpellationer 32. Information: Barn- och utbildningsnämndens beslut 2007-05-09, 44, om Skola Gotland 2008 Muntlig information av ordföranden om Island Games på Rhodos Kallelsen med handlingarna finns tillgängliga på kommunens hemsida www.gotland.se, att hämtas på Ledningskontoret, Klosterplan 2, Visby, eller beställas per tel 26 93 18. Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga och alla är välkomna till Bläse Kalkstensmuseum för att lyssna på debatten. Välkomna att ta del av kommunfullmäktiges ärenden. Visby den 25 augusti 2007 Lilian Edwards Ordförande

Kommunfullmäktige Sammanträdesdag 2007-09-03 Handlingar till Ärende 2 Länsstyrelsens sammanräkning av ny ersättare efter Sven-Åke Malmberg (s) Innehåll Länsstyrelsens sammanräkning föreligger vid sammanträdet Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring 26 93 18

Kommunfullmäktige Sammanträdesdag 2007-09-03 Handlingar till Ärende 3 Ansvarskommitténs betänkande SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft Innehåll Kommunstyrelsens förslag 2007-08-22, 234 Ledningskontoret 2007-08-07 Kommunstyrelsens förslag till yttrande 2007-08-22 Bakgrund: - Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Ansvarskommitténs slutbetänkande SOU 2007:10 - Regional utveckling och regional samhällsorganisation, SOU 2007:13 sekretariatrapport nr 3 Anm. Kommunstyrelsens förslag medföljer separat. Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring 26 93 18

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2007-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2007-08-14 Ks 234 Au 214 Remiss. Ansvarskommitténs betänkande SOU 2007:10 KS2007/0155-10 - Finansdepartementet 2007-03-23 - Ledningskontoret 2007-08-07 Finansdepartementet har inbjudit Gotlands kommun att lämna synpunkter på Ansvarskommitténs betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10. Kommunfullmäktige ska behandla ärendet 3 september. I SOU-serien har kommittén också publicerat tre sekretariatsrapporter Staten och kommunerna uppgifter, struktur och relation (SOU 2007:11), Hälso- och sjukvården (SOU 2007:12) och Regional utveckling och regional samhällsorganisation (SOU 2007:13). Inför beredningen av remissvaret har kommitténs förslag föredragits för och diskuterats av kommunfullmäktige 19 mars respektive 23 april. Ledningskontoret har, på uppdrag av arbetsutskottet, reviderat förslaget till yttrande. Kommunstyrelsen företog redaktionella ändringar i förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Yttrande avges i överensstämmelse med upprättat förslag. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Anm: Förslaget till yttrande bifogas det tryckta protokollet

Ledningskontoret Lena Thalin 2007-08-07 Kommunstyrelsen Remiss Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft Gotlands Kommun har getts tillfälle att lämna synpunkter på Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10. Förslag till yttrande bifogas. Yttrandet består av två delar, dels ett traditionellt brevsvar dels svar på Finansdepartementets frågeställningar. Underlag för Ledningskontorets överväganden Kommunfullmäktige har vid två tillfällen behandlat Ansvarskommitténs slutbetänkande. Vid mötet den 2007-04-23 diskuterades förslaget i grupper. Kommunstyrelsen och dess arbetsutskott har behandlat frågan vid två sammanträden. Ledningskontoret och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har oberoende av varandra genomfört så kallade SWOT-analyser (styrkor, svagheter, möjligheter, hinder). Resultaten av dem visar på att det är främst demokratiskäl och Gotlands läge som talar för någon form av särlösning i regionfrågan. Ledningskontorets ekonomienhet har vidare beskrivit frågor som måste lösas i skatteutjämningssystemet om Gotland skulle ingå i annan region, Stockholm, bifogas. Då frågan måste lösas för samtliga regionkommuner är det idag omöjligt att värdera vad det skulle innebära för Gotland. De problem som lyfts är bl.a. att nuvarande landstingsskatt täcker olika verksamheter för Gotland och Stockholms läns landsting vilket skulle, enligt ekonomienheten, kunna innebära en högre utdebitering för Gotland. Kultur- och fritidsnämnden har lämnat egna synpunkter till kommunstyrelsen. Kortfattat innebär synpunkterna att de regionala utvecklingsfrågorna fortsättningsvis bör ligga kvar hos kommunen, omfattande regionala kulturfrågor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att avge yttrande samt svar på frågeställningar i enlighet med upprättat förslag. Bo Dahllöf Regiondirektör

Kommunstyrelsens förslag till 1(4) YTTRANDE 2007-08-22 Ledningskontoret Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft Som svar på ovan nämnda förslag från Ansvarskommittén instämmer Gotlands kommun i allt väsentligt med de utgångspunkter som varit ledande för kommitténs arbete. Gotlands kommun vill särskilt betona de växande anspråk som kommer att ställas på offentliga insatser till följd av demografiska förändringar och ökande möjligheter till diagnostik och behandling inom hälso- och sjukvården. Av de sex principer för ansvarsfördelning som redovisas, vill Gotlands kommun särskilt lyfta fram principen om demokrati och legitimitet samt lägsta effektiva nivå. Vår grundläggande inställning är att lokala och regionala angelägenheter hanteras bäst av den lokala respektive regionala nivån. Gotlands kommun ansluter sig helt till att den hållbara ekonomiska tillväxten är starkt beroende av hur utvecklingsfrågorna hanteras i framtiden och uppskattar därför att kommittén behandlat frågorna utifrån de erfarenheter den tagit del av från regionala självstyrelseorganens och samverkansorganens hantering av det regionala utvecklingsansvaret. Inom flera områden behövs samtidigt ytterligare förtydliganden och gränsdragningar mellan utvecklingsuppdrag och myndighetsuppdrag. Det är också viktigt att regionkommunen får ett reellt handlingsutrymme för egna politiska avvägningar inom respektive område. Kommittén föreslår vidare att delar av arbetsmarknadspolitiken kan komma att ingå i regionkommunens ansvarsområde. Gotlands kommun stöder förslaget. Gotlandstrafiken ett nationellt ansvar Kommittén tar också upp frågan om en eventuell regionalisering av transportinfrastrukturen, där de nya huvudmännen (regionkommunerna) skulle kunna få ansvaret för trafiken. I en fotnot i anslutning till detta sägs: En nyckelfråga är exempelvis Gotlandstrafiken, som vid en eventuell sammanslagning med Stockholms län eller Smålandslänen till denna del förvandlas till inomregional trafik. Mot bakgrund av den för Gotland så viktiga färjetrafiken, har en tidigare utredning, SOU 1995:45, gjort bedömningen: att med de förutsättningar som finns för reguljär färjetrafik till och från Gotland följer att staten även framgent måste ikläda sig ett ekonomiskt och politiskt ansvar för att trygga en grundläggande basstandard i färjetrafiken (utredningens kursivering). Utredningen föreslog att bestämmanderätten över trafikupplägget skulle föras närmare Gotland genom att Gotlands kommun, Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan 2 0498-26 90 00 (växel) www.gotland.se 621 81 VISBY Visby 0498-21 55 20 (telefax) gotlands.kommun@gotland.se 339-8328 18 97 50-3

2007-08-22 2 inom de ramar som statsmakterna skulle ange och utan att någon kostnadsövervältring ägde rum, skulle få såväl befogenhet som ansvar för trafikupplägget, t.ex. tidtabeller, turtäthet, linjesträckningar och taxestruktur. Ett långsiktigt avtal skulle träffas mellan staten och kommunen som reglerade ekonomi och ansvarsförhållanden. I detta ingår också att det finns två fastlandshamnar, dels till Stockholmsregionen dels till Småland. Kommunen skulle också tillförsäkras ett aktivt medinflytande i framtida ställningstagande i trafikupphandlingar. Kommunen instämde i sitt yttrande över utredningens förslag att ett ökat regionalt inflytande var viktigt för effektiva transportlösningar. Dock avstyrktes förslaget om ett regionalt trafikansvar, då detta skulle riskera att statens grundläggande ekonomiska och politiska ansvar för trafiken skulle urholkas. Farhågorna gällde särskilt frågan om hur det ekonomiska ansvaret skulle fördelas. På längre sikt skulle ett avtal mellan kommunen och staten kunna leda till svårigheter för kommunen, särskilt som de ekonomiska förutsättningarna skulle kunna komma att förändras betydligt under de kommande åren. Slutligen menade kommunen, att staten även fortsättningsvis borde ha ansvaret för att trygga en grundläggande basstandard i färjetrafiken. Slutsatsen av tidigare utredning SOU 1995:45, och kommunens yttrande kvarstår. Gotlands kommuns bestämda uppfattning är att med det nödvändiga tvåhamnsalternativet, som, om ansvaret regionaliserades, skulle åvila två regionkommuner, måste den för Gotland så viktiga färjetrafiken fortfarande vara ett statligt uppdrag. Gotland idag hälso- och sjukvård och regional utveckling Hälso- och sjukvård Gotlands kommun ansvarar alltsedan kommunen bildades 1971 för landstingsverksamheten. Hälso- och sjukvården har genom ett avtalsreglerat samarbete med universitetssjukhus, framförallt Karolinska universitetssjukhuset, sökt säkra tillgång till vård på fastlandet, medicinskt konsultstöd samt långtgående samverkan inom IT. Samverkan sker vidare med Stockholms läns landsting i vårdprograms- och upphandlingsfrågor. En plattform för denna samverkan är samverkansnämnden i sjukvårdsregionen Stockholm-Gotland. Samarbetet är under utveckling. Regional utveckling Gotlands kommun övertog år 1998 det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen på Gotland. Det innebär i korthet att kommunen fattar beslut i frågor som rör regionalt utvecklingsprogram, RUP, regionalt tillväxtprogram, RTP, samt regionalt infrastrukturprogram och förslag till underlag för EG: s strukturfondsprogram, Mål 2 och 3. Vidare fattar kommunen beslut om användning av regionala utvecklingsmedel, 33:1. Kommunen ska också i egenskap av kommunalt samverkansorgan följa utvecklingen i länet och samverka och samråda med samhällets övriga aktörer i de regionala utvecklingsfrågorna.

2007-08-22 3 I egenskap av egen region har Gotland mycket aktivt deltagit i internationella sammanhang där öars speciella villkor diskuteras. Det är viktigt att Gotland fortsättningsvis behåller status som företrädare. Gotland har på kort tid genomgått en dramatisk strukturomvandling. Försvarsomställningen skedde samtidigt som Gotland förlorade en stor del av öns industriarbetstillfällen. Kommunens uppgift blev därför att skapa förutsättningar för tusentals nya jobb, motsvarande 10 procent av arbetskraften. Det gotländska samhällets aktörer samlades kring gemensamma prioriteringar vilket möjliggjorde gemensamma utvecklingsinsatser. Detta har gagnat Gotlands fortsatta positiva utveckling. I omställningsarbetet har staten bidragit med nya statliga jobb. Det råder dock fortfarande osäkerhet kring roller och uppgifter mellan kommunen och länsstyrelsen. Det gäller exempelvis ansvaret för landsbygdens utvecklingsfrågor samt program för natur- och kulturturism. Gotlands kommun ser därför med stor tillfredställelse att kommittén undanröjt de hinder som kan uppstå genom att föreslå en tydlig uppgiftsfördelning mellan länsstyrelse och regionkommun. Gotland i den nya regionala geografin I Gotlands kommuns följande resonemang kring den nya regionala geografin väljer kommunen att kommentera de kriterier kommittén föreslår som utgångspunkter (Kommitténs kriterier i kursiv stil): En gemensam läns- och regionkommunindelning som även statliga sektorsmyndigheter med regionindelning skall följa. Gotlands kommun tillstyrker i princip kriteriet men menar att undantag kan göras av praktiska skäl. Ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare och som inte utan starka skäl understiger en halv miljon invånare. Mot bakgrund av Gotlands geografiska läge och nuvarande ansvarsfördelning utgör Gotlands invånarantal i sig inte ett hinder, att bilda en egen regionkommun, förutsatt att en utvecklad samverkan genomförs med annan regionkommun. Att varje regionkommun har ett eget regionsjukhus eller, om så inte är möjligt, etablerar ett institutionaliserat samarbete med en regionkommun som har ett sådant. För Gotlands möjligheter att erbjuda hälso- och sjukvård på samma villkor som övriga Sverige är det nödvändigt med en institutionell samverkan med annan regionkommun. Kommitténs förslag öppnar för en utveckling av vårt nuvarande samarbete med Stockholms läns landsting. Att varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser. Gotlands kommun delar uppfattningen att forskning och utvecklingsresurser behövs för att stärka arbetet för hållbar utveckling och tillväxt. Högskolan på Gotland är en viktig resurs i det gotländska samhället. För att kunna bedriva forskning och utveckling

2007-08-22 4 med spetskompetens vid högskolan på Gotland behövs ett utökat samarbete med universitet. Att arbetsmarknadsregionerna, så som de beräknas se ut 2030, utgör byggstenar i läns- och regionkommunindelningen och inte bör delas, annat än om mycket starka skäl föreligger. Det är Gotlands kommuns bestämda uppfattning att Gotland på grund av sitt geografiska läge, även i framtiden, kommer att utgöra en egen arbetsmarknadsregion. Det understryks också av Nuteks prognos. Att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. Ö-läget i sig skapar en identitetskänsla. Gotlands kommun har idag en unik ställning: en kommun, med landstingsuppgifter och med det regionala utvecklingsansvaret, Sveriges starkaste kommun. Slutsatserna av vårt resonemang blir följande. Gotlands kommuns klara uppfattning är att Gotland även fortsättningsvis är en egen region med ett utökat regionalt utvecklingsansvar i enlighet med kommitténs förslag om nya regionkommuner. Hälso- och sjukvårdens utmaningar kan lösas genom institutionell samverkan enligt utredningens förslag. För att gotlänningarna ska få samma förutsättningar som övriga landet kräver detta att fortsatta resurser garanteras, genom skatteutjämningsbidrag och regionala utvecklingsmedel. Mycket talar för att Gotland behöver ett fördjupat samarbete med regionen Stockholm. Idag köper Gotlands kommun huvudparten av utomregionala sjukvårdstjänster från Stockholms läns landsting. Gotlands kommun har framfört önskemål om att tillhöra samma strukturfondsområde som Stockholm. Vidare har Gotland redan idag mycket goda kommunikationer med Stockholmsregionen. Vår naturliga samverkanspartner är Stockholmsregionen. Sammanfattningsvis vill Gotlands kommun framföra att kommittén utfört ett gediget utredningsarbete. Kommunen ansluter sig i allt väsentligt till den föreslagna ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Mot bakgrund av Gotlands Ö-läge anser vi att Gotland i fortsättningen måste vara en egen regionkommun. KOMMUNSTYRELSEN Eva Nypelius Ordförande Bo Dahllöf Regiondirektör

Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar Bilaga till remiss samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) 2007-03-23 Fi2007/1536 Remissinstans/remissinstanser: Gotlands Kommun Uppgiftslämnare: Kommunfullmäktige/Kommunstyrelsen Namn: Ledningskontoret, Lena Thalin Telefon: 0498-203802 E-post: lena.thalin@gotland.se Synpunkter på vissa förslag och bedömningar Staten och den kommunala sektorn 1. Den statliga styrningen av den kommunala nivån bör inriktas mot normering. Användningen av andra styrformer bör begränsas (avsnitt 3.2, 4.1). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 2. Myndigheternas allmänna råd bör utmönstras (avsnitt 3.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 3. Regeringen skall utforma en ordning för regelbundet återkommande samråd mellan staten och den kommunala sektorn (avsnitt 3.3). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 4. Samrådet mellan staten och den kommunala sektorn bör regleras i förordning (avsnitt 3.3). Tillstyrker huvudsakligen X Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Bör regleras i lag Hälso- och sjukvården 5. Socialstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med kunskapsutveckling och kunskapsförmedling på nationell nivå (avsnitt 4.1). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 6. Regionala kunskapscentrum skapas för kunskapsbildning och kunskapsbildning på regional nivå (avsnitt 4.1).

x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 7. Bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som har betydelse för patientens ställning samlas i en ny patientlag (avsnitt 4.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 8. Medborgarna skall kunna välja andra läkare än läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin som fast läkarkontakt (avsnitt 4.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Förutsatt att det gäller fasta läkarkontakter inom primärvården Regional utveckling 9. I varje län får en regionkommun (ersätter landstingen i nybildade större län, se kap.8) ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag, reglerat i en särskild lag om regionalt utvecklingsarbete (avsnitt 5.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Se i övrigt remissvar från Gotlands Kommun angående den regionala geografin 10. De statliga uppgifter och resurser som samverkansorganen förvaltat överförs till regionkommunerna. Också de uppgifter och resurser som samverkansorganen övertagit från landstingen överförs till regionkommunerna (avsnitt 5.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 11. Som en del av det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) skall regionkommunerna ange geografiska regionintressen, ett icke juridiskt bindande regionplaneinstrument (avsnitt 5.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Gotlands Kommun arbetar redan enligt förslaget genom att skapa ett gemensamt visionsdokument som innehåller dels ett regionalt utvecklingsprogram dels en översiktsplan. 12. Det skall i plan- och bygglagen (1987:10) anges att de kommunala översiktsplanerna skall innehålla ett avsnitt som redovisar hur regionintressena

beaktats (avsnitt 5.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: se ovan under p11 13. Det nuvarande länsanslaget ersätts av ett regionalt utvecklingsanslag, som i sin helhet disponeras av respektive regionkommun (avsnitt 5.2). X Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 14. Regionkommunerna får i uppgift att sköta den del av naturvården som har närmast anknytning till regional utveckling, med fokus på rumslig planering och friluftsliv, skötsel av naturreservat och annat fältarbete (avsnitt 5.2). X Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Om regionkommunen får ansvaret för och uppgiften att sköta del av naturvården måste också resurser tillföras regionkommunen. 15. Regionkommunerna övertar från länsstyrelsen uppgiften att regionalt anpassa, konkretisera och verka för de nationella miljökvalitetsmålen (avsnitt 5.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 16. Regionkommunerna övertar från länsstyrelsen den mer utvecklingsinriktade kulturmiljövården (avsnitt 5.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 17. Regionkommunerna skall själva få avgöra fördelningen mellan olika kulturinstitutioner i länet av de statliga medel som omfattas av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet (avsnitt 5.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 18. För att säkerställa kontinuitet och genomslag för de nationella kulturpolitiska målen skall respektive regionkommun teckna ett avtal med Statens kulturråd om den övergripande användningen av de statliga medel som omfattas av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet (avsnitt 5.2).

Tillstyrker huvudsakligen X Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Respektive regionkommun bör få besluta om användningen av statliga medel för den regionala kulturverksamheten 19. Uppgiften att fördela medel till regional projektverksamhet i fråga om jämställdhet överförs från länsstyrelserna till regionkommunerna (avsnitt 5.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Staten 20. Länsstyrelserna skall få i uppdrag att till regeringen redovisa tvärsektoriella kunskapsunderlag som en del i en modell för statlig samordning med ett territoriellt perspektiv (avsnitt 6.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 21. Antalet län bör reduceras väsentligt (avsnitt 6.4). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 22. Regionala indelningar inom staten bör anpassas till en ny länsindelning (avsnitt 6.4). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 23. Staten övertar ansvaret för kommunernas tillsynsuppgifter (avsnitt 6.5). Tillstyrker huvudsakligen X Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Gotland delar kommitténs uppfattning om att offentlig tillsyn i princip ska vara ett statligt ansvar och att den behöver samordnas bättre. Samtidigt måste man ta hänsyn till att myndighetsutövningen måste finnas nära medborgarna och vara hanterlig och begriplig i sin struktur. Tillsynsuppgifterna inom den kommunala verksamheten bygger på en god kännedom och en förmåga att förmedla kunskap inom olika verksamhetsområden kan den lokala tillsynen tillse att nationella regler efterlevs samtidigt som den lokala utvecklingen främjas. Några områden som är särskilt viktiga att bibehålla på kommunal nivå är miljötillsynen, räddningstjänsten och byggtillsynen. 24. Länsstyrelsen ges ett samlat ansvar för tillsynen inom länet (avsnitt 6.5).

Tillstyrker huvudsakligen X Avstyrker huvudsakligen Kommentar: se ovan kommentar 25. Regional tillsyn hos vissa tillsynsmyndigheter samlokaliseras med länsstyrelsen (avsnitt 6.5). X Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 26. En tillsynsdelegation inrättas vid länsstyrelsen, bland annat med uppgift att samordna och planera tillsyn (avsnitt 6.5). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 27. Staten skall kunna överlåta det praktiska utförandet av avgränsade tillsynsuppgifter till enskilda kommuner (avsnitt 6.5). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Den kommunala sektorn 28. Länsstyrelserna ges i uppdrag att särskilt följa utvecklingen i länens mindre kommuner (avsnitt 7.1). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 29. Kommuner som önskar inleda en process mot sammanläggning erhåller särskilt statligt stöd (avsnitt 7.1). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 30. En översyn görs av det kommunala utjämningssystemet med avseende på utfall i systemet vid kommunsammanläggningar, så att övergångsproblem undviks (avsnitt 7.1). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 31. Kommuner åläggs att redovisa i vilken form och kring vad de samverkar med andra kommuner (avsnitt 7.1). Tillstyrker huvudsakligen x Avstyrker huvudsakligen

Kommentar: Förslaget innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Kommunerna bör själva stå för den redovisningen till medborgarna. 32. Direktvalda regionala organ med egen beskattningsrätt får ett sammanhållet ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård (avsnitt 7.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 33. En ny geografi, nya uppgifter och ett nytt politiskt uppdrag motiverar en ny beteckning regionkommuner (avsnitt 7.2). x Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen En ny regional geografi UKommittén föreslår att en ny läns- och regionkommunindelning bör utformas enligt nedanstående sex kriterier (avsnitt 8.4) 34A. En gemensam läns- och regionkommunindelning som även statliga sektorsmyndigheter med regionindelning som regel skall följa. Gotlands kommun redovisar synpunkter i remissvar som följer de sex kriterierna Viktigt Mindre viktigt Kommentar: Gotlands kommun tillstyrker i princip kriteriet men menar att undantag kan göras av praktiska skäl. T.ex. kan en länsstyrelse ha tillsynen över fler än en regionkommun. 34B. Ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare och som inte utan starka skäl understiger en halv miljon invånare. Viktigt Mindre viktigt Kommentar: Mot bakgrund av Gotlands geografiska läge och nuvarande ansvarsfördelning utgör Gotlands invånarantal i sig inte ett hinder, bildare en egen regionkommun, förutsatt att en utvecklad samverkan genomförs med annan regionkommun. 34C. Att varje regionkommun har ett eget regionsjukhus, eller om så inte är möjligt etablerar ett institutionaliserat samarbete med en regionkommun som har ett regionsjukhus. Viktigt Mindre viktigt Kommentar: För Gotlands möjligheter att erbjuda hälso- och sjukvård på samma villkor som övriga Sverige är det nödvändigt med en institutionell samverkan med annan regionkommun.

Kommitténs förslag öppnar för en utveckling av vårt nuvarande samarbete med Stockholms läns landsting. 34D. Att varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser. Viktigt Kommentar: Mindre viktigt Gotlands kommun delar uppfattningen att forskning och utvecklingsresurser behövs för att stärka arbetet för hållbar utveckling och tillväxt. Högskolan på Gotland är en viktig resurs i det gotländska samhället. För att kunna bedriva forskning och utveckling med spetskompetens vid högskolan på Gotland behövs ett utökat samarbete med universitet i främst Stockholmsregionen. 34E. Att arbetsmarknadsregionerna, som de beräknas se ut 2030, utgör byggstenar i läns- och regionkommunindelningen och inte bör delas annat än om mycket starka skäl föreligger. Viktigt Kommentar: Mindre viktigt Det är Gotlands kommuns bestämda uppfattning att Gotland på grund av sitt geografiska läge, även i framtiden, kommer att utgöra en egen arbetsmarknadsregion. Det understryks också av Nuteks prognos. 34F. Att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. Viktigt Mindre viktigt Kommentar: Ö-läget i sig skapar en identitetskänsla. Gotlands kommun har idag en unik ställning: en kommun, med landstingsuppgifter och med det regionala utvecklingsansvaret, Sveriges starkaste kommun.

Gotlands kommun 2007-06-19 Bilaga 1 Ledningskontoret Ekonomienheten Åke Wennerberg UTKAST - tjänstemannasynpunkter Vad händer med utjämningssystemet vid egen regionkommun? Enligt SKL (Björn Sundström) bedömning kommer utjämningssystemet för regioner/landsting att finnas kvar även efter en eventuell sammanläggning av vissa landsting. Utjämningen kommer då att ske mellan de nya regionkommunerna. Om Gotland är kvar som egen region borde Gotland få utjämning i princip som för närvarande. Dock pågår också en översyn av utjämningssystemet som lämnat en delrapport under våren 2007. Vad slutrapporten får för konsekvenser för Gotland är inte känt men det kan finnas anledning till viss oro då trenden för närvarande tycks vara att minska utjämningen eller att införa nya faktorer som till exempel kompenserar höga lönekostnader. Detta gynnar inte Gotland. Om Gotland ingår i samma regionkommun som Stockholm blir situationen än mer komplicerad och osäker. Då får sannolikt inte Gotland (per automatik) någon egen utjämning för landstingsverksamheten utan Gotland får den medelstilldelning som beslutas av regionkommunens styre. När det gäller systemen för inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och reglering bör Gotland kompenseras av regionkommunen då denna sannolikt får betala något mindre till systemen ifall Gotland ingår och minskar skattekraften mm. Ett större problem uppstår för Gotlands kommun om regionkommunen fastställer en utdebitering på den nivå som nu gäller för Stockholms läns landsting dvs. 12,27%. En uppskattning av utdebiteringen för landstingsverksamheten på Gotland är svår att göra då landstingsverksamhet inte är något enhetligt begrepp pga. olika så kallade skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. En grov uppskattning är att utdebiteringen för landstingsverksamheten på Gotlanduppgår till ca 10 %. Således en differens jämfört med SLL på över 2%. Det är inte rimligt att höja landstingsskatten på Gotland till Stockholms nivå. Gotland får då den i särklass högsta utdebiteringen i riket. Alternativet att spara i den primärkommunala verksamheten motsvarande 2% i utdebitering innebär besparingar på ca 170 Mkr. Dock har SLL avsevärt högre andel av utdebiteringen för kollektivtrafik jämfört med Gotland. Detta kan eventuellt förhandlas om så att någon kompensation kan erhållas.

Problemet med stora skillnader i utdebiterig mellan landsting som ev. ska läggas samman är inte unikt för Gotland men i inget fall är skillnaderna så stora som för Gotland. Sammantaget blir slutsatsen utifrån skatteperspektivet att ett uppgående i regionkommun med Stockholm inte är möjligt om inte mycket speciella villkor kan medges. Vidare bör en noggrannare utredning göras avseende omfattningen av kommunens landstingsverksamhet samt (om denna är liten) eventuellt hur den primärkommunala verksamheten kan begränsas. I bilaga redovisas PM 2007-04-02 Landstingsverksamhet och andel av utdebiteringen. I bilagan redovisas en modell för beräkning av landstingsverksamhetens andel av den totala utdebiteringen. En parameter i modellen som är svår att beräkna och delvis måste uppskattas är vad som ska ingå i beloppet för landstingsverksamhet utöver hälso- och sjukvård. Uppskattningen 120 Mkr är sannolikt något för låg bl. avseende vissa poster på finansförvaltningen. Bilaga 2 2007-04-02 / ÅW Landstingsverksamhet och andel av utdebiteringen Landstingens/regionernas skattesatser varierar för närvarande i intervallet 9,42% - 10,89% om Stockholms läns landsting (SLL) med en skatt på 12,27% undantas. Variationerna i skattesatserna beror till stor del på olikheter i landstingens verksamheter, bl. a har så kallade "skatteväxling" genomförts mellan kommuner och landsting i varierande grad. Skatteväxlingar har genomförts 1992-2006 med 3,58-5,27%. Enligt SKL har skatteväxlingar genomförts mellan kommuner och landsting inom följande verksamhetsområden: Ädelreformen (Vård av äldre och psykiskt handikappade) Hemsjukvård - ordinärt boende Rehabilitering Psykiatri Omsorger om psykiskt utvecklingsstörda Särskola och särvux Gymnasieskola och Kollektivtrafik Vilka växlingar och resursöverföringar som genomförts inom Gotlands kommun mellan HSN och övriga nämnder är för närvarande inte utrett i alla delar. Detta har inte varit nödvändigt då kommunen är ansvarig också för landstingsuppgifterna

och hela den skattefinansierade verksamheten finansieras via den kommunala utdebiteringen. En uppskattning av vilken andel av utdebiteringen som avser landstingsverksamheten kan göras enligt följande: (1) Landstingsskatt: S% (2) Kommunal utdebitering: 33,10% (3) Egna totala skatteintäkter: 2674 Mkr (4) Generella statsbidrag till landstingsverksamheten: 311 Mkr (5) Hälso- och sjukvård: 967 Mkr (Budget 2007) (6) Beräknat belopp för landstingsverksamhet utöver hälso- och sjukvård (Folkhögskola, ambulanssjukvård, vissa bidrag, kollektivtrafik, delar av central administration och politikerorganisation mm): 120 Mkr (7) Del av lönereserv: 4 Mkr Följande ekvation kan ställas upp: (3) X (1) / (2) + (4) = (5) + (6) + (7) 2 674 x S / 33,10 + 311 = 967 + 120 + 4 S = 9,66 Den beräknade landstingsskatten blir således 9,66 %. Om statsbidraget tas bort ökar "landstingsskatten" med 3,84% till 13,50%. Utgångspunkt för beräkningarna tas i tabell över skatteintäkter och bidrag i Strategisk plan och budget 2007-2009. Vid bedömningar av skattesatsens storlek jämfört med andra landsting måste hänsyn tas till i vilken utsträckning skatteväxling skett. Vid direkt jämförelse har endast ett landsting lägre utdebitering än 9,66%. Villkor vid ev. anslutning till Stockholmsregionen Vid ev. anslutning till SLL måste rimligen en skatteväxling mellan Gotlands kommun och SLL genomföras. Denna måste grundas på analys av verksamheterna och andelar av utdebiteringen såväl för Gotlands kommun som SLL. Om Gotland ska betala 12,27 % i landstingsskatt så ska eventuellt delar av verksamhet som idag uppfattas som primärkommunala finansieras inom landstingsbudgeten. Om detta måste rimligen förhandlas. SLL som för närvarande har den högsta landstingsskatten i riket med 12,27 % har skatteväxlat 3,58 % vilket är förhållandevis lite. Bl. a finns kollektivtrafiken i SLL verksamhet. Kollektivtrafikens andel av utdebiteringen på Gotland är ca 0,53% vilket bedöms vara avsevärt mindre än i Stockholm. Hur mycket Gotland eventuellt måste vara med och betala är ännu för tidigt att säga.

Sammanfattning Ansvarskommitténs uppdrag har bestått i att analysera dagens samhällsorganisation och bedöma om det krävs förändringar av uppgiftsfördelning och struktur för att klara de utmaningar som de offentliga verksamheterna i framtiden kommer att ställas inför. Många av de problem som kommittén observerat har andra orsaker än strukturella och kräver därför andra typer av lösningar. Kommittén har endast lämnat förslag i de delar där den funnit att förändringar av uppgiftsfördelning och struktur är nyckeln till en bättre fungerande samhällsorganisation. Utredningsarbetet har bedrivits i löpande och i många fall i mycket nära kontakt med förtroendevalda och andra representanter för offentlig verksamhet och andra delar av samhället. Grundläggande utgångspunkter för en framtida samhällsorganisation (kapitel 2) I delbetänkandet Utvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123) presenterade kommittén sin analys av de utmaningar som samhällsorganisationen i framtiden kommer att ställas inför. I fokus stod växande anspråk på offentliga insatser till följd av demografiska förändringar, teknisk och vetenskaplig utveckling, nya värderingar, bättre informerade medborgare och nya politiska frågor. Också globaliseringen, det europeiska samarbetet och förmågan till en vidmakthållen vital demokrati utgör utmaningar. Kommittén har identifierat fyra förutsättningar för att hantera dessa utmaningar: utvecklingskraft (förmåga till utveckling och förnyelse), ett ökat medskapande, helhetssyn och minskad sektorisering, samt ökad tydlighet i ansvars- och uppgiftsfördelningen. 13

Sammanfattning SOU 2007:10 Kommittén har också identifierat sex principer för ansvarsfördelning i samhällsorganisationen: demokrati och legitimitet, finansiering, rättsäkerhet, likvärdighet, hushållning och effektivitet samt lägsta effektiva nivå. Särskild uppmärksamhet har kommittén ägnat åt vikten av ett medborgarperspektiv och behovet av likvärdighet. Mycket av kommitténs analysarbete har rört sektoriseringen och dess problem. Sektorisering är resultatet av en nödvändig, fortgående specialisering för att utveckla de offentliga verksamheterna och hantera en alltmer komplex omvärld. Sektoriseringen har dock avigsidor, inte minst för individer som har behov av insatser från flera sektorer samtidigt. Också inom tillväxt- och utvecklingspolitiken och i styrningen av kommuner och landsting skapar sektoriseringen problem. Sektoriseringen måste därför balanseras med tvärsektoriella, territoriellt baserade arbetssätt och perspektiv. Ett tvärsektoriellt arbetssätt är en förutsättning för att kunna hävda horisontella mål som jämställdhet, hållbarhet och integration. I fokus för ansträngningarna att åstadkomma ett mer tvärsektoriellt arbetssätt står den regionala samhällsnivån. Jämfört med den nationella och den lokala nivån är den i dag oöverskådlig och splittrad, med ett stort antal aktörer med oklara och ofta överlappande uppgifter och en regionindelning som skiftar från sektor till sektor och som ytterligare försvårar samordning. Samtidigt har behovet av en fungerande regional nivå ökat, som ett sätt att åstadkomma ett tvärsektoriellt och territoriellt baserat arbetssätt. För att råda bot på dessa strukturella svagheter föreslår kommittén en ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning och en gemensam regionindelning för staten och den kommunala sektorn. Vad gäller regional utveckling har ett utvecklingsuppdrag av självstyrelsekaraktär skiljts från ett mer renodlat statligt myndighetsuppdrag. Som en följd av detta föreslås att landstingen ersätts av direktvalda regionkommuner med ett sammanhållet ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Samtidigt får nya länsstyrelser, som statens företrädare i länet, i uppdrag att samordna statliga verksamheter, bedriva tillsyn och 14

SOU 2007:10 Sammanfattning redovisa tvärsektoriella kunskapsunderlag till regeringen. En förutsättning för dessa reformer är en ny, gemensam läns- och regionkommunindelning med väsentligt färre enheter än i dag. En hållbar välfärd kräver långsiktighet. Samtidigt vill kommittén understryka vikten av att ett strukturellt betingat förändringsarbete inleds omgående, så att en reformerad samhällsorganisation är på plats och har hunnit etableras när de demografiska och samhällsekonomiska förutsättningarna blir akuta med början 2020 och framåt. Staten och den kommunala sektorn (kapitel 3) En effektiv användning av offentliga resurser kräver utrymme för lokala och regionala avvägningar och prioriteringar. Ett stort mått av kommunal självstyrelse är därför avgörande för att det offentliga välfärdsåtagandet också på längre sikt skall kunna fullföljas. Samtidigt finns det ett starkt och legitimt nationellt intresse av att styra den kommunala verksamheten. Det gäller inte minst behovet av att värna och vidareutveckla likvärdigheten i välfärdstjänsterna. Det medför att ansvaret för de flesta välfärdstjänster i praktiken delas av staten och den kommunala sektorn. Relationen mellan staten och den kommunala sektorn uppvisar i dag vissa brister i tillit och dialog. Statens styrning av kommuner och landsting är sektoriserad, dåligt samordnad och oprioriterad. Kunskapen om dess effekter är bristfällig. Få avvägningar görs av hur enskilda styrmedel påverkar andra verksamheter. Ett stort antal styrmedel används parallellt utan kunskap om vilka effekter de har. Ibland upplevs också styrsignalerna som motstridiga. För att lösa dessa strukturella problem föreslås att den statliga styrningen inriktas på normering, samtidigt som användningen av andra styrmedel begränsas. Den statliga styrningen av välfärdstjänsterna bör ta tillvara de fördelar som ligger i en utvecklad kunskapsstyrning. Det kräver utvecklade system för nationell informationsförsörjning, vilket i sin tur förutsätter att staten tar ett tydligare ansvar för nationell uppföljning och utvärdering av välfärdstjänsterna. För att uppnå en god effektivitet bör informationsförsörjningen ske i nära samverkan med den kommunala sektorn och andra aktörer. Regeringen bör också utarbeta en samlad och sektorsövergripande strategi för styrningen av den kommunala sektorn. Mål- 15

Sammanfattning SOU 2007:10 sättningen bör vara en ändamålsenlig statlig styrning som värnar om likvärdighet, bidrar till att de kommunala verksamheterna kan uppnå nationella mål samt ger goda förutsättningar för en effektiv lokal och regional anpassning och utveckling. Regeringen bör vidare låta utreda hur den nationella informationsförsörjningen för kommunala verksamheter kan utvecklas. För att förbättra samspelet föreslår kommittén en fastlagd ordning för samråd mellan staten och den kommunala sektorn. Samrådet skall behandla principiellt viktiga frågor som rör relationen mellan staten och kommunerna, kommunernas ekonomi och finansiering samt kommunal lagstiftning. För genomförandet av samrådet inrättas en delegation inom Regeringskansliet. Regeringen bör årligen till riksdagen redogöra för delegationens verksamhet. Hälso- och sjukvård (kapitel 4) Ett decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem där olika huvudmän prövar olika lösningar och sprider risker och kostnader för utvecklingsarbetet främjar såväl utvecklingskraft som effektivitet. Samtidigt är det av vikt att huvudmännen har en viss storlek för att klara de utmaningar de i framtiden kommer att ställas inför, inte minst vad gäller kunskapsbildning, kunskapsspridning och långsiktigt utvecklingsarbete. Därför föreslås att landstingens uppgifter inom hälso- och sjukvården övertas av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner. Varje regionkommun bör ha ett regionsjukhus eller, om detta inte är möjligt, etablera ett institutionaliserat samarbete med en regionkommun som har det. Den statliga styrningen av hälso- och sjukvården bör renodlas mot normering. Antalet styrformer begränsas, särskilt styrformer med oklar status som överenskommelser, handlingsplaner och tillfällig projektfinansiering. Styrningen bör inriktas på medborgarens rätt till likvärdig hälso- och sjukvård. Kunskapsstyrningen av hälsooch sjukvården föreslås stärkas genom att ett ramverk inrättas: 1. Den statliga kunskapsstyrningen samordnas. Myndigheternas arbete med kunskapsutveckling och kunskapsförmedling samordnas för att öka tydligheten gentemot kommuner och lands- 16

SOU 2007:10 Sammanfattning ting. Förslaget innebär förändringar av respektive myndighets instruktion. 2. Regionala kunskapscentra skapas, som skall svara för kunskapsbildning och kunskapsspridning och samspela med den nationella nivån. De föreslås regleras genom en bestämmelse i hälsooch sjukvårdslagen. 3. Staten ges ett tydligare ansvar för nationell uppföljning och utvärdering. Kommittén föreslår att en utredning tillsätts med uppgift att tydliggöra rollfördelningen på nationell nivå och förbättra den nationella uppföljningen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat. Vidare bedömer kommittén att det finns skäl att bryta ut tillsynen över hälso- och sjukvården från Socialstyrelsen. En ökad samordning bör ske med tillsynen över socialtjänsten. Kommittén föreslår också att bestämmelser som har betydelse för patientens ställning i hälso- och sjukvården förs samman i en patientlag. Syftet med lagen är att öka överskådligheten, främja kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt stärka respekten för den enskilda patientens integritet, självbestämmande och människovärde. Lagförslaget innehåller bestämmelser om patientens självbestämmanderätt och inflytande över vården, fast läkarkontakt, medicinsk bedömning med mera, skyldighet att informera patienten, patientens rätt att ta del av sin journal, rättelse och förstörande av patientjournal, skyldighet att utfärda intyg om vården, patientnämnder, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, samt patientens rätt till ersättning för skador. Liksom nuvarande lagstiftning anger lagförslaget främst de skyldigheter som vårdgivarna har gentemot medborgarna. Endast ett fåtal bestämmelser innehåller för patienterna utkrävbara rättigheter. Rätten att välja en fast läkarkontakt föreslås bli stärkt och utvidgad genom att medborgarna även skall kunna välja andra läkare än specialister i allmänmedicin. Medborgarnas möjligheter att ta del av information om hälso- och sjukvårdens resultatkvalitet, process- 17

Sammanfattning SOU 2007:10 kvalitet och effektivitet bör stärkas, samtidigt som informationens användbarhet utvecklas. Den statliga styrningen bör innebära att huvudmännen ges ett väldefinierat ansvar, som även ger dem handlingsfrihet. På så sätt kan olika lösningar prövas för samverkan mellan hälso- och sjukvård och företagshälsovård, liksom mellan skola, socialtjänst och primärvård. Likaså kan det bli aktuellt med samverkan mellan myndigheter för att samordna bemötandet av medborgare utanför arbetsmarknaden som även har andra behov av vård och stöd. Det finns vidare skäl att överväga en ändrad uppgiftsfördelning inom missbruksvården för att ge landstinget det övergripande ansvaret för vård och behandling. Regional utveckling (kapitel 5) Ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling är i dag splittrat på alltför många aktörer, och uppgiftsfördelningen varierar från län till län. Därtill är dagens länsindelning dåligt avpassad för en effektiv regional utvecklingsplanering, och regionindelningen skiljer sig åt från sektor till sektor. Följden har blivit en fragmenterad tillväxt- och utvecklingspolitik samt en svag och svåröverskådlig regional samhällsorganisation. Därför vill kommittén föra samman ett antal uppgifter till ett bredare, mer tvärsektoriellt regionalt utvecklingsuppdrag, som ett komplement till den dominerande sektorspolitiken och som en förbindelse mellan sektorer av betydelse för hållbar utveckling och tillväxt. Detta regionala utvecklingsuppdrag vill kommittén ge till de nybildade regionkommunerna. Samtidigt renodlas länsstyrelsernas uppgifter till ett utvecklat myndighetsuppdrag med fokus på statlig samordning, tillsyn, tillstånd och annan rättstillämpning samt uppföljning, utvärdering och tvärsektoriell kunskapsbildning (jämför med Staten nedan). Härigenom förtydligas rollerna, och grunden läggs för ett legitimt regionalt ledarskap, direkt demokratiskt förankrat i länet. Det är att se som en del av den kommunala självstyrelsen. Detta innebär dock inte att regionkommunerna, konstitutionellt eller i något annat avseende, är överordnade kommunerna. Det regionala utvecklingsuppdraget spänner över ett flertal politikområden och berörs av en rad författningar. För att tillgodose behovet av en sammanhållen och överblickbar reglering har kom- 18

SOU 2007:10 Sammanfattning mittén utarbetat ett förslag till lag om regionalt utvecklingsarbete, med fokus på regionkommunernas uppgifter. Dessa föreslås vara: 1. att utarbeta och besluta om regionalt utvecklingsprogram (RUP) för länet, samt att leda och samordna arbetet med detta; RUP skall - ange geografiska regionintressen, ett icke juridiskt bindande regionplaneinstrument samt - innehålla en indikativ regiontrafikplan, 2. att utarbeta förslag till regionala program inom den europeiska sammanhållningspolitiken samt att senast 2014 överta uppgiften att bereda och ta ställning till ansökningar om bidrag från strukturfondsprogram; senast 2014 bör också programstrukturen anpassas efter regionkommunindelningen, 3. att besluta om användningen av det regionala utvecklingsanslag som föreslås ersätta det så kallade länsanslaget, 4. att leda och samordna arbetet med regionala tillväxtprogram, 5. att i samverkan med främst länsstyrelsen verka för att landsbygdspolitiken integreras i det regionala utvecklingsarbetet, 6. att besluta om länsplan för regional transportinfrastruktur, 7. att bedriva lokal och regional kollektivtrafik, 8. att bedriva regionalt folkhälsoarbete, 9. att bedriva regional naturvård, vilken, utöver landstingens åtaganden inom området, föreslås bestå i planering och friluftsliv, skötsel av statliga naturreservat och annat fältarbete, 10. att regionalt anpassa, konkretisera och verka för de nationella miljömålen, 11. att bedriva regional kulturmiljövård genom att bland annat besluta om användningen av den del av kulturmiljövårdsanslaget som fördelas regionalt, 12. att bedriva regional kulturverksamhet, vilket, förutom landstingens omfattande åtaganden inom området, består i att fatta beslut om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner, samt 13. att bedriva regionalt jämställdhetsarbete. 19