Handlingsplan mot hot och våld för hälso- och sjukvårdspersonal. Hot och våld inom vården - riktlinjer Våld kan inte accepteras Våld och hot om våld kan och ska inte accepteras inom vården lika lite som i samhället i övrigt. Men för att kunna bemöta och hantera aggressionshandlingar måste vi ha en gemensam syn på och ett väl genomtänkt förhållningssätt till sådana. Förebyggande arbete För att undvika att utsätta sig för våld och hot situationer måste personalen inom vården arbeta förebyggande och ändå vara förberedd på denna typ av händelser eftersom risken för aggressionsutbrott kan vara stor hos labila och/eller psykiskt sjuka människor. Även människor utan tidigare känd psykisk ohälsa kan under stark stress eller frustration eller i svår kris reagera med aggressivitet. I det förebyggande arbetet är empatisk förmåga viktigt liksom att personalen förstår förloppet bakom en aggressionshandling. Där kan patienten själv bidra med mycket information liksom anhöriga och andra som känner patienten väl. Personalen måste så långt som möjligt undvika att framkalla aggressivitet hos patienterna. Dock måste aggressiviteten som känsla tillåtas när den dyker upp så att den kan bearbetas. En stor del av det terapeutiska arbetet går ut på att lära patienterna konstruktiva sätt att uttrycka sin aggressivitet på. Ett sätt kan vara att ge personalgruppen handledning och stöd. Aggressiva känsloyttringar, t ex bristande förmåga att kontrollera och styra sina impulser, kan i sig vara en del av patientens problematik. Det är då viktigt att bedöma aggressiviteten utifrån en helhetsbedömning av patientens psykiska tillstånd. Psykisk sjukdom liksom demenssjukdom och hjärnskador kan ge en förvrängd bild av verkligheten och aggressiviteten kan vara uttryck för kaos, rädsla och otrygghet. Vårdklimatet är viktigt Personalen ska bemöta patienterna på ett lugnt, samlat och framförallt mycket tydligt sätt. Miljön i sin helhet bör präglas av lugn och ro vilket kan inverka positivt på patienten. Det gäller att skapa trygghet och i denna trygghet låta patienten komma till tals och få uttrycka sig. Personalen måste lyssna och försöka förstå vad han eller hon vill förmedla. Rumsligt revir Många patienter vet att de har svårt att hantera sina impulser. Det är då viktigt att de får ett ordentligt rumsligt revir och att personalen inte kommer dem för nära. Träng inte in patienten i ett hörn, varken fysiskt i rummet eller psykiskt. Kom ihåg att patienten kan vara påverkad av t.ex. anestesi. I dessa fall är det bra att låta patienten vakna i lugn och ro för att undvika aggressivitet. Tänk också på att alltid själv ha ryggen fri och en möjlighet att snabbt ta dig från platsen om du ändå skulle råka ut för någon form av övergrepp eller våld. Personalen ska undvika ensamarbete och se till att lämpliga dörrar är låsta på kvällar och nätter. [Process] Birgitta Forsberg Einar Lantz 1 av 6
När det gäller möbler och inredning finns det mycket som talar för att en ombonad miljö i sig minskar aggressioner. Det är också viktigt att fundera på hur man ska möblera exempelvis expeditioner. Undvik att ha saker som kan användas som tillhyggen inom räckhåll för besökare, t ex brevknivar, saxar och tunga vaser. Stickvagnar med kanyler och sprutor är inte lämpligt att ha framme. Identifiera risker Arbetsgivaren i samarbete med arbetstagarna måste identifiera riskfaktorer och riskbeteenden. Riskfaktorer kan vara drogpåverkan, tidigare våldshandlingar, dålig självkänsla, låg frustrationströskel, tidigare motgångar och/eller psykotiskt beteende liksom demens och hjärnskador. Riskbeteende är mycket individuellt och kan ta sig uttryck i form av spänd kroppshållning, svårigheter att sitta stilla, koncentrationssvårigheter, allmänt utagerande beteende, pressat tonfall vid tal m m. Ta inför varje nytt möte reda på så mycket som möjligt om patientens bakgrund för att förbereda dig på eventuella aggressioner. Vi människor har nämligen ofta en tendens att reagera i mönster, att upprepa våra handlingar. Eventuell tidigare dokumentation kan användas till att söka efter mönster i aggressionerna. Arbetsrutiner Vid verksamhet där det kan förekomma hot och våld ska det finnas ett speciellt handlingsprogram med riktlinjer och rutiner. Riktlinjer och rutiner ska ständigt repeteras och revideras på personalmöten och ingå som en del i informationen till nyanställd personal och studenter. En checklista för denna information kan vara mycket användbar på många arbetsplatser. Riktlinjer och rutiner ska alltid följas eftersom ett konsekvent handlande skapar trygghet för såväl arbetstagare och den enskilde patienten. Klädsel Det kan vara lämpligt att fundera på om vissa typer av kläder och smycken kan utgöra riskfaktorer, t ex halsdukar, scarves och halsband. Utmanande klädsel får inte förekomma. Nyckelband som personalen har runt halsen är vanligt och kan vara en risk om en patient vill skada. När en hotsituation uppstår Även om det förebyggande arbetet fungerar tillfredsställande går det ibland inte att undvika hotsituationer. Eftersom det då är fråga om en akutsituation med hög stressnivå för alla inblandade parter är det viktigt att ha en inlärd handlingsberedskap. När en hotsituation uppstår ska en eller två personer försöka lugna patienten samtidigt som de måste vara beredda på att bli fysiskt angripna. Övrig personal ska finnas i bakgrunden. Om det finns alltför många personer i närheten kan patienten uppleva det som provocerande upptrappning. Om läget blir ohållbart ska all personal kunna utföra de uppgifter som krävs för att bemästra situationen. Det innebär utöver att larma bl a följande: [Process] Birgitta Forsberg Einar Lantz 2 av 6
Ge patienten gott om fysiskt utrymme. Vänd inte ryggen till om du inte måste. Se till att du har en reträttväg. Var uppmärksam på ditt eget kroppsspråk. Hastiga rörelser kan verka hotfulla. Eftersträva ett lugnt bestämt men samtidigt avslappnat kroppsspråk. Försök att få en samtals- eller ögonkontakt med patienten. Gå inte för nära en person som är hotfull. Tänk på reviravstånd respektive slagavstånd. Om man har en bärande relation till patienten kan kroppskontakt vara lugnande. Viktiga telefonnummer vid hot om våld. Polisen 112 eller 114 14 Kurator, växeln 99 Företagshälsovården 76144 Handlingsplan för hur personalen inom ambulanssjukvården i östra Norrbotten agerar vid hot och våld Vår uppgift inom ambulansssjukvården är att transportera in patienter med vårdbehov till sjukvårdsinrättningar. Vi skall tillgodose de behov som uppstår. Men vi skall i möjligaste mån inte utsätta oss för onödiga risker. Detta kan till exempel vara att utsätta sig för våld och hot av patienter eller andra personer i den hjälpsökandes närhet. Hur förebygger vi mot hot och våld. Vid larm till kända tillhåll för missbrukare eller andra personer som tidigare visat aggressiva tendenser skall polis utkallas för att kunna bistå ambulanspersonalen. Detta skall påpekas till SOS Alarm om det inte har skett, så de kan larma ut polisen innan personalen åker ut på larmet. Ambulanspersonalen tar ny kontakt med SOS Alarm när är på hämtplats och ingen polis har kommit. Att uppträda lugnt och sansat och på inget sätt provocera den hjälpsökande. Aldrig gå upp ensam till den hjälpsökande. Tag med nödvändig / tänkbar utrustning och gå upp tillsammans. Om situationen blir hotfull, backa tillbaks för att hålla ett säkerhetsavstånd. Problem uppstår i östra Norrbotten under kvällar, nätter och helger då det finns få poliser i tjänst. Det bör påpekas att ambulanspersonalen under inga omständigheter har några som helst polisiära skyldigheter eller befogenheter. Om ingen polis kan komma inom överskådlig tid. Vilket som är en acceptabel tidsrymd får bedömas från fall till fall. Det som bedöms är vilket Prio som larmet har. Kontakt med ansvarig läkare på sjukhus / vårdcentral. En värdering av eventuell skaderisk för personalen om de går in till den hjälpsökande. Vilka andra resurser finns att tillgå, t.ex. extra ambulans, och vilket värde det har. Man bör beakta två synpunkter : onödig väntetid för den hjälpsökande kan utlösa aggressiva tendenser och ambulanspersonal är inte lika utsatta för våld och hot som poliser, då vi har en annan funktion i samhället. [Process] Birgitta Forsberg Einar Lantz 3 av 6
Avvikelserapport skrivs om polis ej kommer eller blir mycket försenade. Kopia av avvikelserapporten skall skickas till ortens polisstation. Kommunikationsutrustning. Mobiltelefon medtas till alla patienter. Överfallslarm installeras på varje ambulans Mobitex utrustning. Bärbar kommunikationsradio om sådan finnes medtas till patienter där man kan förvänta sig problem. Överfallslarm skall installeras på dessa. Överfallslarm. Lokala föreskrifter om vilka som skall larmas vid överfallslarm. Alla som arbetar inom ambulanssjukvården skall var väl förtrogna med hur larm aktiveras och vilka som larmas. Överfallslarm gällande Kalix - vid överfallslarm ringer SOS alarm: 1 Polisen, SOS-alarm ringer vakthavande i Luleå, som dirigerar ut närmast lämpliga polisbil. 2 Närmast lediga ambulans. Hur larmar man Mobitex - tryck två gånger på överfallsknappen ( NÖD )så utlöser det ett larm hos SOS-alarm. Ericsson, bärbar kommunikationsradio, tryck två gånger på knapp märkt med röd triangel. Uppföljande åtgärder i samband med hot och våld. Ansvar för uppföljande åtgärder är alltid ett arbetsgivaransvar. Säkerhetsregler och beredskapsplaner ska träda i kraft vid en krissituation och den som har drabbats ska få ett gott krisomhänder - tagande. Att samla alla inblandade och samtala efter en krissituation har stor betydelse för personalens förmåga att bearbeta händelsen. Debriefing är ett sätt att hantera det som hänt. Kurator hjälp kan erbjudas. Efter hot mot liv och hälsa kan ett strukturerat gruppmöte behövas för att stabilisera situationen och förebygga bestående negativa känslor och underlätta återhämtningen. Sådana möten följer ett bestämt mönster och leds oftast av en eller två experter. Omedelbart omhändertagande av en drabbad arbetskamrat. Lyssna aktivt. Försök inte att släta över eller hitta omedelbara lösningar. Bekräfta upplevelser och känslor. Fråga och hjälp till att uttrycka det som är svårt att säga. Ge den vård och omsorg som en person i chock behöver. Informera om vidare möjlighet till hjälp. Kontakta företagshälsovården och/eller kurator. Anmälan och dokumentation. Arbetsskadeanmälan ska alltid göras när personal har utsatts för våld. Verksamhetschefen är ansvarig för bedömning och eventuell anmälan till arbetsmiljöinspektionen enligt AFS 1993: 2 (Våld och hot i arbetsmiljön). [Process] Birgitta Forsberg Einar Lantz 4 av 6
Polisanmälan ska göras om situationen kräver det. System för dokumentation och rapportering av våld och hot ska finnas. Rapporteringen bör innehålla personuppgifter om den drabbade, en beskrivning av händelsen, vilka åtgärder som vidtagits med anledning av händelsen och vilka anmälningar som har gjorts. Regelverk. AFS 1993:2 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. AFS 1999:7 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd. AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. SOSFS 1996:23 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt 5 lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering. SOSFS 1996:24 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården. Källa: Arbetsmiljöverket och Landstingets hemsida [Process] Birgitta Forsberg Einar Lantz 5 av 6
Tillbudsrapportering. Tillbudet Våld och /eller hot om våld Övrigt tillbud 1 Tillbudet inträffade dagen den.... 20.. klockan.. 2 Var inträffade tillbudet?. 3 I vilket arbetsmoment?.. 4 Beskriv vad som hände?.. 5 Vad tror du orsakade tillbudet?... 6 Vad kunde tillbudet resulterat i?... 7 Vilka åtgärder behövs för att inte tillbudet ska upprepas?... Är tillbudet anmält till Arbetsmiljöinspektionen enl arbetsmiljöförordningen 2? Ja Nej Rapporten upprättad den../.. Namn:. Personnr:. Arbetsplats:. Underskrifter: Chef. Skyddsombud [Process] Birgitta Forsberg Einar Lantz 6 av 6