1. Elghammar. Motivering: Herrgårdsmiljö där anläggningen räknas som det främsta exemplet i landet på empirstil.

Relevanta dokument
FRILUFTLIV OCH TURISM

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

byggelse får uppföras och hur den bör utformas. Bostadsbyggandet ska öka för att möj lig gö ra ökad inflyttning till kommunen.

KULTURMILJÖ KULTURMILJÖ. Riksintressen

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat.

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ?

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Alings ås Sven Jo nas son Ste fan By dén

Tranor och grågäss runt Draven

Långfredagens högtidliga förböner

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde

11 Cykelturer i Gnestabygden

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

nationella miljökvalitetsmål

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

KULTURMILJÖ KULTURMILJÖ. Riksintressen

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Historiska lämningar i Kråkegård

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

NATUR. natur. Landskapet. Nationella miljömål. Kommunala mål. Riksintressen

Boplats och åker intill Toketorp

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Star ta Pro/ENG I NE ER

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde...

G n e s t a h ö j d e n informationsskrift

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Södermanlands län (D) enligt 3 kap 6 miljöbalken

Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72

Kulturlämningar och skogsbruk

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Halvårsrapport. Ökad omsättning och förbättrat rörelseresultat. Januari juni April juni 2019 JANUARI JUNI 2019

Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Inför jordvärme i Bona

Kapitel 10. Riksintressen

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Kulturmiljö. Solnas kulturmiljöer MÅL OCH INRIKTNING

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Ack du min moder (epistel nr 23)

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Riksintressen för kulturmiljövården Södermanlands län (D)

Riksintresse för kulturmiljövården. Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs (D41) KUNSKAPSUNDERLAG

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

Fader Berg i hornet stöter (epistel nr 3)

Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården. Preliminär version. Ste fan By dén, Åsa Gra nath

Luftledning till jordkabel i Dunkers-Sundby

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Välkommen. B ƒ Þ. E ƒ Þ. Hej vad. E ƒ Þ. E ƒ Þ. E ƒ Þ. Och vi klap. Hej vad heter du?

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Lilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå %, all tid hög re än steg 1

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

CENTRA LAP PA RAT 106 INSTALLATIONSANVISNING Best.nr: 12120

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Holmen Delsbos älgförvaltningsområde

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik

3 (3) MSEK -8 (-10) MSEK 133 (136) MSEK -16 (-15) MSEK (16 998) SEK 194 (199) MSEK BY THE WAY

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

DEMO Tillhör Runow media AB

Transkript:

KULTUR KULTUR Nationella miljömål Kommunala mål Riksintresse för kulturmiljövården Övriga intressanta kulturmiljöer Kulturreservat Byggnadsminnen Fornminnen Kyrkor och kyrkmiljöer Industrimiljöer Riktlinjer / strategi Karta 3 Kultur

KULTUR Nationella miljömål 9 Ett rikt od lings land skap 11 God bebyggd miljö Kommunala mål En levande bygd med upplevelsen av särpräg lad natur, kultur och historia (ur plan för besöksnäringen) Vårda och levandegöra kommunens kultur arv (ur Plan för besöksnäringen) Riksintressen för kulturmiljövården Miljöbalken 3 kap 6 Det finns sex områden av riksintresse för kulturmiljövården inom Gnesta kommun. Enligt miljöbalkens bestämmelser (MB 3 kap 6 ) ska dessa områden skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Riktlinjer: Inom riksintresseområdena är det särskilt vik tigt att vara varsam vid placering och utform ning av nya byggnader och vid om- och till bygg na der. Särskilda krav på ut form ning, ma te ri al val och färg kan ställas med stöd av plan- och bygglagens (PBL:s) generella bestämmelser. Större för änd ring ar inom riks in - tres se om rå de na ska prö vas genom de talj plan. 1. Elghammar Herrgården ligger naturskönt längst ut på en halvö i sjön Lockvattnet. Ekskogar samt rester av alléer utmed till fart sväga rna ger, trots skogs sav verk ning ar och planteringar, herrgårds ka rak tär åt land ska pet. En engelsk park om ger herrgården. Herrgårdsmiljö där anläggningen räknas som det främsta exemplet i landet på empirstil. Elghammars man gårds bygg nad ritad av italie na ren Quarenghi omkring 1810 i empirstil samt bo stä der och eko no mi bygg na der i nyklassicistisk stil. Området ligger inom för djup ning av över sikts - pla nen för Båvenområdet med riktlinjer som anger res trik tio ner för nybebyggelse. För del av området gäller strandskydd. Elghammars gård är bygg nads min ne. Fornlämningarna skyddas enligt kulturminneslagen. 2. Eriksgatan - från Önnersta till Penningby På sträckan Önnersta - Penningby är Eriksga tan en välbevarad ål der dom lig grusväg som går parallellt med väg 223. Den följer i stort de nord-sydliga höjd sträck ninga rna och passe rar genom Önnersta och Axala byar. Be byg - gel se finns även vid Ekeby. Vägmiljö, förhistorisk och med el ti da vägsträck ning som tillhört övergripande samfärd sel stråk, troligen den forna Eriks ga tan. Slingrande väg sträck ning med vägbankar, sten valvs bro ar och intakta milstolpar. Vägen går delvis genom gamla utmarker med bl a häradets av rätt nings plats, gravfält, en run rist ning, fornborg och bronsåldersrösen. Bybildning med ål der dom lig bebyggelse. Gäst gi var gård vid Önnersta. Ekeby reglerade radby. Stor del av området ligger inom Båvenplanen med restriktioner för till kom man de be byg - gel se. Delar av vägen är forn läm ning och skyddas i lik het med övriga forn läm ning ar som grav fält och runstenar i kul tur min ne sla gen. 3. Gnesta stationssamhälle Västra stambanan började byg gas 1857. Samhäl let växte fram ur den första be byg gel sen i betesmarken i Gnesta hage på bergets norra sida. Detta område var nästan helt be byggt på 1880-talet. De anspråkslösa bo stads hu sen i trä ligger tätt med små trä går dar med smala gator och utsikt över sjön. Vid Östra Storga tan är husen mer påkostade. Här lig ger f d Järn vägs ho tel let, Stora Hotellet och sta tions - bygg na den från sekelskiftet. kultur 21

kultur Stationssamhälle från västra stam ban ans till komst med stadsmässig be byg gel se som speg lar järnvägsortens framväxt från 1857 till mo dern tid. Plan med stadsmässiga drag med bebyggelsen vänd mot järnvägen och bostadsbebyggelse från järn vä gens första tid till decennierna kring se kel skif tet. Bakom detta ett område med små ska lig ore gel bun den bebyggelse från sam häl lets för sta tid. Området är detaljplanelagt och ingår i fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort. 4. Gåsinge - Dillnäs Mellan Storsjön och Klemmingen samt runt Nyck el sjön och Avlasjön breder den odlade jor d som utgör den centrala bygden i Gås in ge - Dillnäs och Kattnäs sock nar ut sig. Mot norr och väster bildar Mälarmården en mar kant gräns. Blacksta och Kattnäs är byar från med el ti den. Södertuna var sä tes gård på medel ti den. Bruksherrgården Skepp sta och Heby gård härstammar från 1700-talet. Centralbygd sedan bronsåldern med lång be byg gel se kon ti nu i tet i läsbart öppet od lings - land skap. Spår från brons ål derns bosättningar (skärvstens hö gar och gra var samt hällristningar). Gravfält från äld re och yngre järn ål der samt runstenar. I miljön ingår med el tid skyr kor. Enskilda miljöer är Heby 1700-talsgård, Blacksta och Avla reg le ra de rad by ar och Dillnäs kyrkby samt Skepp sta, un der 1500-talet grundade järnbruk med såg och kvarn, samt Närlunda herrgård. Fornlämningar och kyrka skyddas enligt kulturminneslagen. Heby herr gård är bygg nads - min ne. Skeppsta, foto Bengt A Lundberg, källa Riksantikvarieämbetet 5. Ånhammar Vid sjöarna Dunkern och Misteln utbreder sig ett böljande landskap som präg las av flera hund ra års jordbruk på godset Ånhammar och det numera försvunna säteriet Järna. Od lings land ska pet bryts tvärt i norr av en för kast nings brant, ovanför vilken Mälarmårdens häll mar ker vidtar. Ånhammar har avsatt skogs om rå de vid Dunker som na tur park. Herrgårdslandskap präglat av 1600-tals-säterier. Godsen Ånhammar, Ekensholm och Vadsbro är säteribildningar från 1600-talet medan god set Dunkershäll är skapat genom gårdssam man slag ning ar efter laga skiftet. På Ånhammar finns ett flertal torp och ar be - ta r bo stä der, en stor såg vid Glömnäs samt en kvarn. Dunkers sockencentrum. Fornlämningsrik dalgång med äldre väg nät, grav fält, forn bor gar och runstenar. Fornlämningar som forn borg, runstenar och gravfält skyddas enligt kulturminneslagen. 6. Jälund Riksintresseområdet ligger till stör re delen i Flens kommun (Saxängen, Sörby) och omfat tar de många flikiga halv ö ar na i Båven. Det är en jordbruksbygd med bybebyggelse, gårdar, en mindre herrgård samt många fornläm ning ar. Jälund, foto Jan Norrman, källa Riksantikvarieämbetet 22

För det inre av Sörmland typiskt småbrutet od lings land skap med sam man hål len bebyg gel se och specifik fornlämningsbild från brons ål der och äldre järnålder. Uppodlade dalsänkor mellan skogsklädda eller betade bergs- och moränhöjder. Ovanligt många ensamma eller i små grupper liggande rösen och stensättningar med stenfyllning samt två grav häg na der, en vallanläggning, en fornborg och ett gravfält. Byar med 1800- och tidigt 1900-talsbebyggelse. Avgärdarhemmanet Saxäng med mindre herr gård san lägg ning från 1914-1917. Fördjupning av över sikts pla nen för Båven. För del av området gäller strand skydd. Forn läm - ning ar skyddas enligt kulturminneslagen. Länstyrelsen kommer troligen att föreslå att Skottvångs gruva (se under nästa rubrik) in klu de ras i riksintresset för kul tur min ne s- vår den vid Åkers styckebruk. Övriga intressanta kulturmiljöer Gällande bestämmelser enligt miljöbalken Områden, som har betydelse från allmän synpunkt p g a kulturvärden, ska så långt möjligt skyd das mot åt gär der som på tag ligt kan ska da kul tur mil jön. Utformning och placering av tillkommande be byg gel se bör göras med stor omsorg så att de föl jer traditionen på platsen. Med stöd av plan- och bygglagens generella regler kan krav på ut form ning, materialval och färg ställas. Inom Gnesta kommun finns följande områden av in tres se för kulturmiljön: N47 Grind viks kvarn - Lilla Brandsbol - Finnvik, kvarnmiljö N48 Solberga - Harlinge - Kvegerö, jord bruks - bygd med tre gårdar och forn läm ning ar N49 Sörby - Torsåkers kyrka, jordbruksbygd med kyrka, herrgård och forn läm ning ar N50 Mälby - Hårby, jordbruksbygd med två min dre herr går dar N52 Bjursnäs Gård N54 Ja kobs berg - Videbynäs, herrgårdsmiljö N55 Björnlunda kyr ka - Björn lunda går den - Skenda, sockenkyrka, prästgård, bebyg gel se och fornlämning N56 Frustunadalen, byar, går dar och fornläm ning ar i jord bruks bygd N57 Hällesta, by och torpställen N58 Frustuna kyrka, kyrka och prästgård N60 Jord ans torp - Herrökna - Gryts kyrka - Gra ne berg, herrgårdar, sockenkyrka och forn läm ning ar i sjörik odlingsbygd N61 Ånhammar, gammal jordbruksbygd, kvarn mm N62 Tibble - Vänga - Viby, jordbruksbygd N63 Skeppsta bruk, stångjärnstillverkning N64 Skylvalla, gårdsmiljö N65 Skottvångs gru va, gruvmiljö Utförliga beskrivningar av ovanstående områ de n åter finns i Sörm lands byg den1988:2, utgiven och pro du ce rad av Sö der man lands hem bygds för bund i sam ver kan med Sö der - man lands mu se um och länsstyrelsen. Följande områden har också kulturvärden som bör skyddas: 116 Ärendal, bruksmiljö med ett 20-tal byggnader och ett flertal dammanläggningar 118 Fräkenvassen, bastu 126 Kleva, mangård med ålderdomlig bebyggelse 132 Solöga barnkoloni,1920-talsvilla 133 Stjärnhovs säteri, herrgårdsanläggning 137 Sågstugan, bostadshus, ekonomilänga 138 Solvik, Solviks skola 142 Forsbrotorp, ålderdomlig gårdsanläggning 144 St och L Skinnvalla Kåretorp, gårdsmiljö 145 Torvsätter, gårdsmiljö 147 Norrby, by med tätt liggande gårdar på rad 150 Töle, 1800-talsgård Områdena finns beskrivna i Bygd och miljö del 1 Rapport 1988-2, Stadsbyggnadskontoret Nyköpings kommun kultur 23

kultur Dessutom finns följande intressanta kulturmiljöer inom kommunen: Kolerakyrkogården i Torsåker (Hästhagen) Jälundsbron, stenbro över Järnaån vid Brotorp Bron vid Forsbro över Sätraån Vattentornet i Gnesta Inom Gnesta kommun finns fyra bygg nads - min nen: Heby slott, Elghammar, Kramphult pörte och Gamla prästgården + köksflygeln (Björn lunda går den). Gnesta station är ett f d statligt byggnadsminne där omförandebeslut ska fat tas av länsstyrelsen. Stationen har ett skydd likvärdigt bygg nads min ne trots att skydds fö re skrif ter inte har fastställts. Gnesta kommun är särskilt rik på forn läm - ning ar. En del av fornlämningarna är re gist - re ra de på eko no mis ka kartan. Nyinventering av forn läm ning ar i Gnesta kom mun på går. Även oregistrerade fornlämningar är skydda de enligt kulturminneslagen. I sam band med bygg- el ler an lägg nings pro jekt ut an för plan lagt om rå de bör frågor om forn läm ning ar kon trol le ras hos länsstyrelsen. Kulturreservat För ingrepp i fornlämningar och fornlämningsområden krävs tillstånd av länsstyrelsen. Enligt miljöbalkens 7 kap 9 får ett mark- eller vattenområde förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade land skap. Kommunen har inga upprättade kul tur re ser vat av denna typ. Byggnadsminnen En byggnad, som har ett mycket stort kul tur - his to riskt värde, kan förklaras som bygg nads - min ne enligt lagen om kulturminnen eller för ord ning en om statliga byggnadsminnen. Ett byggnadsminne kan utgöras av en enstaka byggnad eller en bebyggelsegrupp. Bygg nads - min nen upprättas med syfte att skydda byggna der mot rivning och mot förändringar som minskar dess kulturhistoriska värde. Till varje byggnadsminne hör en kort beskrivning samt skyddsföreskrifter. Beslut om bygg nads - min nen utreds och prövas av länsstyrelsen. Stat li ga byggnadsminnen prövas av regeringen ef ter fram stäl lan från riksantikvarieämbetet. Heby slott Fornminnen Enligt lagen om kulturminnen innebär fasta forn läm ning ar anläggningar eller lämningar ef ter människors verksamhet från forna tider som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Till varje forn läm ning hör ett fornlämningsområde. Be stäm mel ser na i kulturminneslagen gäller både själva fornlämningen och det området som hör till den. Länsstyrelsen fastställer fornlämningsområdets gränser. Björnlunda kyrka Kyrkor och kyrkomiljöer I kommunen finns sju kyrkobyggnader som om fat tas av skydd enligt lagen om kulturminnen. Dessa är Torsåkers kyrka, Frustuna kyrka, Björnlunda kyrka, Kattnäs kyrka, Dillnäs kyr ka, Gåsinge kyrka och Gryts kyrka. Bygg na der och landskap i kyrkans närmaste om giv ning är av stor betydelse för 24

upplevelsen av kyrkomiljön. Samtliga kyrkor och kyr ko går dar med tillhörande byggnader som till kom mit före 1940 omfattas av kulturminneslagens skydd och får inte ändras utan länsstyrelsens till stånd. Industrimiljöer Riktlinjer / strategi Fortsatt kunskapsutveckling samt inventering av kulturmiljöer och kulturlämningar. Till kapitel kultur hör karta 3. Litteratur Sörmlandsbygden 1988:1 och 2, Sö der man lands hembygdsförbunds årsbok Bygd och Miljö Del 1 och 2, Nyköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Kulturhistoriska be byg gel - se in ven te ring ar: Gnesta med omgivningar, Stadsplanekontoret 1980 kultur Det finns ingen övergripande inventering av in du stri mil jö er i länet. Ett industrihistoriskt program över länet kommer att tas fram där en inventering av länets industrimiljöer ska ingå. Industrilämningar såsom vissa bruk och kvarnar ingår i de i Sörmlandsbygdens 1988:2 utpekade bevarandeområden. I den omnämns exempelvis kvarnmiljön vid Grindviks kvarn- Lil la Brandsbol-Finnvik i Frustuna socken (N47), Damstugukvarn vid Ånhammar i Gryts sock en (N61) och stångjärnstillverkningen vid Skeppsta bruk i Gåsinge-Dillnäs socken (N63) som miljöer vilka skall bevaras. Björnlunda med omgivningar, Stads bygg nads kon to ret 1991 Laxne med omgivningar, Stadsbyggnadskontoret 1991 Hembygdsföreningarnas lokalskrifter Äldre in du stri er i Gnesta omtalas även i Kul tur his to risk in ven te ring i Gnesta kommun från 1980. In ven te ring en ut för des av Södermanlands mu se um för kom mu nens räkning. Där om ta las olika in du stri er i Gnesta, bl a bryggeriet, borstfabrik, ci garr - fa brik, snickerifabrik, me je ri, garveri, kvarn, bensinstation, tänd sticks fa brik m fl. För mer information om industrier hän vi sas till Söder man lands museum. De av Ralph Erskine ritade industribyggnaderna i Gnesta samhälle hör till de industrimiljöer som är värda att bevara. Byggnader i industrimiljö ritade av Ralph Erskine 25