The Future of Energy Efficient Lighting Programkonferens 28-30 november 2011 Energieffektiv och hållbar belysning inom Uthållig kommun. Delrapport av licentiat avhandling: Var i byggprocessen försvinner information och kunskap om belysning? Peter Pertola, WSP Ljusdesign
Syftet med projektet Tema belysning Att genomföra ett antal funktionella och energisnåla belysningsprojekt för att studera och införa ny teknik (LED). Att utgöra ett beställarstöd till kommunerna. Att studera planeringsprocessen för att finna vilka barriärer som finns för att genomföra energieffektiv och god belysning. Dessa tre delar har som mål att få till stånd ett snabbare genomförande av energieffektivitet och bättre belysning.
Projektets tre delar Ett antal demoprojekt som goda exempel, vilka genomförs av aktörer i de deltagande kommunerna. Rapport insänd till Energimyndigheten av Nils Svendenius, inkl redovisning av 17 genomförda projekt. En praktisk handbok (vägledning), med bla råd om planeringsprocess, upphandling och teknik. Slutversion av handboken insänd till Energimyndigheten 2011-09-21. Redovisar bla 4 av de 17 olika projekten. En vetenskapligt del i form av en licentiat avhandling, avseende hur information och kunskap om belysning hanteras i byggprocessen och var den försvinner! Redovisas i februari 2012
En bakgrund till avhandlingen Många har haft olika synpunkter på byggprocessen ur flera olika synvinklar under de senaste decennierna! Tex Skärpning Gubbar, Sega Gubbar, kostnadsdelegationer och nu senast Planprocessen. Själv har jag funderingar över hur informationsöverföringen fungerar och hur få mer samverkan samt hur man kan få beslut med mer långsiktighet.
Rubricering Första tanken har varit Varför får vi inte bättre belysning när vi bygger? Rubriceringen blev Varför är kunskapen om god och energieffektiv belysning i byggnader så låg i byggprocessen? Just nu är arbetsnamnet Var i byggprocessen försvinner information och kunskap om belysning?
Licentiat avhandlingen Handledare: Prof. Hans Lind Prof. Nils Svendenius, JTH En rapport efter 35 intervjuer. Inom avhandlingens ram har jag genomfört 13 intervjuer i projekt och med aktörer i byggprocessen. Dessutom så är 22 intervjuer utförda i ett annat projekt där jag är medförfattare tillsammans med professor Roy Holmberg. Rapportens titel Kartläggning av belysningskrav och kompetens i byggprocessen.
Byggprocessen i stort
Många inblandade Ett utdrag från WBCSD, World Business Council Sustainable Development, EEB.
Horisontellt och vertikalt Ett utdrag från WBCSD, World Business Council Sustainable Development, EEB.
En hinderbana I en byggprocess finns flera olika typer av hinder att klara av innan byggnaden är klar. - En hinderbana med stafettpinnar! En annan betraktelse är en teateruppsättning med nya skådespelare som uppför en ny pjäs utan att ha repetitioner! - Ett projekt utan mycket samverkan! En fragmenterad byggprocess!
Byggherrar eller beställare Det finns flera kategorier av byggherrar: - Engångsbyggherrar - Flergångsbyggherrar med avlövade organisationer - Flergångsbyggherrar med kompetens i organisationen
Barriärer eller hinder De vanligaste barriärerna enligt de intervjuade byggherrarna: - Egen kunskap och organisationens struktur - Ekonomi - Tidspress - Arkitekter och projektörers kunskap och engagemang - Typ av entreprenad, dålig samverkan och kunskaps uppbyggnad - Entreprenörens egna ekonomiska intresse vid tex utbyte av armaturer
Några av resultaten från intervjuerna Det finns en önskan från byggherrar att kunna ta över mer av kontroll avseende besluten i byggprocessen. (kompetens, organisation, budget, tid) Tidspress är ofta en faktor för fel i handlingar. Ändrade beslut om material eller utförande under produktionen en annan. Informationsöverföring mellan aktörer och mellan olika skeden visar på brister.
Några av resultaten från intervjuerna Från intervjuerna och med egen erfarenhet från byggprocessen så framgår det att kortsiktiga beslut under produktionsskedet ofta förändrar den planerade belysningen. Ofta är det ekonomiska egensyfte i besluten. Inte någon tanke om helheten eller slutresultatet för brukaren.
Erfarenheter från de genomförda projekten i UK Befintliga organisationer, processer är inte alltid anpassade till upphandling av belysningsprojekt. Det krävs specialistkompetens för genomförande av belysningsprojekt. Belysningsprojekt nedprioriteras ofta ekonomiskt. Skälet är att belysningen ofta bara är en liten del i ett större projekt. Detta kan ge en bild av att belysningen bara är något som hänger med. Det saknas ofta resurser och tid för uppföljning under byggprocessen.
Erfarenheter från de genomförda projekten i UK Upphandlingsprocessen är sådan att det inte alltid går att få igenom bästa anbud då investeringen ofta har stor genomslagskraft. Under själva produktionen är det inte ovanligt att föreslagna armaturer byts till annan för en lägre investering. Detta kan medföra att belysningskvaliteten försämras och underhållskostnader ökar. Belysningen är till för brukaren. Det är sällan att brukaren är med i processen.
Resultat från projekt Belysning av GC-väg med LED i Ljungsbro
Resultat från projekt Wahlbeckshallen, Linköping, en inomhusfotbollshall Energiförbrukning före: 202 000 kwh/år Energiförbrukning efter: 96 000 kwh/år Effekt minskning: 51,8 kw till 19, 2 kw. Besparing: ca 110 000 kr/år Investering (inkl underhåll): 450 000 kr
Erfarenheter från projekten i UK Fokus har kommit att flytta sig till frågor som; hur planerar jag ett projekt, vilka krav skall jag ställa, upphandlingsrutiner, hur skall jag hitta rätt kompetens, hur skall vi hinna med? Hur skall jag hinna att vara uppdaterad? Var finner jag information och kompetens?
Erfarenheter från projekten i UK INOMHUS (11 st) Kontor, stadshus/kommunkontor (Eskilstuna, Lund) Skolor, grundskola, förskola (Eskilstuna, Jönköping, Lund) Ridhus, sporthall (Eskilstuna, Linköping) Saluhall (Lund) Äldreboende
Erfarenheter från projekten i UK UTOMHUS (6 st) Utvärdering av LED-gatuarmaturer (Jönköping) Utbyte av HG-armaturer, LCC (Norrköping) GC-väg i Ljungsbro (Linköping) Vägbelysning (Lund, Norrköping)
Handbok för energieffektiv och hållbar belysning