i Bildanalys - nã datorn ser innehã lle i en bild - 1 à pã vã ut pã mark-! naden. Nu gã det att sã ka i bilddatabaser efter bilder med vissa motiv, till exempel "grã n fã re mã med krokodilform" t Med hjã l av bildanaly! kan bilder fã rbã ttra brus kan tas bort samtidigt som bilden gã r skarpare. l framtiden blir det à nn mer spã nnande astaten tar allt frã piraten *Nya DAT-band blir billig *Nu funkar Newton
Karnkraesdebafl I vantar smart kort I n framtldsvlslon: Du kã pi motomã gen i en elegant hyrbil. Ditt smarta ID-kort sitter instucket i instrumentbrã dan Bilen saknar tã ndningslã - istã lle har hyrbilsfirman stã ll in bildatorn sã att hara du kan kã r bilen. Utan ditt kort och lã senordet din stã r sta livshemlighet, stã bilen helt stilla. Om den tjuvkopplas skickas omedelbart ett meddelande ut i etern som uppger den tjuvstartade biiens identitet och position p?, kartan. Du susar fã rb motorvã gen biltullar som kommunicerar med hilen, lã se din identitet och drar vã gav giiten hh ett av dina han!&onton eller alternativt frã det lilla minnet i kortet som du "tankat" med elektroniska pengar. Kanske tã nke du pã din olycksalige granne som kã rd fã fort och hade en kallelse till volisen vã n tandes isin elektroniska brevlida nã han kim hem. Det finns ett mvdl tianstcr som du kan bestã ll via bil. d et finns till exempel firmor som datom och telenã tet specialiserat sig pã att plocka fram den snabbaste eller billigaste resrutten. Du knappar bara in resmilet och mot en rimlig avgift, à terige direktdebiterad pã ditt bankkonto eller kortets elektrouiska kontanter, fã du kontinuerliga kã rauvisningar Aven om du skulle missa en avtagsvã à det ingen vanik. Rutten anvassas efter u. dina a&keier frh kã ranvisningarna Det smarta ID-kortet har blivit universalnvckeln till vardagslivet. Dct har i stort sett ersatt personnumret, och du behã ve det 6verallt. P?, banken (som numera à ett fã nste pã din PC nã det gã lle Atinà renden) i pengaautomaten, i teven nã du bestã lle kvã llsfilmen eller nã du handiar i mataffã ren Vi kanske tycker att det lã te olustigt med ett &dant framtidsperspektiv, men jag tror att samhã llet medbor- gare inte skulle ha svã r att acceptera fã rã ndringar i vardagen, precis som de vande sig vid skriftsprã k pengar eller personnummer, I grund och botten ser jag en vã rldsstandar med smarta ID-kort fã ekonomiska transaktioner som en IT-kablarna i ett gemensamt system som inhyser alla individer och organisationer i hela vã rlden Vi skulle kunna identifiera oss sã ker i sã vã Osaka som hos pizzaleverantã re runt knuten utan att flytta oss frã vardagsrummet. Eu vã rldsorganisatio skulle kunna ha en digital signatur som bekrã fta à kthete hos vã rldsmedbor garnas smarta ID-kort, SA ser visionen ut som leder till ett enklare och mã ng gã nge effektivare framtidssamhã lle Byggnadsarhetet har redan dragit igã ng Digicash och Cybercash à exempel pã fã reta som utvecklar elektroniska banbtem som ska!l kunna forsla pengar à ve internet och andra datanã t Aven de vanliga bankerna à p& hugget, SE-banken à en av dem som utreder system med digitala pengar. Men om visionen skall hã il krã v att signaturerna inte kan knã ckas Vi vill inte att maffian skall fã tag pã signaturerna medvilka de kan gã r à kt ID-kort, RSA har fun~ts i ett femtontal à och à nn har ingen lvckats hitta en aleoritm som lã t!&n knã ck kodn&larna. Snab- ryv kanske, :i!,!:, bare datorer rã cke inte - visser-.. Iigen blir det enklare att knã ck tycker a@ det "!.?;r korta nycklar, men samtidigt blir det à nn lã ttar att anvã nd /8tero/usti@ lã ngre Mer berã kningskraf i med e@ &dant datorerna à h i siã lv verket ~- ~~-~~ sã kerheten med digens knã ck-al goritmer. Vad som skulle kunna vã lt systemet vore en algoritm som snabbt kan knã ck en nyckel, oavsett dess lã ngd Matematikerna skulle bii ordentligt fã rvã nade om det dã UDD en sã dan à ndringarn j hamnar det en bitter à r i den sota bã garen Det à inte svã r att fantastisk bekvã mlighet nigot som kan gã r det mã jlig tã nk sig vad en sã da algofitm vdagen fã mig att utã v mina befogenheter och kontrollera mi- skulle kunna stã ll till med i en na resurser via alla mã jlig datagrã nssnitt vã rl som à helt uppbyggd.. krinz,,. Idag har vi dan del som behovs f6r att bygga en ett enda cnlwtligt allmant syste; med smarta ID-kort. ' d. vadd med smarta ID-kort: den nodvandiga elektron~ken Bast vore att finna eii matematiskt be\issom~arante..'4 och det matem:tt~ska fundamentet som gã korten mã jli rar kryptwingsmetodens sakerhet. Men det fink inget,. y! ga, dc asymmetriska krypteringsalgontmema, framst som garanterdr att vi nagonsin hittar ett. En1i.g matema- ;.:q,:...' RSA. 1 aqmmctrisk kryptering finns tv?, nycklar till var- t~kcrna à dc1 ett svã problem, i klass med att hitta en je person: en prtvat (hemlig), och en offentlig. Dc1 som knã ckar-algoritm ~.. <.+., krypterats med dc11 privata kan lasas med den offentliga. -, ' Om vi vã lje att vara fã rslktia f81 vi beuã ns.a." Om du krypterat &ot vet de som har den offentlka effektiviteten-i systemet, bygga in trã gheter manu nyckeln att det mã st komma frã dig. Detta ar den digitala signaturen, mycket svã rar att fã rfalsk à din handshfna nahnt&kning. Om dgot kmterats med din offentliga nyckel kan det en& lã sa;-me din hemliga privata &kil. Pà sã vis kan folk skicka information till dig, garanterat sekretesskyddat. Dessutom kan de sã tt sina egna digitala signaturer i elektroniska dokument fã att du skall vara bombsã ke pã avsã ndaren Med en helt sã ke asymmetrisk krypteringsalgoritm skulle n kunna lã t auaviktiga transaktioner flã d hitt i smarta ID-korten sã tt ur spel. Fragan à klar skall n tuta och kã r och hoppas pã det bã st Varfà inte fã lj den traditionella svenska mo inrã tt tre altemativ som folk kan rã st pã - en fã r en,; mot och en som à fã r fast bara under en trettioã rspe riod.
Nà datorn lã sig se iã rema och egenskaper i bilder pa samma sã t som vi mã nnisko gã det opp- bildinneh&llet, exempelvis au hitia dla bilder slg gã ra redan idag. An. Processà ve~aknlng En dator med en video- Hà à exempel pa nagra tiliã mpningsomraden à i1diã Mrin Daiorn kan skilja pa bildinnehall TvAdimensionell bildiniormation iran flera olika vinklar, t ex eu antal videokameror som flimar eu krockiesi, kan anvã n das iã rai skapa en tredi- Bilddaiabaser: Sà k mensionell "CAD-mc nlng kan ske direki pzi Matchning av fingeravhyck var en av de absolut fã rsi databasflllã mpningarn som anvã n de datorkerad bildanalys. l slufet av à itiotale skaffade sig den svenska polhen siif fã rst aufomafiska system. Nu har forskningen nã tillrã cklig lã ng i& au det skall g& aif gã r IBM à fã rs ut p3 plan bland datajã ttar viskos med bmna prickar pã gul bakgrund. na med en bilddaiabassom kan sã k pa Slipsen fã kosta maximalt femtio kronor. bildinnehallet. Fà rg-och-form-sã kning kan ske antingen genom en bildexempel ur vermigheten eller en M ed den nya versionen av bilddataba- sã kbii som gjorts med det inbyggda ritprosen Utimedia Manager, offentlig- grammet. Databawn bã rja med att sã ll ut alaord fã en par dagar sedan, à det la bilder som à etketterade med orden "vismã jlig att sã k pã bã d bildelement, som pol- kos" och ett pris som ligger under femtiolapkagrismã nstrad fã rem& med slipsform, och pen. Sedan riknar programmet ut hur bra fã re sã kbegrep i textform skrivna i sã ksprã k mã le i de utvalda bilderna matchar sã kbilde SQi, exempelvis nã bilden à tagen, det avbil- och rangordnar dem dã refter Slutligen visas dade fã remã ie pris elle1 en ren textstrã n de bã st pass~ngama fã anvã ndaren som "badsemester". Rkniken bakom bildsã kninge har utveck- L& sã g att anvã ndare d se alla slipsar i lats av Wayne Niblack och hm koiiegor vid IBMs forskningslaboratorium i Ahaden, G- iiiomien. - Vi siktar p8 flera marknader som shpas med hjã l av sã kbar bilddatabaser, tili exempel prod&tkataloger pã CD-Rom, museihta loger och fotoar!4v, exempelvis med pressbfider, sã ge Wayne Niblack. Det har tagit nã gr &r att utvec!da bildsokningsmetodema. IBM har valt en mer pr&- tiskt intiktad instã llnin à de svemh Gop-ut- vecklarna. (Se sidan 3637) Istà lle fã au byg ea UDD.. ett enhetliet matematiskt ramverk fã ubjektbduivningdr har Aimxlcn.forskarn~ sikat in sig pi en korg av ohka metoder %m:
ger ett analysprogram som à snabbt nog att fungera pã en PC. Metoderna à frimst "stath tiska". Sà kparametrarn à genomsnittiig farg, statistisk firefordelning, vistruktnr och fonn. ~tstmktureg bestã m kontrasten och mã nsteniktningen Bt~unJlingn w forn1:r ar c!! svir1 worttiskt problem SOI QLiIC inle k1:tr:tr av a11 xur~ anto&atiskt. Nà gr semantiska koncept,-det vill sã g formuppfattningar som ligger i linje med mã nskii vã rldsn~vfattnine.. h s inte. L,.,invmddren miste +Iv ring In dc1 wni skall hl, wihm ohlck! I ~ mhilj c soru lwes in i databasen. ult&edia &mager hjã lpeytii med verktyg.- som kan fã renki jobbet, exem~elvis 811 hitu <animanhmgmjc Pdr#mridcn I h11- dtn w~gcgr son) "trolispbct" i ljho1oshup g,r. DCI nidfor Jciinltla a! dc! h1.r c11 drygt 1 Pà safari i IBMs bilddatab,- - jobb lã gg upp en bilddatabas. - Men fã rvã nansvã ofta ger de statistiska fargmã tte mer information à vad man tror. Aven om man inte vã lje ut nã gr objekt ails, utan bara anvã nde de statistiska fã rgmã tt pã hela bilden, kan det ge ganska mycket, Biider pã badstrã nde har fã det mwta iiknande statistiska fã rgfã rdelninga sã ge Wayne Niblack. Fà att lã gg upp databasen mã st alltsã biiderna fã rs andyseras. Objekten ringas in och de statistiska egenskaperna mã t upp fã varje inringat omrã d i bilden. Aila parametrar lagras i en lista, en "egenskapsvektor", som lã gg in i den sã kbar databasen. BildsÃ!aingarn gã r sedan genom att hitta de egenskapsvektorer som ligger nã rmas sã kmotivet egenskapsvek Aualysprocednren tar ungefã fyrtio sekunder per bild. Det à BMs DB2-databassystem som anvã nd och det à endast PC-operativsystemet OS2 som fungerar. Men nã databasen vã à upplagd kan Ultimedia Manager skapa en sã kba databank som fungerar à ve i Windom. Wavue Niblack sibar nã att OBIC skail bli blem. et à f&tis~'ett av hundmã le &om dagens bildanalysforskning. I labbet har vi iyc~kdt, fi fram p&rm km urskilja torcnlil 1mn1 c11 lugn bakgmnd, 1111 twmpcl c11 Iile1 an111 Idrikdr 11i cn nculrd bmjduk. hlcn mitomatisk uppdeining av en biid à som sagt ett extremt svã r matematiskt ~rohlem. l i! l n~lden war resultaten frã tvã D~~lc-sà knin~a i en liten bildda tabas. Eftersom databasen inte inne hã ile mer à niiiio bilder och de tic bã st passningarnavisas upp blir de ganskaolika bildersom fã revisas dl ~à à verstaresultatradern Om data basen hade innehã ili mangafler bil der skulle sã kresultate ha varit me samstã mmiga Den nedre vã nstr rutan visar sã menyn. Anvà ndare kan vã lj mellar flera olika blidegenskaper - farg fã rgspridning yistruktur, form och lã ge. Sà hillkore kan antingen desig nas eller vã lla ur en lagrad bild. l ex emplet gã r sã kninge endast pã de signad form och farg. QBiC-pro grammet har fã i uppdrag au sã k bilder som innehã lle formen som vi sas i den lilia rutan till hã ge on knappen "Shapel". Sà knin pã endast form ledde til den undre resultatraden. Krokodiien som hamnar pã fã rs plats, à verkli gen mycket lik den sã kt formen Hjorthuvudet, pi andra plats, ha ocks%vissa likheter medan resten al bilderna (irin och med schã fe tunaa och hã aerut knamast à gra l4 l3lahai Men l er b aef I nataoa. sen!lade OCI VO aco sen mre JI i nã stasã knin som gavden à v resultatraden, lades den guldgul! fã rge in som extra sã hillkor Fà r passningen gavs samma vikt so formpassningen (1.0, vilket syns linjalerna i sã hillkorsruian) N gul krokodil finns inte med i da sen och den befintliga besten awikande i fã r au den helt tr bortiran tio+topp-listan. Med mi vikt pi fã rgvilikore hade den pla s bã iire Istà lle à det en guldfisk m utmã rk fã rgpassnin och viss for passning som tagit tã ten Det gir att vã lj ut en biid och r digera i eii eget fã nste fã an sed r
- Om tjugo à kommer analysen av bild och ljud att vara stã rr i volym à alla andra datortillã mminaa tillsammans. Sà ge professor ~ à st Granlund, bild: behandlinas~ioniã vid Linkà ~ina. - tekniska hã g<kola Han à mannen bakom Gop, "general operator processlng", en metod i stã n dig utveckling som siktar pã att sã tt ihop funktioner och tekniker till ett system som lã te datorn "se". I stort sett allt vi gã som respons pã vad vi ser skyts av en bildanalys. Là karn gor det mã nniska blir det rimligen enklare att ntveckla biidbehandlingssystem som passar oss. Om till exempel brus kan separeras frã biidinnehã lle kan biidens kvalitet fã r bã ttra genom att ta bort bruset och lã mn resten orã r Om datorn fã rstã att '%à ; gã en linje" kan den Bilderna fã restã ll eff hjã rta Det à de medicinska tillã mpningarn putsa till skã rpa pã som fã rs kommer an kommersialiseras. fã att hitta spã av sjukdomar i rã ntgen Iiniens kanter,.. dt.1 ft~r att 18~14 hur III)C~?I pengr m ~ AII~II~ trwh t,~rp> i v.iric biljpunk1 nic.1 ctt m<jel- hm, k~~llc~nrhr iouln~ cn J4 nicj hi& nicn ar pi och veni somvill Ila dem. Kartrilarnb pr viir.ic :t\ dc ~nt~lliggande ikskr~\n.npx w ar annu imc ntyd~fi n~cd rcsult~ten.,h d 1.m~: det nã de tittar pã flygfoton och satellitbilder. bruset à inte sã du&~enqvã rrfinn dit biid- à vã ge fram-till en Gop som lã sig kã & Gops bildanalys sker i flera steg. I det fã rst iniornation som ocksã har finkornig nog- igen nya mã ble genom att lã s IKEA-katalosteget idenaeras enkla strukturer,"primiti- grannhet, till exempel skarpa kanter. Med en- gen hã lj i dis. ver", exempelvis kanter och linjer. I nã st steg kla brusreduceringsmetoder ar det omã jlig att Det mest revolutionerande just nu i profeskopplas de ihop till nã go mer komplexa str&- plocka hott bruset utan att samtidigt minska sor Granlunds biidlaboratorium à analysen av turer, till exempel hã rnprimitive vars utseen- skã rpa i biiden. Och om skã rpa i bilden fã r tredimensionella bilder. Metoderna fungerar de definieras av ett vinkelvã rde Stjà rno och stã rk blir bruset samtidigt mer framtrã dande ocksã fã rã rlig tredimensionella biider, alltsã ringar à andra primitiver pã samma komplexi- Med Gap vet programmet att "hã ar en kant" fã fyra dimensioner. tetsnivã I nã st steg sã tt dessa ihop iiil primi- och horttapingen av bruset kan anpassas dã r - Vi bar gjort bildfã rbã ttri pã tredimentiver annn ett steg upp pã komplexitetsskalan. efter. Om modellerna Gop-processen fortsã tte uppã i hierarkien skulle bli sã bra att damot en stã ndi hã gr abstraktionsnivã och torn verkligen "fã r klassar efter nã gr steg hela regioner fã att se- stofl det konceptuella dan koppla ihop dessa till objekt, exempelvis innehã lle i biiden en stol. Det kanske lã te enkelt. kunde à nn bã ttr - En modell mã st vara "invariant". Det bildfã rbã ttring gã betyder att en enda stolmodell skall kunna an- ras. vã nda fã alla orienterkgar och storlekar pã Idaganvà nde Gopstolen. Dessutom mã st modellerna och deras programmen upp till delar vara beskrivna pã ett enhetlis matema- fem komplexitetsnivã tiskt sã tt annars kã dlt ihop sig pã ett tidigt er med allt mer komstadim i bildandysen. Gop gã detta - det ar pliceradeprimitiver. Men Gà st Granlund tror sionella bilder frã medicinsk tomografi. Skà r en enhetlig formalisering av primitiver, opera- att de hã gr nivã ern och deras komplexa Pan kan bã ttra pã ordentligt i varje bildsnitt tioner och modeller. handprogramerade primitiver i framtiden genom att anvã nd informationen i de intilhg- Pà den lã gst nivã finns det inte sã mã ng mã st ersã tta av metoder som byter ut pro- gande snitten. Resultaten frã bildlaboratoriet primitiver att vã lj emellan, och de fã rekom grammering med sjã lvinlaming till exempel ar slã ende Metoden kommer att lanseras mer mã ng gã nge i bilden. Med komplexa pri- neuronnã t Det skulle vara alldeles fã ineffek- kommersiellt inom en snar framtid. mitiver kan bilden beskriva med fã rr fã re tivt att fã rsã bygga ett bibliotek med alla de Gop bar ennackdel - den à mycket berakmã l men banken att vã lj ur mã st vara myck- viktigaste objekten i vã vã rld ningskravande. Nà metoden togs fram under et stã rre Gop-utvecklarna tar stã ndig fram - Vi mã nnisko fungerar pã samma satt. sjuttiotalet vã ckt den munterhet hos kritikermodeller fã hm nya primitiver med hã gr Det firns medicinska belã g fã att de enkla na som hade sv& att fã restall sig att det nã komplexitet skall se ut. primitiverna à "hã rdvirade i synens nemsys- gonsin skulle komma en dator som var snabb - Vi sã ke efter representationer med "se- tem. Det kã me igen linjer och kanter, till ex- nog att kã r den. Nu gã det, men det à for& mantisk" innebã rd sã dan som relatem iiil empel. Men primitiver pã hã nivã som en rande alldeles fã tungt fã envanligpersondainnehã ile i bilden pã ett sã t som passar med stol, à idã rd av hjã rnan Egentligen à det sã tor. Ett iilustrerande exempel à bildfã rbin mã nsklig begrepp, sã ge Gà st Granlund. att vad vi kallar en stol ar ett objekt som kan ge ring, Gops kommersiella nisch idag. Att snygga om en respons i form av att vi sã tte oss pã det. Vi till en 256x256 punkter stor grã skaiebild ett hã ue pã med inlã r vanligt fornat inom medicinska tillã mpningar ningsmekanismer idag tar tio sekunder pã en SO MHz Sparatatian 20, som kan fã Gop kanna en arbetsstation i etthundrafemtiotnsenkroigen och ge en riktig norsklassen. Med en specialbyggt Gop-accelerespons pã objekt. Den ratorkort i datorn gã det att fã ner kã rtide till framtida lã sninge en tiondel. Kortet tillsammans med programmã st dessutom vara varan kostar runt etthundratusen. Det ar alltsã sjalvlã rande inget som kan tã nka fã normalanvã ndare att Det finnsneuronnã fiska fram plã nboken Marknaden h s inom av flera typer, bã d sã medicinska tillã mpninga och bos fã reta som dana som mã st sattas behã ve sofistikerad biidfã rbã ttrin trastlã och iã ck av brus. fulla kontraster finns kvaz i skolbã nke fã att lã DAVID NORDFORS
Ett konventionellt bildforbã ttringsfilte och ett intelligent fil, Vanlia bild- Vanlig bildbehandling anvã nde ett "filter" fã an gã r à ndringar exempeivista bori brus eller skã r pa kontrasten. Filtret rã kna om varje pixelvã rd med hjã l av vã r dena frã de omgivande biidpunkterna. En filter skrivs som en 3x3-matris som bestã mme hur det nva ~ixelvã rde skall rã kna brusprickar, fã rsvinner Problemet &r au "hã j kontrasr och "utjã mning à matematiska motsatser. Det aã allts3 inte au ta bon brus utan an Bildforbà ifrin med flop bildanalys Genom an analysera biidinnehã l let vet datorn var kanterna och linjerna gã i biiden. Informationen anvã nd sedan fã an styra filtervalet. l slã t omrã de av bilden vã lj utjã mningsfiite fã aitta bod brus. De bilar av biiden som innehã ile kanter bearbetas med kontrasthã jand filter. Resultatet bilr en bild som har bade mindre brus och stã rr skã rp à orginalet. l exemplet gã r flickans kinder sammetslenaoch brustriamed en mjukt, utjã mnand filter medan harstrã n i à gonfransarnavã ssa till med en kontrasthã jand filter som ger skã rp och definition. Skà rpnin och utjã mnin kan sty ras i olika riktningar. Ett filter skulle till exempel kunna hã j kontrasten lodrã t samtidigt som bilden jã mna ut vagrau. Sà hã gã gop analysen till "Primltiverna" uttrycker olika iy per av bildinnehã li De enklaste typerna à linjer och kanter, men pã hã gr nivã e finns hã rn stjã r nor, ringar och à nn mer komplexa strukturer. Primitiverna i varie nivã byggs upp av primitiverna i den nã rmas 3onderliggande nivã n EU hã r be- %t& till exempel av Wà linjer som gitter ihop i en vinkel. Idag jobbar &p-metoderna med iyra eller ;%m nivã er z- <,9,sr...';,,"<>,"z,*~ Primitiver nive3 l N Linie Kant m Primitiver Hà r DE Linjen och kanten à degrundlã ggan de byggbitarna i %j&na
~ ~ Analys gã fakturan lã sli -.-. eller som Inteerahonsverklâ tionen igã n i Mars. Ralips system kan kopplas ihop med en databassom tillã te fritcxtsã knin i dokumenten. Det mr sig med andra ord om forfinad icxii- 'Autokontrast'ar Ralios egen Goo-funktion /or bildiã rbã tirl av dokument, exernoelvis fakturor. Med den nyt ma- ~enkã nnins Bewdliei toden blir alla scannade dokument lã sbara.systemet bllr myiket billigare an stã r bild behandlings system.^ &er spã nn&d bli; deci framtiden nã det skall Det films nigra svenska fã reta retag som gã Gop-system fã men resultatenvisar han gã rna g& att sã k aven pi bilder, frã ms som tillverkar och utvecklar Gop- bild- och dokumenthantering. - Mà ng banker och fã reta logotyper. - " -. u svstem. Contextvision. som har - Bildfà rb'attrinee iuneerar fã rsã k sie nã att scanna fakturor - Bildsà kninesmetode funeepatent pã en del av Gop-mcioiic'o, hra redan idag medan andra om- och andra dokument men gav upp. rar. Vi har provat den p& en daiastanades 1983 som en direkt for- riden dr kneoieare. till exempel Med orimitivarc bildforh~ttrines- bas med ett hundratal losotvpcr..u. lã ngnin av Gà st Granlunds hiidanalys av mammografi, &er metoder blir sã mycket som tio kl bien fã rs miste metodenirodukforskning. Magnus Dahl, forskningschef vid tjugo procent av fakturorna oiã sli tiiieras innan vi kan bã rj sã lj De gick ekonomiskt knyckigt Ralip. ga. Ofta har blanketterna skugga- den. under 80-talet viket slutade i en Han hyser stora fã rhorn de fait medviktie information, ex- Magnus Dahl vill inte sã konkurs, men vaknade!dl liv igco ningar infor "autokontrast", &- empelvis s ~ u l b e p& ~ en ~ ~ rak- t nã hans dokumentscannande med nittiotalets snabbare datorer lips ceen Gop-funktion fã bild- ning, som blir svã rlasl cfter in- kunder kan bã tj sã k p5 bildinoch sã lje nu system fã biidanalys forbã!h av dokument, mm- scahqen. edv vã nya ~opme- nem i sina databaser.~en han och bildfã rbã ttrin Contextvision pelvis fabturor. Fà -et pã gã tod blir alla scannade dokument uppger att metoden kommer att bedriver ett intimt samarbetemed patentansã kninga viket gã att lasbara. Systemetblir mycket bini- prã va ut i samarbete med nã gr Ralip, "Rational Image Proces- Magnus Dahl inte vill avslã j n% garews~n-ebildbehandlingssys- utvaida kunder under à re som eg", ett snabbt expanderande fã gra matematiska metodiinesser, tem. VI raknar med att ha prodnk- kommer. 8 -....".. -..."-............ ~..... "-....m.. à ESÈ- - -............,,,,."...,.,...".- Innovativ vision: Parkettsà gning kncktester och sig~turkontroll yd,analys.,anyand? :redarr utei processindustrin, extraheravissasã rdra och jã mfã rades sn ra$%,alfpwã sidan InnovativVision à ett av de à att gã r direkta biidj&rfã reiser sã ge Per Rowa, ': it@p;svenska bildanalysforetagen med 130 an- teknisk direktã rvi innovativvision, $allda. Deras: framgangar à -stã rs inom doku- Bilfà retage anlitar. ocksh iã retaget Genom att neritsystemoch trã industrin men de sysslar aven videofilma krocktester fr&n flera hall gar det att rã k @@annanb!ldbehandling, *..,,,. na fram tredimensionella cad-modeller av dem,. :..., Raindustrin-à eifexempel pa hur bildanalysen Modellerna kan anvandas fã att gã r simulerade on effektivisera omcessovervakninu och stvrnina. krocktester. &obarkadeti&?tsom kommertilifabnk~n mis- -Metoden kallas fotogrammetri Redan pi iem-  Kvalitetsbedà mas sorteras och monteras ratt i tiotalet mã tt man avdnd till flygplan eller andra -...,-~,,,,,,~...-.- agen. Vissa kapdgar à instã llbaraoc d& oppnar fã reina genom att jã mfã biidertagnasamtidigt ur hal gir det alt rã kn fm tredimensionella ila optimenngsproblemet att fã rsã kai ut till exem- olika vinklar, AU gã r det automatiskt i videoupp- cad-modeller av dem. È iemiio parkemiimed hisiina kottã ndo uren tagningar à dã reko bara n&ot decennium gam- >lanka. Det var med sã dan problem som innova- malt, siger Per Rowa. eller g% in i en belysning dar fargemaser annorlunjvvisbn bã rjad sin bana. Nu finns de represenie- Betydligt nyare à metodema som far datom att da ut. Per Rowa blir iã rtege vid frã go om hur det %de i alla led i virkeshantenngen. fã ljaattforem& ivideofilmer. Anvandaren marker ut exaktgã rl'l art hã ngame ifã rindnngama,stol (nnovaliv Visions storsta frarnghg ar doku- ett iã re i en bildrute och sedan kã r analysen à yrreshemligheter, men metoden bygger pi annenthanteringssystemet Doceye. Har anvands ighg Datorn foljer dareiter troget fã remã le drei- tagandet au skilinaden mellan tva filmrutor alltid à >lldanalysfã rattver~fier namnunderskrifter. ser, det kan vara en bil, ett flygplan eller en travhast liten och att datormodellen ibr hasten identifieras fterspm folk skriver som krattor maste man Hasten kan vrida p& huvudet, vrfta med svansen och uppdateras i varje fiimruta TT-Technolog y l ~OTEHDAS GROUP DATABASER OCH SYSTEMUTVECKLING h VAR SPECIALITET TT-Technology AB-Box746.194 27 Upplands Vasby *Tel 08-590 957 00 Fax 08-590 717 30 Besà ksadress Stora Wasby DATAlEKNIK NR2  9 FEBRUARI 1995