LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag... 2 Riktlinjer för barnhälsovård i Landstinget Sörmland... 2 Styrande dokument... 2 De övergripande målen anges i... 2 2. Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten)... 3 3. BVC-verksamhetens struktur... 3 Kompetens... 3 Tillgänglighet... 3 Samverkan... 3 BVC-sjuksköterskan... 4 BVC-läkaren... 4 Konsulter, övrig personal... 4 Lokaler... 5 4. BVC-verksamhetens innehåll... 5 Hembesök... 5 Föräldrastöd... 5 Individuellt stöd... 5 Föräldrastöd i grupp... 6 Hälsosamtal... 6 Vaccinationer... 6 Samverkan... 6 5. Basprogram för BVC... 7 6. Kvalitet... 8 Dokumentation... 8 Uppföljning... 8 7. BVC-verksamhetens mål... 8 Hälsoövervakning... 8 Hembesök... 8 Föräldragruppsverksamhet... 8 Amning... 8 Samtal om alkohol och tobak... 9 Tandhälsoövervakning... 9 Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper.... 9 Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper... 9 Bilaga: Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland... 10
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 2 (11) 1. Uppdrag Alla förskolebarn (0-6 år) ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas barnhälsovårdens program. Barnhälsovården ska främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Riktlinjer för barnhälsovård i Landstinget Sörmland Metodbok för barnhälsovården i Sörmland Nationella Rikshandboken Handbok för föräldragruppverksamhet inom mödra- och barnhälsovård i Sörmland Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården Styrande dokument Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS 1994:19) Vaccination av barn (SOSFS 2006:22) och ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:7) Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1, 2006:24) Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (SoS 2012) Riksdagens beslut om föräldrautbildning (SOU 1978:5, prop. 1978/9:168) Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (S2009.001a) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, (SoS) Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Hälsoundersökning av utländska adoptivbarn (SOSFS 1989:20) Socialstyrelsens övriga föreskrifter och allmänna råd relevanta för barnhälsovården Konventionen om barnets rättigheter, FN 1989, vars grundprinciper är: Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder Artikel 6 Varje barn har rätt till liv och utveckling Artikel 2 Alla barn har lika värde och samma rättigheter Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i varje fråga som berör det och barnet ska ges möjlighet att höras antingen direkt eller genom en företrädare De övergripande målen anges i Hälsa 21 Hälsa för alla på 2000-talet, WHOs Policy för Europa, 1998 Mål för folkhälsan Prop. 2002/03:35 (Riksdagsbeslut 2003) En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, 2003 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Lt Sörmland 2006 Från ord till handling (LS-LED08-352), Landstinget Sörmland 2007 Riktlinjer Befolkningsmålet (LS-LED08-551), Landstinget Sörmland 2009
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 3 (11) 2. Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten) Som stöd för BVC-verksamheten finns Barnhälsovården Sörmland. Enheten har en landstingsövergripande funktion och utgör ett expertteam med barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetssamordnare, mödra-barnhälsovårdspsykologer och administrativ personal. Barnhälsovården Sörmlands uppdrag är att: bevaka barns hälsa ur ett folkhälsoperspektiv och verka för minskad ohälsa bland barn verka för jämlik vård och omvårdnad inom barnhälsovården i länet vara konsult- och remissinstans i frågor som rör barns utveckling och hälsa erbjuda insatser riktade direkt till barn och deras föräldrar genom bedömning, rådgivning och stöd i föräldraskapet ge introduktion och fortbildning till BVC-personal bidra med kunskap i det ordinarie BVC- och MHV-arbetet genom handledning utveckla metoder för barnhälsovårdsarbetet uppdatera det landstingsövergripande basprogrammet för barnhälsovården samverka med andra vårdgivare, verksamheter och myndigheter följa upp barnhälsovårdens kvalitetsutveckling genom statistikbearbetning och årsrapport i landstinget och nationellt följa nationell och internationell forskning och utveckling om barns hälsa 3. BVC-verksamhetens struktur Besöken på barnavårdscentralen (BVC) är frivilliga och avgiftsfria och föräldrarna har möjlighet att fritt välja barnavårdscentral inom Landstinget Sörmland. Kompetens Introduktion av nya läkare och sjuksköterskor vid BVC ska ske i samarbete med Barnhälsovården Sörmland. För att garantera verksamhetens kvalitet krävs att sjuksköterskor och läkare inom barnhälsovården deltar i regelbunden fortbildning minst 4-5 halvdagar alternativt 2-3 heldagar per år. Särskild tid ska avsättas för årliga BHV-träffar och sjukskötersketräffar. Tillgänglighet Hög tillgänglighet ska eftersträvas, vilket innebär att BVC-sjuksköterska kan nås per telefon varje arbetsdag. BVC-sjuksköterskan bör ha såväl öppna mottagningstider som tidsbeställda besök och hembesök. Under mottagningstid ska BVC-sjuksköterskan arbeta med enbart barnhälsovård. BVCs arbete ska organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamilj och BVC-personal. Varje familj ska ha en barnansvarig sjuksköterska. Samverkan Varje BVC har samhällsansvar för förskolebarnen i ett geografiskt specificerat område, s.k. områdesansvar, med resurser dimensionerade utifrån vårdtyngd och områdesbeskrivning. Detta ger förutsättningar för nära samverkan med MHV, kommunens socialtjänst, barnomsorg, skola och andra lokala barnverksamheter. Utveckling av familjecentraler stödjer också detta arbete.
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 4 (11) BVC-sjuksköterskan BVC-sjuksköterskan är nyckelperson i verksamheten och ska vara specialistutbildad barnsjuksköterska och/eller distriktssköterska samt för övrigt följa PM för kompetenskrav enligt bilaga 1. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet i arbetet med barn, särskilt med nyfödda och nyblivna föräldrar, ska varje enskild BVC-sjuksköterska arbeta huvudsakligen med barnhälsovård. Om barnantalet inte räcker för rent BVC-uppdrag, ska BVC-sjuksköterskan arbeta med barnhälsovård minst 50 % av heltid och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. I sådana fall är det en fördel om resterande tjänsteutrymme läggs på annat hälsofrämjande uppdrag för att utnyttja och stärka kompetensen. I ett normalområde ska BVC-sjuksköterskan ha ansvar för maximalt 50-60 nyfödda barn per år och heltidstjänst. I ett område med ökad vårdtyngd ska barnantalet reduceras. Vårdtyngden påverkas dels av andelen förstfödda, vilket medför behov av mer stöd och fler kontakter, dels av andelen familjer med utländsk härkomst. Även socioekonomiska faktorer såsom många rökande mödrar och ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet inom området bidrar till ökad vårdtyngd. Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för samråd med BVCs läkare och handledningsträffar med BHV-psykolog samt samverkan med bl.a. MHV, socialtjänst och barnomsorg. BVCsjuksköterskan ska delta i den fortbildning och de möten, som arrangeras av BHV-enheten. Alla BVC ska ha en av vårdcentralen utsedd kontaktsjuksköterska. BVC-läkaren BVC-läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin eller i allmänmedicin. Läkare under specialistutbildning (ST-läkare) kan efter tjänstgöring på barnklinik ha BVC under handledning. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje BVC-läkare se och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. På en BVC med normal vårdtyngd är behovet av särskilt avsatt läkartid 4½ timmar per vecka för 50-60 nyfödda per år. För mottagningsverksamhet behövs cirka 3½ timmar per vecka, då läkaren arbetar enbart med barnhälsovård. Övrig läkartid ska avsättas för samråd med BVC-sjuksköterskan, BHV-psykolog och andra BVCkonsulter, samverkan med socialtjänst och barnomsorg samt för fortbildning och BHVträffar. BVC-läkaren ska delta i den fortbildning som arrangeras av BHV-enheten. Konsulter, övrig personal Varje BVC ska ha tillgång till: BHV-psykolog, som ska vara legitimerad psykolog eller PTP-psykolog under handledning barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) kontaktperson från folktandvården Varje BVC bör ha tillgång till: dietist, logoped, ortoptist och audionom
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 5 (11) Lokaler BVC-mottagningar och gruppverksamhet ska vara förlagda till lokaler anpassade för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Lokalerna ska uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådets och Konsumentverkets särtryck Barnets rätt till en säker miljö, Lagar och regler 1995 samt landstingets Riktlinjer för väntrum (LS 19/08). För föräldragruppsverksamhet ska lokalerna utformas enligt framtaget rumsfunktionsprogram i Handbok för föräldragruppsverksamhet inom mödra- och barnhälsovård. Lokalerna ska lätt kunna nås även med barnvagn. Alla rum som barn kommer till ska vara barnsäkra och barnanpassade. Eget väntrum bör finnas med tillräckliga ytor för lekande barn och deras föräldrar. Det bör finnas barnmöbler, förvaringshyllor och leksaker som är lätta att rengöra. Avgränsade utrymmen för blöjbyte respektive amning ska finnas. Undersökningsrum ska finnas med tillräcklig yta för uppföljning av den motoriska utvecklingen. Ändamålsenlig utrustning krävs såsom undersökningsbord, mätsticka, barnvåg samt testmateriel. 4. BVC-verksamhetens innehåll Barnhälsovård ska aktivt erbjudas alla nyblivna föräldrar och deras barn boende inom vårdcentralens geografiska ansvarsområde eller listade på vårdcentralen. BVCsjuksköterskan ska kontakta familjen snarast, dock inom en vecka efter överlämnandet från förlossning/bb eller hemkomst från barnklinik. Alla förskolebarn (0-6 år) ska erbjudas ett generellt basprogram på BVC (se sid.7). Barnhälsovård på BVC ska erbjudas på ett sådant sätt att alla föräldrar väljer att använda sig av den. Hembesök Hembesök är en prioriterad arbetsmetod, som stärker förutsättningarna för ökat förtroende och god kvalitet i den fortsatta kontakten mellan BVC-sjuksköterskan och familjen. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök inom en vecka efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn och nyinflyttade barn ska erbjudas hembesök. Vid 8 månaders ålder bör hembesök erbjudas till förstagångsföräldrarna för samtal om bl.a. skadeprevention. Hembesök kan också vara lämpliga vid stödjande samtalskontakter, vid behov tillsammans med BHV-psykolog eller socialsekreterare samt vid sjukdom hos barnet. Föräldrastöd Föräldrastöd utgör en central uppgift i barnhälsovårdens arbete. Det tidiga samspelet och föräldraskapet ska uppmärksammas och stödjas. I behov av särskilt stöd Det generella programmet ska kompletteras med individuellt stöd till barn och familjer med behov av särskilt stöd.
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 6 (11) EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) på BVC ska erbjudas alla svensktalande mödrar och motsvarande bedömning av icke svensktalande mödrar ska göras då barnet är 6-8 veckor. Samtal enligt EPDS-metoden ska erbjudas och särskilt stöd ska ges till föräldrar som utvecklat nedstämdhet eller depression. Föräldrastöd i grupp Alla nyblivna mammor och pappor ska aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Föräldrar som tidigare har barn och vill delta bör således också få vara med i föräldragruppen. Föräldragrupper startas av barnmorskan under graviditeten och fortsätter under barnets första levnadsår. Efter barnets födelse är BVC-sjuksköterskan gruppledare. Föräldragruppsverksamheten ska följa de anvisningar som finns i Handbok för föräldragruppsverksamhet inom mödra- och barnhälsovård. Hälsosamtal Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Olika samtalsmetoder kan användas i syfte att stödja och stärka alla föräldrar på ett sätt som främjar både barnens och föräldrarnas hälsa. Samtalet ska utgå från den enskilda förälderns kunskap och behov. Samtalen inriktas dels på barns behov och utveckling, dels på friskfaktorer såsom amning, goda kost- och rörelsevanor samt riskfaktorer såsom tobak, alkohol, olycksfall och karies. Kunskap om egenvård av barn ska ingå. Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas och utföras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn och Metodboken för barnhälsovården i Sörmland. Samverkan BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen och samverka med förskolorna i området genom regelbunden kontakt minst 1-2 gånger årligen. Vid behov deltar även BVC-läkaren. Samverkan ska även ske med andra aktörer såsom mödrahälsovård/bb, hälso- och sjukvård, folktandvård, socialtjänst, barnomsorg och skola m.fl. för att få en god helhetssyn och kvalitet i stödet till barnfamiljerna. Familjecentraler är en samverkansmodell som ska innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 7 (11) 5. Basprogram för BVC Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn samt uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnets ålder Personal Innehåll (t. ex.) Screening/Vaccination 0-10 dagar efter hemkomsten Sjuksköterska Hembesök Föräldrarnas frågor. Barnets hälsa, samspel, graviditet, förlossning. Information om BVC. Amning-uppfödning, D-vitamin. Skötsel, utrustning, tobak, alkohol, barnsäkerhet. Information om EPDS 1-5 veckor Sjuksköterska 1 gång per vecka 1-3 månader Sjuksköterska varannan vecka Läkare (4-6 v) Föräldragrupp 4-6 månader Sjuksköterska 1 gång per månad Läkare (6 mån) Föräldragrupp 7-9 månader Sjuksköterska 1-2 ggr Hembesök 10-12 månader Sjuksköterska (10 mån) Läkare (12 mån) Tandhälsovård Föräldragrupp 18 månader Sjuksköterska Läkare Tandhälsovård Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, samspel, barnsäkerhet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, somatisk undersökning, samspel, stimulans, barnsäkerhet, föräldraledighet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, tala-sjunga, barnsäkerhet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, barnsäkerhet, tobak, alkohol. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, barnsäkerhet, barnomsorg. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, språk, samspel, stimulans, barnsäkerhet, skärmtid. Vid 6-8 veckor: EPDS Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB I, Pneumokock I Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB II, Pneumokock II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 8-9 månader: Boel eller motsvarande Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB III, Pneumokock III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, kommunikation, samspel, lek och rörelse, barnsäkerhet. 4 år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, kommunikation, samspel, tobak, lek och rörelse, barnsäkerhet. Språkscreening Synundersökning Hörselundersökning Språkbedömning 5-6 år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, utveckling, lek och rörelse. Epikris. Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio IV Hälsoövervakning och vaccinationer ska ske enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter samt enligt Kravspecifikation för barnhälsovård i Landstinget Sörmland.
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 8 (11) 6. Kvalitet Dokumentation Dokumentation ska ske i barnhälsovårdsjournal enligt patientdatalagen. Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen och varje anteckning ska signeras av ansvarig läkare, sjuksköterska eller annan som gör journalanteckning. Uppföljning Kvalitetsuppföljning ska ske genom årlig rapport enligt anvisningar från BHV-enheten, som sammanställer, utvärderar och återkopplar. BHV-enheten upprättar årligen en områdesbeskrivning som underlag för anpassning av respektive BVCs resursbehov. Föräldrars inställning och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds ska inhämtas, sammanställas och återkopplas till verksamheten regelbundet. Kravspecifikation för barnhälsovård i Landstinget Sörmland ska följas. De kvalitetskriterier som är angivna är nationellt framtagna av Socialstyrelsen (SoS 1994:19). Målet är att minst uppnå dessa kriterier. 7. BVC-verksamhetens mål Hälsoövervakning BVC ska under verksamhetsåret ha kontakt med minst 99 % av barnen 0-1 år (barnets två första levnadsår) minst 98 % av barnen 2-6 år (eller till dess barnet börjar förskoleklass) Hembesök Alla föräldrar (förstabarns- och flerbarnsföräldrar) ska erbjudas ett första hembesök. BVC-sjuksköterskan ska göra ett första hembesök hos minst 95 % av förstabarnsföräldrarna och minst 80 % av flerbarnsföräldrarna. Föräldragruppsverksamhet Alla föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupp. Minst 70 % av förstabarnens föräldrar ska delta vid minst tre grupptillfällen under barnets första år. Minst 40 % av övriga barns föräldrar ska delta vid minst tre grupptillfällen under barnets första år. Amning Amning registreras då barnet är 1 vecka samt 2 månader, 4 månader, 6 månader, 9 månader och 12 månader gammalt. Målet är att amning av barn i Sörmland ska ligga över riksgenomsnittet.
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 9 (11) Samtal om alkohol och tobak Alla föräldrar ska erbjudas samtal om alkoholens och tobakens skadeverkningar. Registrering av tobaksvanor i barnets hemmiljö (passiv rökning) ska finnas i alla BVCjournaler. Registreringen ska ske vid 0-4 veckors ålder, vid 8-10 månader och vid 4 års ålder. Målet är att alla barn ska få växa upp i en rökfri miljö. Tandhälsoövervakning Alla barns föräldrar ska ges möjlighet till tandhälsovårdsrådgivning för sina barn på BVC eller folktandvården. Målet är att minst 95 % av föräldrarna ska få denna rådgivning. Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper. EPDS-screening ska utföras på 80 % av mödrarna inom 2 månader från barnets födelse BOEL-undersökning eller motsvarande bedömning ska utföras på 98 % av barnen före 10 månaders ålder Språkscreening ska utföras på 98 % av barnen före 3 års ålder Synprövning ska utföras på 98 % av barnen före 5 års ålder Hörselprövning ska utföras på 98 % av barnen före 5 års ålder 5-6-årsbesök ska genomföras på 98 % av barnen före överföring till skolhälsovården Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper 99 % av barnen ska få vaccin mot polio 99 % av barnen ska få vaccin mot difteri 99 % av barnen ska få vaccin mot tetanus 99 % av barnen ska få vaccin mot pertussis 99 % av barnen ska få vaccin mot haemophilus influenzae typ b (Hib) 99 % av barnen ska få vaccin mot hepatit-b 99 % av barnen ska få vaccin mot pneumokocker 96 % av barnen ska få vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund 96 % av barnen med ökad risk för tuberkulos ska få vaccin mot tuberkulos (BCG) Karin Segnestam Agneta Ehrlemark Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 47 97 Tfn 016-10 47 96 Barnhälsovården Sörmland 2012-05-03
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 10 (11) Division Närvård PM Bilaga 1 sid 1 (2) Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark 2008-05-05 Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland 1. Baskompetens Specialistutbildad barnsjuksköterska eller distriktssköterska samt i övrigt enligt: Riktlinjer för Barnhälsovården i landstinget Sörmland - Kravspecifikation för verksamheten (Bilaga 1) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom barnhälsovården (Bilaga 2) 2. Introduktion / kurser Meddelas av: Introduktionsutbildning BOEL EPDS Motiverande Samtal Spädbarnsmassage Gruppledarskap BHV-samordnare BHV-samordnare BHV-psykolog BHV-samordnare + BHV-psykolog Extern utbildare BHV-psykolog 3. Auskultation Erfaren BVC-sjuksköterska BB - Hemvård amningsrådgivning BB - Förlossning Neonatalavd. / Tidig hemgång Hörcentral barnaudionom Ögonmottagning ortoptist Barnmottagning 5 arbetsdagar + 5 dagar arbete under handledning 1 dag inkl. läkarbesök, hembesök, ½ + ½ dag ½ + ½ dag ½ dag ½ dag ½ dag 4. Fortlöpande deltagande i Konsultation med BHV-psykolog Barnhälsovårdens utbildningar och möten Ansvarig för genomförandet och checklistan (Bilaga 3) är respektive primärvårds- /vårdcentralschef i samverkan med Barnhälsovården Sörmland.
Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 11 (11) Division Närvård PM Bilaga 1 sid 2 (2) Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark 2008-05-05 Introduktion för nyanställda sjuksköterskor inom barnhälsovård BVC-sjuksköterskans namn Vårdcentral Checklista för nyanställd sjuksköterska inom barnhälsovården: Tagit del av: Datum Sign Riktlinjer för Barnhälsovården Sörmland Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom BHV Introduktionsutbildning BOEL-examination Motiverande samtal Spädbarnsmassage EPDS Gruppledarskap Auskultation hos: - Erfaren BVC-sjuksköterska - BB Hemvård - BB Förlossning - Neonatalavd / Tidig hemgång - Hörcentral - barnaudionom - Ögonmottagningen - Barnmottagning