BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Ekonomiskt stålbad för specialskolorna väntar Öppet brev till Barnplantorna om teckenspråk Ove Sandin: Fritt val frigör resurser till barnen Kulturministern: Jag är gärna informationsambassadör december 2011 ISSN 1401-8543 1
Mia 7 år, bär Ponto Pro på soft band som en tillfällig lösning Ponto - Valfrihet för brukare av benförankrade hörapparater Fokus på brukaren Ponto är en ny benförankrad hörapparat utvecklad med fokus på användarnas behov. Ta utseendet till exempel. Ponto har en elegant utformning som smidigt följer vänster- eller högerörats naturliga kontur och är den mest estetiska lösningen som finns idag. En hörapparat måste vara lätt att använda och därför har Ponto en lättåtkomlig tryckknapp som man enkelt kan byta program eller tillfälligt stänga av ljudet med. Optimal ljudkvalitet Brukarna förtjänar bästa möjliga ljudkvalitet, och det får de genom RISE. Detta är en plattform för signalbehandling som verkligen kan hjälpa användarna att höra naturligt och klara vardagen utmärkt även i svåra lyssningssituationer. Personlig anpassning ett måste När det gäller hörselnedsättningar och personliga preferenser är alla olika. Därför tycker vi att alla brukare förtjänar en personlig anpassningsprocess. Genie Medical är ett utprovnings program baserat på den välkända Genie-plattformen. Programmet har specialutvecklats för Ponto och benledning och ger möjlighet att enkelt anpassa Ponto för olika brukare. Ponto-systemet består av ett brett sortiment med avancerade hörapparater och tillbehör, implantatkomponenter samt kirurgiska instrument. www.oticonmedical.com Innehåll september 2011 Styrelsen 2011 2013......................................... 4 Ordföranden har ordet: Ekonomiskt stålbad för specialskolorna väntar..... 5 Kulturministern: Jag är gärna informationsambassadör............... 9 Teknik- och Kommunikationsmässan i Stockholm lockade celebra gäster.. 12 Filmproduktion benförankrade hörapparater..................... 14 Skolstöd Sverige AB introducerar välbehövligt nytänkande............. 17 Rapport från CoMO-konferensen............................... 18 Pedagogiskt Kafé, hösten 2011 från Halmstad till Härnösand......... 20 Familjen där alla har ett stort musikintresse........................ 22 Tankarna jag tänker påverkar hur jag mår!....................... 26 AVT-kompetens alltmer rikstäckande............................ 28 Zotterman Lecture 2011 Graeme Clark en av upphovsmännen till CI.... 30 Öppet brev till Barnplantorna.................................. 32 Fritt Val frigör resurser till barnen............................. 34 Silviaskolan samma krav, men större möjligheter.................. 38 Junseleträff favorit i repris med Barnplantorna Norr................ 40 Medlem i Barnplantorna I egenskap av medlem, stödmedlem eller prenumerant erhåller du Barnplantabladet tre gånger om året. Medlemsavgift för år 2012 är 250 kronor (inkluderar hela familjen). Stödmedlemsavgiften är 50 kronor. Inbetalning sker till Barnplantornas postgiro: 89 65 76-6. Är du förälder till barn med CI, hörapparat eller Baha märk talongen förälder. Är du stödmedlem märk talongen stödmedlem. Glöm inte att i båda fallen uppge både namn och adress. Du kan även registrera dig som medlem eller stödmedlem via Barnplantornas hemsida www.barnplantorna.se. Annonspriser, exempel: 1/4-sida i satsytan:..................................... 4 500 : 1/2-sida, utfallande:.................................... 8 000 : 1/1-sida, utfallande:.................................... 14 000 : Mittuppslag, utfallande:................................. 20 000 : Fler annonsstorlekar finns, kontakta Barnplantorna för mer information eller hämta foldern med priser och annonsstorlekar på www.barnplantorna.se. (Barnplantorna är inte momspliktiga.) Utgivningsplan maj 2012, september 2012, december 2012 Manusstopp: 1 april 2012, 15 augusti 2012, 10 november 2012 senaste nytt! Barnplantorna flyttar till Lilla Bommen (Läppstiftet) Den 2 januari slår Barnplantorna upp portarna till vårt kontor på Lilla Bommen, mera känt som Läppstiftet centralt i Göteborg. Lilla Bommen har ett bra läge centralt med goda kommunikationsmöjligheter (tåg, buss och spårvagn) nära Centralstationen och Nils Ericssonsplatsen. Det gör det lätt att besöka oss. Ny adress (fr.o.m. 2012-01-01): Barnplantorna Lilla Bommen 1, vån. 12 411 04 Göteborg Barnplantabladets redaktion Ansvarig utgivare: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram ordforande@barnplantorna.se Redaktör: Ann-Charlotte Gyllenram Grafisk produktion, layout och original: Xtrovert Media Bengt E Karlsson, Jens Enström, Eda Salihov info@xtrovertmedia.se www.xtrovertmedia.se Tryck: Billes Tryckeri AB Omslagsfoto: Karim Hatoum ISSN 1401-8543 Besök gärna Barnplantornas hemsida: www.barnplantorna.se 3
Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Lilla Bommen 1, vån. 12 411 04 Göteborg Telefon: +46(0)31-29 34 72 Fax: +46(0)31-69 45 73 E-post: info@barnplantorna.se www.barnplantorna.se Postgiro: 89 65 76-6 Organisationsnummer: 855100-7050 Medlemsavgift 2012: se sidan 3 Styrelse 2011 2013 Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram telefon: 031-29 34 72, fax: 031-69 45 73 ordforande@barnplantorna.se barnplantor.gyllenram@swipnet.se Vice ordförande/ekonomiansvarig Christina Ryberg 031-91 43 75 ryberg.barnplantor@telia.com Magnus Lindahl 0706-86 85 22 magnus.lindahl@gmail.com Viktoria Fredriksson 0706-39 55 50 viktoria@ingers-dack.se Lotta Waller 08-643 97 32 lotta.waller@ramboll.se Helene Lundahl 042-14 48 57 helene.lundahl@hjerta.se Adam och Helena Högstedt 046-14 15 54 helena.hogstedt@gmail.com Charlotte Enjin charlotte@enjin.se Foto: Karim Hatoum Ledamot Simon Oud 031-16 18 77 simon.oud@hotmail.com Ledamot Ola Rosling ola.rosling@gmail.com Sekreterare Louise Wermé 031-14 26 00 louisewerme@hotmail.com Suppleant Birgitta Skog *Ordförandena i de regionala organisationerna är ledamöter i riksorganisationen i egenskap av distriktsrepresentanter. Regionala organisationer Barnplantorna Öst *Ola Rosling ola.rosling@gmail.com Per Wassgren 08-668 74 14 per@sharpwoodhill.com Helena Engman 0733-70 07 37 helena1234@live.se Gudrun Hellström 08-641 53 27 gudrunhellstrom@hotmail.com Patrick Kampmann 08-611 19 66 patrick@volontaire.se Mia Kerstis 0708-66 03 20 mia.kerstis@telia.com Barnplantorna Väst *Simon Oud 031-16 18 77 simon.oud@hotmail.com Bo Sundestrand 0302-130 81 bo.sundestrand@glocalnet.net Louise Wermé 031-14 26 00 louisewerme@hotmail.com Christoph Oesterreich 031-14 89 72 gtbrg41@hotmail.com Barnplantorna Sydost *Tove Johansson 0471-501 97 raamalakent@hotmail.com Carola Nilsson 0454-616 12 carola@bwm.se Jonas Pettersson 0470-340 29 jop@jga.se Linda Nilsson linda.nilsson@personal.tingsryd.se Magnus Ivarsson ivarsson-magnus@bredband.net Barnplantorna Syd *Johanna Stadmark 046-14 62 36 johannastadmark@yahoo.se Åsa Holmgren holmgrens05@hotmail.com Ingegerd Kadhim 040-54 61 11 ingegerd.kadhim@live.se Thomas och Maria Jeppson 0414-137 82 spektrum.simrishamn@telia.com Barnplantorna Norr *Lars Eriksson 060-58 50 22 lars.e.eriksson@metso.com Ulf Lindahl 0611-55 05 31 ulf.lindahl@kramnet.se Anders Engström 060-55 73 53 ae67@bredband.net Helena Hildebrandsson 0611-51 13 44 helena.hildebrandsson@bredband.net Gunlög Sennström Granquist 0621-105 85 tottijs@hotmail.com Barnplantorna Linköping *Frida Rosén rutfrida@telia.com Jens Rosén 014-31 41 60 Rebecka Karlström karlstromrebecka@hotmail.com Eleonore Petersson eleonore.pettersson@sorman.com Ulf Åberg family.aberg@gmail.com Barnplantorna Jämtland/Härjedalen Ulrika Persson 070-539 62 88 ulli@lillsjon.net Ylva Eriksson 0684-300 01 ylva.erikson@gmail.com ORDFÖRANDEN HAR ORDET Ekonomiskt stålbad för specialskolorna väntar Under ett flertal decennier har specialskolorna levt under en ekonomiskt bekväm tillvaro med gott om pengar till sina verksamheter. Förutsättningar och behov hos elevgruppen har dessutom varit mindre komplex än idag. Elevgruppen har bestått av döva och gravt hörselskadade barn. Innebörden av tvåspråkighet har varit teckenspråk och skriven svenska. Specialskolans elevgrupp är homogen I början av 1990-talet beskrevs målgruppen av rektorer vid specialskolan som homogen. Det fanns tydligen ringa kunskap om att 30 40 procent av döva (gravt hörselskadade) barn har någon annan typ av funktionsnedsättning också utöver dövhet/ hörselnedsättning. Idag finns det överlag ett större medvetande om att undervisning ska individualiseras. Alla barn är individer. Därför får inte heller gruppen döva barn med flerfunktionsnedsättning tas som en ursäkt för bristande måluppfyllelse i specialskolorna av SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Frågan kvarstår hur många barn i gruppen döva och hörselskadade med ytterligare funktionsnedsättningar som har flerfunktionsnedsättningar av kognitiv art, som därmed kan påverka lärandet och inhämtningen av kunskap. Är det 25 procent? Varför vi ser så många olika procentsiffror på andel döva/gravt hörselskadade barn med ytterligare funktionsnedsättningar torde bero på vilka kriterier som används vid beräkning av andelen barn, till exempel huruvida flerfunktionsnedsättningar av icke-kognitiv art omfattas eller ej i statistiken. Cochleaimplantat på barn har utmanat undervisningen för döva! Idag är undervisningen av döva/gravt hörselskadade barn om möjligt komplexare än någonsin. Vi har en annorlunda grupp döva idag barn som hör och behöver få utveckla hörsel och tal i en utvecklande språkmiljö. Några behöver få utveckla teckenspråk. Kan vi sluta att se detta som en intressepolitisk fråga?! SPSM bör snarast se till att etablera en bra teckenspråkig miljö för den grupp barn som av olika skäl är hänvisad till teckenspråk för kommunikation och lärande, inte av intressepolitiska skäl utan utifrån individuella behov. Detta är en stor och omfat- 4 5
tande uppgift för SPSM. Därför ser vi fram emot att SPSM snarast skiftar fokus från hur ska vi utöka målgruppen och behålla antalet specialskolor -perspektivet till hur ska vi erbjuda en kvalitativ undervisning för teckenspråkiga elever. Barnplantorna välkomnar delbetänkandet Med rätt att välja En lång rad organisationer, skolor, kommuner samt SPSM (!) har inkommit med remissvar på delbetänkandet av Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. I det stora hela var delbetänkandet ett stort kliv framåt även om utredarna inte nådde ända fram så att säga. Det konstateras i en statlig utredning (vilket är bra) att antalet elever vid de statliga specialskolorna minskar och kommer att fortsätta att minska. Barnplantorna konstaterar att storleken på elevgruppen gör det svårt att bilda smågrupper av elever med likartade behov, d.v.s. både entusiasmera och stödja. Barnplantorna tydliggör och uppmärksammar i sitt remissvar hur utvecklingen ser ut genom att redovisa ökningen av barn som CI-opereras. År 0 4 5 9 10 14 Totalt 2009 59 12 3 74 2008 51 15 7 73 2007 42 9 5 56 2006 52 20 14 86 2005 29 14 5 48 2004 26 7 0 33 2003 13 2 1 16 2002 16 7 3 26 2001 9 6 0 15 2000 13 2 4 19 1999 13 6 1 20 1998 9 4 3 16 Summa 332 104 46 482 Antal CI-opererade barn, årsvis och åldersgrupper. (Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas) Hur tydligt behöver det bli för att SPSM ska indikera till Regeringen att antal specialskolor åtminstone bör halveras! När gör (eller åläggs) SPSM en behovsanalys för att planera verksamheten? Det handlar om barns rätt till fullgod undervisning oberoende av skolform. Här har staten ett ansvar; d.v.s. Barnplantorna vänder sig mot fortsatt ensidigt statligt stöd till specialskolorna! SPSM: Staten släpper sitt historiska ansvar I pressmeddelande i anledning av remissvar avseende nämnda utredning anger SPSM att staten släpper sitt historiska ansvar att garantera en teckenspråkig miljö för elever som är döva eller har nedsatt hörsel. Pressmeddelandet förvånar/förvånar inte! SPSM tycks fast i historien. Åtminstone tycks det finnas stridiga motsatta åsikter inom SPSM bakåtsträvare och framåtsträvare. Hur många elever handlar det om som är döva utan hörhjälpmedel (CI) och hur många kommer det att handla om i en nära framtid? Det är väl det som en eventuell behovsanalys bör handla om. I pressmeddelandet anges också Allas rätt till kommunikation är avgörande för att åstadkomma en likvärdig utbildning. Frågan är hur många som är i behov av en teckenspråkig miljö? Specialskolan har anpassat sig till utvecklingen utifrån att SPSM själva har ändrat sin definition av tvåspråkighet från att omfatta teckenspråk och skriven svenska till att innebära teckenspråk och talad svenska. Frågan är hur det beslutet påverkar de få elever som är i behov av en teckenspråkig miljö? Hur liten kan elevgruppen bli på respektive skola för att göra anspråk på en tvåspråkig miljö (utifrån SPSM:s definition av tvåspråkighet 2011)? SPSM stöder en fortsatt statlig särbehandling av värdkommunerna Att en statlig myndighet i ett remissvar så flagrant gör ett ställningstagande för värdkommunerna (där specialskolorna är belägna) förvånar/förvånar inte (!) Barnplantorna har tidigare påpekat att värdkommuneras låga ersättning till SPSM för elev i specialskolan per år (75 000 kr att jämföras med andra kommuners ersättning på 219 000 kr) uppfattas som orättfärdiga kommunalpolitiska ställningstagande för värdkommunerna. Denna särbehandling har tidigare redovisats av Statskontoret i rapport 2010:1 Kommuners ersättning för elever i specialskolan. Orättfärdigheten bör även förarga Sveriges Kommuner och Landsting samt alla rektorerna vid hörselskolorna (Silviaskolan, Kannebäcksskolan, Alviksskolan m.fl.). SPSM skjuter långt över målet! När SPSM slutligen konstaterar i remisssvaret att Den tvåspråkiga lärmiljön är således både en språklig miljö och ett pedagogiskt verktyg för tvåspråkighet, får man lätt intrycket av att SPSM glömmer att en majoritet av döva barn idag hör. Att läsa och skriva är auditiva processer och inte visuella processer (Connie Mayer, professor, Toronto University, Kanada). En rad myndigheter har passerat revy genom åren Bara sedan Barnplantorna bildades 1995 och stegvis förundrades över föråldrat synsätt/arbetssätt gällande barn med hörselnedsättning och dövhet har en rad myndigheter slukat statliga pengar utan att undervisningen för det enskilda barnet i grundskolan fått del av pengasäcken. Låt oss rekapitulera. 1995 bildades SIH (Statens Institut för Handikappfrågor i Skolan) för att ge hjälp och stöd till kommunerna att underlätta skolgången för elever med funktionshinder. Efter SIH kom SIT (Specialpedagogiska Institutet) och SPSM (Specialpedagogiska Myndigheten) in på arenan. En maktkamp utbröt till viss del. En statlig utredare tillsattes att utreda en eventuell ny myndighet. Det resulterade i att SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) bildades. Har alla dessa olika myndigheter inneburit att barn med hörselnedsättning/dövhet har fått en bättre skolgång? Har det varit utvecklande inom döv/hörsel området? Tveksamt! Enligt Barnplantorna avgörs barnens skolgång ute i kommunerna fortfarande av starka föräldrar och hängivna engagerade pedagoger. Vi fortsätter att plädera för riktade statliga pengar till den enskilda eleven i den skola föräldrarna valt. En ny skolorganisation kommer aldrig att generera: kompetens till pedagoger, en bättre ljudmiljö för alla barn i skolan, elevmikrofoner eller högtalarsystem för en bättre lärandemiljö för alla barn. Låt inte pengar till skolan försvinna in i byråkratiska organisationer som inte har någonting med Kalles eller Lisas lärandesituation att göra. SPSM bör snarast åter (?) läsa boken Vem snodde osten? Hur vi tacklar förändring (sammandrag se Barnplantabladet juni 2009). Där anges utmanande för de förändringsobenägna: förändring sker; förutse förändringen; övervaka förändringen; anpassa dig snabbt till förändringen; förändras och tyck om förändring; var beredd på att förändras snabbt om och om igen. En sak är i vart fall säker. Föräldrar kommer att fortsätta att söka kunskap och vara effektiva påtryckare till förändring av förskola, skola och habilitering. Vilken förälder kommer att acceptera verksamheter anpassade för gårdagens döva och hörselskadade barn?! Nyckelord: Förändring och up-to-date! Text: Ann-Charlotte Gyllenram Barnplantornas remissvar avseende Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans elevgrupp, se www.barnplantorna.se. Ekonomiskt stålbad väntar... (Foto: Matton Images) 6 7
Kulturministern: Jag är gärna informationsambassadör I våras bestämde sig kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth för att ett EAS-implantat (Elektro Akustisk Stimulering) skulle kunna vara en möjlighet till ytterligare hörsel. EAS-implantat kan hjälpa personer med en grav diskanthörselnedsättning att höra högfrekventa ljud bättre. Lena Adelsohn Liljeroth lät Dagens Nyheter följa operationen. På så sätt spreds information inte bara om Lena Adelsohn Liljeroths operation, utan också om att modern hörselteknik kan hjälpa många fler. Hörselskador är ett ofta dolt handikapp som hela 1,3 miljoner människor lider av. Enligt Eva Karltorp, överläkare och sektionschef för CI-verksamheten i Stockholm råder det en stor underbehandling. Kanske kan vi hjälpa 10 000 människor med diskantskador att höra bättre. Utifrån detta är det välkommet att Lena Adelsohn Liljeroth gärna är informationsambassadör för ny hörselteknik. I Barnplantorna är vi väl medvetna om processen för hjärnan att anpassa sig till ny och ökad möjlighet att höra genom cochleaimplantat, eller som i detta fall EAS-implantat. Därför valde vi att avvakta med att kontakta Lena Adelsohn Liljeroths pressekreterare för en intervju. Vi blev väl mottagna på Regeringskansliet i början av oktober. Pappa upptäckte hennes hörselnedsättning Det blev en avslappnad intervju med ett mycket positivt mottagande från både Lena Adelsohn Liljeroth och hennes pressekreterare. Lena Adelsohn Liljeroth berättade om sin personliga hörselresa från barndomen. Fram skymtade också starka och kloka föräldrar och en målmedveten flicka. Lena Adelsohn Liljeroth är född med hörselnedsättningen, fast den upptäcktes inte förrän hon var ungefär tre år. Det var pappa som upptäckte att jag inte hörde allt. Jag var tre till fyra år och satt i hans knä när han bad mig lyssna på klockan som sa tick-tack och jag hörde förstås inte det. Under uppväxten gick hon på regelbundna hörselkontroller på Södersjukhuset hos professor Bengt Barr. Det blev rutin. Jag har tränat hos talpedagog från första klass till sista ring i gymnasiet för att få ett bra tal. Jag behövde träna mycket på s-ljudet. Dessutom kunde jag tidigare inte skilja på k-, p- och t-ljuden, eller m- och n-. Det var naturligt att gå till talpedagog och det gjordes ingen stor dramatik runt detta. I skolan satt hon alltid längst fram i klassrummet. Lena Adelsohn Liljeroth ler när hon konstaterar: Det gjorde kanske att jag aldrig blev något busigt barn utan istället blev klassens ordningsman och elevrådsrepresentant. Det var också svårt att lära sig engelska, men med rätt stöd och träning gick det också. Jag tyckte om att läsa I Barnplantorna har vi alltid uppmanat föräldrar att entusiasmera barnen att läsa mycket för att få ett bra ordförråd. Som hörselskadad missar man ju mycket och läsningen är därför en väg till ett bra språk. Lena Adelsohn Liljeroth bekräftar detta genom att konstatera: Jag tyckte om att läsa och det har naturligtvis hjälpt mig mycket både i skolan och i övriga livet. 8 9
Om jag kan hjälpa andra hörselskadade genom att informera om min situation så vill jag naturligtvis göra det. Fakta Elektro Akustisk Stimulering Hörapparat (EAS) En del hörselskadade har sin hörselnedsättning i de höga frekvenserna (ljusa toner) medan de hör lågfrekventa ljud (de mörka tonerna) bra. Elektroakustiska hörselimplantatsystem kan hjälpa personer med en grav diskanthörselnedsättning att höra högfrekventa ljud bättre. Detta är viktigt för att kunna förstå tal och kunna kommunicera. Det var emellertid först i vuxen ålder, som hon talade om för folk att hon har en hörselnedsättning. Yrkesvalet styrdes inte av hörselskadan Hon har valt två yrken, journalist och politiker, där hon kan ställas inför krävande kommunikativa situationer. Nyfikenheten är stor hur hon löst detta. Vilka hörselstrategier har hon använt? Lena Adelsohn Liljeroth berättar: När jag arbetade som journalist valde jag bort stora presskonferenser. Där visste jag att min hörselskada skulle vara en stor nackdel. Istället koncentrerade jag mig på enskilda intervjuer. Hon berättar vidare att hon ställdes för ytterligare hörselutmaningar som politiker och beslöt sig för att pröva hörapparater. Vissa situationer försöker hon undvika som hörselskadad, som till exempel slamriga restaurang- och konferensmiljöer. Information om ny hörselteknik ingav hopp För inte så länge sedan informerade ÖNHläkare Björn Barr (son till professor Bengt Barr) henne om ny hörselteknik, som kan innebära bättre hörsel. Lena Adelsohn Liljeroth säger: Dagens Nyheter fick följa operationen. Om jag kan hjälpa andra hörselskadade genom att informera om min situation så vill jag naturligtvis göra det. Exponeringen i Dagens Nyheter gjorde att många hörselskadade på olika sätt fick upp ögonen för möjligheten med EAS vid en hörselskada i diskanten. Lena Adelsohn Liljeroth påpekar gärna: Jag är så nöjd med det engagemang och hänsyn, som jag fått på CI-kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Inkoppling och uppföljning fungerar mycket bra. Vi pratar om detta och jag berättar att föräldrar till barn med cochleaimplantat känner sig väl mottagna på CI-klinikerna i Sverige. Det är viktigt när man kanske befinner sig i en utsatt situation. Men säger Lena Adelsohn Liljeroth Det är naturligtvis lite pyssel med utrustningen och jag fick en smärre chock när jag skulle hämta utrustningen som låg i en större väska. Den bär jag inte på hela dagarna utan jag har plockat ut det viktigaste som jag kan ha med i en liten påse i min väska. Helt plötsligt öppnas en ny värld av ljud Naturligtvis har det varit tröttande med alla nya ljud som hon hör. Ljud som Lena Adelsohn Liljeroth aldrig har hört förut. Prassel av papper, höga klackar som trippar på marken, bestickslammer och många andra högfrekventa ljud. Lena Adelsohn Liljeroth är kulturminister så slutfrågan måste bli om hon uppskattar musik. Hennes vidgade njutning av musik med en delvis artificiell hörsel tydliggör hon med en tragisk händelse med solglimtar. Endast två veckor efter inkoppling av ljuden skulle jag och min man på begravning. En nära släkting hade gått bort vid en ålder av 100 år. Ett vackert stycke av Mozart spelas i kyrkan på violin och cello. Jag hade hört stycket förut men ändå inte! De höga tonerna som var så vackra, hade jag aldrig hört förut. Där sitter jag och ler Många hörselskadade vittnar om liknande hörselupplevelser i en förnyad hörselresa möjlig med modern hörselteknik. Tack Lena Adelsohn Liljeroth för en trevlig intervju. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Karim Hatoum Funktion Elektrisk ljudväg 1. En extern ljudprocessor fångar upp ljud och omvandlar det till digitala signaler. 2. Ljudprocessorn skickar högfrekvent ljud med digitala signaler till implantatet. 3. Implantatet omvandlar signalerna till elektrisk energi som skickas till eletrodraden i snäckan. 4. Hörselnervens respons, som orsakas av elektrisk och akustisk stimulering, skickas till hjärnan. Akustisk ljudväg A. Den externa ljudprocessorn skickar lågfrekventa ljud till ljudkomponenten. B. Här förstärks de lågfrekventa ljuden och skickas vidare den normala ljudvägen. C. Det förstärkta ljudet aktiverar hörselnerven. D. Hörselnervens respons, som orsakas av både elektrisk och akustisk stimulering, skickas till hjärnan som kombinerar dem till det ljud du uppfattar. Källor: www.barnplantorna.se www.cochlear.se Bild: Cochlear 10 11
Nästa steg för ditt barn Uppgradera till Cochlear Nucleus -systemet. Ljudhjältarna underhöll de yngre... Teknik- och Kommunikationsmässan i Stockholm lockade celebra gäster Teknik- och Kommunikationsmässan är idag ett resultat av ett etablerat samarbete mellan Barnplantorna, hörselvård, SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) Råd och Stöd och UHiS (Unga Hörselskadade i Stockholm). Den sistnämnda aktören avseende mässan i Stockholm. Brett utbud av utställare I Stockholm arrangerades mässan för fjärde gången. I början av oktober gick mässan av stapeln för andra gången på Kulturhuset mitt i city. Uppskattningsvis 400 besökare hade hörsammat inbjudan för att ta del av bland annat modern hörselteknik, hörapparater, cochleaimplantat och Baha (benförankrade hörapparater). Besökarna fick också möjlighet att se pedagogiskt material, anpassade skolmöbler samt vad ljussättning och ljudsanering kan innebära i förskolan, skolan och på arbetsplatsen. Folkhögskolor, förskolor, skolor och intresseorganisationer profilerade sig på olika sätt. Stockholmsmässan lockade celebra gäster Oväntat, men glädjande besök fick Teknikoch Kommunikationsmässan i Stockholm av kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth, som kom tillsammans med sin pressekreterare för att uppdatera sig. Hon hör numera med hjälp av ett EAS-implantat. Hon styrde snabbt stegen bort mot Cochlears monter för att få mer information om det EAS-implantat, som hon fått inopererat i somras. Professor Hans Rosling, som har ett barnbarn med CI dök upp tillsammans med sonen Ola Rosling (tillika ordförande i Barnplantornas regionala organisation i Stockholm) och två av barnbarnen. Vetgiriga föräldrar medlemmar i Barnplantorna uppdaterade sig med kunskap Barnplantorna hade många besök i sin monter. Glädjande kunde vi konstatera att de flesta föräldrar som anlände var Barnplanta-föräldrar, d.v.s. medlemmar i Barnplantorna. Men vi undrar naturligtvis hur uppdaterade med kunskap är andra föräldrar till barn med hörselnedsättning!? Text och foto: Ann-Charlotte Gyllenram Cochlear tillkännager med glädje att Cochlear Nucleus 5-ljudprocessor nu är tillgänglig för alla Freedom - och Nucleus 24-användare. Connecting people Global leader Passionate visionaries Solutions for life Beställ broschyren Ta nästa steg genom att skicka e-post till info-sverige@cochlear.com eller besök vår hemsida. www.cochlear.se Med denna uppgradering får ditt barn ta del av fördelarna med det prisbelönta Cochlear Nucleus -systemet. Bättre taluppfattning i svåra lyssningsmiljöer och större frihet att njuta av livet med en mindre och lättare ljudprocessor, som är mer tålig och vattentät. Kontakta din CI-klinik för att ta nästa steg mot bättre hörsel med en ny ljudprocessor. 12 Freedom, Cochlear och den ovala logotypen är varumärken från Cochlear Limited. Nucleus är ett registrerat varumärke som tillhör Cochlear Limited. N35077F ISS1 NOV11 Swedish translation 13
Profilera dig med en ny kostym Reklambyrån Xtrovert Media är den färgstarka fullservicebyrån i Göteborg med de stora resurserna kontakten med oss räcker för de flesta typer av uppdrag inom reklam, marknadsföring och informationsproduktion. Fler barn skulle kunna få höra, om föräldrar fick information om benförankrade hörapparater Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Barnplantorna har tidigare producerat en informationsfilm om cochleaimplantat, Cochleaimplantat att återskapa ett sinne. Det finns idag en rad olika typer av hörapparater som kan hjälpa barn att höra bättre, men föräldrar behöver information. Lars Persson och Marie Rehnberg från Xtrovert Media som gjorde filmen Cochleaimplantat att återskapa ett sinne. Scen från inledningen med Radi Jönsson och Ann-Charlotte Gyllenram i Botaniska trädgården. optimalt, eller inte alls. En av projektledarna, Radi Jönsson överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset säger: Det finns ett mörkertal över hur många barn som är möjliga kandidater till benförankrade hörapparater men där föräldrar inte får nödvändig information. hemma, kan de fatta välgrundade beslut för habilitering och val av förskola och skola för sitt barn. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Bengt Karlsson Vi kan bland annat stå till tjänst med: Grafisk design och produktion Original och trycksaker Bildbehandling och foto Illustration 3D-visualisering Textproduktion och copywriting Tidningsproduktion Mässmaterial och event Profilreklam Strategisk kommunikation Webbdesign och webbproduktion Filmproduktion Butikskommunikation Informationsproduktion Projektsamordning Slå oss en signal på 031-82 51 51, eller maila info@xtrovertmedia.se www.xtrovertmedia.se Intressepolitiskt och professionellt perspektivsamverkar Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Barnplantorna visar åter hur samverkan utifrån intressepolitiska och professionella perspektiv kan resultera i produktion av en informationsfilm. Nu påbörjas arbetet igen tillsammans med fullservicebyrån Xtrovert Media med att ta fram en informationsfilm, som riktar sig till föräldrar med barn aktuella för behandling med benförankrade hörapparater (Baha). Baha, benförankrade hörapparater kan hjälpa barn med hörselnedsättning av ledningshindertyp, då mellanörat inte fungerar Projektet har flera finansiärer Filmen om cochleaimplantat finansierades genom statliga medel, vilket inte varit möjligt med den nu påbörjade filmproduktionen. Utifrån stöd bland annat från en dansk fond blir det möjligt att realisera produktionen. Ann-Charlotte Gyllenram, ordförande i Barnplantorna påpekar hur viktigt det är att föräldrar till barn med en hörselnedsättning, som ibland är kopplad till ett flerfunktionshinder, får information. Föräldrars medverkan i hörselhabiliteringen avseende sitt barn är viktigt. Via en informationsfilm, som föräldrar kan se Fakta: Benförankrad hörapparat Baha är en svensk uppfinning, som utvecklat professor Brånemarks upptäckt att titan växer ihop med omgivande ben (osseointegration). Ett titanimplantat sätts in i benet bakom örat. Med en distans och en specifik hörapparat utnyttjas benledning för de personer som har ett ledningshinder i mellanörat. 1977 opererades den första patienten i världen med Baha på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 14