BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar Sammanställt av Swedwatch i augusti 2013 Hur är blåbärsplockningen i Sverige organiserad? Den kommersiella bärplockningen är uppdelad på två system. I det ena finns plockare som är anställda för att plocka bär. Alla dessa anställda kommer 2013 från Thailand. Totalt finns för närvarande drygt 6 000 thailändare i Sverige som plockar vilda bär (främst blåbär, men också en del hjortron och lingon i slutet av säsongen). De thailändska arbetarna är anställda av thailändska bemanningsföretag som hyrt ut arbetskraften till svenska bärplockarföretag. De har fått arbetstillstånd från Migrationsverket. De flesta av dem stannar i Sverige i två månader för att plocka bär. Det andra systemet består av så kallade friplockare. I varje större samhälle från mellersta Sverige upp till norr finns företag som bedriver bäruppköp. Ofta finns själva uppköpet vid infarter eller rondeller. Vem som helst kan åka till ett bäruppköp och sälja bär. En del säljer väldigt små volymer. Men i Sverige finns också det som Swedwatch kallar organiserad fri plockning. Det innebär att stora grupper av personer kommer till Sverige från länder som Polen, Bulgarien, Ukraina och Moldavien med syfte att tjäna pengar på bärplockningen. Ofta finns en ledare för dessa grupper som organiserat boendet och styr arbetet. Vid organiserad fri plockning kan ofta stora volymer bär säljas till bäruppköparna. Bäruppköparna säljer bären vidare till bärgrossister. Är bärplockning för att tjäna pengar något nytt? Kommersiell bärplockning har en lång historia som sträcker sig hundra år tillbaka i tiden. Under lång tid plockades alla bär av svenska medborgare, däribland skolbarn. Under 1960-talet och 1970-talet började allt fler polacker komma till Sverige och plocka bär. Under början av 1980-talet ökade antalet plockare från Thailand med turistvisum. Under de senaste tio åren har bärplockarföretag börjat hyra arbetskraft från Asien. Tidigare år har branschen hyrt arbetskraft även från Vietnam, Bangladesh och Kina, 1
numer kommer alla dessa från Thailand. Samtidigt har nya grupper av fria plockare börjat komma till Sverige, särskilt från Bulgarien och Ukraina. Inom EU råder fri rörlighet så det är enkelt att åka hit och plocka bär, inget särskilt tillstånd behövs. På senare år har efterfrågan på svenska blåbär ökat markant, framför allt från Asien. Det beror på att bären innehåller en hög halt av antioxidanter och därför kan användas för att producera hälsokost och kosmetika. Vilka problem finns för bärplockarna? Villkoren för de anställda thailändska plockarna har blivit bättre, men det finns både seriösa och oseriösa företag i branschen. Vanliga problem är överfulla sovsalar och att arbetsgivare använder oregistrerade bilar för att transportera bär och plockare. Det förekommer också oseriösa thailändska bemanningsföretag, de kan ta ut oskäliga avgifter eller använda felaktiga växelkurser för att lura arbetarna på pengar. När det gäller fria plockare ökar risken för exploatering när plockningen blir storskalig och organiserad. Det är vanligt att mellanhänder tar ut delar av förtjänsten, ibland hälften av betalningen. De som plockar bären har ingen garanterad minimilön, de är inte försäkrade och kan inte heller utkräva ansvar av någon arbetsgivare. En del av plockarna från Ukraina och Moldavien är papperslösa, det vill säga de saknar tillstånd att vistas i Sverige. Om dessa plockare blir lurade har de svårt att vända sig till polis eller myndigheter eftersom de då riskerar att själva bli bestraffade. Hur bor bärplockarna? De anställda thailändska plockarna bor på ett 50-tal anläggningar från Norrbotten ner till Västernorrland. De organiserade fria plockarna bor i privata anläggningar, på campingplatser och i tältläger i skogen. I norra Uppland, i området kring Söderhamn och i södra Dalarna finns läger med bulgariska plockare. Hur är könsfördelningen bland bärplockarna? Bland de anställda thailändska plockarna är drygt fem procent kvinnor. Även bland de fria plockarna finns en övervikt av män, men där deltar en större andel kvinnor än bland 2
de anställda. Någon könsstatstik finns emellertid inte när det gäller de fria plockarna (det finns inte ens säkra uppgifter på hur stor gruppen fria plockare är). Vad tjänar plockarna? En anställd thailändsk plockare är garanterad en lön på 19 300 kronor i månaden, från den dras kostnaderna för mat och logi. Dessa avgifter varierar från cirka 160 till 190 kronor om dagen. Vidare tar bemanningsföretagen betalt för flygbiljetterna och visum, från 10 000 kronor och uppåt. Lönenivån har reglerats genom att bemanningsföretagen skrivit under ett hängavtal kopplat till ett avtal som Kommunal slutit med bemanningsbranschen. En thailändsk plockare kan tjäna extra pengar utöver lönen om han eller hon plockar mycket bär. Kilopriset har hittills i sommar legat på 12 kronor. När man plockar för mer än vad grundlönen motsvarar är det möjligt att tjäna extra. I sommar har det betytt att man måste plocka mer än 1,5 ton blåbär för att tjäna pengar utöver grundlönen (den exakta volymen beror på kilopriset för bären, som ibland kan ändras under säsongen). För de fria plockarna har priset vid bäruppköpen under större delen av sommaren varit 10 kronor kilot för blåbär. På det flesta ställen höjdes dock nyligen till 12 kronor. Men intäkterna blir låga när det är mellanhänder som tar ut avgifter. (Ett kilo blåbär motsvarar ungefär 1,6 liter.) Hur mycket blåbär kan plockarna plocka? De anställda thailändska plockarna plockar i genomsnitt nästan 80 kg bär om dagen, men många plockare kommer upp i 100 kg. Det motsvarar 160 liter. De fria plockarna kommer inte alls upp i samma volymer. Orsakerna är flera, de anställda plockarna befinner sig främst i norra Sveriges inland där det ofta är gott om bär, det finns för det mesta en professionell organisation (med mat, logi, transporter) och plockarna själva är fysiskt starka (alla är risbönder från norra Thailand). De fria plockare från Bulgarien och Ukraina som Swedwatch har intervjuat i år har plockat omkring 30 kg per dag. 3
Hur ser leverantörskedjan ut? Både bärplockar- och bäruppköpsföretagen säljer bären vidare till grossister. Flera av grossisterna bedriver också egen plockning. Stora grossister i Sverige är Polarica, Finnerödja och Skogsmat/Blåtand. Andra bärföretag säljer blåbären direkt till grossister i Baltikum, en sådan grossist är Sarek i Estland. Dessa grossister säljer en del till detaljhandeln och en del till livsmedelsindustrin, men det mesta exporteras. I Kina och Japan tillverkas extrakt av blåbären, detta används i sin tur för att producera hälsokost och kosmetika. I Japan finns flera företag som tillverkar hälsokost av blåbärsextrakt. På vilka marker plockas bären? De anställda plockarna rör sig över stora områden och bestämmer själva var de ska plocka bär. Även de fria plockarna plockar på många ställen. Många har rest långt med bären till bäruppköpen. Uppköparna har sällan kunskap om exakt var bären är plockade. Hur agerar kommunerna där det bedrivs bärplockning? Kommunerna inspekterar anläggningar där det bor anställda thailändska plockare. Även Kommunal brukar inspektera att kollektivavtalet följs. Vidare har kommuner med läger med friplockare ofta fått hjälpa till och ordna med vatten och ta hand om skräp. Flera kommuner har fått betala för detta fast de inte fått några intäkter från plockningen. Vad gör branschen? Flera aktörer i branschen har tagit initiativ för att förbättra villkoren. Några bärplockarföretag har varit i Thailand och utbildat plockarna om deras rättigheter. Polarica med flera använder Norske Veritas för att genomföra sociala revisioner. Både ICA och Coop är aktiva och för en dialog med branschen om hur villkoren ska kunna bli bättre. (Dessa initiativ beskrivs utförligt i Swedwatchs senaste bärrapport Bärbranschen tar krafttag, 2013.) Vad säger markägarna? En del markägare tycker att läger i skogen har lett till nedskräpning. Det finns också markägare som vill ha betalt för att det plockas bär i kommersiellt syfte på deras 4
marker. Nedskräpningen har dock minskat en del, bland annat därför att kommunerna och Naturvårdsverket har tagit fram information om allemansrätten på flera språk och satt upp containrar. Vad säger kommunerna? Kommuner med många fria plockare, som Tierp och Söderhamn, har i vissa fall fått betala för att städa i skogarna. Andra kommuner har fått göra humanitära insatser för att hjälpa utsatta plockare. Flera kommunföreträdare tycker att kommuner bör ha rätt att flytta på läger i skogen. Många efterlyser stöd och samordning från staten. Varför engagerar sig Swedwatch i frågan om blåbärsplockning? Swedwatch uppmärksammade för tre år sedan att thailändska, bangladeshiska och vietnamesiska plockare hade haft usla arbetsvillkor och blivit lurade på sin lön. Sedan dess har Swedwatch följt frågan och kommit med flera förslag om hur villkoren kan förbättras. Flera av Swedwatchs förslag har också genomförts, av bland annat Migrationsverket, Kommunal och av företag i branschen. I september kommer Swedwatch med en ny rapport som liksom tidigare studier är skriven av Mats Wingborg. I den nya rapporten skildrar Wingborg den resa han gjorde i augusti 2013 då han intervjuade bärplockare från en mängd länder. Han pratade också med bäruppköpare, kommuner och markägare. De tidigare rapporterna kan laddas ner på www.swedwatch.org/rapporter. Sök på ordet blåbär. Fler frågor? Kontakta: Mats Wingborg, rapportförfattare. 070-774 37 22, mats@context.nu Viveka Risberg, kanslichef Swedwatch. 08-602 89 87, viveka@swedwatch.org 5