Årgång 2011 Utgåva 3 Skåningen Din Tidning 1
Innehåll Sida 2 Sida 3 Sida 4 Sida 5 Sida 15 Sida 20 Sida 23 Sida 24 Innehåll Redaktörens ord En vanlig kväll på klubben Kulturen Speedway dagen Renovering av klubbhuset Klubb aktiviteter Redaktionen och erbjudanden Vi vill ha bidrag till SKÅNINGEN Stort som Smått Då kan vi göra tidningen som du vill ha den! Om du vill beställa klubbtröjor med klubbmärke kontakta Stefan Persson 040-422769, 0709-114703 akka703@comhem.se 2
Redaktörens ord Tittut på er alla! Nu är snart säsongen slut och regnet det bara fortsätter att ösa ner till och ifrån. En av de soliga dagarna var jag och Billy hemma hos Lisa och Magnus för att plocka körsbär. Det var en fantastisk fin dag, och det blev till lite saft och många att äta när vi kom hem. Tiden går och inte har jag fått många mil på min mc denna säsong. Har jag kunnat så har det regnat eller har det varit andra saker som kommit emellan. Jag spanar in på vår hemsida och tänker, nu ska jag med, nu är det något på gång. Vad händer,, ack nej det sket sig igen. Hoppas ni haft lycka med er körning och att säkerheten på vägarna varit tillfredställande trotts alla vägarbeten. Birgitta Riddersporre 3
En vanlig kväll på klubben 7 juli Lisa gör även idag en insats i blomsterlandet. 4
Kulturen 5
Hit ska vi Vi kör och rätt som det är kommer två på sin MC och kör om oss. Det var Magnus och Göran, nu kan vi bara följa dem. Vi åker vidare och vi kör av motorvägen. Vi stannar i en korsning vilket blev lite förvirrande för övrig trafik. Hur kör vi nu? Hur ska vi hitta dit? Snälla ställ in GPS:en. Karina ringer och får en vägbeskrivning! Vägbeskrivningen är klar och vi åker vidare. Vi kommer ner till gården Men kör för långt, då ska vi vända med släp på den lilla grusväg som finns. Typiskt nog så kommer en bil och får stå och vänta tills vi lyckats vända. Vad händer, Stressnerven sätter igång 6
Karina var noga med hur vi skulle packa upp korvbröden. Ta de tinade först. Vi kände på dem och kände. Dessa är tinade så då tar vi dem. När vi kom in mot mitten av bröden så vad var där. Jo frysta bröd, alltså blev det fel låda. Gjort e gjort. När all förberedelse var klar så löpta allt på. Alla hungriga deltagare fick mat och kunde njuta av hamburgare, solen och ett gott sällskap. Birgitta Riddersporre 7
Att göra en Kultur Det är inte ofta man sett mig på klubben det senaste åren. Jag brukar dock vara med och hjälpa till på de evengamang som anordnas. I år när jag äntligen har ett jobb där jag faktiskt slutar innan kl 18.00 har jag hunnit vara där oftare. Det var vid ett sådant tillfälle när jag intet ont anande tittade ner en torsdagskväll som jag blev involverad i kulturen. Det var egentligen Monica och Berit som skulle ansvara för turen och Ola skulle lägga banan. Pga. av olika omständigheter blev Monica plötsligt ensam ansvarig. Karina som är duktig på att organisera och engagera frågade mig om jag, som är så duktig på vägar och platser kunde tänka mig att assistera Monica. Och jag gick på det, min idiot. Föll för Karinas vackra ord. Fick senare veta att jag inte var den första som blev tillfrågad men den första som nappade. Monica tänkte till och föreslog att vi startar i Flädie och avslutar på Pannkakshuset i Höganäs. Nu hade vi start och mål klart och det kändes som att det föll på min lott att knyta ihop detta. En idé växte fram. Om det nu skulle bli pannkaka av det hela kunde det vara intressant att knyta an till ingredienserna i en sådan. Mjölet var inte så svårt att associera till. Vi valde ute en mölla på lagom avstånd från starten. Äggen var lite knepigare. Efter att ha letat ägg producenter i den traditionella hönsnäringen insåg jag snabbt att ingen tog emot besök i området som passade oss. Så jag gav upp idén och tänkte att den röda tråden som jag såg framför mig plötsligt gick mitt av. Kom då att tänka på ett annat fjäderfä som hade sin storhetstid i Sverige under det glada 80-talet. En strutsfarm ska vi besöka. 8
Hittade via strutsuppfödarnas intresseförening en strutsfarm som tog emot besökare. Då var det klart så långt. Nu gällde det att hitta en mjölkproducent. Alla små mejerier verkade vara uppköpta av antingen Arla eller Skånemejerier och det fanns inget i närheten av intresseområde. Började i stället leta efter nerlagda mejerier som kanske blivit museum eller kulturminnesmärkta, men nej inte det heller. I min uppgivenhet satt jag och läste ett gammalt dokument om mejeriernas historia och där nämndes en gammal mejeribyggnad i Höganäs. Det var ju vår slutstation. Sökte vidare och fick upp en bild på ett hus som jag blev förälskad i. Nu var min röda tråd hel igen och jag presenterade förslaget för Monica. Strutsuppfödare Jan-Erik Andersson Hon sken upp som en sol, och nej hon föll inte ner som en pannkaka. Nu skulle vi träffas och lägga upp banan. Vi träffades på klubben torsdagen veckan innan midsommar. Där fanns ju dator så vi kunde kolla upp allting tyckte Monica. Det är något fel på datorn sa hon, jag får ingen bild. Har du provat att starta den frågade jag. Och med förvånad min frågade hon Vem stänger någonsin av sin dator? Jodå den gick att starta men hon hade lite svårt med internet och undrade om jag kunde fixa det. Men finns det internet här då undrade jag. Ja men det är väl klart. Varför ska man annars ha en dator om det inte finns internet. Efter en snabb koll konstaterades att det inte fanns någon anslutning, och följdaktligen inget internet!!!!! Nåväl jag ritade upp förslag till körväg på en karta och Monica tyckte det var perfekt. Men jag förklarade att det inte var helt säkert med alla vägarna så vi bör nog provköra banan först. Men jag jobbar, när ska vi hinna med det undrade hon. Ja svarade jag, det kanske kommer som en överraskning men jag jobbar faktisk också så vi får väl ta det till helgen. Sagt och gjort. Jag hämtade Monica strax efter kl 10.00 följande lördag, då stod redan och väntade på gatan. Ivrig att komma iväg. 9
Första sträckan hade jag redan kollat, och jag talade om för henne att jag måste lämna in min ATG kupong innan kl 14.30. Ja, men det här är väl fort gjort, och du är hemma innan dess. Jag var emellertid inte helt säker på det så i Furulund lämnade jag in min rad i ATG butiken som drivs av en tidigare medlem i SKMC. Han heter också Göran. Vi körde vidare och kom till första stoppet på turen Häljarps Mölla. Där vid foten av stödbenet hittade vi en lite skattkista instucken. I den fanns en liten tygmus och ett anteckningsblock som sedan fick en inskription från oss på kulturen. Janne Fjordis fick den äran. Nästa stopp skulle bli strutsfarmen, efter beskrivningen skulle den ligga med utsikt över Örenäs slott. Alltså körde vi dit och letade men det fanns inga skyltar om någon strutsfarm. Monica gick in till Örenäs reception och frågade. Nej det känner vi inte till blev svaret. Fräck som hon är lånade hon deras internet och kom tillbaka med en fullständig adress. Bara att knappa in på navigatorn och vips så var vi där. Vi rullade in på gårdsplanen och parkerade, men där fanns inte en struts i sikte. Efter en stund kom det ut en person från boningshuset. Vi började genast ställa en massa frågor. Han visade oss artigt anläggningen, men när vi sa att vi tänkte komma ett större gäng och besöka dem sa han att det var bättre att vi tog det med farsan. Han ringde dit honom och vi berättade om våra planer. Det var en upptagen man men vi var mycket välkomna och han såg fram emot det. 10
Det blev några extra km när vi sedan skulle finna en lämplig väg att fortsätta på. Vi var nere i Ålabodarna och vände. Ett alldeles förträffligt utflyktsmål för övrigt men det är en återvändsgränd. Nästa stopp var möllan i Ausås, kanske fantasilöst men, den har en annan konstruktion och framförallt är där en vidunderlig utsikt. Dagen därpå var det möllans dag och grusplanen framför var nyräfsad. När vi åkte därifrån fanns endast spåren efter en VolvoS70 och två fotgängare i gruset. Nu hade vi endast ett stopp kvar innan Pannkakslandet. Mejeriet som jag förälskat mig i. Nu visade det sig att kartan inte stämde överens med verkligheten. Och till skillnad mot vad jag fick lära mig i det militära, att det är kartan som gäller, så valde vi att anpassa oss till verkligheten. Och som Kennet påpekade när själva kulturen ägde rum så var stora delar sträckan en stor åker på hans navigator. Eller som en annan deltagare sa.- Jag trodde att jag kunde alla vägarna i denna trakten men hur hittade ni dessa? Ja, vad svarar man på en sån fråga? Det är väl kul att få uppleva något nytt. Vi kom fram till Höganäs o hittade ganska snart Pannkakslandet. Det blev dessvärre en besvikelse. En lite annorlunda restaurang men inte mycket mer. Mest avskräckande var priserna. Pannkaksbuffé 150:- eller 3 pannkakor 80:-. En lite detalj dock. Det första som möter en besökare är två små svin som heter Sören och Kenneth. Monica var trött men jag envisades med att leta efter mejeriet. Vi hittade en skylt som visade till turistinformation men de hade glömt sätta upp någon information. Vad gör man då? Jo, vi hejdade ett par av lokalbefolkningen som trodde att huset vi sökte fanns på Odengatan. 11
Ännu en gång tog vi navigatorn till hjälp o hittade målet. Gps är bra när man vet var man ska. Ja det var ett fint hus tyckte Monica men det bor ju någon där. Ja men då får vi ringa på och prata med dem tyckte jag. Klockan var halv nio på kvällen!!!! Gör du det, jag sitter kvar i bilen, sa hon. Jag ringde på och ut kom en stressad man i kalsonger och med telefonen i örat. Jag fattade mig kort och berättade att vi var några stycken som träffades årligen och tittade på kulturminnen. Nu var vi intresserade av hans hus. Han for in och hämtade ett visitkort och bad mig ringa honom. Han tittade på mig och sa. - Jag är fotograf och jag brukar ha byxor på mig. Monica tittade häpen på mig och frågade varför jag sa att vi var några stycken. Vi blir väl fler än några stycken. Ja ja tyckte jag det ordnar sig. Jag ringde honom dagen därpå och det blev så småningom en av höjdpunkterna på kulturen. Därefter bestämde vi att pannkakslandet blev utan vårt besök och vår runda var färdigställd. Monica sammanställde en roadmap. Och jag tyckte den så bra ut. Den skulle hon kunna köra efter. - Vadå. Ska jag? Utbrast hon. Självklart tyckte jag, min mc står på verkstad. - Ja men inte ska väl jag? Kan inte du? Finns det ingen annan? Jag kan inte köra först. Har du kollat med alla? Kan du inte låna en hoj? Ja då fick jag väl börja leta. Jag försökte locka Bulten till att vara föråkare. Efter lite funderande tyckte han att det vore bättre om jag lånade hans Mc. Han kom också och hämtade mig så jag kunde köra hem den så att det skulle bli smidigare för mig. Det är bara en sak menade han och det är att du spänner kedjan. Ok jag fixar det. Hur svårt kan det vara? Inte helt lätt visade det sig. Den var redan spänd till yttersta läget och som om det inte räckte satt det ett par brickor bakom muttrarna för att ytterligare sträcka kedjan. Ok tänkte jag då lägger väl jag dit fler brickor. Nej det gick inte. Spännklotsen bottnade i slutblecket. Hade ingen kedjeknäckare så jag kunde inte korta den. Det är ju lite otäckt om kedjan hoppar av och låser sig. Återstod bara att mäta kedjespelet o kalkylera risken. Det var inom marginalen och det gick ju bra till slut. Glädjen över detta var störst hos Monica. 12
Om jag ska våga mig på en beskrivning av processen som fortgått i Monicas hjärna. Då är det först inga problem, sedan bara svårigheter, sedan kommer panikångesten och till slut bara ett saligt lugn. Göran Mårtensson 13
Vad gör alla här? Ska de bara stå där? Är det bara mat till de där? Livet på landet de e här! 14
Speedway 2011-08-04 Satt en lapp nere på klubben där Leif anordnade speedway för oss. Oj det lät spännande tyckte jag som inte tänker först o handlar sen. Klart jag ska prova det. Datumen började närma sig o Leif frågade om jag skulle vara med. Visst vill jag vara med. Vi hejar på! 15
Sagt o gjort dagen för speedwayen kom o jag var duktigt nervös innan jag ens kommit dit. Anlände bland dom första. Några goa gubbar fanns där o visade in i ett omklädningsrum där vi skulle plocka utrustningen. Utrustningen var mycket o antingen stort eller litet. Fanns inget mellanting. Stefan kom o hittade direkt ett par byxor med skydd som satt som en smäck på honom. Det var modell stort. Jag fick tag i ett par stora byxor som jag satte fast med övriga skydd o stövlarna. Det var många grejor som skulle på. Svetten lackade redan när jag letade kläder o skydd. Såg ut som en hockeyspelare som varit på Tempo o stulit LP-skivor. Sista grejen var en plåtskena som skulle snöras fast på skon. Ungefär som skridsko förr i tiden när man satte dom med remmar direkt på skorna. Inga skenor man gick omkring med. Även där var det ett mess att hitta rätt. Fråga Maggan! Tror hon provade allas skenor. Så här blev Maggans klädsel 16
Nu var det snart dags! Fick skriva på ett papper att jag körde på egen risk. Bara där borde jag backat. Sen fick vi en genomgång av en expert på hojen. Finns bara gas o koppling. Högerfoten måste sitta på fotpinnen annars kan foten knäckas, nice info. Vänsterfoten ska glida i gruset. Nu började jag svettas igen. Sitt lång fram på tanken när du tar kurvorna. Jaha det verkar ju enkelt. Va tusan har jag gett mig in på. Sen hade vi vår kära publik som var våra sk vänner från klubben!!!! Dom var inte så snälla i sina kommentarer. Ut på banan o vi skulle börja köra. Jag var nog nr 6 i turordningen. Innan vi började köra sa vår expert att om någon får horn i pannan o kör som en galning då är det slutkört. Vem av oss skulle våga det. Vi fick även veta att om det gick för fort o vi tappade kontrollen så kör ut på gräset. Och tänk inte för mycket. Vilka enkla regler!!! Not!!!! Min tur o jag tänkte att nu skulle jag ta det lugnt o sitta långt fram. Allt som han sagt innan fanns inte. Men skam den som ger sig det blir bättre nästa runda. Och det blev det. Tills Göran Mårtensson trillade. Då blev jag rädd igen. 17
Vilken mes jag är. Andra rundan jag körde råkade jag vid stoppet tappa gasen o motorn stannade. Det hände flera av oss by the way. Då kom en av dom goa gubbarna med namnet Dick fram o sa till mig att detta är inte så lätt för kvinnor. Då sa jag till honom att han var en dubbel DICK. Sur blev jag men det gick snabbt över. Nästa gång när jag skulle börja köra sa han att jag skulle akta naglarna!!!! Shit då ville jag köra över honom!!!! Sen var det lugnt tills Göran Mårtensson trillade igen. Han var den enda som trillade förresten. Tur att han inte skadade sig. Det var svårt att köra men när jag kände att baken på hojen drogs utåt så blev jag så glad att jag faktiskt vill köra fortare men jag vågade inte. Fast vår kära publik tyckte att det var knappt styrfart så kan jag tala om att så kändes det inte när man satt på hojen o gasade. Det gick väldigt fort tyckte jag. Men framförallt var detta riktigt kul. Tack Leif för att du ordnade det o tack för att du är så positiv. Jag ska köra nästa år också!!!!! Kram Monica speedway 18
Här är vi! 19
Göran och Göran på taket Renovering av skorstenen på klubbhuset Allt går Bra när Man har Goda samarbetspartner 20
Fönstren har fått en ansiktslyftning av våra entusiaster 21
Lisa åter i trädgårdslandet 22
Klubbens aktiviteter Hösten 2011 Närmast På gång OKTOBER 1 Höstrundan. Ansvarig: Anders F. 16 Planering för MC säsong 2012 29-30 Höststädning NOVEMBER 12 Höstfest DECEMBER 12 Luciakortegen 18 Julfest 31 Nyårsfest Redan nu har Maggan satt upp en lapp på klubben om vad man kan hjälpa till med vid Lucian. När kommer våren Så vi kan komma ut i snåren För då är det dags Att ge sig ut på flax Ut ska vi åka Och intvara tråkiga Ut på din hoj Skynda Er att skriva på så du får göra det du vill. 23
Skånes Motorcyklister startade 1967 och är en ideell förening i Malmö. Klubben har idag ca 100 medlemmar i olika åldrar och med olika intresse för motorcyklar. Det har ingen betydelse om man är en glidarefantast eller om man hellre åker omkring på sin sporthoj. Medlemmen kanske tillhör kategorin som gärna kör långa sträckor på sin touringhoj eller hellre håller på i garaget och mekar på sin veteranare. Kom till oss för vi åker på träffar och rallyn, vi har fester (ibland med liveband), med andra ord: Vi kör hoj och har skoj! Vi träffas i klubbhuset torsdagar och söndagar kl. 19:00 21:00 På lördagar och söndagar träffas vi kl. 11:00 för gemensamma turer med start från klubben. Redaktionen Birgitta Riddersporre, Göran Mårtensson, Monica Nihlöf MC-huset ger rabatt. Visa medlemskortet. Läs mer om detta erbjudande på www.skmc.se Rabatt på OLJA Kontakta vår oljeshejk Magnus Lindahl Vi finns på nätet www.skmc.se 24