Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Relevanta dokument
Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

Ordklasser och satsdelar

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Svensk minigrammatik

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Datorlingvistisk grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Svenska språket. Grammatik.

Grammatik för språkteknologer

Datorlingvistisk grammatik

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer

Satslära introduktion

Elementa i Allmän grammatik

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Grammatik för språkteknologer

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord KERSTIN BALLARDINI

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Tempus och aktionsart

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

Förord KERSTIN BALLARDINI

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Satsdelar. Carina

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

Läs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen).

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Två unga, snabba sniglar

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Fyll i ditt namn, adress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn:

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi.

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

Grammatik för språkteknologer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Syntax Fras, sats, mening

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Extramaterial 3 Morfologi

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

Först lite rester...

Deutsche Grammatik, Siebte Klasse

Välkommen att träna skriva!

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?

Ett informationshäfte. Namn:

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

LATIN I,1, DELKURS 1

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

FRAMSTEGSTEST 2. Kapitel 4 6. Namn: 1 Vad svarar man? 2 Substantiv: singular och plural. Ringa in rätt alternativ.

Svenska GRAMMATIK

Fyll i ditt namn, adress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn:

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Svenska GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Transkript:

Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Morfologi Ental - Flertal flick-a : flick-or pojk-e : pojk-ar bok : böck-er bord : bord Substantiv **flick-t **pojk-ade Tidsformer pluggar : pluggade : har pluggat läser : läste : har läst kör : körde : har kört Verb **läs-or **plugg-e

Verb är sånt som man kan göra Konjugation och verbtema Personböjning: 1/2/3 person Böjning i numerus: singularis dualis pluralis Tempusböjning: presens preteritum perfekt pluskvamperfekt futurum Modusböjning: indikativ imperativ konjunktiv Diates: aktiv passiv deponens Hjälpverb och huvudverb Finita och infinita verbformer

Verb: konjugation Exempel på svenskans konjugationer 1, 2 och 4 VERB- TEMA 1:a konj. 2:a konj. 4:e konj. Stam plugg- läs- kö- Presens -ar -er -r Preteritum (imperfekt) -ade -te -de Perfekt -at -t -t Konjugationen anger vilka ändelser som kan hängas på vilka verb: jfr. **plugg-er, **läs-de, **kö-t.

Verb: personböjning Singular Plural 1:a person JAG VI 2:a person DU NI 3:e person HAN, HON, DEN, DET DE

Verb: personböjning att vara Latin Italienska 1:a singular: jag sum (io) sono 2:a singular: du es (tu) sei 3:e singular: han/hon est (lui/lei) è 1:a plural: vi sumus (noi) siamo 2:a plural: ni estis (voi) siete 3:e plural: de sunt (loro) sono

Verb: personböjning att vara Eng. Svenska 1:a singular: jag I am jag är 2:a singular: du you are du är 3:e singular. han/hon he is han är 1:a plural: vi we are vi är (jfr. äro) 2:a plural: ni you are ni är 3:e plural: de they are de är Personböjning är också en form av kongruensböjning!

Verb: tempusböjning Tempus = tid Presens: Preterium: (imperfekt) Perfekt: jag läser jag läste jag har läst = Nu, i nuet = Igår, i somras, förra hösten = sammanlagt 210 hp juridik Pluskvamperfekt: ( mer än perfekt ) jag hade läst = Harald blev intervjuad av Aftonbladet, eftersom han hade läst 1200 hp språk

Verb: tempusböjning Tempus = tid Futurum (om framtiden): jag ska läsa jag kommer att läsa OBS! Olika språk har olika många tempus!

Verb: tempusböjning På svenska är perfekt, pluskvamperfekt och futurum sammansatta verbformer, dvs. de formas med ett hjälpverb + en böjd form av verbet (huvudverbet). Perfekt: Pluskvamperfekt: Futurum: har läst hade läst ska läsa Huvudverbet anger vad själva handlingen rör sig om (läsa, skriva, äta etc.). Hjälpverbet i en sammansatt verbform indikerar enbart tempusformen.

Verb: tempusböjning Tempusböjning på latin. Presens: Preteritum: Perfekt: Pluskvamperfekt: Futurum: Futurum II: amo jag älskar amabam jag älskade amavi jag har älskat amaveram jag hade älskat amabo jag ska/kommer att älska amavero jag kommer att ha älskat

Verbböjning: diates Diates Anger handlingens art ifråga om aktiv eller passiv rörelse.

Verbböjning: diates Aktiv: Bryt av brödet med händerna. Ni får gärna avbryta mig när jag föreläser. Da Vinci målade många tavlor. Passiv: Kapten, masten bryts! (av vinden) Jag blir alltid avbruten när jag pratar. (av såna som inte lyssnar) Mona Lisa målades 1503-1507. (av Leonardo da Vinci)

Verb: modusböjning Modus Anger talarens inställning till det som sägs. På svenska finns: indikativ = neutralt påstående imperativ = anger befallning konjunktiv = anger önskan eller (o)möjlighet Markeras genom särskilda former av verben. Olika språk har olika många modus, och olika sätt att uttrycka dem på!

Verb: modusböjning Indikativ neutralt påstående Alla sitter stilla i bänkarna. Barnen är tysta och lugna. Studenterna lyssnar uppmärksamt. Imperativ befallning, kommendering Sitt still! Var tyst! Lyssna!

Verb: modusböjning Konjunktiv uttrycker önskan, möjlighet eller omöjlighet: Leve kungen!, Om jag vore arbetslös Finge jag leva i all evighet, skulle jag älska dig lika länge! På svenska finns bara ett fåtal särskilda konjunktivformer kvar: leve, vore, finge etc. Istället används preteritumformer som hade, skulle, kunde etc. Om jag hade råd, skulle jag åka till Rio. Om bara jultomten kunde komma snart!

Sammanfattning Verb: böjningskategorier Konjugation: böjningsmönster Person: 1:a pers, 2:a pers, 3:e pers singular plural (och dual) Tempus: placering i tid Diates: aktiv / passiv handling Modus: talarens inställning till det sagda

Verb: finita och infinita former Finita former = verbformer med en ändelse som uttrycker tempus/modus/person Vi super, ni dricker, men du kör. Vi super, ni borde inte dricka - men du: kör! Indikativ konjunktiv imperativ Infinita former = verbformer utan tempus-, modus- eller personändelse På svenska kan infinita former inte stå ensamma som predikat i en sats.

Verb: finita och infinita former Infinita former = verbformer utan tempus-, moduseller personändelse. På svenska finns: infinitiv - att supa, att dricka, att köra presens particip supande, körande perfekt particip drucken, körd supinum (har/hade) supit (har/hade) druckit (har/hade) kört bildar perfekt/ pluskvamperfekt tillsammans med hjälpverb

Adverb = till verbet Adverb : står som bestämning till verb eller adjektiv, och anger i vilken grad (i hur stor utsträckning) någonting sker eller är.

Adverb Adverb kan stå till verb Bilen går fort. Skär brödet försiktigt! Adverb kan stå till adjektiv: mycket rolig (sketch), mindre bra (film), otroligt god (middag), fantastiskt kul (grej)

Adverb: komparation Precis som vid adjektiv anger komparation av adverb en högre grad/intensitet av betydelsen. Jag kör alltid fort. POSITIV Mamma kör fortare (än vad jag gör). KOMPARATIV Fortast kör mormor. SUPERLATIV

Övriga ordklasser Pronomen: jag, du, vi, han, hon, de, sig (ersätter substantiv) Räkneord: ett, två; första, andra Preposition: på, i, ovanför, intill Konjunktioner: och, att (huvudsatser) subjunktioner: när, eftersom (bisatser) Interjektioner: Oj! Usch! Aj! Nej! Helvete!

Satsdelar Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Predikat Predikatsfyllnad (predikativ) Agent (Adverbial)

Satsdelar På svenska markeras ordens funktion genom ordföljden. Maja mjölkar kon Kon mjölkar Maja Kon slickar Maja Maja slickar kon Den aktiva (som utför handlingen). = SUBJEKT Den passiva (som utsätts för/påverkas av handlingen). = DIREKT OBJEKT

Satsdelar: FAQ Vem gör något? Maja Jag = SUBJEKT Vad gör Maja/jag? = PREDIKAT Maja mjölkar Jag dricker Vem mjölkar Maja/Vad dricker jag? = DIREKT OBJEKT Maja mjölkar kon Jag dricker mjölk

Satsdelar: verbkongruens På språk som har personböjning på verben kommer verbet (predikatet) alltid att böjas i kongruens med subjektet. Ty. Ich trinke Milch Jag dricker mjölk Du trinkst Milch Du dricker mjölk Maja trinkt Milch Maja dricker mjölk SUBJEKT - PREDIKAT - DIREKT OBJEKT

Satsdelar: indirekt objekt Direkt objekt Maja mjölkar kon. Kon slickar Maja. Jag dricker mjölk. Indirekt objekt Maja sparar mjölken till morfar. Kon ger Maja en spark. Direkt utsatta för handlingen. Indirekt utsatta för handlingen.

Satsdelar: indirekt objekt FAQ Åt/för/till vem utförs handlingen? Vem har nytta eller skada av det som görs? Maja sparar mjölken till morfar ( morfar blir glad (?)) Kon ger Maja en spark ( Maja blir ledsen (?))

Satsdelar På svenska böjs i regel inte substantiv enligt satsfunktion; detta markeras genom ordföljden: Kon slickar Maja Maja slickar kon. Skillnaden syns bara bland pronomen: grundform och objektsform: Jag sparkar kon Kon sparkar mig. Mig sparkar kon. (?) Jag ger mjölken till morfar Morfar ger mjölken till mig.

Satsdelar: kasus Kasus : böjningskategori för substantiv som anger satsfunktion. SUBJEKT DIREKT OBJEKT INDIREKT OBJEKT nominativ ackusativ dativ

Satsdelar: kasus Latin: Puell-a vacc-am mulg-et nom. ack. 3.sg. flickan - kon - mjölkar Flickan mjölkar kon I de fall där kasusböjning anger satsfunktion kan ordföljden bli väldigt fri. Puella mulget vaccam. Mulget puella vaccam. Mulget vaccam puella. Vaccam mulget puella. Vaccam pulla mulget.

Satsdelar: kasus Dativ anger indirekt objekt. Ty.: Das Mädchen gibt dem Jungen einen Küß. Latin: Puella iuvenī basium dat. Flickan ger pojken en kyss.

Satsdelar: icke-kasus Språk som saknar kasusböjning markerar satsfunktion på andra sätt. Ordföljd t.ex. svenska, kinesiska Partiklar t.ex. maori

Satsdelar: två till Predikatsfyllnad Agent (predikativ)

Satsdelar Predikatsfyllnad : fyller ut verb som vara, bliva, heta, kallas. Ofullständiga satser Utfyllda satser **Jag är. (?) **Jag blir. (?) **Jag heter. (?) **Jag kallas. (?) Jag är lat/nyfiken/trött Jag blir sjuk/glad/pigg Jag heter Anton/Maria Jag kallas Ante/Maja Predikatsfyllnad böjs i kongruens (numerus/ species/kasus/genus) med det styrande subjektet.

Satsdelar Agent : markerar den handlande i en passiv sats. Har ett passivt subjekt (och en agent). Passiv: Kapten, masten bryts! (av vinden) Jag blir alltid avbruten när jag pratar. (av såna som inte lyssnar) Mona Lisa målades 1503-1507. (av Leonardo da Vinci)

förenande, sammanbindande Ordklasserna: Grammatik Singularis tredje person maskulinum nominativ mötte en flicka på Djurgårdsbron en kväll i sitt unga liv. Flickan brast ut i en interjektion en imperativ och ett possessiv, så att maskulinum tredje person böjdes i genitiv. Därpå grep de en kopulativ konjunktion och vandrade dädan som man och viv, två superlativt reciproka hjon i presens indikativ. ömsesidigt, syftande på varandra Alf Henriksson

Sammanfattning Dag 3 Ordklasser: Substantiv deklination och böjningskategorier Adjektiv kongruensböjning och komparation Verb konjugation och böjningskategorier; finita/infinita former; huvudverb och hjälpverb Adverb Satsdelar: subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt, predikatsfyllnad, agent

Slut Dag 3 Sista träffen måndag 6/9 kl. 10:15-12 i Ihresalen Extra frågor Genomgång av provsvar och kursvärderingar Lingvistik i ett vidare perspektiv