Revisionspliktens avskaffande

Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats EKONOMIHÖGSKOLAN Januari 2007 LUNDS UNIVERSITET Revisionspliktens avskaffande - En komparativ studie av avskaffandet i Storbritannien och ett kommande avskaffande i Sverige Handledare Anne Loft Författare Helene Jungå Josefin Thurban

Sammanfattning Titel: Revisionspliktens avskaffande - en komparativ studie av avskaffandet i Storbritannien och ett kommande avskaffande i Sverige Seminariedatum: 31 januari 2007 Ämne/Kurs: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poäng Författare: Helene Jungå, Josefin Thurban Handledare: Anne Loft Nyckelord: Revisionsplikt, revisionspliktens avskaffande, små aktiebolag, Storbritannien, avskaffandets effekter Syfte: Metod: Teoretiska perspektiv: Empiri: Resultat: Att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregått de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för små aktiebolag i Storbritannien samt att undersöka olika intressenters ståndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jämförelse av debatt och åsikter i de två länderna. Uppsatsen är av deduktiv art då den har utgått från teorier inom området revision samt den lagreglering som finns på området. En kvalitativ metod valdes, vilken grundar sig på en litteraturstudie över utvecklingen i Storbritannien samt intervjuer gjorda med fyra revisorer och tre intressenter i Sverige. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier applicerbara på begreppet revisionsplikt. Två vitt skilda perspektiv har valts, ett socialt perspektiv samt ett utifrån agentteorin Den komparativa studien har genomförts genom intervjuer med revisorer från Ernst Young, BDO och SET samt medarbetare på Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Studien visar på att den svenska debatten har likheter med den i Storbritannien samt att det är svårt att påvisa några konkreta effekter av avskaffandet. I Storbritannien är många företag som väljer frivillig revision vilket kan bli fallet i även i Sverige. 2

Abstract Title: The removal of the statutory audit a comperative study of the removal in the United Kingdom and the forthcoming removal in Sweden Seminar date: January 31th 2007 Course: Master thesis in Buisness Administration, 10 Swedish credits (15 ECTS) Authors: Helene Jungå, Josefin Thurban Advisor: Anne Loft Key words: Statutory audit, removal of statutory audit, small companies, the United Kingdom, results of the removal Purpose: Methodology: Theoretical perspectives: Empirical foundation: Conclusions: Through a literature study investigate the debate in the United Kingdom that has occurred before and after every step of the removal of statutory audit. Different opinions about the statutory audit in Sweden are then investigated to be able to make a comparison of debate and opinions in the two countries. The study has a deductive character and is based on theories concerning auditing and the regulation regarding auditing. The information has been gathered through qualitative approach i.e. interviews. The theoretical framework is based on theories and regulation regarding auditing. Two diffrent approaches is taken, one with a social perspective and one with a perspective from agencytheory. The comperative study has been carried out by performing interviews with auditors from Ernst Young, BDO, and SET and co-workers from Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten and Skatteverket. The study shows that the debate in Sweden is similar to the debate in the United Kingdom and that it is hard to present any specific effects of the removal of the statutory audit. In the United Kingdom many companies still chose to have an audit which could be the case also in Sweden. 3

Förkortningar ABL: Aktiebolagslagen ACCA: The Association of Chartered Certified Accountants DTI: Department of Trade and Indutry FAR: tidigare Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR SRS: Branschorganisation för revisorer och rådgivare ICAEW: The Institute of Chartered Accountants in England and Wales IFAC: The International Federation of Accountants ISA: International Standards on Auditing RS: Revisions standards i Sverige SPA: The Society of Professional Accountants, tidigare Small Practioners Association 4

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 8 1.1. Bakgrund 8 1.2 Problemdiskussion 9 1.2.1 Revision och dess syfte 9 1.2.2 Åsikter om revisionsplikt 10 1.2.3 Europeisk utveckling 11 1.3 Problemställning 13 1.4 Syfte 13 1.5 Disposition 14 2 METOD 15 2.1 Undersökningsansats 15 2.1.1 Deduktiv ansats 15 2.1.2 Kvalitativ metod 16 2.2 Val av datainsamlingsmetoder 16 2.2.1 Primärdata- individuella semistrukturerade intervjuer 16 2.2.1.1 Intervjuer 17 2.2.1.2 Intervjumall 17 2.2.1.3 Genomförande och sammanställande av intervjuer 18 2.2.2 Sekundärdata- litteraturstudie av Storbritanniens avskaffande 19 2.3 Urval 19 2.3.1 Val av respondenter 20 2.4 Metodreflektion 22 2.4.1 Reliabilitet 22 2.4.2 Validitet 23 2.4.3 Kritik mot val av teorier 23 2.4.4 Kritik mot val av teorilitteratur 24 3 TEORETISK REFERENSRAM 25 3.1 Valda teorier 25 3.2 Revision ur ett socialt perspektiv 25 3.2.1 Revisionens auktoritet och revisors oberoende 27 3.2.2 Revisionsprocessen 27 3.2.3 Normer och regelverk för revisionens utförande 28 3.3 Agentteori 29 5

4 LAGREGLERING 30 4.1 Svensk lagstiftning 30 4.2 EG-rätt 32 4.3 Brittisk lagstiftning 33 5 UTVECKLING I STORBRITANNIEN 35 5.1 Bakgrund till avskaffandet 35 5.2 År 1993, Steg 1 36 5.2.1 Påföljande debatt 36 5.3 År 1997, Steg 2 36 5.3.1 Utförda undersökningar samt påföljande debatt 37 5.4 År 2000, Steg 3 38 5.4.1 Utförda undersökningar 39 5.4.1.1 The Society of Professional Accountants 39 5.4.1.2 Jill Collis studie 40 5.4.1.3 Övriga undersökningar 41 5.4.2 Påföljande debatt 41 5.5 År 2004, Steg 4 42 5.5.1 Påföljande debatt 42 6 EMPIRI 43 6.1 Ernst & Young 43 6.1.1 Revisionsplikt och revisionens betydelse 43 6.1.2 Avreglering 44 6.1.3 Reflektioner av gjorda undersökningar i Storbritannien 45 6.2 SET Auktoriserade revisorer 46 6.2.1 Revisionsplikt och revisionens betydelse 47 6.2.2 Avreglering 48 6.2.3 Reflektioner av gjorda undersökningar i Storbritannien 49 6.3 BDO 50 6.3.1 Revisionsplikt och revisionens betydelse 50 6.3.2 Avreglering 51 6.3.3 Reflektioner av gjorda undersökningar i Storbritannien 52 6.4 Handelsbanken 54 6.4.1 Revisionsplikt och revisionens betydelse 54 6.4.2 Avreglering 55 6.4.3 Reflektioner av gjorda undersökningar i Storbritannien 57 6.5 Ekobrottsmyndigheten 57 6.5.1 Revisionsplikt och revisionens betydelse 57 6.5.2 Avreglering 59 6

6.5.3 Reflektioner av gjorda undersökningar i Storbritannien 60 6.6 Skatteverket 61 6.6.1 Revisionsplikt och revisionens betydelse 61 6.6.2 Avreglering 63 6.6.3 Reflektioner av gjorda undersökningar i Storbritannien 64 7 ANALYS 65 7.1 Revisionsplikt och revisionens betydelse 65 7.2 Avreglering 68 7.3 Utfall i Storbritannien 70 7.4 Avslutande reflektioner 75 8 AVSLUTNING 76 8.1 Resultat 76 8.2 Resultat diskussion 78 8.3 Förslag på fortsatt forskning 80 KÄLLFÖRTECKNING Bilaga 1 Bilaga 2 7

1. Inledning I det inledande kapitlet redogörs för bakgrunden till den pågående debatten angående revisionsplikt samt den internationella utvecklingen på området. Därefter presenteras undersökningens problemställning, syfte samt uppsatsens vidare disposition. 1. 1. Bakgrund Revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige har funnits sedan 1983. 1 Motiven vid införandet var, dels att ge revisorn en mer aktiv funktion i bekämpandet av skattebrott dels att mer ekonomisk kunskap skulle föras ut i företagen 2. Justitiedepartementet skrev 2003 en promemoria, Några frågor om revision där strängare regler för så kallat byråjäv föreslogs. Detta gäller uppdrag där samma revisionsbyrå tillhandahåller både rådgivning och revision till en klient. Ett införande av absolut förbud för dessa kombiuppdrag föreslogs för att anpassa den svenska lagstiftningen till det internationella regelverket. 3 Ett sådant regelverk innebär att många företag istället måste anlita två revisionsbolag för att utföra de uppgifter som idag tillhandahålls av en, vilket naturligtvis kan leda till ökade kostnader för företaget. En annan följd kan vara att företaget får sämre rådgivning då den djupa företagskunskapen hos revisorn försvinner. 4 Denna problematik angående absolut förbud förekommer inte i större delen av Europa på grund av att revisionsplikten där är begränsad till att endast gälla större företag. Därför kan revisorn erbjuda de mindre bolagen de tjänster de efterfrågar både revisionsrådgivning och redovisningshjälp utan att revisors oberoende behöver ifrågasättas. 1 Norberg/Thorell s. 15 2 Precht Balans 4/2005 3 Justitiedepartementet promemoria, Några frågor om revision 2003 4 Wennberg Balans 2/2004 8

Enligt Norberg/Thorell finns det två skäl till att revisionspliktens vara eller icke vara uppmärksammas just nu: 5 Innehållet i den svenska revisionen påverkas i allt högre grad av den internationella utvecklingen. Många regeringar arbetar med olika projekt om regelförenkling för småföretag. 1.2 Problemdiskussion Efter en rad internationella skandaler i bolagssektorn debatteras betydelsen av revision allt oftare runt om i världen vilket sedermera har lett till att regleringen på området skärpts. I och med skärpta regler för revision av alla bolag blir bördan för de mindre företagen allt tyngre och kostnaden ökar då allt mer ingående granskning krävs. Samtidigt avskaffar allt fler länder revisionsplikten för små och medelstora företag. Dagens debatt i Sverige har därefter kommit att behandla revisionens kostnader gentemot dess fördelar för de mindre bolagen. 1.2.1 Revision och dess syfte Begreppet revision används med ett flertal betydelser i det svenska språket och har därmed även definierats på ett antal olika sätt. Till exempel definierar nationalencyklopedin revision som: Granskning i efterhand av ett företags eller annan organisations redovisning och förvaltning som görs i syfte att ge upplysning om redovisningens tillförlitlighet och om ledningens sätt att förvalta organisationen 6 medan organisationen FAR, använder en annan definition: Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. 7 Ursprunget till bolagsrevision var i första hand att bistå ägarna för att försäkra ledningens duglighet att driva verksamheten på bästa sätt. Revisionen har dock utvecklats till att även tillgodose andra intressenter som kreditgivare och staten. 8 5 Norberg/Thorell Balans 3/2005 6 Nationalencyklopedins internettjänst 7 FARs bok Revision s. 11 8 Andersson et al, kap 10.3 9

Syftet med den lagstadgade revisionen är att en revisionsberättelse ska lämnas av revisorn. 9 Revisorns uppgift är enligt Aktiebolagsslagen, ABL, att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning (9 kap 3 ABL 2005:551). Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Vidare går att läsa i 9 kap 5 ABL att revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Revisionen innebär därmed en kvalitetssäkring av de fakta som företaget presenterar och ger ökad trovärdighet åt företagets finansiella information. 10 Detta ses som en förutsättning för att kapitalmarknaden ska kunna fungera effektivt. 1.2.2 Åsikter om revisionsplikt Åsikterna om revisionsplikten är många och debatten har varit livlig under de senaste åren. Den starkaste rösten om ett avskaffande av revisionsplikten i små företag kommer ifrån organisationen Svenskt Näringsliv som genom Claes Norberg och Per Thorell tagit fram en rapport om revisionsplikten i små företag. Slutsatsen i denna är att: det saknas tillräckligt stora bevis för att hävda revisionspliktens fördelar gentemot dess kostnader. 11 Andra uppmaningar om att avskaffa revisionsplikten i små företag kommer bland annat från Gunvor Engström, VD för Företagarna och Stefan Persson, revisor och ansvarig för Ernst & Youngs nationella revisionsoverksamhet. Engstöm anser visserligen att ett alternativ till att avskaffa revisionsplikten för små företag är att undanta små företag från ett förbud mot kombiuppdrag för att komma ifrån problematiken med byråjäv. 12 Persson menar att revisorer behövs i företagen samt att revisorer inte kommer att behövas mindre vid en avskaffad revisionsplikt. Arbetsuppgifterna kan komma att förändras för revisorerna men han anser att revisorer på detta vis kan få en möjlighet att hjälpa företagen med det de verkligen behöver vägledning med. 13 Samtidigt finns åsikter och argument för att behålla revisionsplikten i samtliga aktiebolag. FAR SRS:s generalsekreterare Dan Brännström och Per-Olof Andersson (tidigare ordförande för SRS) är exempel på sakkunniga som anser att revisionsplikten ska behållas. 9 RS 200, 2 SE 10 FARs bok Revision s 12 11 Norberg/Thorell s 7 12 Wennberg Balans 2/2004 13 Wennberg Balans 2/2004 10

Brännström menar att revision är angeläget för alla företag, även små, främst för den kompetens revisorn kan erbjuda vid bland annat hantering av komplicerade regler men även för att revisionen minskar risken för brott. 14 Andersson använder sig av liknande argumentation samt menar att revision verkar tillsammans med det interna kontrollsystemet. 15 Åsikterna skiljer sig som sagt, men med ny borgerlig regering är en framtida avskaffning av revisionsplikten för små företag troligtvis att vänta. Arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin säger i en intervju i Balans hösten 2006 att: revisionsplikten för små företag ska slopas, som aviserats av regeringen i budgetpropositionen. 16 Revisionspliktens vara eller icke vara är ett ämne som har förekommit flitigt i branschens facklitteratur de senaste åren 17. Även i avhandlingar och uppsatser vid landets universitet och högskolor har ämnet behandlats. 18 Både småföretagens, bankernas och revisorernas inställningar till revision och revisionsplikt har undersökts. Även möjliga konsekvenser av ett eventuellt avskaffande har behandlats. 19 Den starkaste rösten mot revisionsplikt för små aktiebolag har Svenskt Näringsliv stått för genom Norberg och Thorells rapport Revisionsplikten i små aktiebolag. Efter att den nya regeringen gått ut med att revisionsplikten för små aktiebolag nu faktiskt ska avskaffas är ämnet mer aktuellt än någonsin. 1.2.3 Europeisk utveckling I den europeiska unionen är det idag endast Sverige och Malta 20 som har kvar full revisionsplikt även för små bolag. Nu senast var det Danmark som valde att avskaffa revisionsplikten. Detta gjorde som ett led i att den danska regeringen vill minska de administrativa kostnaderna för näringslivet med 25 % innan utgången av 2010. Något krav på att ersätta revisionsplikten med en mer översiktlig granskning eller annan kontroll av årsredovisningen föreligger ej. 21 14 Brännström Balans nr 4/2005 15 Andersson Balans nr 4/2005 16 Precht Balans nr 11/2006 17 Se Balans under 2004-2006 18 Se bl.a. Holmberg, Höög och Jangvert 2006 19 Se bl.a. Aldenhov, Hansson och Rosenlöw 2006 20 Brasted Revisjon og Regnskap nr 7/2006 21 Brasted Revisjon og Regnskap nr 7/2006 11

Danmark har precis som Sverige anpassat sin lagstiftning avseende revision till de internationella standarderna vilket inneburit ökade kostnader för framför allt de mindre bolagen. I en rapport som det danska Handels- och Bolagsverket (Ehrvervs- og Selskabsstyrelsen) lagt fram uppskattas det att revisionskostnaderna för mindre bolag kommer att öka med 300-500 miljoner danska kr årligen pga. de nya revisionsreglerna. Rapporten som presenterades i mars 2005 beräknade de dåvarande kostnaderna för landets ca 130 000 småföretag till 1,7 miljarder danska kronor vilket de inte menar motiverar den nytta revisionen genererar. 22 Då revision enligt många innebär en avskräckande effekt för ekonomisk brottslighet har debatten om revisionsplikt även gått het i Danmark. En viss oro för att den ekonomiska brottsligheten ska öka har förekommit. Därför har det beslutats att avskaffandet av revisionsplikten ska ske stegvis och noga utvärderas efter vart steg. 23 Det har även till följd av oron för ökad ekonomisk brottslighet beslutats att om bolaget bryter mot gällande bolags- skatte- eller redovisningslagstiftning kan Ehrvervs- og Selskabsstyrelsen ålägga bolaget revision i mellan 1 och 3 år. I dansk lag gäller att en revisor som under revisionen misstänker företagsledningen för brott ska anmäla detta inom 14 dagar. Denna regel utökas nu till att gälla alla uppdrag revisorn har, inte bara revisionsuppdrag. 24 Även i Finland går debatten het om revisionsplikt för små bolag. Redan idag finns lättnader i reglerna om revision för de allra minsta bolagen. Det råder allmän revisionsplikt för alla bolag i Finland men de allra minsta företagen behöver endast anlita så kallade lekmannarevisorer. Ett förslag har nu lagts fram som säger att de allra minsta bolagen ska undantas helt från revisionsplikt medan alla övriga ska revideras av kvalificerade revisorer. Det finska systemet med lekmannarevisorer kan således komma att tas bort. 25 Storbritannien var tidigt ute med att avskaffa revisionsplikten för mindre företag. Detta gjordes som en del av en uttalad regleringsfilosofi med avsikt att minimera kostnaderna för små och medelstora företag i syfte att stärka deras konkurrenskraft. Regleringsfilosofin går ut på att förenkla eller helt ta bort regelverk vars kostnader överstiger nyttan. Redan 1993 genomfördes det första undantaget från revisionsplikten. Då var det endast de allra minsta bolagen som berördes. Efter det har gränsvärdena för omsättning höjt tre gånger för att nu ligga på EU:s maximalt tillåtna. 26 22 Halling Balans nr 3/2005 23 Brasted Revisjon og Regnskap nr 7/2006 24 Bisgaard Balans nr 572006 25 Halling Balans nr 3/2005 26 Norberg/Thorell s 25 12

Forskningen på det internationella området ur ett svensk perspektiv är tämligen begränsad. En trolig förklaring till detta kan vara att de flesta av de länder som valt att avskaffa revisionsplikten för mindre bolag, alla valt att göra detta relativt nyligen. Återigen är det Svenskt Näringslivs rapport Revisionsplikten i små aktiebolag som berör ämnet genom att behandla utvecklingen i Storbritannien efter deras avskaffande 1993. Dock berör rapporten endast ämnet på ytan och nöjer sig att studera effekter upplevda av företagsledningen på de berörda bolagen utan att närmare gå in på sådana effekter som får betydelse för fler parter. Det skulle därför vara motiverat att studera detta närmare och se om det finns några sådana. 1.3 Problemställning Sverige är idag i stort sett ensam i Europa om att fortfarande ha full revisionsplikt för alla aktiebolag. Många länder har aldrig haft fullständig revisionsplikt medan andra har valt att avskaffa den. När Sverige nu står inför en avskaffning av revisionsplikten för små bolag är det därför av intresse att studera de effekter som har uppstått till följd av ett avskaffande av revisionsplikten för mindre bolag i andra länder för att se om dessa är av intresse för svenskt vidkommande. Då de flesta länder som tidigare har haft revisionsplikt även för mindre bolag och sedan valt att avskaffa den, alla har gjort detta relativt nyligen, blir det svårt att, utan en mer djupgående studie, kartlägga de effekter avskaffandet har medfört. Dock var Storbritannien tidigt ute med att avskaffa revisionsplikten för små bolag vilket gör att effekterna av avskaffandet därmed torde ha hunnit visa sig. Därför är det av intresse att närmare studera Storbritannien och de effekter som har uppstått till följd av avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag. 1.4 Syfte Uppsatsens syfte är att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregått de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för små aktiebolag i Storbritannien. Vidare undersöks olika intressenters ståndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jämförelse av debatt och åsikter i de två länderna. 13

1.5 Disposition Nedan följer en kort presentation av uppsatsens fortsatta disposition Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Kapitel 8 Metod I kapitlet presenteras de tillvägagångssätt som ligger till grund för uppsatsen samt den valda metodens styrkor och svagheter. Teoretisk referensram I detta avsnitt presenteras de teorier som valts ut som grund för att studera fenomenet revisionsplikt, avskaffandet i Storbritannien samt ett kommande avskaffande i Sverige. Lagreglering Här presenteras den lagreglering i EU, Sverige och Storbritannien som är relevant för uppsatsens ändamål för att ge läsaren en förståelse för hur revision och revisionsplikt regleras idag. Utvecklingen i Storbritannien I kapitlet klarläggs de steg Storbritannien gått igenom för att nu ha undantag av revisionsplikten motsvarande EU: s maxgränser. Vidare redogörs för den debatt som föranlett respektive steg samt de eventuella effekter som kunnat påvisas efter respektive fas. Empiri Kapitlet inleds med en presentation av urvalet samt val av respondenter. Därefter följer en redogörelse av respondenternas åsikter i frågan. Analys I kapitlet analyseras empirin i relation till teorier, litteratur och regelverk. Samtidigt jämförs respondenternas åsikter med den debatt som föregått avvecklandet i Storbritannien. Avslutning I det avslutande kapitlet sammanfattas analysen och de slutsatser som kunnat dras diskuteras. Även förslag till fortsatt forskning ges. 14

2. Metod I följande avsnitt redogörs samt motiveras för de metodval som legat till grund för uppsatsen. Vidare beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna. Avsnittet avslutas med en reflektion av den valda metodens styrkor och svagheter. 2.1 Undersökningsansats I detta avsnitt presenteras de metodval som gjorts. Ett kritiskt förhållningssätt till gjorda val intas genomgående. 2.1.1 Deduktiv ansats Då uppsatsen tar sin utgångspunkt i mer övergripande teorier med anknytning till revision och revisionsplikt samt den reglering som finns inom området är den av en deduktiv karaktär Då vi redan inledningsvis besitter kunskap inom området blir det svårt att med ett helt öppet sinne studera de effekter som kan uppstå när revisionsplikten avskaffas. Därav har en deduktiv ansats valts. De valda teorierna har sedan legat till grund för insamlingen av empirisk data. Problemet med en deduktiv ansats är att den riskerar att begränsa undersökningen genom att endast de av teorin berörda delarna beaktas. För att minimera detta problem har intervjuerna utformats på ett öppet sätt för att möjliggöra för respondenterna att bidra med nya infallsvinklar. 15

2.1.2 Kvalitativ metod En kvalitativ ansats valdes för att en djupare förståelse skulle kunna uppnås för de effekter avskaffandet av revisionsplikt kan medföra. Uppsatsen består dels av en litteraturstudie av avskaffandet i Storbritannien, dels av insamling av empiri genom intervjuer. Då tidsramen är begränsad har genomförandet av litteraturstudien medfört att antalet intervjuer har fått begränsas. Om tidsramen hade tillåtit det hade även en kvantitativ metod kunnat förespråkas för insamling av empiriskt material genom enkäter. Genom en kvantitativ metod hade fler åsikter kommit fram och en generalisering hade eventuellt kunnat göras vilket inte kan göras nu då för få enheter har undersökts. 27 Men även om vi redan inledningsvis besitter en del kunskap inom området är den relativt begränsad varefter en kvalitativ metod trots allt är att föredra då den genom intervjuernas utformning ger möjlighet att inhämta ny och oväntad information genom de nyanserade svar som kan uppkomma. 2.2 Val av datainsamlingsmetoder I detta avsnitt beskrivs de metoder som valts för insamling av data för uppsatsen. Dels har en litteraturstudie av revisionspliktens utveckling i Storbritannien valts dels individuella semistrukturerade intervjuer för insamling av primärdata i Sverige. Även relevanta teorier och den lagreglering som finns på området har arbetats igenom för insamling av sekundärdata. 2.2.1 Primärdata - Individuella semistrukturerade intervjuer Primärdata har genom intervjuer med sex respondenter samlats in. Då arbetet med uppsatsen började med en litteraturstudie över revisionspliktens avskaffande i Storbritannien medförde detta att vi redan vid de första intervjutillfällena besatt en hel del kunskap på området. Valet av insamling av primärdata föll därför på semistrukturerade intervjuer eftersom kunskapen om ämnet gjorde att insikt fanns över vilka områden som var intressanta att studera närmre och ställa frågor kring. Utformningen av dessa intervjuer beskrivs nedan. 27 Jacobsen s. 98 16

2.2.1.1 Intervjuer Personliga intervjuer valdes framför telefonintervjuer för att en förtrolig stämning mellan oss och respondenterna lättare skulle kunna skapas. På så sätt kan benägenheten att lämna ifrån sig känslig information öka. Möjligheten att tyda respondenternas reaktioner och agera utefter det samt ökade svårigheter för respondenterna att undvika ett ämne eller rent av ljuga talade även för personliga intervjuer. 28 Det största problemet med personliga intervjuer är den intervjuareffekt som kan uppstå. Vår fysiska närvaro kan påverka respondenterna vilket kan leda till onormalt beteende och vinklade svar. 29 Vi kan mer eller mindre omedvetet styra intervjuerna till att endast behandla det vi förväntar oss att finna. För att minimera påverkan av intervjuareffekten valdes en likartad uppbyggnad och samma uppdelning mellan oss som intervjuade på vid alla tillfällen. Vissa bestämda frågor med preliminär ordningsföljd innebär att intervjun är semistrukturerad. 30 Öppenheten i den intervjun bidrog till möjligheten att få ta del av sådana nyanserade svar som vi var ute efter samt möjligheten att få ta del av, för oss, nya infallsvinklar och ny information. Då endast en person på varje företag intervjuades pga. den tidsbrist som förelåg passade den semistrukturerade intervjun extra bra för att få fram så mycket användbar och nyanserad information som möjligt. En svaghet med vald intervjumetod har varit det arbete som krävts för att bearbeta allt material som samlats in samt att avgöra vilket material som varit väsentligt för uppsatsens syfte. Genom intervjuernas utformning har en mängd data samlats in vilket följaktligen också har varit tidskrävande att sammanställa. 2.2.1.2 Intervjumall Intervjuerna utgick ifrån en mall över de områden intervjun berörde. För att skapa mer öppna intervjuer fick respondenterna inte i förväg ta del av denna mall utan istället skickades en beskrivning ut över de områden som skulle beröras. Syftet var att möjliggöra för mer öppna svar med nya infallsvinklar som följd. På så sätt har respondenterna givits möjlighet att själva utforma svaren utan att känna sig alltför styrda. Dock har mallen efterföljts för att möjliggöra en viss styrning för att 28 Jacobsen s. 161ff 29 Jacobsen s. 162 30 Patel & Davidsson s. 61 17

säkerställa att alla områden täckts in. Det har även lämnats utrymme för följdfrågor samt för respondenten att komma med egna tillägg. Intervjumallens grundstruktur såg överlag likadan ut under alla intervjuer men en viss modifiering var tvungen att göras då respondenterna hade olika förhållanden till frågeställningen vilket krävde olika infallsvinklar. Se bilaga 1 och 2 för beskrivningen respondenterna fick ta del av innan intervjun samt den frågemall som användes vid intervjuerna. 2.2.1.3 Genomförande och sammanställning av intervjuer För att säkerställa att inget väsentligt material förbisågs var avsikten att göra inspelningar av samtliga intervjuer. En nackdel med inspelning av intervjuerna är att en inspelning många gånger kan upplevas som negativ vilket kan påverka de svar respondenterna ger. Detta kan i sin tur sedan leda till att respondenterna blir mer förtegna. För att komma till rätta med detta problem gavs samtliga respondenter möjlighet att neka inspelning. En respondent valde att tacka ja till erbjudandet och intervjun spelades därför inte in. Inspelningen av intervjuerna möjliggjorde komplettering av eventuella luckor i de anteckningar som gjordes under intervjun. Inspelningen gjorde även att en del av de tankar och idéer som uppstått under intervjun men som inte nedtecknats återkom under uppspelningen vilket underlättade efterarbetet. Ytterliggare en fördel var att tillgång fanns till allt material under hela uppsatsprocessen och därmed förbisågs inget material. En nackdel med inspelning av intervjuerna kan vara att hanteringen av materialet blir betydligt mer tidskrävande då ingen utgallring av material sker i ett initialt skede. Vi ansåg dock att fördelarna med inspelning är större än nackdelarna och därför har detta alternativ valts i första hand. I det fall där inspelning nekades fördes noga anteckningar för att ingen viktigt information skulle komma bort. Även fler följdfrågor ställdes för att säkerställa att inga missuppfattningar skedde. 18

2.2.2 Sekundärdata litteraturstudie av Storbritanniens avskaffande En generell litteraturstudie över revision och revisionsplikt gjordes för att öka kunskapen om ämnet samt att ge en ökad förståelse för revisionens för- och nackdelar. Utgångspunkten vid insamlingen av sekundärdata har utöver allmän litteratur om revision och revisionsplikt varit övergripande teorier användbara för en analys av revisionskravet. Utgångspunkten har även legat i den regleringen som finns angående revision och revisionsplikt i EU, Storbritannien och Sverige för att en djupare förståelse för ämnet ska kunna uppnås. För att kunna relatera ett kommande avskaffande av revisionsplikt för små bolag i Sverige ville vi se hur avskaffandet har gått till i något annat land, vilken debatt som uppkommit i samband med processen samt vilka effekter som kunnat visas efter avskaffandet. Valet föll på Storbritannien som stegvis genomgått ett avskaffande under de senaste 14 åren. Ett antagande gjordes om att man under dessa år hunnit utvärdera och diskutera de effekter som uppkommit. Även andra länder som exempelvis Danmark diskuterades men då avskaffandet där skedde relativt nyligen skulle det troligtvis bli svårt att kunna påvisa några effekter så pass snart efter avregleringen. Litteraturstudien genomfördes genom att ett stort antal tidskrifter och artiklar gicks igenom för att en uppfattning skulle fås om den debatt som föregått avskaffandet i Storbritannien. Vidare besöktes olika intresseorganisationers hemsidor för att hitta rapporter och utvärderingar. De källor som har varit av störst vikt är tidskriften Accountancy samt organisationer som The Association of Chartered Certified Accountants, ACCA, The Society of Professional Accountants, SPA, och Department of Trade and Indutry, DTI,. Även den på Svenskt Näringslivs uppdrag skrivna rapporten Revisionsplikten i små aktiebolag av Norberg och Thorell har varit av stor betydelse. 2.3 Urval Efter att en litteraturstudie, över den debatt som föregått de olika stegen i avskaffandet i Storbritannien samt de effekter som kunnat urskiljas efter avskaffandet av revisionsplikten, genomförts är det av intresse för uppsatsens syfte att genom intervjuer ta reda på huruvida åsikterna är desamma i Sverige och i fall utfallet av ett avskaffande i Sverige kommer tas emot på ett liknande sätt som i Storbritannien. 19

Intervjuer har genomförts med revisorer, en bankman, Skatteverket samt Ekobrottsmyndigheten (EBM) för att på bästa sätt täcka in så många tankar, åsikter och ståndpunkter som möjligt. Då vi ser revisionsbranschen som den mest centrala för frågeställningen har intervjuer gjorts med tre revisionsbolag. Ett stort, Ernst & Young, ett lite mindre, SET Auktoriserade Revisorer samt med en revisor anknuten till BDO. Detta har gjorts för att få fram åsikter från olika storlekar av revisionsbolag avseende vilka möjliga effekter som kan tänkas uppkomma om de skulle skilja sig åt mellan bolagen. Då avskaffandet av revisionsplikten kommer att påverka bankerna i deras arbete att bevilja kredit till berörda bolag och de är en av småbolagens största intressenter ansågs det vara av betydande värde för uppsatsen att undersökningen även skulle omfatta en bank. Handelsbanken valdes ut som en följd av deras tillgänglighet, storlek och position på marknaden. På grund av en begränsad tidsram togs beslutet att endast innefatta en bank i undersökningen. Detta beslut sågs inte som avgörande för uppsatsens resultat då de stora bankerna på dagens marknad troligen arbetar på liknande sätt och har liknande åsikter och ståndpunkter kring avskaffandet av revisionsplikten. Dock hade det optimala varit att genomföra djupgående intervjuer med flera banker för att se om det går att påvisa några skillnader bankerna emellan. Även Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten sågs som viktiga intressenter i frågan, då deras arbete troligtvis kommer att påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Det faktum att de kan spela en stor roll i framtida utveckling av en kontroll av de bolag som undantas från revisionsplikt gjorde dem attraktiva att inkludera i undersökningen. Återigen satte tidsramen begräsningar för vad som skulle ha varit optimalt för undersökningen. Endast en intervju genomfördes med respektive organisation. Det bästa hade givetvis varit att träffa flera personer med olika befattningar på både Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten för att på så sätt täcka in fler aspekter på fenomenet. 2.3.1 Val av respondenter Respondenterna har alla valts ut efter deras ställning på företaget och erfarenhet inom respektive bransch samt deras kunskap på området. Samtliga respondenter valdes ut efter viss vägledning och tips från personer på respektive företag. 20