Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1
Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående Rehabiliteringsgarantin, som sedan har förlängts varje år fram till och med 2014. Garantin ska hjälpa de kvinnor och män i åldern 16-67 år som har långvarig diffus smärta och/eller patienter med måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression eller stress. Dessa diagnoser står för mer än hälften av alla sjukskrivningsfall, vilket gjorde det angeläget att öka tillgången på behandlingar och rehabilitering för dessa patientgrupper. Denna rapport beskriver utvecklingen av behandlingarna multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi i hälso- och sjukvården under årens lopp. Rapporten beskriver även vad landstingen gör för att förbättra tillgången på behandlingar och hur de stödjer återgång i arbete för patienter som får ta del av insatserna. Stockholm i maj 2014 Ulrika Johansson Avdelningen för vård och omsorg Rehabiliteringsgarantin 2013 2
Innehåll Sammanfattning... 4 Resultat 2013... 4 Multimodal rehabilitering... 4 Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT... 5 Bakgrund... 6 Sjukskrivningsmiljarden... 6 Rehabkoordinering... 6 Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen... 7 Resultat... 9 Multimodal rehabilitering... 9 Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT... 10 Kontakten med arbetsgivare... 10 Ersättning till verksamheterna... 11 KBT och MMR i hälso-/vårdval:... 11 Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, 2011-2013... 13 Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, 2013... 14 Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, 2011-2013... 15 Tabell 4: Rehabiliteringsgarantin 2013, fördelat på kön, utförare och ersättn... 16 Landstingens arbete med Rehabiliteringsgarantin 2013... 18 Landstinget Blekinge... 19 Landstinget Dalarna... 20 Region Gotland... 22 Landstinget Gävleborg... 23 Region Halland... 25 Jämtlands läns landsting... 27 Landstinget i Jönköpings län... 28 Landstinget i Kalmar län... 29 Landstinget Kronoberg... 31 Norrbottens läns landsting... 32 Region Skåne... 35 Stockholms läns landsting... 37 Landstinget Sörmland... 39 Landstinget i Uppsala län... 41 Landstinget i Värmland... 43 Landstinget Västmanland... 46 Västerbottens läns landsting... 48 Landstinget Västernorrland... 50 Västra Götalandsregionen... 52 Örebro läns landsting... 54 Landstinget i Östergötland... 56 Rehabiliteringsgarantin 2013 3
Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting har en överenskommelse med regeringen för att landstingen ska erbjuda en rehabiliteringsgaranti. Den första överenskommelsen gjordes 2008 och har sedan dess förlängts till och med 2014. Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att kvinnor och män i åldern 16-67 år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller för att förebygga insjuknande. Patienter som bedöms ha måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Patienter med långvarig (minst tre månader) diffus smärta i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. För detta arbete med behandlingar avsatte regeringen 948 miljoner kronor under 2013 och ytterligare 52 miljoner kronor till forskning, utveckling och utvärdering. Resultat 2013 Landstingen har under 2013 rapporterat insatser motsvarande 99 procent av de avsatta medlen vilket innebär att drygt 784 miljoner kronor har utbetalats till landstingen. Detta ska jämföras med år 2012 när landstingen rapporterade insatser för 83 procent av de avsatta medlen. Kvinnor har fått 72 procent av rehabiliteringsinsatserna, totalt 40 723 behandlingar, och män 28 procent, totalt 15 567 insatser, vilket är ungefär samma fördelning som tidigare år. Av insatserna har 45 procent genomförts i offentlig och 55 procent i privat regi. År 2009 var det 20 procent i privat regi. Multimodal rehabilitering Sedan 2009 har tillgången till multimodal rehabilitering ökat i landstingen. Orsaken är att många landsting har valt att erbjuda MMR även i primärvården. År 2009 rapporterades det 1,0 multimodal rehabilitering per 1000 kvinnor och män i åldern 16-65 år (5934 personer), vilket ska jämföras med 2013 då siffran Rehabiliteringsgarantin 2013 4
var 1,4/1000 kvinnor och män i arbetsför ålder, totalt 8564 personer. Det är en ökning med 31 procent under åren 2009 och 2013. I dag uppger tretton av tjugoen landsting att de har god eller relativt god tillgång till MMR, det vill säga att de erbjuder insatser motsvarande behovet. Åtta landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare, i första hand multimodal rehabilitering, MMR1. Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT Tillgången till KBT (kognitiv beteendeterapi) i primärvården med grundläggande kompetens (motsvarande steg 1 som innebär att behandling ska ske under handledning) har ökat sedan 2009. År 2009 rapporterades 4,3 KBT behandlingar/1000 kvinnor och män i åldern 16-65 år och 2013 blev resultatet 7,8/1000 kvinnor och män. Det är en ökning med 46 procent under åren 2009 och 2013. Anledningen är att landstingen har utbildat egen personal eller upphandlat kompetensen. Åtta landsting uppger att de har god eller relativt god tillgång på KBT-terapi i primärvården även om det kan förekomma variationer inom det egna landstinget. Tolv landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare och en av förklaringarna är att den psykiska ohälsan har ökat. Rehabiliteringsgarantin 2013 5
Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Det har under senare år tagits flera initiativ för att utveckla en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess så att varje individ får en sjukskrivning som är anpassad efter dennes behov. Arbetet har bland annat skett inom ramen för den så kallade Sjukskrivningsmiljarden som är en överenskommelse mellan regeringen och SKL, och syftar till att utveckla en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvården, samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Genom överenskommelsen infördes ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården. Upp till närmare en miljard kronor per år, 2006-2013, har landstingen haft möjlighet att ta del av genom prestationsbaserad ersättning. Under åren har mycket utvecklingsarbete och kompetensutveckling skett och införandet av ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd (rekommenderade tider för sjukskrivning). Många landsting har utvecklat team för att arbeta med sjukskrivningsprocessen och utvecklat en struktur för samarbetet med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och även socialtjänsten. Rehabkoordinering För att möjliggöra en god samverkan kring patienten har de flesta landsting tillsatt en funktion för koordinering. Denna funktion kan samordna sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor internt inom vården samt utgöra en länk mellan hälso- och sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivningsprocessen i syfte att förbättra samordningen kring individens behov av insatser. En utvärdering visar att funktionens uppdrag och arbetssätt varierar mellan landstingen, att funktionen har positiva effekter på patientens rehabilitering och för läkares och andra medarbetares arbete med sjukskrivning och rehabilitering samt för samverkan med externa parter. Sjukskrivningsmiljarden har också utgjort en grund för landstingen att utveckla Rehabiliteringsgarantin som underlättar för vården att förse med team och koordinatorer. Rehabiliteringsgarantin 2013 6
Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att patienter i åldern 16-67 år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna gå tillbaka i arbete vid en eventuell sjukskrivning, eller allra helst, att förebygga och mota besvär så att sjukskrivning aldrig behövs. År 2008 fick landstingen 250 miljoner kronor för att förbereda en rehabiliteringsgaranti. Villkoren tydliggjordes inför 2009. Patienter som efter bedömning har måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller vid depression till interpersonell psykoterapi (IPT). IPT erbjuds dock inte så ofta i sjukvården, eftersom det inte finns så många utförare som har den kompetensen. Kvinnor och män med långvarig diffus smärta (minst tre månader) i axlar, nacke och rygg erbjuds multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder. De består av psykologiska insatser och fysisk aktivitet, träning eller sjukgymnastik, undervisning om smärta och att stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatserna görs under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. Det har skett successiva förändringar i överenskommelserna genom åren och de mest omfattande kom 2012. Från att landstingen tidigare rapporterade alla påbörjade behandlingar blev kravet att de endast skulle rapportera avslutade behandlingar. En annan förändring var att patienten måste få minst 10-15 behandlingstillfällen för KBT för att de skulle kunna rapporteras in. Tidigare var antalet behandlingar inte definierat i reglerna. En tredje nyhet var att landstingen skulle rapportera den multimodala rehabiliteringen i två olika nivåer, dels med tydligare krav på respektive nivå, dels med olika ersättningar. Dessa förändringar resulterade i färre rapporterade behandlingar under 2012 jämfört med 2011. Nyheter i överenskommelsen 2013 är att landstingen ska verka för bättre samarbete med arbetsgivare, i första hand genom Försäkringskassans samordningsansvar. Landstingen ska också stimulera fler att utbilda sig till legitimerade psykoterapeuter och se till att utförare med steg 1-kompetens får handledning. Företagshälsovården ska också få chans att remittera patienter till garantin vilket sker enligt överenskommelser med respektive landsting. Under 2013 får landstingen 12 000 kronor i ersättning för varje patient som genomgått en KBT-behandling. Ersättningen för multimodal rehabilitering 1 (MMR1) är 25 000 kronor och för multimodal rehabilitering 2 (MMR2) 45 000 kronor per patient. Dessutom får landstingen 1000 kronor/utredning. Regeringen vill stimulera så att fler får tillgång till denna hjälp. Det extra anslaget på 1000 kronor/ behandlad patient används av landstingen för att på olika sätt förbättra kvaliteten i arbetet och öka tillgången på behandling. Rehabiliteringsgarantin 2013 7
Under 2013 har regeringen avsatt 948 miljoner kronor för insatser i garantin. Utöver dessa pengar finns 40 miljoner kronor avsatta för forskning och utvärdering, såsom forskningsprogrammet Rehsam. Därtill tillkommer 12 miljoner kronor för internetbaserad behandling. Ersättningen för varje landsting är beräknad i förhållande till antalet invånare, men för att få ersättning måste landstingen ha genomfört behandling eller rehabilitering. Om ett landsting inte genomför det antal behandlingar eller rehabiliteringar som det finns pengar avsatta till, går dessa pengar i stället till de landsting som har satsat på fler behandlingar än beräknat. Inget landsting kan dock få mer ersättning än för de insatser som är genomförda, vilket innebär att det inte finns någon garanti för att hela beloppet utbetalas. Rehabiliteringsgarantin 2013 8
Resultat Landstingen har under 2013 rapporterat insatser motsvarande 99 procent av de avsatta medlen vilket innebär att drygt 784 miljoner kronor har utbetalats till landstingen. Detta ska jämföras med år 2012 då landstingen rapporterade insatser för 83 procent av de avsatta medlen. Kvinnor har fått 72 procent av rehabiliteringsinsatserna (totalt 40 723 insatser) och män 28 procent (15 567 insatser), vilket är ungefär samma fördelning som tidigare år. Av insatserna har 45 procent genomförts i offentlig och 55 procent i privat regi. År 2009 var det 20 procent i privat regi. Multimodal rehabilitering Sedan 2009 har tillgången till multimodal rehabilitering ökat i landstingen. Orsaken är att många landsting har valt att erbjuda MMR även i primärvården, något som gör det lättare att hitta patienter med långvarig smärta tidigare i sjukdomsförloppet och efter kortare tids sjukfrånvaro än förut. År 2009 rapporterades det 1,0 multimodal rehabilitering per 1000 kvinnor och män i åldern 16-65 år (totalt 5934 behandlingar), vilket ska jämföras med 2013 då motsvarande siffra var 1,4/1000 (8564 stycken). Det är en ökning med 31 procent under åren 2009 och 2013. Mellan åren 2011 och 2012 minskade rapporteringen av den multimodala rehabiliteringen. Det beror på att landstingen endast fick rapportera färdigbehandlade patienter och på ett förändrat regelverk som bland annat innebar att landstingen skulle rapportera multimodal rehabilitering i två former, MMR1 och MMR2. Det medförde en eftersläpning i rapporteringen och att alla patienter inte fullföljde sin rehabilitering. Det har skett en ökning med 13 procent 2013 av inrapporterade multimodala rehabiliteringar jämfört med 2012. I dag uppger tretton landsting att de har god eller relativt god tillgång på MMR, det vill säga att de erbjuder insatser motsvarande behovet. Åtta landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare, i första hand multimodal rehabilitering, MMR1. Värmland (2,8) och Kalmar (2,7) är de landsting som har rapporterat flest multimodala rehabiliteringar/1000 kvinnor och män i åldern 16-65 år. Stockholm och Västmanland har rapporterat minst och uppnår 0,7/1000 invånare. Rehabiliteringsgarantin 2013 9
Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT Tillgången till KBT (kognitiv beteendeterapi) i primärvården med grundläggande kompetens (motsvarande steg 1 som innebär att behandling ska ske under handledning) har ökat sedan 2009. År 2009 rapporterades 4,3 KBTbehandlingar/1000 kvinnor och män i åldern 16-65 år och 2013 är resultatet 7,8/1000 kvinnor och män. Det är en ökning med 46 procent mellan åren 2009 och 2013. Anledningen är att landstingen har utbildat egen personal eller upphandlat kompetensen. Åtta av landstingen uppger att de har god eller relativt god tillgång på KBT-terapi i primärvården det kan dock förekomma skillnader av tillgång inom det egna landstinget. Tolv av landstingen uppger att de behöver öka tillgången ytterligare och en av förklaringarna är att den psykiska ohälsan har ökat. Landstinget Halland uppger att det är svårt att göra en bedömning om tillgången är tillräckligt bra. Region Skåne (15,0) och Västra Götalandsregionen (10,7) är de som rapporterade flest behandlade patienter i förhållande till befolkningen medan Västerbotten (2,4) och Kronoberg (3,7) är de landsting som rapporterar minst antal i förhållande till 1000 invånare i åldern 16-65 år. Tillgången till legitimerade psykoterapeuter (steg 2 som innebär kompetens att behandla patienter självständigt) är fortfarande inte så stor i primärvården. I överenskommelsen framgår det att landstingen bör höja kompetensen till legitimerade psykoterapeuter för att behandla patienter inom garantin. I tio av landstingen uppger verksamheterna att det inte behövs legitimerade psykoterapeuter för att behandla patienter i primärvården eller att intresset är svagt i verksamheterna för att vidareutbilda trots att ekonomiska förutsättningar finns från landstinget centralt. Elva landsting har gjort satsningar på att utbilda personer i primärvården med grundläggande kompetens för att vidareutbilda till legitimerad psykoterapeut, men det är i begränsad omfattning. Även om landstingen gör denna satsning är några av dessa tveksamma till om den högre kompetensen behövs i primärvården. Värt att notera är att utöver steg1- kompetens eller psykoterapeuter finns även psykologer som genomför behandlingar i primärvården. Tillgången till IPT-behandlingar är också fortfarande mycket liten. 990 behandlingar genomfördes under 2013, vilket motsvarar cirka två procent av behandlingarna för psykisk ohälsa inom ramen för garantin. Kontakten med arbetsgivare Under 2013 ändrades villkoret som innebar att där vården bedömer att det är värdefullt att arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen blir involverad i sjukskrivna patienter för eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och arbetlivsinriktad rehabilitering, ska vården kontakta Försäkringskassan. För detta krävs ett samtycke från patienten. Försäkringskassan ska inom ramen för sitt samordningsansvar ta kontakt med arbetsgivaren och andra berörda parter, initiera kompletterande insatser till vårdens medicinska behandling respektive rehabilitering. Det finns dock inget hinder att även andra insatser för att närma sig arbetsgivare utvecklas under tiden. Rehabiliteringsgarantin 2013 10
Vad anger då landstingen att de har satsat på? Flera landsting har skrivit in ändrade regler i arbetet inför 2013, där man påtalar vikten av kontakt med arbetsgivare. Det kan antingen ske genom att Försäkringskassan tar det inom ramen för sitt samordningsansvar eller att vården tar en kontakt direkt med arbetsgivaren förutsatt att patienten gett sitt samtycke. Det som lyfts fram av flera landsting är att koordinatorn har en särskild roll att kontakta arbetsgivare. I några av landstingen pågår forskning där man provar olika former med kontakt mellan vården och arbetsgivare. I andra pågår pilotverksamhet där man undersöker modeller för att tidigt samverka med arbetsgivare. Vid träffar med koordinatorer och utbildningar för MMR-team eller KBTterapeuter har man haft med inslag om vikten att ha kontakt mellan vården och arbetsgivare. Underlag för hur behandlaren kan samtala om arbetsförhållanden har utarbetats. I ett av landstingen beskrivs att vården skickar remisser till företagshälsovården när det uppfattas som att det finns arbetsrelaterade problem. Några av landstingen beskriver också att vården uppmärksammar om det finns behov att involvera arbetsgivaren och tar kontakt med Försäkringskassan som inom ramen av sitt samordningsuppdrag söker upp arbetsgivaren eller kallar till avstämningsmöten. Ersättning till verksamheterna 18 av landstingen ger en separat ersättning till verksamheterna som genomför KBT/IPT och ersätts av medel från Rehabiliteringsgarantin. När det gäller multimodal rehabilitering utgår separat ersättning för MMR1 i de flesta landsting medan MMR2, när det bedrivs inom den specialiserade vården, oftare ingår i den ordinarie ramen. Västra Götaland ersätter verksamheterna för KBT i ordinarie ram och har separat ersättning för multimodal rehabilitering. Stockholms läns landsting har en grundersättning för all psykologisk behandling och ger en extra stimulansersättning för KBT-behandlingarna. Örebro ersätter både KBT och MMR i ordinarie ram. Det kan finnas en fara att landstingen ger en separat ersättning till verksamheterna om ersättningen plötsligt upphör från staten. Då behöver landstingen finna utrymme i egna budgetar för att ersätta verksamheterna. KBT och MMR i hälso-/vårdval: Följande landsting har lagt in KBT i hälso-/vårdval i grunduppdraget: Blekinge, Dalarna, Halland, Västernorrland, Västmanland, Västra Götalandsregionen, Örebro och Östergötland. Region Skåne och Uppsala har ett separat vårdvalssystem (LOV) för KBT. Följande landsting har gjort ett tilläggsuppdrag för KBT: Gotland, Kronoberg, Norrbotten och Västerbotten. I Stockholm finns ett grunduppdrag där vården ska säkerställa psykosociala insatser. Utöver detta ska enheterna godkännas för att få rapportera till Rehabiliteringsgarantin. Rehabiliteringsgarantin 2013 11
Följande landsting har lagt in MMR i hälso-/vårdval i grunduppdraget: Dalarna, Halland, Jämtland, Värmland och Örebro. Region Skåne har ett separat vårdvalssystem (LOV) för MMR2. Följande landsting har gjort ett tilläggsuppdrag för MMR: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Västra götalandsregionen. Följande landsting har inte KBT eller MMR inskrivet i sitt hälsoval utan reglerar det på annat sätt: Kalmar, Jönköping, Landstinget Sörmland och Östergötland har detta inskrivet för MMR medan KBT ingår med övriga samtalsbehandlingar i ordinarie uppdrag. Rehabiliteringsgarantin 2013 12
Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, 2011-2013 Landsting/region MMR, totalt 2009 2011 2012 2013 MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. Blekinge 199 2,1 163 1,7 91 1,0 167 1,8 Dalarna 279 1,6 318 1,8 151 0,9 241 1,4 Gotland 0 0,0 79 2,2 40 1,1 51 1,4 Gävleborg 124 0,7 199 1,1 257 1,5 276 1,6 Halland 103 0,5 215 1,1 144 0,8 171 0,9 Jämtland 163 2,0 197 2,5 138 1,7 162 2,1 Jönköping 205 1,0 298 1,4 338 1,6 289 1,4 Kalmar 108 0,7 373 2,6 297 2,1 390 2,7 Kronoberg 138 1,2 214 1,8 184 1,6 218 1,9 Norrbotten 199 1,2 239 1,5 182 1,2 234 1,5 Skåne 747 0,9 1 729 2,1 1 591 2,0 1 729 2,1 Stockholm 1 706 1,3 1 680 1,2 1 198 0,8 1 119 0,8 Sörmland 123 0,7 197 1,2 103 0,6 182 1,1 Uppsala 177 0,8 410 1,8 278 1,2 343 1,5 Värmland 235 1,3 450 2,6 333 1,9 484 2,8 Västerbotten 180 1,1 482 2,9 161 1,0 189 1,1 Västernorrland 107 0,7 196 1,3 121 0,8 186 1,3 Västmanland 197 1,2 147 0,9 128 0,8 137 0,8 Västra Götaland 592 0,6 1 125 1,1 1 224 1,2 1 509 1,5 Örebro 153 0,9 74 0,4 119 0,7 174 1,0 Östergötland 199 0,7 453 1,6 342 1,2 313 1,1 Riket 5 934 1,0 9 238 1,5 7 420 1,2 8 564 1,4 Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, 2011-2013 MMR är en förkortning för multimodal rehabilitering. Här redovisas det antal patienter som har fått del av multimodal rehabilitering. Från och med 2012 delades behandlingen upp i två former, MMR1 och MMR2, men i denna tabell är MMR1 och MMR2 sammanslagna. 2012 ändrades regelverket så att landstingen endast rapporterar avslutade behandlingar. Rehabiliteringsgarantin 2013 13
Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, 2013 Landsting/region MMR, nivå 1 MMR, nivå 2 MMR, totalt MMR/ 1000 inv., 16-65 år Blekinge 15 152 167 1,8 Dalarna 156 85 241 1,4 Gotland 14 37 51 1,4 Gävleborg 143 133 276 1,6 Halland 153 18 171 0,9 Jämtland 42 120 162 2,1 Jönköping 228 61 289 1,4 Kalmar 256 134 390 2,7 Kronoberg 141 77 218 1,9 Norrbotten 169 65 234 1,5 Skåne 0 1 729 1 729 2,1 Stockholm 143 976 1 119 0,8 Sörmland 86 96 182 1,1 Uppsala 226 117 343 1,5 Värmland 130 354 484 2,8 Västerbotten 109 80 189 1,1 Västernorrland 40 146 186 1,3 Västmanland 68 69 137 0,8 Västra Götaland 1 082 427 1 509 1,5 Örebro 140 34 174 1,0 Östergötland 207 106 313 1,1 Riket 3 548 5 016 8 564 1,4 Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, 2013 MMR är en förkortning för multimodal rehabilitering som här redovisas i MMR1 och MMR2. Rehabiliteringsgarantin 2013 14
Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, 2011-2013 2009 2011 2012 2013 Landsting/ region KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. Blekinge 444 4,6 986 10,3 455 4,8 627 6,7 Dalarna 947 5,1 1 482 8,5 941 5,5 976 5,7 Gotland 162 4,4 223 6,1 189 5,2 298 8,4 Gävleborg 986 5,6 882 5,1 1 322 7,7 1 608 9,4 Halland 477 2,5 1 307 6,9 701 3,7 1345 7,1 Jämtland 511 6,3 463 5,8 210 2,7 299 3,8 Jönköping 1 051 4,8 1 785 8,3 1 058 5,0 1 081 5,1 Kalmar 332 2,2 986 6,8 1 198 8,3 875 6,1 Kronoberg 444 3,8 379 3,2 267 2,3 436 3,7 Norrbotten 576 3,6 1 151 7,3 359 2,3 598 3,8 Skåne 2 149 2,7 6 864 8,5 8 019 9,9 12 175 15,0 Stockholm 2 487 1,8 14 167 10,2 5 700 4,0 7 573 5,3 Sörmland 1 174 6,9 1 939 11,3 1 355 7,9 1 593 9,4 Uppsala 1 038 4,6 1 714 7,6 588 2,6 1 189 5,3 Värmland 811 4,6 750 4,4 672 3,9 1 138 6,7 Västerbotten 289 1,7 480 2,9 195 1,2 403 2,4 Västernorrland 334 2,1 647 4,3 427 2,9 591 4,0 Västmanland 1 269 7,9 1 508 9,3 1 346 8,3 1 186 7,3 Västra Götaland 8 942 8,5 14 719 14,2 8 641 8,3 11 153 10,7 Örebro 1 107 5,9 863 4,8 436 2,4 752 4,2 Östergötland 810 2,9 1 872 6,7 1 773 6,4 1 830 6,6 Riket 25 979 4,3 55 167 9,0 35 850 5,8 47 726 7,8 Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, 2011-2013 Här redovisas antalet patienter som har fått kognitiv beteendeterapi eller interpersonell terapi (IPT). IPT står endast för 1-3 procent av behandlingarna i Sverige eftersom tillgången på utförare är bristfällig. 2011 redovisas påbörjade eller avslutade behandlingar. 2012 ändrades regelverket så att landstingen endast rapporterar avslutade behandlingar samt att det tydliggjordes att ett minimi-antal behandlingar på 10-15 krävs för att räknas i inrapporteringen. Rehabiliteringsgarantin 2013 15
Tabell 4: Rehabiliteringsgarantin 2013, fördelat på kön, utförare och ersättning Kön Vårdgivare Bidrag Landsting/region Män Kvinnor Privat Offentlig Ersättning Bidragstak Andel ansökt (%) Blekinge 214 580 256 538 15 139 086 15 139 086 103% Dalarna 272 945 125 1 092 20 654 000 27 445 527 75% Gotland 90 259 192 157 5 689 719 5 689 719 104% Gävleborg 488 1 396 658 1 226 27 450 095 27 450 095 112% Halland 389 1 127 950 566 22 291 000 30 173 505 74% Jämtland 99 362 153 308 10 213 000 12 526 895 82% Jönköping 337 1 033 479 891 22 787 000 33 654 804 68% Kalmar 355 910 636 629 23 171 683 23 171 683 104% Kronoberg 147 507 317 337 12 876 000 18 440 247 70% Norrbotten 161 671 157 675 15 158 000 24 681 798 61% Skåne 3 925 9 979 11 733 2 171 125 328 338 125 328 338 190% Stockholm 2 303 6 389 5 968 2 724 147 063 000 210 855 752 70% Sörmland 501 1 274 630 1 145 27 242 152 27 242 152 100% Uppsala 417 1 115 873 659 26 715 000 33 908 823 79% Värmland 417 1 205 707 915 27 121 200 27 121 200 127% Västerbotten 134 458 99 493 11 753 000 25 823 397 46% Västernorrland 197 580 366 411 15 169 000 24 027 683 63% Västmanland 345 978 688 635 20 360 000 25 427 670 80% Västra Götaland 3 770 8 892 5 125 7 537 158 757 226 158 757 226 121% Örebro 230 696 67 859 14 980 000 28 089 910 53% Östergötland 776 1 367 836 1 307 34 048 000 43 044 489 79% Riket 15 567 40 723 31 015 25 275 783 966 499 948 000 000 99% Tabell 4. Rehabiliteringsgarantin 2013, rehabilitering fördelat på kön, utförare och ersättning Kön: hur många kvinnor och män som har fått KBT och multimodal rehabilitering. Vårdgivare: hur många av KBT- och multimodala rehabiliteringsinsatserna som har skett i privat respektive offentlig verksamhet. Bidrag: hur mycket som landstingen kunde fördela av 948 miljoner kronor där ersättningen var fördelad utifrån befolkningsnivå/bidragstak. Andel ansökt: hur stor del av bidragstaket har landstingen ansökt om. Ersättning: det belopp som landstingen fick utbetalt. Rehabiliteringsgarantin 2013 16
Om ett landsting inte genomför det antal behandlingar eller rehabiliteringar som det finns pengar avsatta till, går dessa pengar i stället till de landsting som har satsat på fler behandlingar än beräknat. Inget landsting kan dock få mer ersättning än för de insatser som är genomförda. Rehabiliteringsgarantin 2013 17
Landstingens arbete med Rehabiliteringsgarantin 2013 Enligt Rehabiliteringsgarantin ska regeringen stimulera landstingen att öka kvaliteten på arbetet och tillgången på rehabiliteringsinsatser. För att göra detta möjligt utbetalas en extra ersättning för varje rehabiliteringsinsats som är genomförd. Det extra påslaget är 1000 kronor per person som fått insatser utöver den ersättning som utbetalas för genomförda KBT-behandlingar och multimodal rehabiliteringar. I följande avsnitt har varje landsting gjort en kort beskrivning av sitt arbete inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Resultaten för år 2013 redovisas genom antal procent av de avsatta medlen som landstingen rapporterade insatser för. Många landsting har utvecklat team för att arbeta med sjukskrivningsprocessen och utsett koordinatorer som håller samman processen på enheterna. Dessa arbetslag har vuxit fram inom ramen för arbetet med Sjukskrivningsmiljarden och är ibland finansierade med dessa pengar. Teamen finns främst i primärvården, men i en del landsting även inom ortopedin och psykiatrin. Teamen gör ofta bedömningar av kvinnor och män som kan få bekymmer med långvarig sjukfrånvaro. Bedömningarna handlar om vilken behandling, rehabilitering och sjukskrivning som är bra för den enskilda patienten. Underlaget kan sedan ligga som grund för överväganden om patienten behöver KBT-behandling eller multimodal rehabilitering. En del av teamen i primärvården har även vidareutvecklats för att ta hand om den multimodala rehabiliteringen. Det är vanligt med en koordinator som hjälper till med flödet av patienter såväl för teambedömningar som till snabb hjälp med MMR, KBT och IPT. Ett annat arbete som har utvecklats under åren är samverkan med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, socialtjänsten och Försäkringskassan som finns med inom ramen för garantin och i arbetet med sjukskrivningar. Rehabiliteringsgarantin 2013 18
Landstinget Blekinge Tillgången till KBT- och MMR-kompetens Samtliga vårdcentraler har egna utbildade utförare med KBT- och MMRkompetens alternativt privata utförare via avtal. Cirka 20 olika terapeuter bedriver KBT, varav några vårdcenteraler med steg 2-kompetens. Landstinget Blekinge bedömer att tillgängligheten till KBT är mycket god. När det gäller MMR anser landstinget att tillgången totalt sett är för liten. Blekinge har inte i tillräcklig omfattning byggt upp strukturer som på ett adekvat sätt möter aktuell patientgrupp inom den första linjens vård. I dag har sjukhuset två egna MMR-team medan primärvården har två olika team som dock endast täcker två kommuner. MMR bedrivs därmed huvudsakligen inom specialistnivå. Antalet MMR-behandlingar har också minskat vilket sannolikt beror på att bemanningsproblem inom specialistvården inte är åtgärdade. Att höja kompetensen till legitimerade psykoterapeuter Blekinge har och kommer att delvis bekosta enskilda personers utbildning. Detta har gjorts/kommer att göras under 2013-2014 för att höja kvaliteten som leder till återgång i arbete eller förebygger sjukskrivning Blekinge medverkar i forskningsprojektet WorkUp Tidig strukturerad vård/omhändertagande/intervention med motivations- och arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid nack/skulder- och/eller ryggsmärta. I arbetet deltar tolv av 21 vårdcentraler. Landstingets arbete är mer inriktat på att förbättra ett tidigt omhändertagande för personer med psykisk ohälsa oavsett behandlingsform. Hur formerna ska se ut är ännu i planeringsfasen. Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår vid de vårdcentraler som har förutsättningar att utveckla MMR. Prestationsersättning finns till de vårdcentralsteam som genomför strukturerade teambedömningar. Att ersätta verksamheterna som genomför MMR och KBT Enheter som redovisar MMR och KBT får separat ersättning inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Hälsoval för MMR och KBT KBT ligger fortfarande inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. MMR ligger som tilläggsuppdrag. Rehabiliteringsgarantin 2013 19