Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend

Kraftig inbromsning av seniorernas sysselsättningsgrad Den 1 januari i år återinfördes den särskilda löneskatten för de som fyllt 65 år med 6,15. Ny statistik från Eurostat visar en kraftig inbromsning av sysselsättningsgraden i åldersgruppen 65 74 år 2015 jämfört med övriga EU och EFTA-länder. Därtill visar SCB:s kvartalsvisa siffror att de äldres sysselsättningsgrad minskat betydligt under det fjärde kvartalet 2015 och årets första kvartal. Sverige har därför förlorat förstaplatsen till Island för snabbast ökningstakt under perioden 2006 2015. Hela 22 länder redovisar nu en bättre utveckling än Sverige under fjolåret. Mellan 2006 och 2014 ökade sysselsättningsgraden med 6,4 enheter i åldersgruppen 65-74 år 1. Enbart 2014 ökade den med 1,9 enheter. Det innebar att Sverige under en rad år hade EU och EFTA:s snabbaste växande sysselsättningsgrad för seniorer. Särskild löneskatt har återinförts på ersättningar för arbete (löner, arvoden och förmåner) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension. Även de födda 1937 eller tidigare som inte omfattas av några sociala avgifter omfattas nu. Skatten är 6,15. Den särskilda löneskatten är en ren avgift som inte förbättrar pensionen. Skattebetalarna har tidigare visat att den positiva effekten på arbetsmarknaden för antalet sysselsatta i åldersgruppen 65 74 år under 2006-2014 till övervägande del kan förklaras av avskaffandet av den särskilda löneskatten 2 och införandet av förhöjda jobbskatteavdrag 2007. Sett i ett längre tidsperspektiv, sedan 1995, har skattelättnaderna 2007 har haft en större positiv effekt på sysselsättningsgraden än det nya pensionssystemet 1999 och rätten att få jobba till 67-årsdagen 2001 (se diagram 2.) De växande skattebaser som reformerna fört med sig innebär att de offentliga finanserna inte försvagats, utan bibehållit balansen eller till och med stärkts av skattelättnaderna 3. Den positiva utvecklingen har nu stannat av. 2015 minskade Sveriges sysselsättningsgrad bland äldre med 0,1 enhet. När vi adderar SCB:s AKU (arbetskraftsundersökningar) på kvartalbasis kan en tydlig inbromsning i sysselsättningsgraden bland äldre härledas till det fjärde kvartalet 2015 och årets första kvartal. (Se tabell 2.) Vi ser sannolikt en konsekvens av att den särskilda löneskatten återinfördes vid årsskiftet och att arbetsgivare och seniorer som driver eget påbörjat en anpassning till de nya skattereglerna. Antagandet stärks av att sysselsättningsgraden 2015 ökade inom alla andra åldersgrupper och totalt med 0,4 enheter (samtliga 15-74 år). Alliansregeringen 2007 införde alliansregeringen två riktade skattelättnader för äldre: förhöjt jobbskatteavdrag för de som fyllt 65 år vid årets ingång samt sänkta arbetsgivaravgifter med 16 enheter för de som fyllt 65 år genom att den särskilda löneskatten slopades. 1) Sysselsatta i åldersgruppen i relation till gruppens totala storlek. 2) Den särskilda löneskatten är en form av social avgift/arbetsgivaravgift. 3) Det stöds också av Professor Lennart Flood (Svenskt Näringsliv 2016) som djupgående har analyserat effekterna av reformerna med sänkta skatter för äldre. 2

Den särskilda löneskatten höjer skatten med 2,1 miljarder Regeringens återinförande av den så kallade särskilda löneskatten för personer över 65 år med 6,15 innebär en skattehöjning på äldres arbetsinsats och slår både direkt mot egenföretagare och indirekt mot de anställda då arbetskraftskostnaden ökar genom höjd skatt för deras arbetsgivare. Enligt budgetpropositionen för 2016 beräknas skatteintäkterna öka med 1,77 miljarder kronor netto till följd av denna förändring. Brutto handlar det om cirka 2,10 miljarder kronor men olika övervältringseffekter, som lägre löner och bolagsvinster, beräknas minska statens totala skatteintäkter. Ålderspensionsavgift och särskild löneskatt ger en total social avgift på 16,36 för anställda över 65 år. Det är fortfarande lägre än de fulla arbetsgivaravgifterna på 31,42, som gäller för personer under 65 år, och näringsidkares egenavgifter på 28,97. Men slopandet av den särskilda löneskatten 2007 var tillsammans med förhöjda jobbskatteavdrag för dem över 65 år viktiga åtgärder för att stimulera äldre arbetstagare att stanna kvar på arbetsmarknaden. Och, inte minst, för arbetsgivare att behålla dem eller våga nyanställa äldre genom lägre kostnader. Sverige har inte längre den snabbaste ökningen av andelen arbetande seniorer Sysselsättningsgraden i de 28 EU-länderna och i EFTA-länderna påverkas av flera faktorer; framförallt av enskilda länders villkor för pensionering och utformning av pensionssystem. 2006 2014 toppade Sverige listan över snabbast ökningstakt med god marginal till tvåan Norge som nu ligger trea tätt efter Sverige. Nu toppas listan i stället av Island. Det framgår av statistik från Eurostat, EU:s motsva-righet till SCB, som Skattebetalarna bearbetat för 2006 2015. Tabell 1. De fem länder med störst ökning av sysselsättningsgraden i åldersgruppen 65 74 år mellan 2006 och 2015, respektive 2006 och 2014. 2006, 2015, Ökning 2006 2015, enheter Island* 32,4 38,9 6,5 Sverige 10,0* 16,3* 6,3 Norge* 13,8 20,0 6,2 Tyskland 5,1 10,3 5,2 Storbritannien 11,2 16,4 5,2 EU (15 länder) 6,1 9,0 2,9 EU (28 länder) 7,0 9,0 2,0 2006, 2014, Ökning 2006 2014, enheter Sverige 10,0* 16,4* 6,4 Norge* 13,8 19,3 5,5 Schweiz* 12,8 18,0 5,2 Malta 2,7 7,6 4,9 Storbritannien 11,2 15,9 4,7 EU (15 länder) 6,1 8,7 2,6 EU (28 länder) 7,0 8,8 1,8 * SCB:s AKU för helåret 2006, 2014 och 2015 ligger alla 0,1 enheter över Eurostats statistik, men ger samma resultat. Anm. Eurostat samlar även in data från de tre EFTA-länderna; Norge, Island och Schweiz. Källa: Eurostat. 3

Diagram 1. Förändring av sysselsättningsgraden i åldersgruppen 65 74 år mellan 2006 och 2015. (Procentenheter) Island* Sverige Norge* Tyskland Storbritannien Schweiz* Finland Malta Litauen Österrike EU (15 länder) Estland Frankrike Holland Irland Bulgarien Danmark Slovakien Tjeckien EU (28 länder) Belgien Italien Turkiet Ungern Makedonien Polen Spanien Grekland Lettland Kroatien Cypern Slovenien Rumänien Portugal 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 * Eurostat samlar även in data från de tre EFTA-länderna Norge, Island och Schweiz samt Turkiet och Makedonien. Anm. Luxemburg saknar värde för 2006 och är därför inte med. Källa: Eurostat. Sverige har haft en accelererande ökningstakt av sysselsättningsgraden sedan 2006 Sedan i början av 2000-talet har sysselsättningsgraden ökat något i de 28 EU-länderna som helhet. Men i Sverige har den ökat betydligt mer än EU-snittet och varit accelererande fram till 2014. Bättre hälsa, förändrade villkor för pensionering och riktade skattelättnader för dem som arbetar vidare är viktiga faktorer till att allt fler svenska seniorer arbetar. Detta visar på ett tydligt samband mellan lägre skatteuttag och fler som förlänger sina arbetsliv. 4

Tabell 2. Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 65 74 år mellan kvartal 1 2013 och kvartal 1 2016. (Procent) Kvartal Sysselsättningsgrad, 2016 1 15,8 2015 4 15,7 3 16,6 2 16,6 1 16,8 2014 4 17,2 3 16,9 2 16,7 1 15,3 2013 4 14,7 Källa: SCB, AKU. 3 14,4 2 14,7 1 14,6 2015 tvärnitar den starka ökningstakten, från att ha ökat med 1,9 enheter mellan 2013 och 2014, minskar den med 0,1 enhet mellan 2014 och 2015. När vi adderar SCB:s AKU med kvartalsdata för sysselsättningsgraden kan en tydlig inbromsning härledas till det fjärde kvartalet 2015 och årets första kvartal. Trots att det finns säsongsvariationer inom statistiken är bilden tydlig att det handlar om en signifikant förändring jämfört med tidigare år. Dessutom har sysselsättningsgraden samtidigt ökat inom de övriga åldersgrupperna och totalt (15-74 år) med 0,4 enheter under 2015. Det medför att det är svårt att hitta någon annan förklaring till denna inbromsning än återinförandet av den särskilda löneskatten den 1 januari 2016. I diagram 2 ser vi att de riktade skattelättnaderna 2007 har haft en större bestående effekt på sysselsättningsgraden än det nya pensionssystemet 1999 och rätten att arbeta till 67 år 2001. Nära 180 000 personer över 65 år påverkas direkt eller indirekt Cirka 179 400 personer i åldersgruppen 65 74 år var sysselsatta på arbetsmarknaden under 2015 enligt SCB 4. Det innebär att 16,4 av befolkningen i denna åldersgrupp finns kvar i arbetskraften. Av dessa är ungefär 75 200, 42, egenföretagare. Återinförandet av den särskilda löneskatten för dem över 65 år höjer skatten för arbetsgivare som har äldre anställda. Den särskilda löneskatten slår dessutom mot de 4) SCB:s AKU 2015. 176 700 var sysselsatta år 2014. Diagram 2. Sysselsättningsgrad i åldersgruppen 65 74 år i Sverige och EU28 och EU15, 1995 2015. (Procent) 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Sverige. EU (15 länder). 6,0 EU (28 länder). 4,0 Källa: Eurostat. 2,0 0,0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Anm: Markeringarna på Sveriges linje visar åren med de riktade skattelättnaderna mot åldersgruppen. 5

Större regelförändringar som påverkat svenska seniorers sysselsättningsgrad 1999, pensionsöverenskommelsen nytt pensionssystem sjösattes. 2001 rätt att arbeta till 67 år. Den 1 september 2001 ändrades lagen om anställningsskydd (LAS) så att arbetstagare fick rätt att arbeta kvar till den månad då han eller hon fyller 67 år. Regeln är tvingande utan undantag. 2007 infördes två riktade skattelättnader för dem som fyllt 65 år vid årets ingång: förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter med 16 enheter genom att den särskilda löneskatten avskaffades. 2016 återinförande av den särskilda löneskatten, 6,15. Tabell 3. Antal sysselsatta och sysselsättningsgrad, 65 74 år, uppdelat efter anställningsform 2006 och 2015. Antal sysselsatta Sysselsättningsgrad 2006, 2015, Förändring, 2006 2015 Förändring %-enheter Fast anställda 19 900 61 400 41 500 2,6 5,6 3,0 Tidsbegränsat anställda 17 300 42 800 25 500 2,2 3,9 1,7 Företagare 41 000 75 200 34 200 5,3 6,9 1,6 Sysselsatta totalt 78 300 179 400 101 100 10,1 16,4 6,3 Sysselsättningsgrad, 65 74 år 10,1 16,4 6,3 Sysselsättningsgrad, 15 74 år 65,8 66,6 0,8 Anm. jämfört med Eurostat ligger SCB:s sysselsättningsgrad 0,1 enheter högre för 2006, 2014 och 2015. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU). som är egenföretagare och som får en direkt skattehöjning. Det gäller även företagare som driver aktiebolag och som i statistiken räknas som anställda. Positiva effekter av reformer för äldre stigande sysselsättningsgrad Skulle sysselsättningsgraden bland de äldre legat kvar på samma nivå 2015 som 2006 hade det inneburit 69 100 färre äldre sysselsatta på dagens arbetsmarknad varav 17 500 färre företagare. I absoluta tal har antalet egenföretagare ökat med 83 medan antalet anställda ökat med 180. De företagare som driver aktiebolag räknas dock in i statistiken över anställda, vilket gör att de säkerligen är fler. Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 65 74 år har ökat med hela 6,3 enheter sedan 2006, från 10,1 till 16,4 2015. Det innebär en ökning i absoluta tal med 101 100 sysselsatta, från 78 300 till 179 400 sysselsatta, eller 129. Ökningen i sysselsättningsgrad kan ställas i relation till hela befolkningen, 15 74 år, där motsvarande ökning under perioden 2006 2015 motsvarar 0,8 enheter. Att sysselsättningsgraden bland 65 74 åringar ökade från 10,1 2006 till 16,5 2014 måste ses som ett tydligt resultat av att slopandet av den särskilda löneskatten tillsammans med det mer gynnsamma jobbskatteavdraget haft en positiv effekt på äldres deltagande på arbetsmarknaden. Minskningen 2015 med 0,1 enhet kan ställas mot att sysselsättningsgraden ökade inom alla övriga åldersgrupper i SCB:s AKU. Sammantaget ökar sysselsättningsgraden i hela 6

populationen 15 till 74 år med 0,4 enheter mellan 2014 och 2015. Skattehöjning med i genomsnitt 11 700 kronor per sysselsatt över 65 De sysselsatta i åldersgruppen 65 74 år är inte en homogen grupp. Gruppen skiljer sig i flera avseenden från arbetskraften som helhet. Det handlar framförallt om en högre andel egna företagare och färre arbetade timmar. En enkel beräkning utifrån regeringens budgetproposition för 2015 visar att underlaget för särskild löneskatt för dem över 65 år som skulle omfattas av förslaget beräknas till cirka 34,15 miljarder kronor. Den finansiella bruttointäkten uppgår till 2,10 miljarder kronor medan nettoeffekten för statens skatteintäkter blir 1,77 miljarder kronor. Skillnaden beror enligt regeringen på övervältringseffekter på löner och företagens vinster samt bolagsskatt som reducerar statens skatteintäkter av reformen. När den finansiella bruttointäkten av den sär skilda löneskatten på 6,15 fördelas ut på det totala antalet sysselsatta i åldersgruppen 65 74 år motsvarar det en genomsnittlig skattehöjning på 11 700 kronor per sysselsatt över 65 år. Det motsvarar en månadsinkomst på i snitt 15 860 kronor. Medelarbetstiden per vecka (överenskommen arbetstid) ligger 2015 på cirka 25,3 timmar för dem mellan 65 och 74 år. Det är en ökning med en timme och 48 minuter jämfört med 2006. Multiplicerar vi antalet genomsnittliga timmar med antalet sysselsatta i åldersgruppen visar det på en ökning av antalet arbetstimmar med 147 sedan 2006. En tredjedel i åldersgruppen arbetar 35 timmar eller mer vilket gör att de kan betraktas som Tabell 4. Arbetstid per vecka för sysselsatta, 65 74 år, 2015. Antal timmar/v Antal sysselsatta, 65 74 år 1 19 64 500 20 34 53 200 35 59 200 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2015. Tabell 5. Den årliga skattehöjningen vid olika månadsinkomster till följd av den särskilda löneskatten. Månadslön, kr mån heltidsarbetande. Det medför att variationerna i inkomst inom gruppen är stora. Lönekostnaden, skatten på arbete, ökar både för den enskilde företagaren och arbetsgivaren. I tabell 5 illustreras några exempel på hur stor skattehöjning blir en anställd eller för en egenföretagare. En höjning som regeringen bedömer till betydande del kommer att vältras över på de anställdas löner, företagens vinster och bolagsskatten. Många hinder stoppar seniorers arbetslust Höjd skatt, kr år 50 000 36 900 45 000 33 210 40 000 29 520 35 000 25 830 30 000 22 140 25 000 18 450 20 000 14 760 15 000 11 070 10 000 7 380 5 000 3 690 Enligt Pensionsåldersutredningen säger cirka 25 40 av pensionärerna att de gärna skulle ha arbetat längre om attityderna mot äldre var mindre negativa. Och de refererar även till en stor under sökning av pensionärer i 19 industriländer som visade att mer än en tredjedel av Sveriges pensionärer uppgav att pensioneringen var ofrivillig. Många arbetsgivare har en skeptisk syn på äldre arbetskraft enligt Pensionsåldersutredningens genomgång av olika studier. Äldre som vill arbeta längre möts ofta av ointresserade arbetsgivare, oförstående kollegor, undrande kamrater och andra önskemål från familjen. Uppfattningen att äldre ska lämna plats för yngre på arbetsmarknaden är djupt rotad. Därtill kan kostnaderna för arbetsgivaren att behålla eller anställa äldre personer bli höga om höga 7

premier för tjänstepensioner ska betalas, som ofta höjs med åldern. En studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) från 2012 visar att slopandet av den särskilda löneskatten och in förandet av ett mer gynnsamt jobbskatteavdrag har lett till ökad sysselsättning med 1,5 enhet året efter 65-årsdagen. Men IFAU såg också reformen som dyr och har ifrågasatt den. Samtidigt visar en nyare studie av Lennart Flood på uppdrag av Svenskt Näringsliv (2016) att reformerna med skattesänkningar för äldre på arbetsmarknaden haft en kraftig positiv effekt på sysselsättningen. Därtill har de växande skattebaser som reformerna fört med sig inneburit att de offentliga finanserna inte försvagats, utan bibehållit balansen eller till och med stärkts av skattelättnaderna. Flood förordar ytterligare skattereformer för att stimulera utbud och efterfrågan på äldre arbetskraft. Sverige behöver fler seniorer på arbetsmarknaden! En högre pensionsålder krävs i linje med Pensionsåldersutredningens förslag för att möta den statsfinansiella utmaningen av den positiva utveckling som handlar om att vi lever allt längre. Det finns flera undersökningar som visar att viljan att fortsätta jobba efter 65-årsdagen finns bland de äldre. I AMF:s pensionsrapport (2014) uppgav en av fem pensionärer att de hade velat pensionera sig senare. Och över en fjärdedel av pensionärerna säger att de kan tänka sig att återgå i arbete om det fanns goda möjligheter och på egna villkor. kvar ett par år till på arbetsmarknaden. För arbetsgivaren handlar det ofta om att få viktig kompetens att stanna kvar ett par år till inom företaget. Därför är det av stor vikt att trösklarna för att stanna kvar på arbetsmarknaden är låga och att det finns morötter för att arbeta längre. Attityderna i samhället till äldre på arbetsmarknaden behöver bli bättre hos såväl samhället i stort som hos enskilda arbetsgivare. Det är tydligt att ekonomiska incitament spelar en viktig roll både för beslutet när en individ väljer att gå i pension och för en arbetsgivare att behålla eller nyanställa en äldre medarbetare. Med regeringens förslag blir det både dyrare att anställa och ha kvar seniorer i verksamheten. Personer som fortfarande vill och kan bidra med arbetstimmar till samhället. Risken är nu stor att allt färre arbetsgivare kommer att vara intresserade av att behålla och nyanställa äldre personal och inte minst att det inverkar negativt på många seniorers vilja att fortsätta som företagare. Den återinförda särskilda löneskatten är ett steg i fel riktning en straffbeskattning av Sveriges seniorer. Den positiva trenden med allt fler seniorer som fortsätter att har tvärnitat till följd av den återinförda särskilda löneskatten. Ofta är det en vilja att fortsätta vara med och bidra, tjäna lite extra pengar eller för att man trivs med sitt jobb som gör att äldre stannar Fakta om EU-jämförelsen Eurostat, Labour Force Survey. Sysselsättningsgrad i åldersgruppen 65 74 år för 2006-2015. Eurostat samlar även in data från de 3 EFTA-länderna; Norge, Island och Schweiz samt Turkiet och Makedonien. De ingår också i vår jämförelse. Anm. SCB rapporterar in Sveriges AKU (arbetskraftsundersökningarna) till Eurostat. Mellan SCB och Eurostats statistik förekommer det små avvikelser. SCB:s sysselsättningsgrad ligger 0,1 enheter högre både för 2006, 2014 och 2015. Det påverkar inte beräkningarna. 8

Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00 www.skattebetalarna.se info@skattebetalarna.se